Aktiva i kyrkovalet: De fick frågan av någon som trodde

Aktiva i kyrkovalet: De fick frågan av någon som trodde att de skulle passa

De tycker olika men intresset för kyrkan förenar dem. Lena Eckerbom Wendel (FA), Sofia Westerdahl (POSK) och Johannes Fransson (S) har fått förtroende av medlemmarna att ta ansvar, samarbeta och utveckla folkkyrkan. I ett digitalt möte berättar de om sitt engagemang och hur de ser på sina politiska uppdrag.

Om ett halvår är det kyrkoval igen. Listorna ska fyllas med kandidater till tre olika nivåer – församling/pastorat, stift och kyrkomöte. Jakten på medlemmar som kan tänka sig ett förtroendeuppdrag är i full gång. Helt lätt är det inte. – Många vet inte riktigt vad det handlar om. Och vad som förväntas. Tanken på ansvar är lite läskigt, tror Lena.

Att folk tvekar inför olika åtaganden är inget specifikt för kyrkan. Föreningar och partier tappar medlemmar, inte minst är det svårt att locka unga. Engagemang finns, men det kanaliseras allt mindre genom de traditionella folkrörelserna. – Om vi inte engagerar oss fungerar inte samhället. Det gäller kyrkan, kommunen, idrottsklubbarna ... allt. Vi bygger tillsammans. Ingen annat gör det åt oss, säger Lena.

Det ideella behövs och intresse ska styra var man lägger sin tid. Det finns inslag av både lust och plikt i deras resonemang.

Vad ger engagemanget? – Tillfredsställelse. För mig är kyrkan en viktig del i samhället. Då vill jag också bidra med det jag kan, säger Lena.

”De som är aktiva och engagerade i kyrkan ska ha mer inflytande.”

Namn: Lena Eckerbom Wendel Ålder: 51 Bor: Frändefors Yrke: Ingenjör, teknisk fysiker inom flygindustrin Demokratiskt skolad: I Moderaterna Partipolitiska uppdrag: Moderaterna i Vänersborg, sitter i fullmäktige och kommunstyrelsen. Kyrkopolitiskt aktiv: Partipolitiskt obunden ersättare i kyrkofullmäktige för samlingslistan Frändefors alternativ. Har tidigare suttit i kyrkorådet. Antal aktiva år: Elva

”Kyrkan ska vara öppen för alla, och då menar jag alla.”

Namn: Johannes Fransson Ålder: 30 Bor: Visnums Kil och Kristinehamn Yrke: Stiftskonsulent för Svenska kyrkans unga och HBTQ-frågor Demokratiskt skolad: I Svenska Kyrkans Unga Partipolitiska uppdrag: Socialdemokraterna i Kristinehamn, sitter i kommunfullmäktige Kyrkopolitiskt aktiv: Sitter i kyrkomötet för Socialdemokraterna Antal aktiva år som kyrkopolitiker: Tolv

– Glädje. Det är roligt att kunna göra skillnad, tycker Sofia.

Kvinnorna, som båda är ingenjörer, berättar hur de hjälpt till att förbättra styrning och strukturer i respektive kyrkoråd. – Det behövs så många kompetenser inom kyrkan. Man kan göra nytta på olika sätt.

Johannes, som jobbar med mångfald och HBTQ-frågor, ser hur han lyfter in sina erfarenheter i beslutsprocessen. – Att jag har möjlighet att vara en röst för andra, det är en häftig känsla och min största drivkraft.

Det nickas gillande på skärmen. Och en hand-symbol dyker upp upp. Sofia begär ordet igen och understryker: – Det är verkligen meningsfullt och roligt att jobba tillsammans med andra som tycker att kyrkans verksamhet är viktig i samhället, säger hon.

Att vara förtroendevald handlar både om att ge och om att få.

Blickarna möts i kameran. De tre är tydligt vana vid det digitala umgänget. Efter ett år av corona-anpassade församlingsmöten kan de spelreglerna. – Vi har tappat småprat och fika, det är tråkigt. Men vi har

inte tappat i dialogen, tycker Sofia.

På vissa sätt förstärks det demokratiska i det digitala. Alla på skärmen har lika stor ruta och de sitter på samma avstånd från varandra. Det jämlika tar bildlig plats på ett helt annat sätt än vid ett fysiskt möte. – Det där är intressant, flikar Johannes in.

