Offentliga Affärer nr.1 2023

MOLNETS FÖRDELAR PÅ DINA VILLKOR UTAN RISK

AI KAN FRIGÖRA 6%

AV STATENS UTGIFTER

Christina Kiernan

SÅ FÅR VI FLER IDÉBURNA VERKSAMHETER

VURMAR FÖR DEMOKRATISK DIGITALISERING

Hon tar kampen mot välfärds-kriminaliteten

Huvudpartner på Offentlig Chef:

SCANDIC GÖTEBORG CENTRAL 22-23 MARS 2023

Programmet för Offentlig Chef 2023 är välfyllt med noga utvalda programpunkter, det kommer att bjudas på spännande föreläsningar och debatter.

Britt-Marie

Moderator under Offentlig Chef 2023

Erik Slottner enligt regeringen Mattsson

Generalsekreterare, IMM Civilminister, Regeringen

Viktiga fokusfrågor

Pär Johansson

Glada Hudik-teatern Föreläsare och grundare av

Inkluderande ledarskap i mångfald - Så leder du för att låta dina medarbetare ta plats, synas och utvecklas!

Stefan Odelberg

Programledare, entertainer och magiker Från tunnelseende till vidvinkel!

Presentationsteknik och mest kända programledare! tips från en av Sveriges

Kans en 0

En av framtidens kvinnliga ledareom jämnställdhet

Camilla Asp

Överdirektör, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Så behöver du som offentlig chef leda din organisation i en kris!

Föreläsare och Coach

Stadsdirektör, Göteborg

Eva H Stadsd hälsar välkommen till Göteborg

- Så skapar du positiv framtidssyn och

krismedvetenhet

Jan Olsson

stf EU Chef, EU-samordningen i Statsrådsberedningen

Sveriges roll i EU

Nytt år, nya möjligheter, eller?

Årets första månader har i skrivande stund passerats och vi närmar oss varmare tider med möjligheter till ny energi genom ökad tillgång till allt ifrån sol, gröna buskar, träd i och med att naturen sakta vaknar ur vintersömnen. Härligt tycker nog de flesta av oss, inte minst efter att den långa vintern präglats av mediala nyheter kring krig, skjutningar och en fortsatt oro över klimatet. Vi människor behöver balans i tillvaron för att må riktigt bra, visst är det viktigt att inhämta nyheter från omvärlden, men eftersom nyhetsflödet ofta domineras av negativa rubriker, satta för att fånga vår uppmärksamhet är det också lätt att bli lite nyhetstrött, därför behövs en god portion av motvikt.

Här på offentliga affärers lilla redaktion försöker vi därför hålla oss så positiva vi bara kan och även spegla de områden vi bevakar utifrån ett positivt, stödjande perspektiv, detta försöker vi även avspegla i de konferenser och mötesplatser vi arrangerar under året. För visst finns det flera perspektiv på de flesta skeenden och visst kan vi välja att se det positiva i större utsträckning, skriva och belysa de goda exemplen, och ändå hålla oss såväl relevanta som objektiva? Ja, självklart är det så, och om vi kan ge lite ljus åt din vardag även då vi vill informera korrekt så är det vår förhoppning att du skall få både kunskap och glädje av läsningen eller ett besök på någon av våra konferenser.

I detta numret av tidningen har vi bland annat fokus på gott ledarskap, digitalisering och viktiga samhällsfrågor som vi hoppas skall intressera dig, men också erbjuda dig nya möjligheter i ditt arbete och i slutet av mars arrangerar vi mötesplatsen Offentlig Chef där vi samlat en uppsjö av intressanta föreläsare ledda av en moderator med mångårig erfarenhet av god journalistik, vi väljer därmed att tro att även du vill ta del av kunskapsbärande innehåll berättat i positiv och lösningsinriktad anda, varpå det nu blir min uppgift att önska dig välkommen till oss och trevlig läsning.

