4 minute read
Plastskräp från havet blir till hoppfull konst
from Korsväg 2024 1
by Korsväg
Under vetenskapsfestivalen skapar ideella ett stort konstverk mitt i Göteborg, gjord av plastbitar från strandstädningar längs kusten. Konstnären och strandstädaren Johan Bloom står bakom designen som ska symbolisera hopp.
Solen skiner över den nyfallna snön vid Egnahemsfabriken på Tjörn. Ett gäng hönor struttar runt ute och hoppas bli bjudna på något gott. Kaffet står på i det mysiga gamla köket i det bostadshus som fungerar som en coworking-yta för många olika typer av yrken. Här pågår arbete med hållbarhet i många dimensioner, inriktat på socialt byggande: kurser i olika hantverk, sociala hållbarhetsprojekt och forskningsprojekt tillsammans med den akademiska världen. – Så här stort kommer det att bli, säger konstnären och strandstädaren Johan Bloom och måttar högt upp i luften. Syftet med vårt besök på Tjörn är att se och höra om planerna för ett stort konstverk som Johan och arkitekten Erik Berg jobbar med. De är anlitade av Svenska kyrkan för att ta fram en design för konstverket ”Hoppets duva” till vetenskapsfestivalen. På domkyrkoplan i Göteborg bjuds allmänheten in att skapa ett 7x7 meter stort konstverk byggt av skräp från havet, närmare bestämt av 1764 kvadratiska bitar från fisklådor i plast. Lådorna är en del av det skräp som flyter iland längs kusten, som Johan och andra engagerade strandstädare tar hand om.
Vi blir inbjudna till Johans lilla ateljé för att se skisserna på duvan, i rött, vitt och blått. –Jag kan nog få ut 15–17 fyrkantiga pixlar ur en fisklåda, funderar Johan. Så visst blir det många fisklådor som går åt, men det hamnar också mycket skräp på stränderna, skräp som nu kan användas till något vackert. Erik visar skisser på den konstruktion som konstverket ska skapas i, en typ av vävstol som fått inspiration från kranen på Eriksbergsvarvet. Den behöver vara stabil för att klara av det stora verket.
Johan visar bilder på sin mobil som gett honom inspiration. En av dem är ett foto på ett afrikanskt keramikfat med två målade fåglar, en liten vit fågel inuti formen av en större röd. – Med situationen som den ser ut i världen idag behövs det minst två fredsduvor! Det räcker definitivt inte med en enda, säger Johan med eftertryck.
Bakom planerna på Hoppets duva ligger ett annat projekt. Håpets katedral, ett vackert flytande heligt rum skapat i Norge av plast från havet, skulle kommit på turné till ett antal församlingar längs västkusten under 2024. Byggandet av Håpets katedral, som Korsväg har haft en artikel om tidigare, visar att något ont, det skräp som finns i våra hav, kan omvandlas till något fint, en katedral i regnbågens alla färger. Den har byggts av många ideella händer, det som på norska heter dugnad. När inte resan med Håpets katedral blev av i år kom tanken på att göra något i dess anda. Hoppets duva byggs i samarbete med ett liknande sorts socialt hållbarhetstänk, och blir samtidigt något eget och unikt.
Genom Hoppets duva och andra programpunkter under vetenskapsfestivalen, som har temat ”vågor” kanske vi kan peka ut några konstruktiva och hoppfulla vägar att ta sig an de utmaningarna, säger stiftsadjunkt Henrik Frykberg som är med och planerar vetenskapsfestivalen.
Men varför blev det då en duva? – Håpets katedral är ju som en Noas ark, den pekar mot en räddning av mänskligheten, vår värld och vad som krävs av oss för detta, förklarar Henrik. Duvan flög från arken och kom tillbaka med budskap om att de klarat utmaningen. Något sånt tänkte jag nog, samma tanke som är bakgrunden till fredsduvan som symbol.
Begreppet hopp är också centralt. – För mig är hopp något man gör, något man skapar tillsammans, säger Anna Laurin, som sitter med i planeringen för både Håpets katedral och Hoppets duva. Henrik letar i minnet efter ett bibelcitat från Paulus. – Han säger något om att ett hopp som man ser uppfyllt inte är något hopp, säger Henrik. Jag tycker inte likadant som Paulus i det fallet. Man behöver se att hoppet kan bli en konkret verklighet, annars tror jag att man dör.
Det finns många tankar på vad verket ska användas till efter vetenskapsfestivalen. Västerhavsveckan, Åh stiftsgård, en vacker fond vid olika event som när Håpets katedral besöker västkusten nästa sommar är några av idéerna. Längre fram kanske vävstolen kan få användas till fler konstverk och nya motiv.
Text och foto: Anna Carlsson
