KULTUR
1975 byggde Anders sin första fiol.
Bäst på bygge Violinbyggaren Anders Gill lagar och bygger fioler efter italiensk tradition. I 50 års tid har det varit hans stora intresse. – Vanligaste problemet folk har med sina fioler är att den inte låter bra och ibland beror det på den som håller i stråken, säger Anders Gill skämtsamt. TEXT & FOTO: ALICIA MÅRTENSSON PÅ ÖVERVÅNINGEN I villan i Hudiksvall har fiolbyggaren
Anders Gill sin verkstad. En fiol står uppställd på arbetsbänken och i lådorna gömmer sig allt man kan tänkas behöva för att bygga och reparera stränginstrumentet. – Större delen av min tid går åt till att laga fioler, säger Anders Gill som visar runt i sin verkstad. I taket hänger fioler på snören och på spisen står ett vattenbad med lim på värmning. Det duger inte med något vanligt snickarlim när man bygger fioler. Även materialvalet är viktigt när man bygger en fiol. I botten, halsen och sargen är det oftast lönn och locket är oftast gjort av gran. – Hör du hur det låter, säger Anders och knackar på den tunna formade fiolbotten i trä. – Det ska klinga och frasa när man drar på det, egentligen ännu mer, då vet man att det är bra. ANDERS SOM ALLTID har varit musikintresserad upptäckte
Fiolbyggandet är Anders största intresse, och har varit det i 50 års tid.
76
fiolen när han var i 25-årsåldern och fick sitt första jobb som lärare. – Då kom det en tjej som vikarierade på skolan som hade en fiollåda med sig och jag frågade henne vad hon hade i den och frågade sen om jag fick prova. Och jag kunde ta ut melodier på direkten, säger Anders som därefter fick låna en fiol av en bekant från Rättvik. – Jag klev upp tidigt på mornarna och var uppe sent på kvällarna och spelade fiol, det måste ha varit en plåga att bo granne med mig. Anders intresse för fiolspel korsades sedan med hans slöjd intresse och 1975 byggde han sin första fiol.
– Jag lånade böcker om hur man bygger fioler och på den tiden bodde jag i ett rivningshotat hus i Gävle där vaktmästaren lät mig låna en lägenhet där taket rasat in i vardagsrummet. Så jag satt där i köket och byggde, berättar Anders. Sedan dröjde det till 1982 innan han byggde sin nästa. Och den fiolen skickade Anders in till en fiolbyggartävling i Göteborg. – Det finns så mycket irrläror så då tänkte jag att nu ska jag bygga precis som den italienska fiolbyggaren Sacconi skriver i sin bok och fick till en fiol som lät ganska bra, säger Anders och berättar att han åkte ner till Göteborg för att hämta hem fiolen och passade på att träffa likasinnade. – När jag kom in hängde det flera hundra inskickade fioler från hela Norden där och tio-tolv av dem hängde på ett speciellt ställe. Det var finalisterna. Så tittade jag på affischen där finalisterna listats och såg mitt namn, jag som bara skulle ner och hämta fiolen, berättar Anders. – Det är anledningen till att jag håller på med det här, för då tänkte jag att jag kanske borde slå mig på det här innan jag blir för gammal. SAGT OCH GJORT åkte Anders till England och visade upp
en av sina fioler och blev antagen till en fiolbyggarutbildning på direkten. Men tyvärr gick det inte ihop med familjelivet för Anders och han fick istället rådet att leta upp en duktig mästare i Sverige att gå som lärling hos. Så det gjorde han. Efter tre år hos violinbyggarmästaren Jan Larsson gjorde Anders sitt gesällprov 1997 och i samma veva skickade han in en av sina fioler till en prestigefull fiolbyggartävling i Cremona, Italien. – De som kommer med i Cremona är de bästa byggarna i världen, och jag kom med, säger Anders stolt. – Men man får vara väldigt ödmjuk, det är alla de utmärkande och duktiga fiolbyggare jag har träffat. Efter tävlingen i Cremona fick Anders frågan av en journalist hur länge han tänkte hålla på med det här. – ”För evigt” sa jag, huvudsaken jag får behålla händer, hörsel och syn, berättar Anders som har flera fioler som väntar på att bli lagade och färdigbyggda på ovanvåningen i villan i Hudiksvall. Fiolbyggandet är hans största intresse och har varit det i 50 års tid. #