Nya möjligheter får du på köpet, om du så önskar, väljer, och vill.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se

Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu

Lars-Göran Fröjd lg@virtualmanagement.se

Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter Per Mikael Åkesson Conny Allaskog

Layout Michaela Jönsson

Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

12 | debatt

Den offentliga sektorn behöver hålla i sina pengar hårdare än tidigare. Det gör att nya digitala lösningar blir mer intressanta, eftersom de ger ett löfte om effektivisering. Men innan pengar läggs på digitala produkter och tjänster är det viktigt att se över förutsättningarna för personalen som ska använda dem. Annars blir det inget av digitaliseringen, skriver Kenni Ramsell, Nordenchef på Dynabook.

19 | vård

Målet att öka andelen med fast läkare till minst 55 procent av befolkningen vid slutet av 2022 kommer inte att nås. Det konstaterar myndigheten Vårdoch omsorganalys.

23 | ledarskap

Samla in, samskapa, samförstå. Det är de tre stegen i hur Vocean kan hjälpa kunderna att skapa förändring med innovation, helt enkelt en demokratisk digitalisering. Med AI vaskar man fram guldet ur havet av idéer, röster och engagemang.

– Att samskapa tillsammans, där hittar vi guldet, säger Daniel Kassell, grundare och vd på Vocean.

26 | reflektion

Framtiden har blivit ett av den digitala industrins mest slitna ord och ett sätt att fortfarande tro på en lösning som vi drömmer om...

32 | säkerhet

2023 får kommunerna ett ökat krav på sig att arbeta förebyggande mot kriminalitet och brottslighet. Detta var en av de högaktuella frågor som diskuterades på konferensen Trygg & Säker i Folkets hus i Stockholm den 9-10 november.

PROFILEN Christina Kiernan

- Det räcker inte att prata om det – vi måste ta välfärdsbrotten på allvar. För vårt demokratiska systems skull, men även för tilliten till rättssystemet och samhället samt för vikten av att stärka allas vår motståndskraft mot kriminalitet och odemokratiska rörelser. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

AI KAN FRIGÖRA 6% AV STATENS UTGIFTER

I boken AI för offentlig sektor, utgiven av Liber, tar omvärldsanalytikern och framtidsspanaren Peter Siljerud ett grundligt grepp om en av vår tids starkaste tekniska trender.

Läs mer på sidan 16.

Ebba Bertilsdotter, verksamhetsområdeschef, Styrning och analys

Träffa oss på Offentlig Chef 22-23 mars

Vi hjälper er att nå verksamhetsmålen

Att arbeta strategiskt med inköp är en förutsättning för att realisera organisationens mål och visioner.

adda.se/affarsconcept

IALMEDALEN

Häng med oss till Almedalen

Knyt kontakter med både offentliga och privata sektorn på Sveriges största Mötesplats!

Almedalsveckan - den demokratiska mötesplatsen för alla, en magisk plats för utbyte, dialog och oväntade möten, som bidrar till att utveckla vårt samhälle.

Varje år möts den offentliga och privata sektorn på Sveriges största mötesplats. Många har insett att detta är ett unikt tillfälle att skapa nya kontakter och vårda befintliga under seminarier såväl som under mingel.

Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Alla evenemang i det officiella programmet under Almedalsveckan är kostnadsfria och öppna för alla.

Fakta Almedalen

När: 27 juni-1 juli 2023

Var: Almedalen, Visby

Antal besökare: 35 000 deltagare

Kontakta erik.martinsson@hexanova.se för att höra om era möjligheter!

Hos oss på Offentliga Affärer syns och hörs ni på en av veckans bästa platser, på Strandvägen vid Hamnplan, där vi funnits i många år.

Genom att finnas på plats tillsammans med Offentliga Affärer har du nästintill obegränsade möjligheter när du vill sprida information eller kommunicera ditt budskap. Ingen annanstans möts så många beslutsfattare från Sveriges offentliga förvaltningar; stat, kommun och regioner.

Fyra anledningar att medverka i Almedalen:

• Almedalens storlek ger oändliga möjligheter

• Vi sållar ”agnarna från vetet” åt dig

• Du kan dra nytta av vår starka kontaktbas

• Du syns i ett “objektivt” sammanhang med fokus på dina “frågor”

Hoppas vi ses i juni!