Men åter till det kyrkopolitiska:

Vad krävs av den som vill engagera sig i styret av Svenska kyrkan? På Karlstads stifts hemsida står det att de förtroendevalda ska bidra med ”kunskap, idéer och framåtanda”. – Engagemanget för kyrkan behövs. Det är grunden. Man måste tycka att kyrkan är viktig. Det gäller oavsett vilken nomineringsgrupp man ställer upp för. Sen vill man olika saker med sin kyrka.

Om detta råder konsensus.

Tron då, hur kristen måste man vara? – Ingen frågar om du har Jesus i ditt hjärta. I kyrkan finns det plats för de som tror, tvivlar och söker, säger Johannes. – Öppenhet och acceptans är viktigt, och man måste vara medlem, men man behöver inte kunna sätta ord på sin tro, tycker Lena. – Det är sunt att diskutera och tvivla. Det gör alla. Det har jag lärt mig under de här åren, säger Sofia.

Hur hamnade ni i kyrkopolitiken? Alla svarar samma sak; de fick frågan. Av någon som trodde att de skulle passa. – Det är något att tänka på. Vi behöver fråga dem som är med i verksamheterna. Och göra det enklare att engagera sig.

Alla kanske inte kan ta på sig uppdrag för fyra år framåt. Men att delta i en arbetsgrupp som ordnar årets kolloverksamhet, eller ansvarar för kyrkkaffe är lättare. De som söker sig till kyrkan måste fångas upp och erbjudas delaktighet utifrån intresse och möjlighet, resonerar de. – Det är viktigt och vi kan inte förlita oss på att de anställda sköter det där. Alla måste hjälpas åt att rekrytera, säger Lena.

Sofia berättar att de som väljs till församlingsråden i Kristi-

Hur vill du och din nomineringsgrupp göra för att öka valdeltagandet i kyrkovalet?

Stig Axelsson, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), Kristinehamn

– Arbeta för en kyrka med församlingen i centrum, som är fri från partipolitiska grupperingar och där tro och handling talar samma språk. Ett budskap som ska förmedlas genom samtal, sociala medier och press.

Margareta Larsson Nisser, Borgerligt alternativ (BA), Alsters kyrkby – I de här tiderna med pandemin är det otroligt många fler som vänder sig till kyrkan. Fler på de digitala gudstjänster-na. Och fler yngre som vill vara aktiva i kyrkan. Det gäller att ta vara på det och fortsätta synas och höras. Jag tror på sociala medier framför dyra annonser, och att vi förtroendevalda är aktiva i våra egna flöden.

Hur vill du och din nomineringsgrupp göra för att öka valdeltagandet i kyrkovalet?

Jonas Chongera, Sverigedemokraterna (SD), Forshaga

– Vi försöker inrikta oss på att upplysa om kyrkans betydelse i samhället. Tro och traditioner är viktiga för människor. Jag tror att pratar vi mer om det så kommer medlemmarna att vilja rösta.

Stig-Arne Persson, Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR), Vålberg – Jag tror att vi får ett ökat valdeltagande till följd av pandemin. Fler har upptäckt vad som är viktigt i livet och söker sig till kyrkan. Vi måste synas i samhället, och sociala medier kommer att få en större betydelse det här valet.

Det är viktigt att vi är aktiva. nehamns pastorat ställer upp på två år istället för fyra. Det har gjort det lättare för nya att våga prova. Sen får de gärna ta två år till om de vill. – Smart, konstaterar Lena från hemmakontoret i Frändefors.

Johannes tycker att ungdomar ska erbjudas adjungerade platser i styrelser och utskott, också något som testats i Kristinehamn. Dels är det ett sätt att få in de ungas perspektiv, dels skolas de in i det demokratiska beslutsfattandet.

Vanligtvis tar det ett tag innan de förtroendevalda får de tyngsta posterna. Sofia är ett undantag. Hon ställde upp för POSK i Kristinehamn förra valet. Resultatet blev över all förväntan. Nomineringsgruppen som var ny på den lokala nivån gick från 0 till 40 procent. – Vi blev största gruppen. När vi fick ett så tydligt förtroende från medlemmarna ville vi ju bemanna posterna. Det krävdes att de som stod på listan gick in.

Sofia blev kyrkorådets ordförande. Hon sitter också i utskotten som hanterar budget och personal. – Det är roligt. Jag har lärt mig ofantligt mycket men känner också att jag kan bidra.

