Klockorna talar sitt språk

Den 5,5 ton tunga Storklockan i Göteborgs domkyrka, fotograferad av skribenten strax innan den överraskande började ringa.

Dagarna före nyår blev jag uppring av en journalist på TT Nyhetsbyrån. Han hade talat med flera inom Svenska kyrkan men inte fått svar på sin fråga, och så hamnade han hos mig. Samma dag hade jag skickat ett pressmeddelande om en särskild klockringning i landets domkyrkor. ”Med anledning av pandemin blir det en särskild klockringning i landets domkyrkor på nyårsafton. Klockorna ringer för att hedra dem som dött under detta pandemiår och för att samla tankar och känslor kring det som förenar oss.”

Är detta unikt, var journalistens fråga, har det hänt förut att kyrkklockor i landets domkyrkor ringer på detta sätt? Har det hänt sedan krigsslutet 1945? Vilken intressant fråga, blev mitt spontana svar. Det har jag inte svaret på, men jag kan tänka högt tillsammans med dig. Och så blev det ett samtal om kyrkklockornas språk med journalisten.

Kyrkklockornas uppgift är att kalla människor till gudstjänst. Så gör de och har gjort så länge landet varit kristet. Då och då kommer det frågor om kyrkklockorna kan ringa vid andra tillfällen, och då handlar det oftast om att ringa mot något, som när högerextrema och nazister demonstrerar eller mot kärnvapen etc. Det har hänt vid enstaka tillfällen, men inte samfällt i landet.

Inför riksdagsvalet 2014 väcktes fråga då ett högerextremt parti reste runt i landet och höll valmöten; skulle kyrkklockorna i Karlstads stift ringa då? Dåvarande biskopen i Karlstad, Esbjörn Hagberg, sa klokt att kyrkklockorna ska kalla till gudstjänst och andakt, inte ringa mot något. Så samtidigt som de högerextrema talade på Sandgrundudden kallade Karlstads domkyrka till ljuständning och bön för alla människors lika värde. Och, som biskop Esbjörn sa, vi bjuder in till andakt och då behöver inte klockorna ringa omotiverat kort tid. Valarbetarna ville hinna upp från valstugorna på torget för att vara med vid ljuständningen.

Efter tsunamin i Asien 2004 skedde klockringning samfällt i domkyrkorna. Det skedde i samband med att det hölls minnesgudstjänster för katastrofens offer.

Klockringning i det offentliga rummet prövas ibland av miljöförvaltningar, efter överklaganden från privatpersoner. Det brukar oftast sluta med att överklagan avvisas: ”Klockringning från kyrkor är utan tvekan en del av vårt nationella kulturarv och dessutom allmänvanlig i den mening som avses inom miljörätten.”

När jag nyligen läste en bok om Göteborgsutställningen 1923 såg jag till min förvåning att på invigningsdagen ringde kyrkklockorna i Göteborg samfällt. Men då ringde de för och inte mot något. Och när vi som nyinflyttade i Göteborg 2016 gick en guidad tur i tornet i Göteborgs domkyrka satte storklockan omotiverat igång när vi stod nedanför den, men det är en helt annan berättelse …

Utöver kyrkklockorna finns det andra klockor som också kan höras i staden. Karlstads domkyrka och Tyska kyrkan i Göteborg har klockspel i sina torn. I Karlstad klingar psalmer ut över staden två gånger om dagen och i Göteborg ljuder i år Göteborgs jubileumslåt ”Vi vill leva, vi vill dö i Göteborg” av Katarina Hemlin, skriven till stadens 400 årsjubileum. Den senare spelas givetvis kl 16:21 varje dag under jubileumsåret!

Text & foto: Torgny Lindén