”SKR anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att förebygga, upptäcka och beivra brott mot välfärdssystemen.

HON TAR KAMPEN MOT VÄLFÄRDSKRIMINALITETEN

– Det räcker inte att prata om det – vi måste ta välfärdsbrotten på allvar. För vårt demokratiska systems skull, men även för tilliten till rättssystemet och samhället samt för vikten av att stärka allas vår motståndskraft mot kriminalitet och odemokratiska rörelser. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

valdeltagandet sjunker och genom desinformationskampanjer. De demokratihotande strömningarna måste motverkas med kraft. Balansen mellan tillit och kontroll i vårt samhälle behöver ses över. Vi behöver också se över hur vi ska motverka desinformation, hur vi långsiktigt ska öka motståndskraften i våra verksamheter och hur vi ska minska risken för infiltration. Det behövs en diskussion på nationell nivå om var gränserna ska gå om vi hittar olämpliga kopplingar hos dem vi vill anställa eller – ännu värre – redan har anställt.

KRIMINELL INFILTRATION

– Vi behöver en gemensam inställning till hur vi ska agera till exempel om den bästa kandidaten till jobbet är gift med en aktiv gängmedlem eller har syskon som är involverade i välfärdsbrottshärvor. Vi ser att individer med kopplingar till kriminella nätverk söker sig till tjänster i kommuner och regioner där man kan påverka strategiskt eller i myndighetsutövning. Det här är ett reellt problem idag som inte längre går att avfärda. Vi behöver se över området ordentligt och stärka upp där det behövs och ändra lagstiftningen där det är nödvändigt.

Det menar Christina Kiernan, samordnare på området välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Den 4 maj 2023 medverkar hon på Trygg & Säker i ett panelsamtal. Rubriken är formulerad som en fråga som kanske redan besvarats av den verklighet vi ser omkring oss: ”Hotar de finansiella brotten demokratin och minskas därmed tilliten till välfärden?”

Medverkande är:

• Moderator: Jonas Trolle, Chef, Center mot våldsbejakande extremism

• Christina Kiernan, Samordnare välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism, SKR

• Magnus Ranstorp, Forskningsledare, Docent Terrorism, Försvarshögskolan (FHS).

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Christina Kiernan med anledning av hennes medverkan och arbete mot välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism.

Hur allvarligt ser du och SKR på välfärdsbrottsligheten, ni har till exempel sagt att den hotar demokratin. Kan du utveckla det?

– Det svenska välfärdssystemet är omfattande och en av grundbultarna i vårt samhälle. Det har stor betydelse för den sociala tryggheten. Stora belopp betalas dock ut på felaktiga grunder. En utveckling vi kan se är att välfärdsbrottsligheten går från att den enskilda människan fuskat till systemhotande organiserad brottslighet. Detta är ett stort samhällsproblem som med kraft måste motverkas.

– SKR anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att förebygga, upptäcka och beivra brott mot välfärdssystemen. Dessa brott undergräver det öppna samhället, vilket på sikt hotar vår demokrati och rättsordning eftersom förmågan att skydda systemet är nära kopplad till frågan om tillit och förtroende för samhällsinstitutionerna.

DEMOKRATIN UTMANAS

– Det demokratiska systemet i vårt land utmanas till exempel av att förtroendevalda och tjänstepersoner utsätts för hot, hat och våld,

– Vårt samhälle måste ta den här sortens hot på allvar. För demokratiska systems skull, men även för tilliten till rättssystemet och samhället samt för vikten av att stärka allas vår motståndskraft mot kriminalitet och odemokratiska rörelser

Vilken blir din ingång i panelsamtalet på Trygg & Säker i maj med rubriken ”Hotar de finansiella brotten demokratin och minskas därmed tilliten till välfärden?”