Johannes är yngst av de tre men den som hållit på längst med politik. – Jag älskar det här. Jag är en demokratisk nörd.

Han lärde sig mötesteknik och beslutsprocesser genom Svenska Kyrkans Unga. Vid 18 ställde Johannes upp i den partipolitiskt obundna gruppen Ung i kyrkan. – Det var skitspännande. Vi fick två mandat i stiftsfullmäktige och hade stora planer. Målet var att lyfta vårt unga perspektiv och utmana etablissemanget.

Han har nyss fyllt 30 och räknas fortfarande som ung i det kyrkopolitiska sammanhanget. Däremot är Johannes inte längre obunden utan socialdemokrat. Han sitter både i kyrkomötet och är aktiv inom kommunpolitiken. – Jag gillar tanken att människor kan tycka så olika och ändå bete sig anständigt.

Sammanträdesformatet är väl utprövat och fungerar bra. Formalia är en hjälp. Alla får komma till tals och det finns utrymme för kompromisser. Johannes jämför med samtalsklimatet på sociala medier, där avarter leder till både hot och hat. Det är bekymmersamt.

– Debatten i fullmäktige kan vara tuff, men när den är slut är vi vänner.

Att människor kan mötas, ha olika åsikter och diskutera civiliserat är en förutsättning för demokratin, oavsett arena.

Dags då för ett ämne där åsikterna går isär; partipolitikens roll i Svenska kyrkan.

Vem ska bestämma? – Medlemmarna i församlingen. Demokratin bör utgå från de som är aktiva, från deras engagemang i kyrkan. Och på den kartan finns inte partipolitik med, säger Sofia.

Johannes invänder direkt: – Jag tycker definitivt att partipolitik finns med på den kartan.

Lena ställer sig på Sofias sida, men inte fullt ut. De får en minut var att förklara sina ståndpunkter. Johannes utvecklar sin övertygelse: – Jag är socialdemokrat överallt, det är mina värderingar. Det spelar ingen roll om jag sitter som förtroendevald i kyrkan eller i kommunen. Jag är och vill vara socialdemokrat.

För honom är det en fråga om öppenhet och en garanti mot den som röstar. – Det är tydligt vad jag står för.

Men bakom finns ett parti som styr, menar Lena och Sofia, som vill ha makt över hur kyrkan utvecklas. En rest från tiden då kyrka och stat hängde ihop.

Hur märker ni det? – När partiet frågar ställer man upp. Alla med förtroendeuppdrag sitter inte där för att de bryr sig om kyrkan, säger Lena. Och det märks på engagemanget. Vissa ser man till exempel aldrig på en gudstjänst. Johannes replikerar snabbt: – De opolitiska sliter inte heller ut kyrktrösklarna.

”Partipolitik hör inte hemma i kyrkan.”

Namn: Sofia Westerdahl Ålder: 51 Bor: Kristinehamn Yrke: Ingenjör, gör underhållsanalyser inom industrin. Demokratiskt skolad: I nykterhetsrörelsen Partipolitiska uppdrag: Inga Kyrkopolitiskt aktiv: Kyrkorådets ordförande i Kristinehamn för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Antal aktiva år: Tre

Hur vill du och din nomineringsgrupp göra för att öka valdeltagandet i kyrkovalet?

Ingemar Scott, Frimodig kyrka (FK), Dals Ed – Det behövs fler och tydliga alternativ att välja på. Utvecklingen mot lokala samlingslistor i församlingarna minskar medlemmarnas intresse för valet och gör det ointressant. Sen ska vi inte jaga högt valdeltagande till varje pris. Det finns de som registrerar sig som med-lemmar bara för att rösta och sedan lämnar kyrkan efter valet. Det är ett kryphål som jag vill få bort.

Inga-Lill Röhr, Socialdemokraterna (S), Kristinehamn

– Vi får börja med att berätta att det är val i höst. Jag tänker på våra egna medlemmar i partiet, fackligt aktiva och förtroendevalda. De måste få information om att valet är viktigt. Sen förstagångsväljarna, de som fyllt 16, får vi inte glömma bort. Vi borde besöka gymnasieskolor men med covid-19 situationen blir det svårt.

– Självklart ställer jag upp i kyrkovalet för att jag är engagerad i kyrkan och tycker att den är viktig. För mig finns ingen motsättning. Vi har många socialdemokrater som är aktiva i kyrkan och vill påverka som socialdemokrater.

