GOD TID 1/2007 – 7 DEBATT
Dags att ansöka om RAY:s semesterbidrag 2007!
Riktade insatser för de fattigaste I GT per 15.12 ingick flera rapporter om hur SPF vill bevaka pensionärernas intressen då det gäller utkomsten. Däremot framgick inte hur man skall kunna förbättra de fattigaste pensionärernas situation, vilket borde vara den målsättning som ges högsta prioritet. Det rapporterades om PIO, pensionärernas intresseorganisation som utgörs av fem olika pensionärsförbund. I rapporten framgick inte en enda åtgärd som skulle rikta sig till de fattigaste pensionärerna. Det hänvisades till strävan att höja FPA:s ersättningar för läkararvoden. Som känt har de inte justerats på många år, vilket betyder att de maximala normgränser som FPA tillämpar inte motsvarar realtaxorna. Att öka samhällskostnaderna för dem som har så goda pensioner att de kan besöka den privata vårdsektorn hör inte prioriteras så länge stora mängder pensionärer inte har råd att ta ut alla sina receptbelagda mediciner eller att besöka tandläkare enligt behov. Vad FPA:s ersättningar beträffar är det angelägnaste att se till att den årliga självrisken för mediciner sänks åtminstone till 250 euro mot dagens 630 euro för åtminstone de pensionärer som har bostadsbidrag eller någon folkpensionsandel. Då skulle insatserna riktas till de fattigaste. I Sverige är årssjälvrisken 200 euro för alla. Och enbart 90 euro för öppen vård på hälsocentraler, polikliniker och sjukhus mot 600 euro i Finland. Efter det kan man
i Sverige välja mellan att besöka antingen offentliga eller privata vårdservicepunkter. Högst angeläget vore även att inköp av tandproteser och vård av proteser tas med i FPA: s ersättningssystem och likaså ersättningar för den kommunala tandvården vars avgifter stigit märkbart. Och därtill finns ett stort behov av att införa ett högkostnadstak för tandvård vilket totalt saknas och som borde vara inkomstrelaterat. Till exempel två procent av årsinkomsten som i en del EU-länder. I rapporten från SPF:s höstmöte framgick att det intagits en klausul om att strävan bör vara att arbeta för en förhöjning av pensionsinkomstavdraget och de lägsta pensionerna. Effekten av nämnda avdrag utgår i dag vid 16 000 euro i året för en ensam pensionär, vilket kan anses helt skäligt. Det omfattar därmed en klar majoritet av pensionärerna. Det viktigaste är inte att ändra den gränsen utan att ändra på avdragets uträkningsstruktur så att den får större effekt på de lägsta pensionerna. Med målet att pensioner under 10 000 euro i året bör bli skattefria. Då de underskrider den absoluta fattigdomsgränsen. Att höja de lägsta pensionerna avser ofta att höja folkpensionen med nivåförhöjningar. Det finns behov av det, men det gäller att observera att denna metod i nuvarande system inte alls hjälper de fattigaste pensionärerna. Eftersom en höjning
genast sänker basutkomststödet med samma summa och därtill sjunker bostadsbidraget och alla av de fattigaste pensionärerna behöver hyresbidrag. De fattigaste kan hjälpas enbart genom att höja basutkomststödet som i dag är för pensionärer endast 370 euro i månaden vilket borgar för social misär. Och att förbättra bostadsbidraget. Och inte att förbättra detta genom att höja på maximigränsen utan att förbättra uträkningsstrukturen så att det blir bättre för de fattigaste pensionärerna genom att sänka självriskandelen. Och därtill bör bostadsbidraget som i de flesta länder i Finlands välståndsklass justeras årligen med hyresindex och inte som nu med bara levnadskostnadsindex. År 2006 steg boendekostnaderna med 5,5 procent medan bostadsbidraget justerades med 0,4 procent. Denna stora årliga divergens har kraftigt sänkt de fattigaste pensionärernas utkomstnivå. Nu vill flera partier sänka skatterna för de pensionärer som har mellan 15 000 och 40 000 euro i året medan majoriteten av pensionärerna skulle lämnas utanför trots att just de förstnämnda varje år fått sänkt inkomstskatt ända sedan år 1996. Medan de fattigaste pensionärerna drabbats av skärpt beskattning för varje år då grundavdraget och en del andra avdrag inte justerats sedan år 1991. Speciellt hårt har de drabbats som har under 9 000 euro i året. BO HOLMBERG Karis
Pensionärer, håll ihop På 90-talet började kräftgången
för pensionärerna. Först beskars indexjusteringen, vilket kumulativt har gjort att pensionärerna tappar i snitt 200 euro i månaden. Sedan togs ytterligare cirka 80 euro bort med den inbetalda folkpensionsdelen av 600 000 pensionärer. Ungefär var tredje pensionär (400 000) lever nu under EU:s relativa fattigdomsgräns 950 euro/månaden. Antalet ökar visar en färsk undersökning, trots att Finland blir rikare. Medelpensionen, 1 200 euro, är inte långt ifrån fattiggränsen. Utvecklingen är synnerligen oroande. Sedan 1995 har pensionerna stigit med 20 procent, förvärvsinkomsten med 43 och PNB med 60 procent. Dessutom ska vi betala högre skatt och sjukvårdsavgift än löntagare, som får 40 procent högre vård- och handikappbidrag än
drabbade pensionärer. I motsats till löntagare får pensionärer heller inget invalidavdrag. I långvården förnedras många av våra fosterlandshjältar, krigsveteranerna. Lika otroligt som pensionsut-
vecklingen är veteranernas frontmannatillägg som idag uppgår till 42,57 euro. Sedan det tillkom på 70-talet har dess värde halverats. På sex år har det vuxit med futtiga 5,2 procent medan lönerna för bara förra året steg med 4,5 procent. Många minns ännu då finansminister Sauli Niinistö år 1999 höjde veterantillägget med en mark och riksdagsmännens löner med 10 000. Varför fogar vi oss snällt i alla dessa orättvisor? I val efter val röstar vi på dem som gör livet surare för oss i stället för att rösta in eget folk. Vi är ju ändå nästan hälften av alla väljare.
