Ett andligt sexpack för nästa generation

Vad kan vi som kyrka göra för att unga ska må bättre? Svaret kan stavas existentiell hälsa – förmågan att tro på och ta vara på livet. Prästen Marit Norén vill se våra kristna praktiker som ett andligt sexpack för att träna upp vår existentiella hälsa.

Enligt analysföretaget Kairos Future har upplevelsen av meningslöshet hos den svenska befolkningen ökat från 6 procent till 24 procent de senaste 20 åren. Många vittnar också om att människor – framför allt unga – mår allt sämre. Men trons praktiker kan vara en motvikt till utvecklingen. Det säger Marit Norén, präst och metodutvecklare på kyrkokansliet. I höst besöker hon Kick-off/ På lika villkor i Borås, en gemensam konferens för Karlstads, Göteborgs och Skara stift. – Jag tror många känner igen sig i att det finns en rotlöshet i samhället. Vi som möter unga ser att det finns mycket psykisk ohälsa, man känner inte så mycket hopp för framtiden och ser inte fram emot att bli vuxen. Samhället är så pass uppdelat och mångfaldigt att man lätt hamnar i en djungel av sökande efter mening.

Prästen Marit Norén

– Det handlar om att bygga upp en grundstyrka för att minska skadorna i längden. Kan vi hitta det som stärker oss i livet och hjälper oss gå upprätta gör det fallhöjden lite lägre när svåra tider och händelser väl kommer – för det kommer de att göra. Det innebär inte att man är någon supermänniska som aldrig blir ledsen, men man kan ha verktyg som gör det lättare att hantera.

Marit arbetar med existentiell hälsa – en aspekt av den psykiska hälsan som kan göra en mer förberedd för att möta livets motgångar. Hon har tidigare varit med och tagit fram materialet Meningen med mig för arbete med unga och skrev ärkebiskopens fastebok 2023, Andlig bålstyrka . Hon menar att den existentiella hälsan stärker vår förmåga att möta livets svårigheter, och att den kan tränas upp.

Att känna mening i tillvaron är en viktig aspekt av vår existentiella hälsa, bland annat enligt Världshälsoorganisationens beskrivning av begreppet. Meningsfullhet upplevs i högre grad av människor som har en tro och intresset för andlighet ökar också bland unga. – Jag tror verkligen att det sökandet är genuint. Man kan hitta en känsla av mening och gemenskap både i nyandlighet och i internets kaninhål, men det är viktigt att också fråga sig om det man hittar verkligen är stärkande i längden. Utifrån min tro erbjuder kyrkan sätt att faktiskt hitta mening genom att ge en större, andlig kontakt.

På konferensen Kick-off/På lika villkor i augusti medverkar Marit med två pass om just existentiell hälsa bland unga, och hur vi kan stärka den med kristna praktiker. Hon delar upp praktikerna i saker man behöver släppa taget om, och saker man behöver släppa in.

Att be, öva på att vara i sin kropp och ha kontakt med naturen är några verktyg för att bygga andlig bålstyrka.

– Man kan se det som att hitta gudsriket i sig. Att se att jag ingår i en större berättelse, jag har gemenskaper i det, och det finns något mer än bara mig. Att hitta ögonblick när man är i kontakt med det stärker ens existentiella hälsa, det är jag säker på.

En del av att hitta de ögonblicken menar Marit är att släppa taget om det som stör – om bruset runt oss av ljud och intryck, om begäret efter prylar, om egots behov att granska, älta och bekräftas. När man övar på att ställa sig bredvid detta kan det uppstå utrymme för att släppa in något nytt. Där kommer Marits andliga sexpack in, den verktygslåda av kristna praktiker som kan stärka vår existentiella hälsa och vår andliga bålstyrka. De är att be, öva på att vara i sin kropp, ha kontakt med naturen, läsa och tolka Bibelns berättelser, ta del av kyrkans gemenskap och ha omsorg om medmänniskan. I det kan vi hitta mening, stillhet och förundran, ytterligare en av Världshälsoorganisationens aspekter för existentiell hälsa.

– Jag tror att känslan av förundran är viktig, att känna ’wow, livet är så stort’. Många upplever det i naturen, i en relation eller när man möter ett litet barn. Man har börjat forska mer och mer på förundran, och det är den känsla som snabbast sänker stresshormonet i vår kropp. Det tror jag kommer nära den här kontakten med gudsriket inom en själv, som Jesus pratar om.

På konferensen i höst vill Marit skicka med ökat självförtroende i kyrkans praktiker: – Vi ska tro på att vi har något i kristen tro som verkligen kan vara meningsskapande, stärkande och hjälpa människors existentiella hälsa. Jag citerar ofta Mikael Kurkiala som säger att om någon frågar honom om han är kristen svarar han ungefär ”jag vet inte, men jag gör kristna saker och det känns bra”. Det öppnar perspektivet för vad tron är. Jag tycker man ska använda praktikerna med en viss lätthet – man kan testa lite och se om det landar!

Det är viktigt att kyrkans medarbetare får support i hur man stöttar unga i uppbyggandet av andlig bålstyrka, betonar stiftskonsulent Beata Åhrman Ekh.

Beata Åhrman Ekh är stiftskonsulent på Göteborgs stift och en av dem som arbetar med konferensen. Hon ser vikten i att ha med ungas livsvillkor och existentiella hälsa i programmet.

– Syftet med konferensen är att rusta medarbetare med olika kompetenser och professioner tillsammans för möten med barn och unga 0–18 år, säger Beata. Vi tycker det är angeläget att upptäcka och fördjupa hur våra kristna praktiker och berättelser kan fungera som resurser för barn och ungas existentiella hälsa. Som medarbetare är vi många som behöver god support i hur vi kan stötta unga i uppbyggandet av andlig bålstyrka!

Marit ser själv med tillförsikt på framtiden och är helt på det klara med vad som får henne att känna förundran och hopp: – Unga människor! De är helt fantastiska. Den energin och den kompetensen de har – jag bara vet att de kommer göra den här världen ännu bättre!

Text: Frida Blomqvist

Foto: Gustaf Hellsing, Kristin Lidell

WHO:S 8 ASPEKTER AV EXISTENTIELL HÄLSA: hopp, helhet, harmoni, förundran, mening, andlig kontakt, tro och gemenskap.