Biologisk mångfald på Arvikas kyrkogårdar

De skapar en modern Noaks ark för växter, insekter, djur och fåglar. Tack vare förändrad skötsel ökar den biologiska mångfalden på kyrkogårdarna i Arvika pastorat. Negativa reaktioner från allmänheten har vänt till glada tillrop.

- I början var vi lite oroliga, folk undrade vad i all världen vi sysslade med, berättar kyrkogårdschef Anders Degertorp.

Lite längre gräs, fler ängsblommor, perenner, bikupor, insektsbon, träd-depåer och fågelholkar. Så ser det ut på kyrkogårdarna i Arvika pastorat. Och snart drar vårbruket i gång igen. Men först måste snickerierna fixas.

– Var ska det nya insektshotellet sitta?

Kyrkogårdsarbetarna Annika Brolin och Ann-Christine Larsson funderar och kommer fram till att det blir ”antingen i björkdungen vid kvarter S eller vid kullarna på P”.

– Vi jobbar året runt och på många olika sätt med att öka den biologiska mångfalden, berättar de.

Det EU-finansierade Leaderprojektet Noaks Ark har varit både lärorikt och meningsfullt. Och gett resultat.

– Mer sån’t, det vill vi ha, säger Ann-Christine.

Själva projektet är nyligen avslutat men arbetet med att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster fortsätter.

– Ingen har en tanke på att återgå till hur det var förut, säger Anders.

Allt började 2019, året innan pandemin, med en önskan om att på ett tydligare och mer strukturerat sätt värna om den biologiska mångfalden på kyrkans marker. Arvika pastorat behövde en ny skötselplan för de tio kyrkogårdarna och det blev också startskottet för Noaks ark.

Det gick rätt fort från idé till handling. Prästen Alf Dahlberg var drivande, han hade många kontakter, och en projektgrupp bildades under kyrkorådets ansvar.

– Vi tänkte stort direkt och fick det vi efterfrågade, säger Anders.

Europeiska jordbruksfonden gick in med nästan en miljon kronor.

– Att all personal, cirka 40 personer, skulle utbildas, var viktigt för att få in tänket brett och det gjorde också jobbet roligare för alla, menar han.

Så drog inventeringen i gång. Växter, insekter, djur och fåglar kartlades. Efterhand även fjärilar och fladdermöss. Alla resultat, kyrkogård för kyrkogård, finns tydligt samlade - arter, antal, platser.

– Det är ett jättearbete som utförts av sakkunniga personer, förklarar Anders och fyller bordet med intressant läsning.

64 rödlistade arter har hittats, 8 av landets 19 fladdermusarter finns i och runt kyrkorna, i Brunskog lever en koloni långhornsbin och på stenmuren i Stavnäs är det gott om dvärgtufs, lönnlav och guldlocksmossa ... för att bara ta några av väldig många exempel.

– Inventering behövs för att kunna ta hänsyn och anpassa skötseln efter vad arterna behöver, förklarar Anders.

Kyrkogårdars biologiska värden är ofta många men den traditionellt intensiva skötseln ställer till problem.

– Vi har ju nästan vårdat bort mångfalden, säger Anders. Nu låter vi blommorna blomma. Gräset klipps mer sällan och det händer också att vi lämnar partier som blommar.

I rabatter och vid minneslundar väljer kyrkan numera perenner. Och de stora gräsytorna på kyrkogården i Arvika, sex hektar mark som på sikt ska användas till gravar och som tidigare maskinklipptes, slås nu i stället en gång per sommar med hjälp av häst och slåtterbalk. Sedan hässjas höet.

– Det här har blivit lite av en juli-tradition som till och med drar publik.

Blommande ängar är inte bara vackra, de är också viktiga för bin och fjärilar. Ekosystemtjänsterna är många. Och rent ekonomiskt är det ett noll-summespel. Det kostar inte mer att anlita häst än att låta den egna personalen klippa gräset med maskiner var annan vecka.

I början av projektet fanns en oro att den förändrade skötseln skulle mötas av missbelåtna besökare på kyrkogårdarna.

– Det kan uppfattas som att vi brister i ansvar, att det ser ovårdat ut, säger Anders. Om man inte förstår varför vi gör som vi gör så kan det bli upprört, vet han.

Därför var det viktigt med informationstavlor, de fanns uppsatta från första dag.

Kyrkogårdschef Anders Degertorps skrivbord är fyllt av material från inventeringen av arter på kyrkogårdarna. Växter, insekter, fåglar, fjärilar och fladdermöss. 64 rödlistade arter har hittats.

Blommande ängar är inte bara vackra, de är också viktiga för bin och fjärilar.

På kyrkogårdarna finns flera insektshotell utplacerade.

Förändringen kom när lokaltidningen gjorde reportage och berättade om Noaks ark.

– Då spred det sig och folk började prata om vad som var på gång. Vi märkte skillnad direkt. Intresset och förståelsen ökade och sedan dess har vi bara mötts av positiva reaktioner.

Det inspirerar att fortsätta arbetet med den gröna omställningen. Inte bara på kyrkogårdarna utan också inom andra områden. Förändringen av maskinparken har börjat och på fastigheterna växer solcellsanläggningar fram.

– Vi är klimatneutrala när det gäller bränsle och vi försöker försörja oss själva med el. Tjurar vill vi skaffa också.

Anders menar allvar. Djuren är på gång. Kyrkan äger betesmark norr om kyrkogården i Arvika och ett arrende är inom räckhåll.

– Vi hoppas det går i lås. Får finns redan på kyrkans mark vid Nysockensjön så det är inget nytt. De har betat där i flera år. Och här har vi fem bikupor uppställda nere vid sjön.

Att ha ett bra samarbete med lokala företagare är en viktig del i arbetet med omställningen. Olika entreprenörer inom jord, skog och trädgård har anlitats under projekttiden. Ett samarbete som kyrkan hoppas ska fortsätta.

Text: Helena Söderqvist

Foto: Hans Ivarsson, Helena Söderqvist

Biologisk M Ngfald

Biologisk mångfald innebär att landskapet har många olika typer av natur, många olika arter och en stor genetisk variation inom arterna. Det ger miljön bättre möjligheter vid förändring och ökar naturupplevelsen.

Exempel på biologisk mångfald på kyrkogården är

• gamla grova träd

• häckar

• stenmurar

• blommande växter

• närhet till vatten

• varierande miljö.