– Det handlar om att säkerställa att välfärdssystemets resurser riktas dit de ska. Att de som uppfyller förutsättningar för stöd och bidrag ska få det och att aktörer som verkar i välfärdssystemen är seriösa och konkurrensen sund. För att nå dit behöver vi bättre kontrollera att de uppgifter man lämnar, till exempel när man ansöker om stöd eller deltar i en upphandling, är riktiga.

– Idag har vi ett tillitssystem som inte har de möjligheter som behövs för att kontrollera i den omfattning som skulle behövas. Det är en viktig fråga för tilliten i vårt land att man är säker på att man omfattas av det välfärdssystem som finns och att statliga och kommunala aktörer gör sitt yttersta för att försäkra om att medlen används rätt.

Christina Kiernan, samordnare på området välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Hur tycker du att samverkan mellan SKR och andra berörda myndigheter fungerar i dag på området? Vad kan göras bättre?

– Jag tycker det blir bättre och bättre. SKR har inrättat ett myndighetsnätverk där berörda myndigheter bjudits in för att prata om välfärdsbrottslighet ur kommuner och regioners perspektiv, för att vi ska få möjlighet att föra fram det. Det är ett bra forum för att få lite överblick över vad myndigheterna gör, eftersom vi ännu inte ingår i så många andra samverkansfora kring de här frågorna. Kommuner och regioner har också särskilda förutsättningar utifrån lagstiftning för hur de kan och inte kan genomföra vissa verksamheter, som kan vara bra för samverkande myndigheter att känna till.

UTMANING ATT SAMVERKA

– Det finns alltid en utmaning i att samverka med kommuner och regioner, de är ju väldigt många. Det är därför det är så viktigt att SKR bjuds in och kan användas som en kanal för att nå ut till sina medlemmar. SKR har många viktiga nätverk med olika funktioner inom kommuner och regioner och därmed en bra möjlighet att sprida information.

– En utmaning vi ser är att många myndigheter startar projekt med fem till åtta kommuner i olika frågor. Det är inte att de startar projekt gemensamt som är problemet, det är ju såklart jättebra. Det är att när projektet sedan är genomfört och man har kommit fram till olika

resultat, då finns det ingen plan för hur den här kunskapen ska spridas till landets övriga 282-285 kommuner.

SKR DELTAR GÄRNA

– Här måste förståelsen öka från myndigheters sida att det krävs en strategisk planering och en införandeplan, om kunskapen ska nå ut nationellt och öka i alla kommuner. SKR deltar gärna i diskussioner kring hur detta kan gå till i verkligheten. Det är inte heller framgångsrikt att genomföra projekt och sedan säga att det är SKR:s ansvar att sprida informationen, för att sedan gå vidare till nästa projekt. På det sättet får vi ingen utveckling i större omfattning. Här behöver vi hjälpas åt och hitta bättre sätt. Så långt intervjun med Christina Kiernan.

HANDLAR OM MILJARDER

Flera statliga utredningar har berört utbetalningar från offentliga försäkrings- och bidragssystem och uppskattat att omkring två till fyra procent kan bero på brott och oegentligheter. Kommuner och regioner köper verksamhet från privata utförare för 157 miljarder kronor per år och två procent motsvarar cirka 3,1 miljarder kronor.

Enligt SKR är välfärdsbrottslighet demokratihotande och därmed ett problem som berör alla. Kommuner och regioner behöver arbeta aktivt för att stärka det förebyggande arbetet och säkerställa att det finns en tydlig process för att hantera problem när de upptäcks.

SKR har därför stärkt arbetet inom området genom att inrätta den samordnarfunktion för välfärdsbrottslighet och för arbetet mot otilllåten påverkan som Christina Kiernan nu alltså ansvarar för.

SAMARBETE MED MYNDIGHETER

Hon planerar utbildningsinsatser och nätverk, erfarenhetsutbyten och delar exempel. SKR har inlett ett samarbete med myndigheter och aktörer med syfte att tydliggöra kommuner och regioners perspektiv och behov, stärka samverkan och identifiera gemensamma framgångsfaktorer.

