Bibelläraren som är förälskad i Gamla testamentet

Ingen som hört Peter Landgren på Helsjön undervisa om Gamla testamentet kan ha missat hans passion för ämnet. En förälskelse, avslöjar han. Han rör sig till synes fritt mellan böckerna, utmanar och kopplar ihop samband man inte sett, har många bollar i luften samtidigt. Kaospedagogik, kallar han det. Nu går han i pension. Lite.

Ja, det har hunnit bli rätt många år på Helsjön för Peter Landgren, 38 år om man räknar in de första åren som timlärare. Sedan 1989 har han haft en tjänst som lärare på heltid.

Hur många elever har du hunnit möta under alla dessa år? – Hur många…? säger han, skrattar och börjar räkna efter. Ja, det blir nog kring 5 000, summerar han.

Nå, historien börjar förstås inte där. Han föddes i lappländska Porjus, tio mil norr om Jokkmokk, där pappan var präst. Familjen hann bo även i Arjeplog och Råneå innan man vände söderut, först till Helsingborg, sedan ett år i Södertälje, och därefter – Helsjön. Pappa blev nämligen rektor där och var så fram till 1983. Mamma var lärare i engelska. Tre bröder

har han (två blev präster, en kyrkomusiker/ professor på musikhögskolan i Göteborg), och en syster (socionom/diakon). Farfar var EFS-pastor och rektor, morfar var präst, farmor var lärare.

En familj som var väl etablerad i såväl kyrka som pedagogik, alltså. – Men farfarsfar var stins i Småland, säger han med ett skratt.

Han erkänner att han har en del av sitt hjärta kvar i Norrland. – Det är så fruktansvärt vackert kring Arjeplog och Hornavan, säger han och berättar om ett återbesök där för några år sedan.

Nu har Peter Landgren fyllt 65 och ska ”gå lite i pension”. – Det blir ungefär halvtid, jag ska plocka russinen ur kakan och bara göra det jag tycker

… för att är roligt. Jag älskar att undervisa i Gamla testamentet! lära känna Väl hemkommen funderade han på att bli präst. Men Han bor bara ett par hundra meter från folkhögskolan, Gud. i stället blev det jobb som skolsekreterare på SESG högt uppe på ett berg ligger (Sveriges evangeliska student en gammal vaktmästarbostad och gymnasiströrelse, numera han köpte 1992. Credo). – Då fanns här varken vatten eller el, och ett Sedan var steget inte långt att bli lärare. träd hade fallit ner över köket. Jag fick börja med att lyfta bort taket och sedan bygga ut. Hur har din bibelsyn förändrats under din resa?

Huset är omgivet av tät grönska trots att det – Den är oomkullrunkelig, jag skulle aldrig ligger på bergets topp, fågelsången är intensiv vilja riva bort en enda sida ur Bibeln. Men, en junidag. Träden ger skugga vid intervjun, säger han och är tyst några sekunder, utifrån då det råder värmebölja och termometern min uppväxt i en pietistisk tradition, som jag visar plus 28. När löven fallit från träden kan är tacksam för, där man mer ser Bibeln som man se folkhögskolan på andra sidan sjön. en lärobok om hur man ska tro för att få veta Gymnasiet gick han i Varberg, efter studenten en relationsbok som jag läser inte för att veta, stod han villrådig – så han gick bibellinjen på utan för att lära känna Gud. Och det är en Helsjön. Sedan for han ner till Lund. enorm skillnad. – Jag insåg att jag måste hitta på något med – I både judendomen och Gamla testamentet mitt liv och åkte till Lund på vinst och förlust finns hela tiden en brottningskamp med den och började läsa teologi, berättar han. Det var Gud jag inte förstår, man friserar inte utan går så roligt, och när vi började läsa hebreiska blev i närkamp. Namnet Israel kan läsas som ”den jag förälskad! Jag älskar att lägga pussel, och som kämpar med Gud”. Detta har gjort mig hebreiska är mycket av ett pussel, det knåpet mycket mindre rädd och mycket mer intrestyckte jag var väldigt roligt. Jag hade lätt för serad också av hur andra människor tolkar det, det passade min hjärna och jag fick grotta texten annorlunda än jag gör. Det har blivit ner mig. viktigare i dag, tidigare var jag mycket bero

Peter tog en teologie kandidatexamen i ende av andras tolkning av Bibeln. Nu vågar Lund, sedan tog förälskelsen honom till Jejag på ett helt annat sätt läsa själv. rusalem, först 1981 som stipendiat, och sedan – Ta Psaltaren 139, där det står ”döda de 1987, då han var volontär där samtidigt som ogudaktiga”, men den avslutas med ”bevara mig han studerade för Göran Larsson. Han passade om jag är stadd på en olycksväg”. Jag får vräka på att även läsa modern hebreiska, alltså den ur mig frustatrationen, och du får väl korrigera variant som talas i Israel i dag. mig Gud. Det finns en öppenhet i relationen. – Tiden där kom att prägla mig, sedan dess saker om Gud, så ser jag Bibeln nu mer som har Mellanöstern varit speciell för mig. Det Pingstpastorn Peter Halldorf har gjort en var fantastiskt roligt, teologiskt utmanande, resa samtidigt som han lärt känna, och skrivit jag lärde mig att vrida och vända på allt. om, kyrkofäderna och kyrkans rötter. Han

