Unga får verktyg för att bli experter på demokrati

Svenska Kyrkans Unga erbjuder en plats för barn och unga att upptäcka och dela kristen tro. Och det är en plats och en möjlighet för ungdomar att komma till tals och lära sig demokrati i praktiken.

Svenska Kyrkans Unga verkar inom Svenska kyrkan, som finns i hela landet, och har därmed en unik möjlighet att nå barn och unga som annars kanske inte skulle komma i kontakt med varken föreningslivet eller den kristna tron. På köpet får de unga en demokratiska fostran som kan ge dem en röst i både kyrka och samhälle.

Utan min bakgrund i Svenska Kyrkans Unga hade jag nog inte suttit på de platser jag sitter på idag.

Svenska Kyrkans Unga är en öppen gemenskap av barn och unga som vill upptäcka och dela kristen tro. De har sedan starten år 1993 arbetat med att fostra barn och ungdomar i demokratiska former genom att ge unga verktyg för att göra sina röster hörda. Men vilken betydelse har Svenska Kyrkans Unga för Svenska kyrkan? Och hörs unga röster i kyrkan och i vårt samhälle idag? För att reda i dessa frågor tog jag ett samtal via Zoom med ett gäng som är väl insatta och har olika perspektiv.

Kyrkomötet antog 2018 en motion om att Svenska Kyrkans Unga är Svenska kyrkans officiella barn- och ungdomsorganisation, ett viktigt beslut för rörelsen. – Det finns en uttalad vilja att vi ska vara Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation. Men det finns en del kvar att göra skulle jag säga, menar Jakob Schwarz. – Dels om man ser till vårt ekonomiska stöd i relation till hur mycket resurser kyrkan omsätter och dels i vilket ansvar vi får och hur vi involveras i olika beslutsprocesser. Det verkar som om man inte vågar släppa in ungdomsrörelsen helt, något Jakob tror beror på hur hela samhället ser på unga. – Det finns ju en risk att unga ska komma med krav som inte alls stämmer överens med det som vuxna tänkt ut i förväg, säger han.

Svenska Kyrkans Unga är en viktig stomme i många församlingars barn- och ungdomsarbete. Men synen på rörelsen och relationen till moderorganisationen varierar mellan olika församlingar. I Harplinge-Steninge pastorat får de unga ofta komma till tals och församlingen ser lokalavdelningen som en självklar referens i relevanta frågor.

– Vår församling är väldigt stöttande och de tycker det är bra att vi vill engagera oss, säger Tilda Ljungberg. – Jag blir alltid glad av att höra om de exemplen som Tilda pratar om, där samarbetet mellan lokalavdelning och församling funkar bra. Men det är inte alltid så. Jag ser dessvärre också församlingar där ledning och personal mest ser lokalavdelningsengagemanget som en extra arbetsuppgift, berättar Jakob.

Ju fler medlemmar lokalavdelningen har, desto mer hörs och syns man. Och då kan fler unga också komma till tals. Men vissa församlingar ser inte vinningen med att ansluta sig till Svenska Kyrkans Unga. Och anledningarna till det är säkert många. Både Hanna, Tilda och Jakob tror att det inom kyrkan finns en del fördomar om organisationen. – Många tror att man bara fokuserar på formalia eller att man skulle vara oerhört teologiskt radikala, menar Hanna Broberg. Men det finns ju en mångfald även bland Svenska Kyrkans Ungas medlemmar. – Det finns en bild av att vi är en intresseorganisation som företräder ett visst intresse inom Svenska kyrkan. Men vi är en medlemsrörelse. Det är medlemmarnas röst vi företräder. Våra uttalanden beror ju på vilka frågor som driver medlemmarna för tillfället, fortsätter Jakob. Han kan dock till viss del hålla med om kritiken att det ibland läggs mer fokus på formalia än själva innehållet. – Vi kan lätt hamna i diket att vi engagerar oss mer i strukturen än i att hitta strukturer för engagemanget. Och det är inte bra, då tappar man förståelsen för vad organisationen finns till för, menar han.

Därför arbetar man mycket med att hitta en bra balans mellan formalia och verksamhet. Men det är ju också så, trots allt, att det är just

de demokratiska formerna och formalia som Svenska Kyrkans Unga är experter på.

Svenska Kyrkans Unga arbetar regelbundet med att stötta och utbilda unga i demokratiska former. Där kan man få verktyg för att genomföra en idé, bland annat via coacher i årsmöten, workshops i hur man skriver en motion eller gedigna styrelseutbildningar på lokal-, distrikts- eller förbundsnivå.

I skolan pratar man mycket om demokrati och vikten av att alla får komma till tals. Men Hanna, som till vardags arbetar i mellanstadiet, upplever att det där görs på ett mer ideologiskt plan. I Svenska Kyrkans Unga jobbar man mer konkret. – Jag tror att det för med sig något gott att man fostrar barn och unga i demokratiska former, formalia och mötesteknik utöver den undervisning som skolan erbjuder. Utan min bakgrund i Svenska Kyrkans Unga hade jag nog inte suttit på de platser jag sitter på idag. Det är där jag har lärt mig formerna och fått verktygen, berättar hon.

Tilda berättar hur det fungerar med formalia i hennes sammanhang i lokalavdelningen. De protokollför alla sina möten och tycker att det är en viktig del, men oftast formulerar de att-satser och liknande i efterhand för att spara lite tid. – Vi lägger hellre tid på att planera verksamhet och har grundliga diskussioner för att säkerställa att vi alla är överens om vad det är vi vill, berättar hon.