När det gäller välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan finnas ett stort behov av checklistor, mallar och instruktioner som stöd i arbetet, menar SKR. En del av det som efterfrågas är grundläggande och finns redan tillgängligt i en guide, men behöver få större spridning.

MEDVERKADE 2022

Redan förra året medverkade Christina Kiernan vid ett seminarium på Trygg & Säker som hölls på Norra Latin i Stockholm. Rubriken var ”Vilka konkreta åtgärder krävs för att stärka tryggheten och bekämpa brottsligheten?” I panelen fanns Gunnar Appelgren, Poliskommissarie, Region Stockholm, Christina Kiernan Samordnare mot välfärdsbrott och otillåten påverkan, SKR, samt Magnus Lindgren, Generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige. n

”Det finns alltid en utmaning i att samverka med kommuner och regioner, de är ju väldigt många. Det är därför det är så viktigt att SKR bjuds in och kan användas som en kanal för att nå ut till sina medlemmar.

Hur får man de utmärkta cheferna att slåss om en plats i offentlig sektor? brilliantfuture.se

DIGITALISERA

Den offentliga sektorn behöver hålla i sina pengar hårdare än tidigare. Det gör att nya digitala lösningar blir mer intressanta, eftersom de ger ett löfte om effektivisering. Men innan pengar läggs på digitala produkter och tjänster är det viktigt att se över förutsättningarna för personalen som ska använda dem. Annars blir det inget av digitaliseringen, skriver Kenni Ramsell, Nordenchef på Dynabook.

All turbulens som omger oss just nu, inte minst vad gäller ekonomin, har bidragit till ett fokus på effektivisering och i många fall står nya digitala lösningar i blickpunkten. Det gäller inte minst den offentliga sektorn, där även kraven på bättre nationell samordning driver på satsningarna. Här följer tre tips för att lyckas med digitalisering. Det gemensamma för dem är fokus på individers, och organisationers samlade, kompetens

Kenni Ramsell, Nordenchef på Dynabook.

PÅ RÄTT SÄTT

och förutsättningar för att bidra med bra insatser. Det handlar inte bara om självklara insatser som utbildningar, utan också om hur arbetet i grund och botten bedrivs.

SÄTT MEDARBETARNA I FÖRSTA RUMMET

Satsningar på digitalisering i den offentliga sektorn, liksom IT-satsningar generellt, är ofta toppstyrda. Listan över jätteprojekt som slutat i magplask eftersom lösningarna faktiskt inte är ändamålsenliga är lång. De tjänster och applikationer som byggs är krångliga att använda och fungerar ofta inte på de moderna enheter som folk föredrar att använda.

Att låta användare delta i projekt på allvar ger inte bara bättre digitala tjänster. Att medarbetare blir lyssnade på gör att de känner sig mer engagerade och att chanserna att de stannar kvar på jobbet ökar.

SMIDIGT HYBRIDARBETE

Hybridarbete, att spendera arbetstid omväxlande på kontoret och i hemmet, är inte längre någon lyx. Arbetsgivare som vill ha nöjda medarbetare är tvungna att erbjuda den flexibiliteten. Det gör att medarbetare att komma fram till de arbetssätt som passar dem bäst, vilket ökar chansen att få nytta av nya digitala lösningar.

1 2 3

Det är svårt att få till hybridarbete för många tjänster inom den offentliga sektorn. Men ambitionen behöver vara att erbjuda hybridarbete när det går. Att förändra arbetsvillkoren blir också en naturlig startpunkt för vidareutbildning och kompetenshöjning. Det blir framför allt enklare att ta till sig nya färdigheter i hemmets, förhoppningsvis, lugna vrå.

SAMARBETA MED NÄRINGSLIVET

Sök samarbeten utanför det offentliga. Det ger dels tillgång till ny expertis, som kan ge nyttiga råd, dels en chans till omväxling som säkerligen uppskattas av många medarbetare. Och självkänslan växer när medarbetare upptäcker att de kan bidra med erfarenheter till kollegor i näringslivet. I många fall har företag och myndigheter gemensamma intressen, inte minst på det lokala planet där alla vill bidra till att lyfta den egna kommunen eller regionen.

