7 minute read
Källarlokal fylld av hopp
from Korsväg 2024 1
by Korsväg
I Stora Lundby församlings secondhandbutik har man nästan 40 års erfarenhet av hållbarhet – ekonomisk, ekologisk och inte minst social.
En griffeltavla med orden ”Välkomna! Öppet 14–17” och två tända ljuslyktor står på en stol utanför källaringången till församlingshemmet i Gråbo utanför Lerum. När dörren öppnas letar sig en liten kö med människor ivrigt in i lokalen från snöslasket utanför. Där inne möts man av värmen i den lilla men välordnade secondhand-butiken, med tydliga avdelningar för bland annat barnkläder, dam- och herrkläder, smycken, porslin, husgeråd och leksaker.
Bakom kassadisken står Sonja Forsberg och hejar glatt på både stamgäster och nya kunder som trillar in. Sonja är den som varit här allra längst – ända sedan verksamheten startade i mitten på 1980-talet. Då höll de till i det gamla församlingshemmet, ett äldre hus där butiken huserade på övre våningen.
– Vi startade det som en ungdomsverksamhet. När de sedan växte ifrån det så tog vi tanter över istället. Det var på ett helt annat verksamhetsplan då. Man var jätteglad om man hade en dagskassa på 400 kronor.
Idag har de bra snurr på butiken – 2023 låg intäkterna på drygt 200 000 kronor. Inställningen till återbruk och att handla använda kläder har också ändrats mycket sedan dess, berättar Sonja.
– På 80-talet kunde framför allt inte äldre människor tänka sig att köpa gamla kläder. Det var förknippat med att ha det dåligt ställt. Nu tycker de allra flesta att det är bra med återanvändning.
Verksamheten drivs av ideella krafter tillsammans med en anställd föreståndare –sedan tio år tillbaka är det Sybille Birkhorst. Som namnet skvallrar om har hon sitt ursprung i Tyskland, och flyttade hit efter giftermålet med en svensk man. Hon är i grunden konstvetare och utbildad inom turism. Innan hon fick tjänsten här arbetade hon på Nääs slott i många år.
– Jag har haft ett stort intresse för secondhand ända sedan jag var liten när jag och mina föräldrar åkte runt på loppisar i Tyskland. Jag trivs fantastiskt bra här. Det finns så många arbetsplatser där man inte riktigt vet varför man gör något – men det vet man verkligen här.
Det finns många skäl att handla second hand. Det är bra för miljön, plånboken och kan ge en möjlighet att hitta unika prylar.
Butiken är inte bara butik, utan agerar också som en låg tröskel till församlingens övriga verksamhet.
Utöver att få jobba med sitt intresse för vackra saker och ekonomisk och ekologisk hållbarhet betonar hon att det är en plats som fyller en stor social funktion.
– Jag brinner för arbete med ideella. Vi är en otroligt viktig mötesplats. Hit kan man komma och dela sina sorger, sjukdomar, glädjeämnen – och arbeta tillsammans. Utan våra volontärer skulle verksamheten inte existera! De är verkligen otroliga i sitt engagemang.
Största andelen av volontärerna är pensionerade kvinnor, runt 20 totalt. Bland klädstängerna stöter jag på Anita Törnqvist som funnits med här i drygt åtta år.
– Jag arbetade tidigare på Lindex i Nordstan. Efter jag hade gått i pension fick jag frågan om jag ville vara med här, och blev jätteglad. Det är konstigt, för det är roligare att jobba här än när man fick betalt. Det är en avkopplande känsla. Man måste ju heller inte gå hit, om man inte mår bra en dag eller så. Och så är det den goa gemenskapen, och kunderna.
Människorna som droppar in här gör det av olika skäl. I leksakshörnan möter jag Kristina Schmidtbauer som åkt hit från Göteborg för att träffa sitt barnbarn Lilly Moested. De söker inte något särskilt, men är här för tredje veckan i rad nu – en lagom liten utflykt.
– Förra gången hittade jag ett litet klädskåp. Och en hjälm till min drake, berättar Lilly glatt.
En del handlar här för att det helt enkelt är billigt och gör att de får ihop vardagsekonomin, medan andra aktivt letar efter unika saker. Gunilla Landhagen, i svart frisyr och ljus mockajacka, är inriktad på kläder och har redan bland annat fyndat en grön skjorta med leoparder på. Hon brukar komma hit – och arbetar själv på second hand i Lerum.
– Hela mitt liv är second hand, konstaterar hon och skrattar. Tidigare har hon varit med och hållit i en modevisning som secondhandbutiken i Gråbo arrangerade.
Medarbetarna Margareta Abelsson, Anita Törnqvist och Inger Andersson uppskattar butikens sociala funktion, både bland de ideella själva och med kunderna.
I butiken finns går det att hitta allt som behövs i ett hem.
– Jag har också börjat hjälpa människor med styling. De plockar fram sina grejer, och så kommer jag med förslag på vad de kan komplettera med. Det måste inte vara dyrt att hitta sin stil!
Sybille Birkhorst tar oss med in till ”uppplockningsrummet”, där alla saker som ska ut i butiken hamnar. För att få verksamheten att fungera måste många led klaffa. Inlämningen är öppen alla vardagar under kontorstid. På måndagar samlas volontärerna för att sortera, tvätta och diska. Ett arbete som kräver en hel del förkunskap – för vad ska behållas och vilket pris ska sättas? Flera olika personer bidrar med sina expertområden. Två damer tar hand om guld och silver och säljer till en annan butik. En annan kan mycket om böcker, och tar hand om dem.
En hel del sorteras också bort.
– Överblivna prylar hämtas av en större loppis, PMU i Vårgårda. Kläder vi inte kan sälja går vidare till Östhjälpen, som skickar dem till Rumänien. Det känns bra att kläderna tas hand om på ett bra sätt och inte hamnar på någon soptipp i andra länder.
När sakerna plockats ut i butiken fotograferas även vissa av dem och läggs ut på Facebook för att locka folk till butiken på tisdagen.
Intill butiken ligger också ett litet café, där det i dag serveras fikabröd och smörgåsar med skinka, ost och mimosasallad. Allt hembakat av volontärer. Caféet fungerar som en mötesplats där man inte behöver gräva djupt i plånboken för en kaffe. Jag möter här EvaMaria Dirfors som är här med sin son Elias. Hon ser hur uppskattad platsen är för många, inklusive henne själv.
– Att komma iväg en stund och träffa lite folk gör det lättare att stanna hemma resten av dagen och vila.
Alla intäkterna från butiken går till välgörenhet – hälften till diakonalt arbete i Gråbo och hälften till olika projekt runtom i världen, däribland Nordisk Östmission. Sybille ser fram emot att utveckla verksamheten framöver.
– Det finns planer på att renovera hela våningen – vi skulle då kunna förbättra caféet och öka tillgängligheten med en hiss. Sen vill vi utöka annonseringen, kanske börja sälja via nätet. I bästa fall skulle vi också kunna ha öppet lite oftare.
Att secondhandbutiken fungerar som ett nav, som också andra verksamheter har glädje av, är tydligt. Deltagarna som möts till språkcafé brukar handla i butiken efteråt, likaså föräldrarna till barnen som går i förskolan i samma byggnad.
– Snart ska jag besöka konfirmandgruppen och berätta om hållbarhet, berättar Sybille. Det fina med secondhand är också att det är en verksamhet med låg tröskel. Folk som inte brukar komma till kyrkan kommer hit och blir nyfikna på vad vi gör för övrigt. Allt är verkligen ett fint kretslopp, på så många plan.
Text: Elin Klemetz
Foto: Kristin Lidell