Jakob ser att det är en viktig utmaning idag att få människor, och speciellt unga människor, att förstå vad det innebär att vara ett demokratiskt samhälle och han säger: – Det finns ganska starka krafter just nu som utmanar demokratin och framför allt drar nytta av att vara bra på det för att kunna ta över och få in sin egen agenda. På det sättet tror jag att det är bra att vi fostrar våra medlemmar till att vara experter i demokrati.

Jakob upplever, ifrån sitt perspektiv, att ungas röst absolut hörs idag. Dels via De Ungas Kyrkomöte, där barn och unga samlas, diskuterar och tycker till om motioner som ska behandlas i Kyrkomötet. Dessa förmedlas därefter vidare till Kyrkomötets ledamöter. Och dels genom att Svenska Kyrkans Unga finns med som remissinstans och referensgrupper på nationell nivå. Han tror också att ungas röster hörs även på stifts- och församlingsnivå. – Svenska Kyrkans Unga finns idag i cirka 300 församlingar och även om jag naturligtvis menar att vi är den bästa och mest rimliga vägen för att engagera unga så finns det många församlingar som arbetar på andra sätt med att låta unga röster höras, bland annat via adjungerade platser i kyrkoråd och liknande, säger han.

Hanna är av en lite annan åsikt. – Jag måste ändå sticka ut hakan och säga att ur mitt perspektiv hörs inte unga tillräckligt. Oftast blir jag det unga alibit och jag är alldeles för gammal för att vara medlem i Svenska Kyrkans Unga. I Göteborgs stift har dock Distriktsstyrelsen och Församlingsutskottet regelbundna samverkansmöten och det är ju jättepositivt. Men jag skulle vilja att det utvecklades ännu mer, menar hon. Hanna anser också att arbetet med Barnkonsekvensanalyser skulle behöva bli bättre och Jakob följer upp den tråden. – Jag följer ju det arbetet nationellt och ser ändå att det händer en del. Det blir exempelvis allt vanligare med barnhearings där barn och unga bjuds in för att ställa sina frågor och framföra sina åsikter. Men självklart finns det mycket kvar att göra.

Kan unga höras i samhället då? Tilda upplever att Svenska Kyrkans Unga är en bra metod för att göra sin röst hörd. – Ibland känns det som om jag är på botten av hierarkin i samhället med min lilla röst. Men Svenska Kyrkans Unga är ett bra sätt att komma in i ett sammanhang där man kan få bli hörd. Det är en gemenskap av likasinnade och det är alltid lättare att göra något och höras tillsammans med andra, menar hon.

Kristine Ålöv, kommunikatör för bl a Svenska Kyrkans Unga i Göteborgs stift, i samtal med Hanna, Jakob och Tilda om ungdomar och demokrati. Och SKU:s betydelse för Svenska kyrkan.

– Jag måste nog ändå säga att unga absolut hörs om man vill höras, flikar Jakob in. – Klimatrörelsen drivs i väldigt stor utsträckning på av unga.

Att låta unga röster höras och låta unga vara med och påverka handlar också mycket om att ge rätt premisser för att höras och för att kunna påverka. Ofta har unga många idéer men ingen reell makt. – Vad barn har möjlighet att påverka och vad de vill påverka överlappar inte alltid varandra, säger Hanna. Det är viktigt att man som vuxen ger rimliga möjligheter till medbestämmande och inte tänkt klart när man bjuder in till samtal.

Svenska Kyrkans Unga är en av de nästan 100 barn- och ungdomsorganisationer som arbetar demokratiskt i Sverige idag. Det finns allt ifrån religiösa och politiska organisationer till Sveriges Hundungdom, Unga Allergiker och Fältbiologerna – Det kanske inte innebär att alla får höra ens röst, men det innebär att man får höja sin röst inom ett visst område, säger Jakob. – Så det skulle jag säga ändå är en modell som gör att unga hörs mer i Sverige än på många andra håll i världen.

Svenska Kyrkans Unga har också infrastruktur som få andra organisationer har. Eftersom man verkar inom Svenska kyrkan som finns i hela landet så finns möjlighet att nå många unga som kanske inte annars nås av föreningslivet och som genom en kontakt med kyrkan kanske kan komma till tro. Det är en unik möjlighet som både Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga behöver komma ihåg och ta tillvara på.

Text: Kristine Ålöv Foto: Magnus Aronsson och Torgny Lindén

Tilda Ljungberg är ordförande för lokalavdelningen Svenska Kyrkans Unga i HarplingeSteninge, SKU-ish. Hennes roll går ut på att leda arbetet med en styrelse som främst fokuserar på att planera och utvärdera verksamhet för barn och unga. Hennes tankar är värdefulla i detta sammanhang då hon både representerar den unga och den lokala rösten.

Jakob Schwarz är förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga sedan augusti 2017. Innan dess satt han i Förbundsstyrelsen i två år. Han kan i detta samtal bidra med en helhetsbild av organisationen och dess kopplingar till Svenska kyrkan på nationell nivå.

Hanna Broberg sitter i stiftsstyrelsen i Göteborgs stift och som gruppledare i stiftsfullmäktige. Hon har sin bakgrund i Svenska Kyrkans Unga och har varit engagerad på alla olika nivåer i organisationen och kan därför bidra med tankar utifrån flera olika roller.