UNDERLÄTTAR REKRYTERING

Att ge bättre förutsättningar till medarbetare är inte bara viktigt vad gäller digitalisering. Det är också nödvändigt för att kunna anta den utmaning som är på väg att bli den allra största på arbetsmarknaden: rekryteringen.

Och glöm inte att den offentliga sektorn bjuder på en del fördelar jämfört med näringslivet vad gäller digitalisering, i form av bättre ordning och reda i många fall. Det kommer sig av att offentlig verksamhet är lag- och regelstyrd i hög utsträckning, och det ger ofta bra underlag för digitalisering. Det vore synd att inte utnyttja den fördelen. n

”EFFEKTIV HJÄLPER

OFFENTLIG SEKTOR ATT BLI DEN BÄSTA FORWARDEN PÅ

ARBETSMARKNADENS SPELPLAN”

Effektiv är ett konsultföretag inom kompetensförsörjning som erbjuder rekrytering, bemanning, second opinion, coaching, matchning och interim.

Bolaget präglas av idrottsrötterna genom att arbeta i team och sponsra idrottsföreningar. Samhällsengagemanget är en hjärtefråga och företagets värdeord

är Glada, Utforskande, Långsiktiga och Driftiga. Nu vill Effektiv ta GULD inom den offentliga sektorn.

Läs mer på effektiv.se

Så får vi fler idéburna verksamheter

Sverige behöver fler finansieringsmodeller för att lösa samhällsutmaningarna. Det hävdar Conny Allaskog, ordförande för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), i denna debattartikel.

Orsaken till dagens fåtal IOP:er är bristen på kunskap. Kommuner, regioner och även civilsamhället behöver mer vägledning i hur man kan arbeta med IOP för att öka utbudet av idéburna verksamheter. Fler Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) skulle stärka möjligheterna att hantera våra samhällsutmaningar.

I våra nordiska grannländer är andelen idéburna verksamheter betydligt större än i Sverige. På NSPH ser vi hur många goda tillfällen till samverkan mellan det offentliga och den idéburna sektorn går förlorade pga att kommuner och regioner ofta känner sig osäkra på hur upphandlingsregler ser ut. Även föreningar skulle kunna dra nytta av bättre information för att bli mer bekväma med att inleda samtal om IOP:er där de själva står för utförandet.

LÖSER SAMHÄLLSUTMANINGAR

Idéburna Offentliga Partnerskap tillkom 2010 för att öka utbudet av idéburna verksamheter i kommunal och/eller regional regi. IOP:er tecknas mellan en offentlig organisation – region och/eller kommun – och en idéburen organisation. Oftast handlar en IOP om en gemensam samhällsutmaning, till exempel att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Då kan en organisation som arbetar med psykisk hälsa kring barn och unga träffa en överenskommelse med en kommun

eller region där organisationen bidrar med utförandet och det offentliga bidrar med finansiering, kontakter och andra resurser. Regeringens utredning Idéburen Välfärd som tillsattes 2018 ansåg att en IOP bland annat karaktäriseras av:

1. Partnerskapet är en samverkansform mellan en eller flera offentliga aktörer och en eller flera idéburna aktörer i välfärden.

2. Det syftar till att uppnå ett gemensamt allmännyttigt mål.

3. Det bygger på ömsesidighet där såväl den offentliga som den idéburna aktören bidrar med resurser.

Det betyder således att IOP är ett partnerskap mellan föreningen och det offentliga som bygger på samverkan för att nå ett gemensamt, allmännyttigt mål.

MER KUNSKAP BEHÖVS

I dag är det alldeles för få IOP:er med tanke på att vi har stora samhällsutmaningar som inte går att lösa utan långsiktigt arbete med civilsamhällets inblandning och perspektiv. Idéburna organisationer är också väl kända för att ofta komma med

nya idéer på det sociala området. IOP:er är därför en samverkansform som är lämpad för att lösa dessa utmaningar men det kräver att politiker och tjänstemän får mer information om hur en IOP fungerar och att en IOP till exempel inte omfattas av reglerna för offentlig upphandling. NSPH har idag flera IOP:er med bland annat region Skåne där man är i framkant med Idéburna Offentliga Partnerskap. I Region Stockholm har man mer en tradition av traditionell upphandling och där är antalet IOP:er få. Just denna regionala skillnad i användandet är ytterligare ett problem när det gäller att öka användandet av IOP i Sverige.

