Tillitsfullt samarbete stöttar ukrainare

Föreningen Help Ukraine Gothenburg bedriver sedan två år tillbaka hjälparbete för ukrainare i Sverige och skickar dessutom bistånd till Ukraina. Carl Johans pastorat är en viktig partner och har upp låtit lokaler för arbetet.

Siffrorna är otroligt imponerande. Fler än 10 000 personer har fått hjälp. 7,3 miljoner kronor har samlats in, liksom medicinsk utrustning till ett värde av 8 miljoner och 41 räddningsfordon. 138 transporter av humanitärt bistånd har skickats från Göteborg till Ukraina.

Bakom siffrorna står en grupp ukrainska kvinnor som byggt upp föreningen Help Ukraine Gothenburg (Hug), som i dag är en av de största svenska organisationerna för ukrainska flyktingar. Carl Johans pastorat har varit en viktig stöttepelare.

Vi möter kyrkoherde Anders Leitzinger och Kateryna Aleksandrova, en av initiativtagarna till Hug, i de för närvarande sommartomma lokalerna i Högsbos församlingshems källare. Lokalerna, som vanligtvis är fulla av aktiviteter, har ett stort rum som påminner om en secondhandaffär. Här säljs inget utan de ukrainska flyktingarna kan istället hämta det de behöver. De flesta ukrainska flyktingarna har ju haft en mycket svår ekonomisk situation i Sverige och Hug har kunnat bistå många. Samarbetet startade på krigets andra dag. Då ringde föräldralediga läkaren Kateryna Blank till kyrkoherde Anders Leitzinger. Kateryna visste vilken fristad och hjälp kyrkorna var under flyktingvågen 2015. Anders och Kateryna träffades då för första gången och efter ett kort samtal fick hon nycklarna till Sjömanskyrkan. Anders kände att han kunde lita på henne.

– I Svenska kyrkan kan vi vara försiktiga, menar Anders, men vi tyckte det var självklart att agera. Jag är glad över att vi har ett väldigt modigt kyrkoråd.

Sjömanskyrkan fylldes av gåvor som skickades ner med bussar till Ukraina. Bussarna återvände sedan med flyktingar som behövde få hjälp.

– Vi var en grupp ukrainska kvinnor bosatta i Sverige som inte kände varandra tidigare, berättar Kateryna Aleksandrova, som också var med från start. Men situationen var ju extrem, så vi jobbade på så mycket vi kunde.

Sedan två år tillbaka finns nu föreningen Hug i Högsbos församlingshems källare.

Kateryna Aleksandrova

Anders Leitzinger

Härifrån går en stadig ström av hjälpsändningar ner till Ukraina, med sjukvårdsmaterial och andra varor som det råder brist på. Nätverket är också engagerat i aktiviteter för barn, ungdomar och föräldrar som flytt till Sverige. Det kan handla om att ordna praktikplatser, språkutbildning och möten för att sänka trösklarna in i arbetslivet och starten till en karriär i Sverige. Parallellt med detta finns psykologer och terapeuter för att stärka och stötta individer som lever under psykisk stress från krig och flykt.

– I början visste vi ju inte alls vilken roll som kyrkan skulle ha, minns Anders. Men vi ville finnas med i bakgrunden för att kunna hjälpa till. Det handlade mycket om det praktiska – att ordna lokaler, bankkontakter, kontonummer, Swishnummer. Så bara växte det.

– Det var så skönt att få hjälp att strukturera upp verksamheten, minns Kateryna. Att vi stannade upp och tänkte i en situation som kändes kaosartad!

Det råder ingen tvekan om att kyrkans roll varit betydelsefull för hjälpen till Ukraina.

Föreningen Help Ukraine Gothenburg är i dag en av de största svenska organisationerna för ukrainska flyktingar. Anslagstavlan i Högsbos församlingshem vittnar om den aktiva verksamheten.

Men hur ser Anders på hjälpen ur ett teologiskt perspektiv?

– Det står i vår församlingsinstruktion att vi ska utföra kyrkans mission. Guds mission är ju både att fira gudstjänst och att verka socialt i samhället.

Kateryna menar att det är stor skillnad mellan ortodoxa kyrkan i Ukraina och Svenska kyrkan i Göteborg.

– I Ukraina är kyrkan väldigt viktig, berättar Kateryna, men framförallt med att fira gudstjänst, inte med det sociala som här. Därför har nu många av oss ukrainare närmat oss Svenska kyrkan, en kyrka som stöttar, en kyrka som man kan prata med. Vårt samarbete har öppnat helt nya perspektiv för mig, berättar Kateryna. Det är inte massa krav och förväntan på hur jag ska uppföra mig, utan snarare: hur kan vi hjälpa dig? Det är så betydelsefullt när man är i kris. Nu har vi till och med döpt vår son i Svenska kyrkan och det blev helt fantastiskt.

Anders berättar att det blir allt vanligare bland nya svenskar att vilja tillhöra Svenska kyrkan, eftersom man upplever en tilltalande öppenhet.

Situationen för ukrainare i Sverige har för många varit svår. Behoven är fortsatt stora, men gåvorna är inte lika generösa som för två år sedan. Med hjälp av kyrkan söker Hug stöd och projektpengar för att kunna finansiera verksamheten. Det största stödet kommer från näringslivet. Det nya lagförslaget som införs i höst kommer att underlätta framförallt för dem som har ett arbete, men för unga och pensionärer blir det svårare. Hug behöver fortsätta att vara uthålliga.

Informationsträff om ny lag för ukrainare, med Josefin Lindal och Jenny Dahlström som representerar Göteborgs stad. Samtalet leds av Mariya Melnyk, som också tolkar. Mariya är en del av Hug:s grundargrupp. Ett hundratal ukrainare deltog i informationsträffen.

– Det viktigaste vi har gjort, säger Kateryna, är att vi inte har gett upp. Vi måste fortsätta. De som är kvar i Ukraina måste hela tiden känna att vi inte lämnat dem, att vi bryr oss om deras välmående och existens.

Carl Johans pastorat kan vara stolt över vad de åstadkommit tillsammans med Hug. Att konsekvensen också blev att allt fler ukrainare närmat sig Svenska kyrkan är naturligtvis glädjande – en mission i en bredare bemärkelse.

– Den viktigaste lärdomen för oss är nog att våga och lita på varandra, avslutar kyrkoherden.

Text: Agneta Riddar Foto: Torgny Lindén