6 minute read
Utredning om existentiell och andlig hållbarhet i kyrkans skogsbruk
from Korsväg 2024 1
by Korsväg
Det är dags att klargöra vad Svenska kyrkan menar med existentiell och andlig hållbarhet när det gäller skogsfrågor, anser skogsutredaren Göran Enander. Fredrik Tengberg, chef för egendomsenheten på Göteborgs stift, hoppas att utredningen ska ta ned det höga tonläget i skogsdebatten.
Strax före jul presenterades en delrapport i den skogsutredning kyrkomötet beslutat att göra. En av de viktigaste slutsatserna är alltså att reda ut begreppen kring existentiell och andlig hållbarhet. En annan tydlig slutsats är att konfliktnivån inom kyrkan kring miljöfrågor måste minska.
Hur Svenska kyrkan ska förvalta sina prästlönetillgångar med bland annat 470 000 hektar skog har länge varit en het fråga, både inom kyrkan och i miljö- och klimatdebatten. Senare års klimatdebatt har höjt temperaturen; hur gör skogen mest klimatnytta? Om det är inte forskarna helt överens. Insändarna i Kyrkans Tidning om skogen har varit många, och inför senaste kyrkovalet bildades en ny nomineringsgrupp, Himmel och jord, som vill öka fokus på skogsfrågorna.
Flera motioner i ämnet resulterade 2021 i att kyrkomötet beslöt om en utredning. Kyrkostyrelsen satte direktiven på pränt i december 2022, och i april i fjol fick Göran Enander uppdraget att ro utredningen i land. Enander har en gedigen bakgrund inom förvaltningssverige: generaldirektör för Skogsstyrelsen, landshövding i Uppsala, verksam i Vetenskapsrådet. Dessutom äger han privat en skogsfastighet i Dalsland.
Under 2023 reste han runt och besökte alla stiften.
Delrapporten är ett första steg för att få i gång samtalen om hur kyrkan ska leva upp till förväntningarna på god förvaltning av sina tillgångar. Man tar i den inte ställning till olika brukningsmetoder.
Ni skriver att ni hoppas att konfliktnivån ska minska. Hur ser konflikten ut?
– Den är inte helt enkel att beskriva, men konflikten finns mellan dem som förespråkar ett konventionellt skogsbruk enligt vad branschen föreskriver, och dem som absolut inte vill ha några kalhyggen utan ett mycket skonsamt skogsbruk, säger Göran Enander. De senare tycker att både andlig hållbarhet och kyrkans grundläggande värderingar talar för den typen av skogsbruk.
Förespråkarna för ett skonsamt skogsbruk tycker att de blir illa bemötta, konstaterar Enander.
– Jag tror inte att alla kommer att vara nöjda med vårt resultat i utredningen, men hoppas det ska minska spänningarna.
Göran Enander kallar det ”nyckelsamtal”, då man ska försöka att teologiskt reda ut begrepp som andlig och existentiell hållbarhet och ge dem ett konkret innehåll vad gäller förvaltningen av skogarna.
– Vi kommer att ge uppdrag till två högprofilerade teologer, som jag inte vill namnge nu för att de ska kunna arbeta i fred, att skriva ett gemensamt papper. I april kommer vi att ha ett samtal med dem och någon biskop. Det ska spelas in och läggas ut så att alla kan ta del av det.
– Det blir min utmaning utifrån utredningens resultat att transformera vad som ska hända i skogen. Jag hoppas få några ord på vägen från det samtalet. Det handlar om kyrkans grundläggande värderingar, något vi lagt en del energi på. Vad innebär detta i praktiken? Och hur väger detta i förhållande till de övriga tre målen: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det är svårt men mycket intressant…
Implementeringen är alltså en nyckelfaktor i arbetet framåt, att gå från ord till verkstad så att säga. Göran Enander tror på rundabordssamtal med många inblandade och tänker lägga energi på att få dem till stånd.
– Det är ju Svenska kyrkans skogsutredning, där egendomsförvaltarna har ett särskilt ansvar. Jag gillar inte denna sektionering där man delar in sig i olika grupper, exempelvis att miljöhandläggarna inte är så inkluderade i egendomsnämnderna. Implementeringen måste ske på bred bas.
Är önskeläget att det blir studiecirklar ute i alla församlingar om utredningens resultat?
– Ja, det är drömmen. Markförvaltning sker ju enligt kyrkoordningen på stiftsnivå, men den måste ske i gott samspel med församlingarna.
I utredningen kan man ana ett dike mellan miljörörelse och förvaltarna, exempelvis har kritiker inom kyrkan avfärdats som ”aktivister”. Hur djupt är diket, och hur tar man sig över det?
– För att använda lite bibliska uttryck; försoning och dialog är lösningen.
Enhetschefen på förvaltningen i Göteborg, Fredrik Tengberg, hoppas att utredningen ska ta ned tonläget. Prästlönetillgångarna i stiftet förvaltar 32 000 hektar mark, av det är 25 000 hektar skog. Avkastningen ligger på omkring 30 miljoner kronor per år.
Märks det hos er att skogen är en het fråga? – Ja, det gör det, många förtroendevalda skriver motioner, säger Fredrik Tengberg. – Vid enskilda avverkningar kommer det synpunkter lokalt från exempelvis Naturskyddsföreningen och BirdLife. Vi har som riktlinje att åka ut och träffas på plats, vi tror på samtal. Det är inte alltid vi lämnar mötet med samsyn, men det är viktigt att vi träffats och lyssnat på varandra
Trivs du i hetluften?
– Ja, det skulle jag säga. Jag är stolt över det vi gör, vi har inget att undanhålla. Avvägningar måste göras, så är det. Ibland är det svårt, men de behöver göras. Många tycker till om skogen, det är roligt att det man jobbar med betyder mycket för många.
Utredningen vill klargöra vad som menas med existentiell och andlig hållbarhet. Hur förhåller du dig till det i dag?
– Vi är dubbelcertifierade vad gäller ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, sedan tillkommer andlig och existentiell hållbarhet. Vi har en matris med alla fyra hållbarhetskriterierna som vi går igenom inför beslut i egendomsutskottet. Vi tar ett varv till och funderar innan beslut. Andlig och existentiell hållbarhet går in i de andra, det är inte helt lätt att bryta isär.
När det gäller skydd av vissa biotoper med hotade arter, är det bland annat artskyddsförordningen som styr. Men det är inte så enkelt som att helt avstå från avverkning i ett sådant område, menar Tengberg.
– Vi möter uppfattningen att vi inte ska göra någon åtgärd alls. Och visst, det finns områden som absolut bör lämnas orörda. Men det finns också områden man måste sköta för att bevara eller öka naturvärdena. Där kan man hamna i meningsskiljaktigheter om vad som är bäst.
Under våren fortsätter utredningen med samtal på olika nivåer med bland andra miljörörelse och samiska företrädare och sedan följer en hearing i slutet av sommaren. Lagom till höstens kyrkomöte ska utredningen vara klar. Kyrkostyrelsen väntas sedan skicka utredningen på remiss till stift och församlingar.
– Om jag nu får tycka i den frågan, så tycker jag att man ska ha en bred remiss och lång remisstid, det är viktigt att utredningen inte stannar på regional nivå, säger Göran Enander.
På kyrkomötets höstmöte 2025 ska de nya riktlinjerna antas.
Till saken hör att även regeringen beslutat om en översyn av den nationella skogspolitiken. Resultatet av den kan påverka också kyrkans skogsbruk. Ett delbetänkande där väntas till hösten.
Text och naturbilder: Lasse Bengtsson