Att partipiskan når in i kyrkan håller han inte med om.

Däremot att valsystemet är ett arv från statskyrkan. Men

Johannes tycker att direktval är det mest demokratiska alternativet.

Lena och Sofia vill se ett förändrat valsystem. – Svenska kyrkan bör styras som vilken organisation som helst. Att medlemmarna röstar på en årsstämma och sen utser styrelsen representanter till de högre nivåerna, tycker Sofia.

Kyrkan är en fristående organisation som inte bör och ska skötas på samma sätt som stat och kommun, anser hon.

Lena, som är moderat med tunga uppdrag i sin hemkommun men står på en samlingslista i församlingen, håller bara delvis med. – Jag skulle vilja ha mer personval på församlingsnivå, där är det så mycket viktigare vem du är som individ. Visst, jag är moderat, men att jag är ingenjör, mamma, kyrkvärd och körsångare är viktigare och har större betydelse för mitt engagemang i församlingen.

Hon vill se samlingslistor på församlingsnivå. Men till övriga nivåer behövs någon form av ideologisk kompass, tror hon. – Jag kan se en viss finess med det.

Folk i allmänhet är vana att orientera sig i en höger/vänsterskala. Sofia däremot vill helt bort från det tänket. Hon har sina rötter i nykterhetsrörelsen och är van att människor engagerar sig för saken i första hand. Då gäller principen ”mest engagerad och bäst lämpad för uppdraget”.

Johannes vinkar: – Jaaa, jo, det är bra och det funkar i mindre sammanslutningar men Svenska kyrkan har nästan sex miljoner medlemmar. För att bevara demokratin behövs ett system som mer likar det vi har i de allmänna valen, säger han.

Men frågan om valsystemet är egentligen sekundär. Valdeltagandet är viktigare. Om medlemmarna inte använder sin rösträtt skapar det legitimitetsproblem. Trovärdigheten för de valda minskar och i förlängningen blir det inte mycket kvar av demokratin.

Hur vill du och din nomineringsgrupp göra för att öka valdeltagandet i kyrkovalet?

Benny A Persson, Centerpartiet (C), Karlstad – Vi måste berätta om våra värderingar och vad Centerpartiet vill med kyrkan. Vi gör det genom sociala medier och personliga möten men även papperspress, det är inte förlegat. Pga coronan kanske vi inte kan stå utanför Ica och bjuda på kaffe och prata. Vi får se, men vända sig direkt till hushållen genom att lappa postlådor är ett bra alternativ. Ett ökat valdeltagande på alla nivåer är väldigt viktigt.

Lars-Ola Westerlund, Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK), Deje

– Vi satsar på att nå ut med vårt valprogram genom sociala medier och sociala kontakter. Vi gröna i kyrkan betonar solidaritet med skapelsen. Det handlar om omtanken mot kommande generationer, med djur och natur och med världens alla människor. (MPSK byter senare i år namn till De Korsväg 1 | 2021 53gröna i Svenska kyrkan)

Hur vill du och din nomineringsgrupp göra för att öka valdeltagandet i kyrkovalet?

Sigge Andreas Widekärr, Öppen kyrka – en kyrka för alla (ÖKA), Färgelanda – Det viktigaste är att de personliga mötena, där samtalen om vad det är att vara kyrka här och nu, förs. Sedan arbetar vi för att Öppen kyrka - en kyrka för alla ska, representeras i flera församlingar i det här valet.

Lennart Berglund, Fria liberaler i Svenska kyrkan (FISK), Töcksfors

– Engagemanget för kyrkans plats i samhället är det viktigaste. Vi måste gå folks väg. Och vara betydelsefulla. Lokalt i Töcksfors har vi cirka 30 procents valdeltagande, det är högt och beror på ett långvarigt och starkt engagemang för helheten. Det ska vi fortsätta med. Kanalerna varierar men budskapet består. – Men fler röstar. Det går åt rätt håll.

I det förra kyrkovalet röstade 19 procent, det är rekord. Valet dessförinnan röstade 12,8 procent. Men kyrkovalet har ett lågt deltagande jämfört med de allmänna valen. I det senaste riksdagsvalet röstade 87 procent och i EU-valet 55 procent.

Lågt valdeltagande påverkar mer än legitimiteten. Det gör också att en ny grupp som lyckas mobilisera sina väljare snabbt kan få stort inflytande.

