Bibeltolkning är inte oskyldigt

I alla tider har Bibeln använts till att legitimera olika saker, bland annat förtryck och att svärta ner det judiska arvet. Mikael Larsson vill i undervisning och forskning se på Bibelns mångfald, att den är ett bibliotek och ett myller av olika genrer och ett myller av teologiska ställningstaganden.

Vi måste komma bort från polariseringen mellan Gamla och Nya Testamentet och göra upp med den ersättningsteologi som lever kvar i praktiken. Alltså tanken att den kristna kyrkan ersätter det judiska folket som Guds utvalda folk, att Gamla Testamentet uppfattas som den mörka fond som evangeliets ljus ska bli ännu tydligare mot.

Mikael Larsson vänder sig mot den starka förenklingen av förståelsen av Bibeln som han möter då och då. Mikael är forskare och docent i Gamla Testamentets exegetik (texttolkning) och har undervisat i bibelvetenskap i två decennier. Just nu undervisar han bland annat blivande diakoner, pedagoger och musiker på kyrkans utbildningsinstitut.

– Många känner ett stort främlingskap inför texterna. Främlingskapet blir så stort att det inte resulterar i en brottning med texterna, något som jag tycker är nödvändigt! Inte bara med Gamla testamentet utan också med Nya testamentet.

– Paulus kan ju vara ganska brysk, till exempel i Galaterbrevet där han inte drar sig för att häckla och håna sina motståndare och kraven på den kristne kan kännas som orimliga. Mikael funderar över om detta är en förändring i samhället eller om han har börjat känna sig gammal! Han tänker att människor alltid har ”förhandlat” med texterna, men studenterna han möter idag vet inte hur man gör.

– De verkar så obekanta med att göra det, så jag har funderat mycket över varför det är så.

Mikael är uppväxt i Västerbotten och där han växte upp var det fortfarande självklart att vara kyrkligt engagerad. På gymnasiet var det fullkomligt självklart att man läst sin Bibel, det var en norm att man skulle ha en viss nivå av bibelkännedom och alla undervisades mycket ingående om texterna. Som Torgny Lindgren och Sara Lidman skriver, så var det självklart att umgås med bibelfigurerna.

Att vara ute med Paulus när han led skeppsbrott, det var som att det hänt i granngårn, minns Mikael. Det här var kanske ett speciellt väckelsearv, men det har ändå förvånat mig mycket att blivande kyrkomedarbetare kan känna sig så främmande för texterna.

Den stora satsningen om lärande som Svenska kyrkan initierat och som Korsväg skrev om i höstas, är naturligtvis ett sätt att

För mig är det en käpphäst att använda hela Bibeln, säger Mikael Larsson forskare och docent i Gamla Testamentets exegetik. Det går aldrig att läsa Bibeln som ett blankt blad. Vi kommer alltid med ett bagage och vi kan vara medvetna om vårt bagage eller så är vi det inte.

möta detta. Lärandet behövs inte bara för alla som sitter i kyrkbänken, för samhället i övrigt, utan också för kyrkans egna medarbetare. Skolverkets förslag att slopa antiken och tona ner kristendomen i läroplanen visar tydligt på förändringen i samhället.

– Detta speglar att Bibeln fått en svagare ställning som del av kulturarvet, menar Mikael. Korsväg möter Mikael i Uppsala, på den teologiska institutionen. Vi har promenerat dit genom Engelska Parken och Pelle Svanslös Lekpark, båda parker som ger många associationer som kan ge upphov till tolkningar. Korsvägs tema om hat – hot – hopp kan naturligtvis också ge upphov till många associationer för en exeget!

Vi talar om våldet i Bibeln, som finns när

varande inte bara i Gamla Testamentet, utan också i nya.

– För mig är det en käpphäst att använda hela Bibeln, säger Mikael, och att man aldrig kan läsa Bibeln som ett blankt blad. Vi kommer alltid med ett bagage och vi kan vara medvetna om vårt bagage eller så är vi det inte. Jag tycker det är ohederligt att säga att man bara läser rakt upp och ned.

Om man tänker sig schablonbilden av Bibeln, att GT rymmer mycket hot och hat

40 Korsväg 1 | 2020 och NT står för kärleken, den så kallade ersättningsteologin du hänvisar till. Kan den schablonbilden också påverka vår syn på det judiska folket och på kristna?

– Ja, absolut, så har det använts. ”Våldet i Gamla testamentet” har i den kristna tolkningshistorien använts för att svärta ned hela det judiska arvet. Uppgörelsen med den stereotypen är vi inte klara med.

