företagarna har ordet
3
www.svenskleverantorstidning.se
No more mr. nice guy! Som privatperson förväntas man betala sina räkningar i tid, annars väntar otrevliga konsekvenser. Eventuellt kan man med lite charm få någon extra dag på sig att betala, men det är undantaget som bekräftar regeln. Det står heller inte mig som köpare fritt att diktera villkoren när jag är villig att betala utan det är säljaren som bestämmer vad som är rimligt just i mitt fall. Som småföretagare gäller dock helt andra regler, speciellt om jag väljer att göra affärer med ett storbolag. I dessa relationer är det mer regel än undantag att det är köparen som bestämmer när hen tänker betala och har säljaren problem med det så är risken stor att de går till någon annan. Djungels lag råder alltså. De stora och starka bestämmer för att de är stora och starka, inte för att de har rätt. Så här kan vi inte ha det. Det är skadligt för företagen det berör och för tillväxten i stort. Som småföretagare är det inte ovanligt att vara helt beroende av sina storbolagskunder och därmed går många företag med på längre betaltider än vad de känner sig bekväma med. Detta visar bland annat Intrums rapport European Payment Report från 2020 där 82 procent av de svarande företagarna anger att de någon gång accepterat längre betaltider för att inte skada affärsrelationer. 2017 tog dåvarande näringsminister Mikael Damberg initiativ till en frivillig uppförandekod som storbolagen kunde ansluta sig till för att visa att de är schyssta motparter som betalar i tid. Vi på Företagarna hejade såklart på initiativet och har sedan dess varit engagerade i Föreningen för kortare betaltider. Det kändes i det läget rimligt att förändringen skulle ske på frivillig väg och att alla aktörer skulle hjälpas åt för att komma till rätta med de skenande betaltiderna. Utvecklingen går åt fel håll Upp mot 120 dagar var inte ovanligt. Ett mindre företag kan inte ha hur goda marginaler som helst, och att vänta med att få betalt i fyra månader för ett utfört arbete är självklart helt orimligt. Det är inte många
företag som klarar det, särskilt om det handlar om ett för det säljande företaget större uppdrag. Vi kan nu efter fyra år konstatera att utvecklingen fortsatt går åt fel håll. Endast ett fåtal storbolag har anslutit sig till den frivilliga koden och undersökning efter undersökning visar att problemet fortsätter att växa. Det är helt enkelt dags att ta i med hårdhandskarna för att se till att småföretagarna får betalt i tid. Företagarna är generellt för att marknaden ska självregleras och att regering och riksdag i möjligaste mån ska undvika tvingande lagstiftning. Men när nu storföretagen visat att de inte klarar att reglera detta på ett fungerande sätt och att väldigt många småföretagare därmed hamnar i kläm så tycker vi nu att det är dags för hårdare tag. Det ska inte vara rimligt att de stora bolagen använder de små som bank, speciellt inte i tid av kris. Vårt tålamod är slut Ett steg som kan vara i rätt riktning är det rapporteringskrav som nu bereds på näringsdepartementet, och som trots ständiga förseningar nu utlovas komma innan sommaren. Beroende på hur detta är utformat kan det vara ett sätt att sätta strålkastarljuset på hur de är ställt med betaltiderna i våra storbolag och på så sätt få i gång en debatt. Hjälper inte detta är vi inte främmande att gå ännu längre och jobba för en tvingande lag om betalning inom max 30 dagar. Oavsett, vårt tålamod är slut. Vi vill inte se en enda företagare till som går på knäna för att de inte får betalt i tid. Vi vill inte prata med uppgivna företagare som inte vågar träda fram och prata om problematiken för att de är rädda att tappa sin största kund. Det är inte värdigt! Det är dags att storbolagen tar sitt ansvar för att komma till rätta med betaltiderna en gång för alla. Det är inte bara viktigt för de minsta företagen utan även för hela Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. HELENA FOND Företagarnas näringspolitiska expert Helena Fond, Foto: Företagarna
