Värö-Stråvalla – modell för kyrkans klimatarbete

Enligt Svenska kyrkans ”Färdplan för klimatet” ska all kyrkans verksamhet vara klimatneutral senast 2030. VäröStråvalla församling i Halland är redan en bra bit på väg. Så bra att man får stå modell för hur andra kan och bör göra. – De som inte börjat omställningen ännu får det tufft att nå målen i färdplanen, säger Anders Karlsson, fastighetsoch kyrkogårdsansvarig i VäröStråvalla.

Strax öster om Värö kyrka finns sedan några månader ett stort fält med solpaneler. Och på nästan alla församlingens tak blänker svarta paneler i solskenet. Numera producerar församlingens solfångare så mycket el att man kan sälja en hel del till Varberg energi.

Framtiden är redan här, kan man säga.

Några kilometer längre bort ligger dåtidens energiproducent: Ringhals kärnkraftverk. Två av dess fyra reaktorer är nu avställda, två fortsätter att producera el – ännu en tid.

Anders Karlsson är eldsjälen som drivit på för att församlingen ska ställa om. Och det har inte varit särskilt svårt, säger han. Det finns nämligen pengar att tjäna.

Värö-Stråvalla församling ligger ett par mil norr om Varberg i det halländska kustlandskapet. 5 576 själar kunde man räkna in vid årsskiftet, av dem är 3 900 medlemmar. Tre kyrkor från olika tidsepoker har man att ta hand om; Stråvalla med anor från medeltiden, Värö från 1800-tal, och Bua från 1970-talet. Om alla planer går i lås med bland annat en pendelstation i Värö på Västkustbanan, väntar en kraftig utbyggnad av samhället. De vildaste planerna talar om tusentals bostäder.

Församlingens klimatresa började i slutet av 90-talet, då handlade det primärt om energieffektivisering. Uppvärmningen av församlingens lokaler kostade mycket pengar, och något behövde göras. Först ut var kyrkan i Bua, byggd 1971 och därmed inte under de antikvariska myndigheternas vingar. Som första kyrka i landet fick den solpaneler monterade på en stor del av taket 2008. Det var ett pilotprojekt som fick allehanda stöd och bidrag, vilket gjorde att församlingen kunde räkna hem investeringen redan efter drygt tre år. Sedan är det bara att räkna pengarna som tickar in. – Det var bra att kunna visa att det inte finns någon motsättning mellan miljö och ekonomi. Vi fick bättre ränta på pengarna vi investerade i solpanelerna än om vi satt pengarna på banken, konstaterar Anders Karlsson.

Bua kyrka var först bland landets alla kyrkor att få solpaneler på taket 2008. På drygt tre år var den investeringen intjänad.

Kraften från 740 kvadratmeter solpaneler samlas i en elcentral för vidare befordran ut på nätet.

Och då var det förstås lätt att få med de förtroendevalda på resan.

Så den har fortsatt. Alla församlingens tak har inventerats, och där det lämpat sig han man satt upp paneler, i dag totalt 395 kvadratmeter. Och när man inte hade fler tak, föll blickarna på den mark som församlingen ägde öster om kyrkan i Värö. Nu ligger det en ny solcellspark där med 740 kvadratmeter paneler. – Vi tände på idén allihop, säger Anders Karlsson nöjt.

Även taket på Värö kyrka, en ”tegnerlada” från 1855, granskades. Numera finns det tunna böjbara paneler som man kan limmas mellan falsarna på koppartaket för att minimera den visuella störningen.

Men nej, länsstyrelsen avrådde, så planerna skrinlades.

Solpanelerna producerar per år 220 000 kilowattimmar, kWh. Församlingen nyttjar cirka 160 000 kWh själv, kvar blir då 60 000 som man kan sälja till Varberg energi. Hur mycket man ska få betalt för dessa är inte avgjort, förhandlingar pågår. Förtjänst blir det, men hur mycket är alltså oklart.

Nå, klimatanpassningen handlar inte bara om el. Församlingens fordon och maskiner går på el eller HVO, en ”diesel” som görs av rester från slakterier och skogsindustri, men där får man passa sig så att inte miljövidrig palmolja blandats in. – Vi måste kolla var den är producerad, säger Anders.

Uppvärmningen av lokalerna sker med miljögodkänd pellets eller fjärrvärme, undantaget är Stråvalla medeltidskyrka, väl synlig från motorvägen, kyrkan värms av direktel. Men då församlingen producerar sin egen el och kyrkan används sparsamt funkar det bra ur klimatsynpunkt.

Förbrukning av material av olika slag har man gått igenom, engångsartiklar är sedan

Laddstationer för elbilar finns på flera platser, och församlingen kör förstås själv elbil.

länge bannlysta. Utanför kyrkor och församlingshem finns laddstationer så att besökare kan passa på att ladda sin bil.

”Vi hämtar kraften från ovan” har församlingen gjort till sin slogan för satsningen på solkraft, väl medvetna om den dubbla betydelsen. Att kyrkan ska ta ansvar i klimatomställningen ser Anders Karlsson som självklart. – Vi är skyldiga att ligga i framkant.

Vad är din drivkraft? – Jag tycker det är roligt! Och så får vi dra vårt strå till stacken i omställningen, ta vår del av ansvaret.

I det ansvaret ligger också att sprida kunskap och inspirera andra. I vår rustar man för att ta emot studiebesök av dem som vill vara med på resan mot en klimatneutral kyrka.

Text & foto: Lasse Bengtsson Faktaruta

Färdplan för klimatet heter Svenska kyrkans satsning för en klimatneutral kyrka, antagen av kyrkostyrelsen i december 2019. Målet ska vara uppnått 2030 – om blott nio år. ”Vi ska som kristna bidra till klimatmålen av kärlek till Gud och skapelsen, och med förhoppningen att förverkliga något av Guds rike i världen. Vi ska också verka för klimaträttvisa, stödja de människor som drabbas mest av klimatförändringarna trots att de bidragit till dem alla minst”, heter det i färdplanen.

Produktion av förnybar el är ett exempel på satsningen för att nå klimatneutralitet.

I planen talas också om värderingsförändring genom att lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen, något som kan ske genom att klimatarbetet integreras i kyrkans uppdrag.

Att bidra till klimaträttvisa är också en viktig del, bland annat genom att ge stöd via Act till människor som drabbas av klimatkrisens effekter.

Till 2022 har man satt en rad delmål, bland annat att stiften ska ordna samtal om klimatkrisen med utgångspunkt från Ett biskopsbrev om klimatet. Samarbete mellan klimat- och pilgrimsverksamhet är också en viktig punkt.

Hela färdplanen kan laddas ned från www.svenskakyrkan.se