LÅNGSIKTIGT ALTERNATIV

För civilsamhället och föreningslivet är IOP ett långsiktigt alternativ som gör det lättare att planera. Det ger stabilitet i verksamheten och gör att man kan erbjuda goda arbetsvillkor till de anställda inom civilsamhället. Föreningarna kan lägga planer längre fram i tiden och det ökar också kvaliteten i verksamheten jämfört med om man enbart kan planera ett år i taget. Sverige står inför stora utmaningar i välfärden och för att lösa våra samhällsutmaningar behöver vi se fler alternativa finansieringslösningar där IOP är en modell med hög kvalitet i utförandet. Men för det krävs en samordnad informationsinsats för främst politiker och tjänstemän i kommun och region. n

[Text: Conny Allaskog]

Conny Allaskog, ordförande i NSPH Foto Caroline Andersson

Peter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

AI kan frigöra 6% av statens utgifter

Artificiell intelligens har en stor potential för den offentliga sektorn. Digitaliseringsmyndigheten DIGG menar i en rapport att Sverige skulle kunna frigöra 140 miljarder kronor varje år (sex procent av de totala offentliga utgifterna) genom att använda existerande AI-tekniker på nuvarande processer och uppgifter. I boken AI för offentlig sektor, utgiven av Liber, tar omvärldsanalytikern och framtidsspanaren Peter Siljerud ett grundligt grepp om en av vår tids starkaste tekniska trender.

– AI håller på att förändra allt. Sannolikt bevittnar vi just nu det mest dramatiska teknikskifte vi sett sedan internets genomslag för flera decennier sedan. Det är faktiskt svårt att se något område som AI inte kommer att förändra – inklusive den offentliga sektorns alla verksamheter. Utvecklingen har dessutom accelererat under 2020-talet. Som en följd av denna accelererande utveckling behöver svenska kommuner, regioner och myndigheter, men leverantörer till dessa, anstränga sig för att få en bättre förståelse för detta centrala teknikskifte, säger Peter Siljerud.

Artificiell intelligens är ett begrepp som både fascinerar och skrämmer. Potentialen är närmast oändlig och de möjliga riskerna kan uppfattas likaså. Helt klart är att AI kommer att innebära stora förändringar för oss alla, inte minst i den offentliga sektorn. Tråkiga eller tidskrävande uppgifter kommer kunna göras lika bra – eller kanske rent av bättre? –av datorer. Effekten blir höjd kvalitet och ökad kostnadseffektivt.

AI HAR EN SÄRSKILT

STOR POTENTIAL FÖR

DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Stödet för en fortsatt välfärdsstat är starkt och medborgarnas förväntningar på vad välfärden ska erbjuda ökar. Dessutom ökar möjligheterna när tekniken gör framsteg och sjukvården kan bota allt fler, vilket leder till att vi lever längre och bättre liv. Samtidigt ska de begränsade resurserna som finns, både pengar och personal, räcka till allt mer. Därför är välfärdssektorn satt under hård press med hårdare arbetsvillkor och större omsättning av personal.

Målet med boken är att på ett lättbegripligt sätt ge läsaren kunskaper och inblick i detta viktiga men också komplexa område. Peter Siljerud förklarar den moderna tekniken bakom maskininlärning och neurala nätverk, beskriver drivkrafter till utvecklingen och förklarar varför genomslaget sker nu. Han diskuterar konsekvenserna för offentlig sektor och gör en utblick mot framtiden.

Ett antal fallstudier och intervjuer med ansvariga inom offentlig sektor

ger värdefulla inblickar i utmaningar och lösningar. Boken avslutas med en checklista för hur man kan komma igång med AI.