Välkommen till det riktiga Norrland De kommande decennierna ska industrin investera 1 000 miljarder kronor i Norr- och Västerbotten. Bara inom de närmaste fem åren behöver företagen i norra Norrland rekrytera drygt 25 000 personer för att klara kompetensförsörjningen. Handen på hjärtat – vad tänker du på om jag säger att du ska flytta till det riktiga Norrland? Du ska bosätta dig på en plats som består av en tredjedel av landets yta men där bara fem procent av befolkningen valt att slå ned sina pålar. Ett område i världen där polcirkeln är ett rimligt utflyktsmål, där ryska Murmansk ligger närmare än Stockholm och där avstånd inte är en fråga om mil utom om tid i timmar. Hit vill vi att du ska flytta. Hit där vintrarna kan kännas både långa och mörka men där du på riktigt kommer att få användning av din polarexpeditionsjacka. Visst, du kan komma behöva investera i en bil med fyrhjulsdrift och definitivt en motorvärmare. Å andra sidan kommer du sänka dina boendekostnader rejält eftersom bostadspriserna fortfarande ligger inom rimlighetens gränser. Även om vi är kända för vårt kalla klimat så kom ihåg: Solligan toppas ofta av norra Sverige och då räknar vi inte ens med midnattsolstimmarna och det viktigaste fenomenet – Ryssvärmen - det kanske bästa med Ryssland. Du kommer ha relativt nära både till Finland och Norge och snabbt upptäcka att du borde läst finska i grundskolan. I samma veva kommer du inse att de nordligaste norrmännen ser Norrbottens kustlinje som sitt eget Mallorca och att rika ryssar ofta väljer en weekend i metropolen Luleå. Du kommer att förundras över hur så många tyskar med exklusiva bilar valt att bila i inlandet, men låt dig inte luras – snart finns det inte ett fordonsmärke som inte testar sina bilar i Norrland. Du kommer lära känna dina grannar, alltså på riktigt. Du kommer få vara med om att folk bara kommer förbi utan att ringa eller boka en tid i förväg. Dina barn kommer mest troligt ta sig själva till skolan och
träningar. Du kommer kanske cykla till – och från jobbet för oftast tar det bara tio minuter vilket gör att du har möjlighet att fylla på fritidskontot rejält. Om du hellre vill ta bussen till arbetet, se till att inte missa den. Bussen går nämligen inte med tio minuters mellanrum här uppe. Väljer du bilen? Oroa dig inte, du kommer hitta parkeringsplats. Oavsett vad eller var du kommer att arbeta så önskar jag och alla företagare i Norr- och Västerbotten att du ska känna dig så välkommen! Frasen ”men du är int härifrån” kommer vara ständigt återkommande och den kommer inte vara avtagande. Det låter kanske konstigt men du kommer nog aldrig känna dig ensam. Närheten i Norrland gäller nämligen inte bara närheten till det mesta i vardagen utan även till människorna. Jag väljer att inte generalisera hur den typiska norrlänningen är för det kommer aldrig att stämma. Precis som var som helst i landet så finns paletten av människor även här. Vi är tyvärr inte mer exotiska än du. Jag väljer däremot att generalisera över vad som finns här. Här bryts malmen, skogarna tar aldrig slut och kraften från älvarna forsar genom ledningarna. Fjällen är magnifika, kustens öar är kantade av långa sandstränder och skogarnas sus är öronbedövande. Här finns universitet, jobb, mångfald, kultur och människor med framtidstro och mycket nybyggaranda. Vi är inte många men vi är starka och vi behöver just dig. Norra Norrland passar dig som vågar och kan tänka dig en ny vardag med mer fritid, lägre boendekostnad och fler smeknamn. Det kan kännas som avlägset men det är faktiskt inte sant. I alla fall inte om vi räknar timmar. Sätter du dig på flyget från Stockholm så ses vi om drygt en timma. Schukt nära, i Boden kallar man det för närhetsliv. Ett fint ord. Välkommen upp. JENNY FRANK Jenny Frank, Foto: Företagarna
Företagarnas regionsamordnare i Norrbotten