Peter Landgren har varit verksam som bibellärare på Helsjöns folkhögskola, som ligger i Horred i Västergötland nära gränsen till Halland, i 38 år. Och några år innan det gick han bibellinjen där.

har ju också skrivit en tegelsten om profeten Jeremia ”Alla himlens fåglar har flytt”, där han kopplar ihop profeten med vår tid. Känner du igen dig i hans resa? – Jag känner igen mig mycket väl i det han skriver. I den orientala och ortodoxa traditionen, med bland andra ökenfäderna, hittar man relationen på ett annat sätt. Vi har varit väldigt juridiska i vårt tänkande, då tappar vi det som texten verkligen handlar om.

Har vi fastnat i frågorna om vad som är rätt och fel? – Vår rädsla för att göra fel gör att vi inte vågar leva. Vi saknar en nyfikenhet på det vi inte förstår. När jag först mötte den koptiska traditionen i Gravkyrkan i Jerusalem, tänkte jag att de bara har rökelse och liturgier i huvudet, men när jag kom nära, bakom skalet, fick jag se något väldigt äkta. Vi fastnar lätt i uttrycksformerna i stället för att mötas som syskon i tron.

Jag möter ofta sökande människor i samtalsgrupper och studiecirklar som säger, att Gamla testamentet är så våldsamt och svårt att det blir ett hinder för dem att både läsa det och tro. Vad vill du säga dem? – Du har fel! säger han och skrattar. – Men nej … Jag skulle vilja ge dem lite nycklar till hjälp för att läsa, för det finns många svårigheter i Gamla testamentet. Man måste veta det historiska sammanhanget, förstå verkligheten det är skrivet i. Man måste också identifiera vem som är subjekt i texten. Om en gudsmänniska gör en sak som vi uppfattar som hemsk, och saken sedan inte kommenteras vidare i texten, kan vi tro att handlingen är rätt. Som i Domarboken 11, där Jefta offrar sin egen dotter. Det står inte mer, ingen kommentar, och man kan tro att det är rätt, fast vi tycker det är fullständigt bestialiskt. Men läser vi noga, ser vi att det inte är Gud som binder honom till löftet, det är Jefta som lovar Gud, och han själv som känner sig bunden. Vi förstår att det är vansinnigt, vi behöver inte en kommentar som ”detta är fullständigt galet”. – Bibelns människor var inte annorlunda än

vi är i dag. Också de som göra stora saker, som Simson, är inte speciellt föredömliga, de kan ändå göra saker för Gud. Jag vill jobba med färre inbillade problem och vara kvar i det som är verkliga problem i texterna.

För det finns sådana? Som att Abraham är på väg att offra sin son Isak … – Ja, absolut. Jag kan förstå det på ett teoretiskt plan, men aldrig på ett existentiellt. Att Gud kan befalla en sådan sak! Ibland måste man våga fundera över vad som hänt om Abraham sagt nej. I andra Moseboken uppmanar Gud Mose att slå ihjäl alla i Israel folk, för att ”jag vill börja om med dig Mose”. Men Mose säger nej! Han vågar konfrontera. – För rättfärdighetens skull behöver vi våga gå i kamp mot Gud, våga stå kvar i den kampen och våga se problemtexterna. Det är ett förhållningssätt; att jobba med texterna för att lära känna Gud. Vi kan aldrig förstå Gud helt och fullt, men Gud bjuder in oss i kampen. Det är det som är dealen. Gud vill inte ha robotmässiga människor som alltid säger ja. Gud lever i helighet i höjden men har ändå ett ödmjukt hjärta.

Är Psaltaren också en nyckel till Gamla testamentet? – Ja. Det är ju den gamla bönboken. Det är skönt att läsa Ps 139, efter det förfärliga utbrottet han har efter den vackra psalmen, där han vräker ur sig, säger han sedan till Gud, att ”se till om jag är stadd på olycksväg …”

I somliga kristna kretsar diskuteras ju om Bibeln är sann i varje ord, inspirerad av Gud,