Andra samhällsgrupper säger nog ifrån med strejker och blockader för mindre försämringar. I Frankrike är däremot också pensionärerna kvicka att gå ut på gatorna och tvinga regeringen till eftergifter. Vi protesterar i spalterna, det är bra, men det räcker inte. Att inte alls rösta, som många gjorde senast, hjälper inte heller. Nästa gång regeringen kommer med ett förnedrande bud i stil med 5 euro åt dem som inte har annat än folkpensionen att leva på, skall vi inte nöja oss med insändare. Då ordnar vi en demonstration. Pensionärsförbunden behövs som arrangör. Också våra mer välbeställda pensionärer måste visa solidaritet med de sämst lottade. Bara om vi håller ihop kan vi ändra trenden. ULF JOHANSSON Esbo
Debattera också på www.spfpension.fi. Just nu är en valdebatt på gång!
Ansökningsblanketter från förbundskansliet Tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 e-post: kansliet@spfpension.fi Sista ansökningsdag: 15.3.2007 Svenska pensionärsförbundet r.f.
Semester och rekreation år 2007 Du är kanske i behov av se mester? Svenska pensionärsförbundet erbjuder detta år semesterverksamhet under 6–7 dagar i helpension med medel av Penningautomatföreningen RAY. Målet med semestern är att ge möjlighet till rekreation och avkoppling från vardagen. Semesterstödet är avsett för personer vars livssituation och livskvalitet har försämrats • på grund av sviktande hälsa • av sociala orsaker ss. ensamhet, makes/makas död, vård av sjuk anhörig i eget hem • på grund av annan avgörande förändring Vem kan ansöka? Semesterstöd kan sökas av var och en person, som kan anses, av sociala och ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad till stödd semester i helpension. Vad kostar semesterpaketet? Penningautomatföreningen RAY förutsätter att semesterfiraren betalar en självriskandel för semesterpaketet. Självriskandelen är 120 euro och betalas av semesterfiraren direkt till semesterstället. Hur ansöker man? Ansökningsblanketter fås förutom från SPF:s kansli i Helsingfors, tfn 09-72 888 20 även från kansliet i Österbotten, tfn 06-317 90 70. SPF:s medlemmar kan returnera ansökningarna via sina egna föreningar till förbundet, senast den 15 mars 2007 (poststämpel gäller). Ansökningarna kan även sändas direkt till förbundets kansli i Helsingfors, PB 129, 00101 Helsingfors. Ansökningarna bör ifyllas noggrant på samtliga punkter och semesterbehovet motiveras, liksom en beskrivning över sökandes livssituation. Svenska pensionsförbundet samarbetar i år med Semesterförbundet, och kan därmed erbjuda ett större antal personer semestervecka än tidigare. Dessa veckor är 6.5–11.5 och 14.11–19.11 till Kaisankoti och 6.5–11.5 till Norrvalla Folkhälsan. Ansökningarna behandlas garanterat konfidentiellt! Observera att vid beviljandet av semesterstöd följs RAY:s bestämmelser. Det utgör inget hinder att man beviljats stöd tidigare, men de sökande som aldrig förut beviljats semestervecka beaktas först. Medlemmar i Svenska pensionärsförbundet har företräde framom icke-medlemmar. Semester på Norrvalla Folkhälsan Rehab Center i Vörå eller på Kaisankoti i Esbo, består av 6–7 dagar i helpension med ett mångsidigt program, såsom massage, bastu, vattengymnastik, örtbad, stavgång, fritids- och hobbyledarens tjänster etc. TIDPUNKT FÖR SEMESTERVECKORNA: Du kan välja mellan: Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center
13.05–19.05.2007 27.05–02.06.2007 22.07–27.07.2007 12.08–18.08.2007 30.09–06.10.2007
Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center 06.05–11.05.2007 i samarbete med Svenska Semesterförbundet Kaisankoti i Esbo i samarbete med Svenska Semesterförbundet
06.05–11.05.2007 14.11–19.11.2007
När Du fyller i ansökningsblanketten, tänk på följande: Ansökningsblanketterna skall fyllas i noggrant och undertecknas egenhändigt eller av ombud. Ange ett andra alternativ för semestervecka ifall ditt första alternativ inte går på grund av att semesterstället är fullbokat. Motivera din ansökan! Ansökan där ”motivering” saknas beaktas inte. LYCKA TILL!
