Krönika: Sociala medier – ännu en existentiell fråga för

Krönika | Alice Andreasson

Sociala medier – ännu en existentiell fråga för Svenska kyrkan

Vad tänker du på när du hör Svenska kyrkan och sociala medier i samma mening? Det första jag tänker på är det legendariska vandringskontot på Instagram som fått representera församlingar och kristna över hela landet. Jag tänker också på Twitter. Där biskopar och Svenska kyrkan skriver och får både stormar av hat och kärlek var dag. Men hur fungerar Svenska kyrkan på sociala medier egentligen? Funkar algoritmerna med det innehåll som vi kan erbjuda? Och vad är det för innehåll? Är det en förlängd arm in i gemenskapen eller bara ett sätt att få ut information? Låt oss bryta ner dessa stora viktiga frågor och se om vi kan hitta några svar tillsammans.

En stor del av min uppväxt har varit att lära känna det stora Internet och testa mig fram på alla sociala medier där ute. Min personliga utveckling har gått jämte utvecklingen av Instagram och jag har följt varje steg. Men vet Svenska kyrkan att ett av det största sociala medierna, det vill säga Instagram, håller i just denna stund på att passera sitt utgångsdatum? Nej, tänkte väl det. Vi som just bestämt vems mail som ska användas för att skapa församlingens officiella konto på appen. Så pass sena på bollen är vi. Eller självklart inte alla församlingar. Precis som hur resten av världen anpassar sig till digitaliseringen anpassar sig landets församlingar olika också. Vissa är fortfarande kvar på frågan om det ska finnas ett swish-nummer till kollekten och andra har skapat en server på Discord till sina ungdomsgrupper. (För dig som undrar, Discord är ett program skapt för gaming och är som Skype fast mycket häftigare.)

Något som jag däremot upplevt revolutionerat hela Svenska kyrkan och dess väg in i digitaliseringen är den pågående coronapandemin. Precis som alla andra var Svenska kyrkan inte redo för de konsekvenser pandemin skulle föra med sig, speciellt hur vi skulle hålla kontakt med våra församlingsbor på bästa sätt. Helt plötsligt när vi för ett år sedan fick ställa in och ställa om förvandlades våra kyrkor till TV-studios. Prästerna blev programledare, församlingspedagogerna blev producenter och diakonerna manusförfattare. En nödvändig förändring för att kunna fira gudstjänst hemma i vardagsrummet.

Pandemin kommer någon dag passera men det digitala sättet att umgås kommer att stanna. Så det vi måste fokusera på är vad sociala medier kan göra för våra verksamheter och vilka möjlig-

heter som finns. Självklart kommer det aldrig kunna ersätta de personliga möten som sker i kyrkorummet, på kyrkkaffet eller under det mysiga hänget i ungdomsrummet. Men om vi ska finnas där våra församlingsbor är, så måste vi finnas både i församlingshemmet och på sociala medier. Och inte bara som ett sätt att nå ut med information, för tänk dig själv? Är det något du skulle vilja följa på Instagram? Analysera ditt eget flöde för en stund. Fyller du det med roliga klipp, inspirerande personer, nära och kära eller folk som delar samma intressen som du?

Det kanske är lättare sagt än gjort och är kanske lite läskigt; att det kräver mer än vad man tror för att skapa en gemenskap på sociala medier som kan komplettera och bidra till den gemenskapen vi har i kyrkan. Om inte så kommer det ta tid av arbetstimmarna att lära sig sociala medier och dess alla konstiga algoritmer som finns. Och är cheferna redo att ge sina medarbetare den tiden i schemat? Vissa av oss har ju inte ens Wi-Fi som räcker till andra sidan kyrkobyggnaden. Vissa kanske måste starta där?

Jag kan inte svara på någon av alla dessa frågor i denna lilla text, men är det något jag vill att du ska ta med dig efter att ha läst detta, är det just att vi måste få mer tid till att arbeta med digitalisering och sociala medier i våra scheman. För det är framtiden. Och när jag säger att det kommer ta tid att lära sig och att det fortfarande är många frågor vi måste svara på, så vill jag absolut inte skrämmas. Lyssna på Jesus och alla andra i Bibeln som säger ”Var inte rädd”. Det finns massor av församlingar där ute som testar gränserna på sociala medier. Följ era grannförsamlingar på Instagram, eller varför inte TikTok? Inspireras av varandra, våga testa och sen se vad som fungerar och inte. Fortsätta dela Guds kärlek vidare, fast genom ett knapptryck. Med risk för att låta som en rektor på en skolavslutning vill jag ändå avsluta med orden; testa er fram, bjud på er själva och ha kul. Kyrkan är en rolig arbetsplats och det är något jag tycker vi ska dela med världen.

Alice Andreasson

Journaliststudent och ledamot i Göteborgs Distriktsstyrelse för Svenska Kyrkans Unga. Tidigare medarbetare i Svenska kyrkan.