Det är fruktansvärt kul att eller poesi, texter som måste tolkas. Vad tänker du om undervisa äldre. även om de är diskreta. Se på uppbrottet från Egypten, de begreppet sanning i relation som startar hela uppbrottet till texterna? är fem namngivna kvin– Jag tror ju att Gud uppennor, barnmorskorna, Moses barar sig i texten, det som står där finns där syster, faraos dotter. Dessa kvinnor är absolut för att stärka relationen. Jag tror att Bibeln är avgörande för det som sedan händer. Men sann, men jag tror inte att allt som står i den namnet på Farao känner vi inte. Det är ett kul är sant. Det är kanske lite provocerande att perspektiv om man börjar grotta ner sig … säga. Så vad är sanning? Man måste se skillnad på sanningsbegrepp i en poetisk text och i en Det sägs ibland att unga människor har minberättande, ibland ser man inte skogen för alla dre kunskap om Bibeln i dag men också färre träd. Ta skapelseberättelsen, som är en lovsång fördomar. Har du mött det? till skapelsen. Det är ett misstag att försöka få – Ja, många har väldigt lite kunskap, men texten att säga något den inte gör anspråk på när de får börja läsa texterna innantill, kan de att säga i strid med dagens naturvetenskap. bli överrumplade. Att få vara med och öppna – Tidigare var jag rädd för att bli betraktad upp en text, särskilt för den som tidigare varit som liberal. Jag ser mig inte själv som liberal, rädd att läsa fel och nu vågar tro på sin egen men jag vill undvika att lägga mina egna anupptäckt, det är en fantastisk möjlighet. Att språk på vad Bibeln ska säga, utan se det från få berätta berättelserna. Bibelns eget perspektiv. – Paulus skriver på ett sätt, Petrus på ett Många, både män och kvinnor, kan ha annat, det upptäckte ju Petrus själv när han svårt att ta sig förbi den patriarkala bild skriver sitt första brev. som målas upp i berättelserna. Vad ger du Hur har intresset för att läsa Bibeln föränd– Läs skapelseberättelsen i Första Mosebok, rats under dina snart 40 år här? där Gud skapade människan till sin avbild, – Intresset för Bibeln är betydligt lägre i till man och kvinna. Det är oerhört viktigt dag. Många är så färdiga med vad de ska tycka att se att avbilden är både det manliga och det om Bibeln. Det jag upplever i min underkvinnliga. Det finns ingen skillnad. visning är, att det är väldigt tacksamt att få – I Andra Mosebok står det att Gud gör väcka intresset för texterna i Gamla testamannen, eller människan, en ”hjälp”. Läser mentet. Öppna texterna, börja med frågor … man grundtexten, så handlar det inte om Det är min passion. Jag vill få dem att uppnågot slavord, utan det är ett ord som ofta täcka att vi är samma människor och samma används om Gud. En hjälp som är som stående mänsklighet. Det finns så många gestalter, det mitt emot mig, inte under mig. finns någon för alla att identifiera sig med, dem för nycklar? som kyrkokamreren Nehemja, den motvillige Nu är det också äldre som börjat gå bibelskola profeten Jona, troheten hos Rut … Väldigt i mogen ålder. Vad är det för skillnad att unmånga kvinnor finns i Gamla testamentet, dervisa 20-åringar jämfört med 65-plussare?

Peter Landgren tycker att det är en fantastisk möjlighet att få vara med och öppna upp bibeltexter för människor som tidigare varit rädda för att läsa fel. Att få människor att tro på sin egen upptäkt.

– Skillnaden är att man utifrån livserfarenheten ser att de korta och snabba pamflettsvaren inte alltid är så enkla. Om jag svarar på en fråga, att det finns åtminstone tre sätt att tänka och presenterar dem, kan en del unga bli frustrerade och vilja veta vad som är rätt svar. Medan man som äldre är lite mer van att leva i processer och vet att sanningen är mer mångfacetterad, eller hur jag ska uttrycka det. Där tycker jag dialogen med äldre blir mindre räddhågsen, det finns en annan upptäckarglädje. – Det är fruktansvärt kul att undervisa äldre. Gamla äldre kristna som varit med länge är inte så blockerade som man kan tro. Utmaningen är stagnation eller vidare utveckling. Men det är jobbigt att hela tiden inte vara färdig …

Han är inte färdig själv. I datorn finns ett påbörjat manus som kanske kan bli en bok. – Ja, jag har börjat skriva lite, får se vad det blir. Arbetsnamnet är ”En kärleksvandring genom Gamla testamentet”. Det är roligt att skriva, det bara flödar. Jag har fått så mycket genom all denna undervisning och dialog och möten med elever, att jag vill sammanfatta innan jag börjar glömma för mycket. Får se om det blir något som är läsvärt, men jag tycker det är roligt för mig själv, jag blir ganska upprymd av det jag skriver.

Hans upprymdhet är inte att ta miste på, då han får berätta om projektet. – Det jag brinner för är att få öppna Gamla testamentet och se att den vandring som var då också är min vandring nu. Och Gud finns med där, Gud som är tyst ibland och ibland säger mycket. Där finns hela livserfarenheten att identifiera sig med, och det stärker mig också i min relation till Gud på ett sätt som för mig är väldigt existentiellt, inte så teologiskt. Just de här yttre nycklarna, som är viktiga för att inte hamna helt fel i sin vandring.

Det finns ett annat uppdrag som han är djupt engagerad i – att Helsjön är med och bygger upp en folkhögskola i Egypten; Anafora Community Collage. Han var där nere i vintras och hann precis hem innan pandemin stängde alla gränser.

Och så ska han fixa myggfönster till huset för att kunna sova med fönstret öppet. Något som känns särskilt angeläget en dag när termometern närmar sig 30 och knappast någon vind får löven att röra sig.

Text & bilder: Lasse Bengtsson