Mikael erinrar om debatten när Bibel 2000 kom och när författaren Eva Moberg skrev i tidskriften Ordfront, där hon liknade Jahve vid Hitler och Stalin och liknade honom vid en fullblodsnazist.

Några år senare utkom Jonas Gardells bästsäljande bok Om Gud, där författaren driver tesen att Gamla testamentet innehåller två från varandra skilda gudsbilder: å ena sidan kärlekens Gud, å andra sidan ”slaktens gud, förintelsens gud och folkmordens gud”.

– Konsekvensen blir att man lånar sig till en antisemitisk retorik, menar Mikael. Så hela tankefiguren med att kontrastera Gamla testamentet mot det Nya gäller det att vara uppmärksam på, inte minst i vår tid.

Är det farligt att göra det, menar du? – Ja, nu när högernationalismen växer, ser man dessutom att nationalistiska grupper gör anspråk på det kristna arvet. Jag läste nyligen några artiklar om Anders Behring Breiviks bibelanvändning i hans manifest 2083. För honom fungerar Bibeln inte som ett fredsdokument utan som ett sätt att legitimera det nationalistiska projektet, också militärt.

I vårt samtal återvänder vi till bibeltolkningen. Mikael menar att bibeltolkning inte är oskyldigt. I alla tider har man kunnat använda Bibeln till att legitimera mycket, till exempel

apartheid i Sydafrika. Så Mikael vill i sin undervisning och delvis också i sin forskning se på Bibelns mångfald. Det är inte en text; det är ett bibliotek, ett myller av olika genrer, ett myller av teologiska ställningstaganden.

– Många har en föreställning om att allt som skildras i Bibeln ska vara uppbyggligt och alla personer ska vara föredömen. Istället är det ju så att bibeltexterna skildrar människans hela existens, hennes misslyckanden och framgångar. Väldigt mycket handlar om när människan inte lyssnar, när människan går emot det Gud har tänkt.

– Ingenting är för mörkt för att få finnas i Bibeln. Om man själv är så utsatt, har blivit så totalt utblottad och förnedrad, är det inte konstigt om man kan hata sin fiende så mycket att man önskar livet ur dess barn, säger Mikael och hänvisar till ”hämndpsalmen” (Ps 137) med ord om att krossa fiendens späda barn mot klippan.

Mikael menar att många av de här texterna är en utmaning för oss i den rikare delen av världen. Men för utsatta grupper runt om i världen betyder texterna mycket. De talar om Guds rättvisa, som kommer en dag.

– Inget är för svårt eller för fult för Gud. Också våra sämsta sidor får finnas inför Gud och när vi närmar oss Gud i bön då avslöjas vi. Om vi bär på hat kommer det fram i en uppriktig bön. Så tänker jag att man kan tänka inför de här hämndpsalmerna. Gud är den som bestraffar i tredje och fjärde led, men den som förlåter in till tusende ledet. Och ur Gamla Testamentet kan vi lyssna till Jesaja, skriven 700 år f Kr om det kommande fredsriket: Då skall vargen bo med lammet, pantern ligga vid killingens sida. Kalv och lejon går i bet och en liten pojke vallar dem. Kon och björnen betar tillsammans, deras ungar ligger sida vid sida. Lejonet äter hö som oxen. Spädbarnet leker vid ormens håla, ett barn sticker handen i kobrans bo. Ingenstans på mitt heliga berg skall ske något ont eller vrångt, ty kunskap om Herren skall uppfylla landet, liksom havet är fyllt av vatten. Eller en annan text ur Jesaja som används också idag för kristna i Nordkorea som levt i förtryck i över 70 år, för alla krigströtta, utsatta människor i Syrien och Irak, i Jemen och Nigeria, hotade människor i Afghanistan, alla flyende för IS terror, kämpande flyktingar på Medelhavet, alla utsatta människor oavsett nationalitet och religion: Trösta mitt folk Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud. Tala ljuvligt till Jerusalem och förkunna att hennes vedermöda är slut. Bibeltexterna skildrar människans hela existens, hennes misslyckanden och framgångar.

Om vi avslutar vårt samtal i hoppet? Nog är det så, att mycket av det vi läser i Bibeln talar om hoppet?

– Det beror faktiskt helt på hur man läser, men visst finns det ett enormt hopp i Bibeln. Text: Agneta Riddar Foto: Magnus Aronsson