POSK i Kristinehamn är ett tydligt exempel. De gick från 0 till 40 procent av rösterna i förra valet och blev församlingens största nomineringsgrupp. – Vi gjorde en bra valrörelse, syntes ute och var tydliga med vad vi ville. Vi fick medlemmarnas förtroende, säger Sofia.

Precis som det är tänkt i en demokrati. Men när valdeltagandet är lågt blir också trösken till makten låg. – Det kan utnyttjas av grupper som har andra motiv än intresse för kyrkans verksamhet. Så är det.

Att motivera medlemmarna att gå och rösta på den nomineringsgrupp de vill ska styra kyrkan är därför en viktig uppgift för alla.

Hur ska det gå till? Återigen, de tre är helt eniga: – Vi måste synas där människor är. Både på sociala medier och utanför mataffären. Och vi måste tala om vad vi vill med kyrkan. På ett begripligt sätt.

Text: Helena Söderqvist Foto: Øyvind Lund

Faktaruta

Vem får ställa upp som förtroendevald i Svenska kyrkan? Personen måste vara myndig, döpt och medlem i kyrkan. Hen ska också vara skriven på en adress i det geografiska område som uppdraget gäller (lokal, regional el nationell nivå).

Vem får rösta i kyrkovalet? Alla som är medlemmar och senast på valdagen har fyllt 16 år.

Vad röstar medlemmarna på? I kyrkovalet röstar man på nomineringsgrupper. Valet gäller vilka som ska styra Svenska kyrkan lokalt (församling eller pastorat), regionalt (stift) och på nationell nivå (kyrkomötet).

Inga-Karin Ericson

Varberg

Vad engagerar du dig i? – Klimatfrågan och Fridays for future. Vi har hållit manifestationer varje fredag i Brunnsparken här i Varberg under ett par års tid. Vi har kunnat fortsätta under pandemin trots att vi inte kunnat ses på plats genom ”Skostrejk för klimatet”. (Många som tidigare samlades på plats har under pandemin ställt sina skor på torget för att markera sin närvaro.) Varför gör du det? – Ja … Det är väl nästan tvärt om; varför inte engagera sig i vår tids största fråga. Det är klart att man måste engagera sig för klimatet och jordens överlevnad. Vad betyder det för dig? – Att få vara med i ett sammanhang. Det finns en särskild kraft i att vara många och arbeta för samma mål. Vi kan inte blunda längre, särskilt när det gäller så här allvarliga saker. Då är det fint att kunna tänka och agera tillsammans. Och man vågar mycket mer när man gör något tillsammans. Vi orkar kämpa om vi engagerar oss tillsammans.

Peter Jansson

Karlstad

Vad engagerar du dig i? – Jag är med och leder meditationerna i domkyrkan. Vi träffas varje torsdag. Varför engagerade du dig? – Det började med det egna intresset, och ett behov av stillhet, fördjupning och inspiration. Jag kände att det funkade att vara en del av den här gruppen. Efter ett par år deltog jag i en ledarutbildning och sen dess har jag varit en av dem som leder våra tysta meditationer. Formen, den är ord- och objektslös, passar mig. Vad betyder det för dig? – Meditationen är ett viktigt inslag för att få balans och en medveten närvaro i livet. Mitt engagemang som ledare bidrar både till att jag får en kontinuitet i min egen meditation och att jag delar med mig till andra. Det känns bra.

Pernilla Tidlund

Mangskog

Vad engagerar du dig i? – Musiken i kyrkan. Jag sjunger i kören och spelar tvärflöjt. Varför engagerade du dig? – För att det var roligt och en naturlig del av livet. Mamma var kantor och tog mig med till kyrkan. Jag var runt tio år första gången jag spelade flöjt tillsammans med kören. Vad betyder det för dig? – Väldigt mycket och på olika sätt. Musiken är ett band till mamma. När hon dog blev det så tomt och jag orkade inte vara i kyrkan. Men nu har jag hittat tillbaka och det är en trygghet och en glädje. – Att som i kören samlas runt ett intresse och träffa människor av olika åldrar är så roligt. Jag kan komma trött efter jobbet och lite stressad, är ofta tre minuter sen. Men efter att vi övat och fikat och umgåtts får jag ny energi. Känner mig pigg när jag åker hem. Det är samma känsla som efter en joggingtur. – Sen tycker jag att musiken är en viktig del i kyrkan och jag vet att den betyder mycket för många. Det är roligt att kunna bidra.