Sverige och världen står inför många utmaningar som kan leda till större sårbarhet i samhället. Förutom framtida pandemier och en eskalerande klimatkris ser vi tilltagande geopolitiska spänningar liksom ökande organiserad brottslighet, både i det fysiska rummet och på nätet. Redan i dag ser vi flera AI-lösningar som på olika sätt kan minska sårbarheten. — ur boken. n

VI UTBILDAR DIG I EXCEL & OFFICE

Studera när du vill, var du vill - under 365 dagar!

Beställ ditt e-kurspaket idag - börja idag!

GULDPAKETET

Det ultimata kurspaketet. Med Guldpaketet har du tillgång till ALLA våra e-kurser.

EXCELPAKETET

Bli företagets Excelexpert! Med detta paket får du ditt Excelbehov mättat oavsett på vilken nivå du startar.

OFFICEPAKETET

Imponera i programmen som du använder varje dag. Få tillgång till kurser i alla Officeprogram.

POWERPAKETET

Framtiden är här! Med

Power Query, Power Pivot och Power BI revolutionerar du ditt Excelarbete!

Pedagogiska e-kurser av professionella utbildare.

Allt finns på officekurs.se

MÅNGA?

KONTAKTA OSS

FÖR OFFERT PÅ

FLERANVÄNDARAVTAL

Målet om fast läkare nås inte

Målet att öka andelen med fast läkare till minst 55 procent av befolkningen vid slutet av 2022 kommer inte att nås. Det konstaterar myndigheten Vård- och omsorganalys.

Kontinuiteten inom primärvården har försämrats och myndigheten ser få tecken på förbättringar, heter det. Den senaste mätningen visar att bara cirka 30 procent av landets patienter har en fast läkare. Detta trots att regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kommit överens om att så skulle ske.

Nu tycker företrädare för läkarkåren att SKR inte tar ansvar utan lägger del av skulden på läkarna på landets vårdcentraler.

”MAGSTARKT”

– Det är magstarkt att skylla på läkarna, som i snitt ansvarar för dubbelt så många invånare som

Socialstyrelsen fastslagit är skäligt, menar Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund, Marina Tuutma, ordförande Svenska distriktsläkarföreningen, och Magnus Isacson, ordförande Svensk förening för allmänmedicin. Regionerna måste visa att de kommer att prioritera fastläkarfrågan fram-

över, framhåller de i en debattartikel i Dagens medicin (2022-11-08).

”RIMLIGT ANTAL PATIENTER”

– Våra medlemmar ska inte behöva betala med sin hälsa. De ska ges ansvar för ett rimligt antal patienter, inte för vårdens organisatoriska brister, skriver de tre och menar att om deras medlemmar känner hopp kommer fler läkare orka jobba kvar inom primärvården, fler kommer att återvända och fler att vilja utbilda sig till specialister i allmänmedicin. Fler kommer också orka arbeta heltid.

”SLUTA BORTFÖRKLARA”

Debattörerna avslutar:

”Det är först med en välfungerande primärvård där hela Sveriges befolkning har en fast läkare som vi kan ge våra invånare en trygg och effektiv sjukvård. Nu får det vara slut med bortförklaringar och i stället dags för handling.” n

Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund.

MOLNETS FÖRDELAR på dina villkor UTAN RISK

Det publika molnet är en viktig möjliggörare för digital transformation, självklart också för verksamheter inom offentlig sektor. Men faktum är att det finns känsliga data som inte under några omständigheter får lagras en millimeter utanför EU:s gränser. Osäkerheten över hur och var data får lagras riskerar att sakta ner innovationstakten för många som skulle gynnas av digitalisering och molnets alla fördelar. En hybrid lösning kan vara en smart väg framåt då den ger full kontroll och säkerhet på rätt nivå, men utan att göra avkall på molnupplevelsen.

Som samhälle står vi just nu inför tuffa utmaningar, inte minst för att klara välfärden. Den arbetsföra befolkningen krymper i relation till de som är yngre och äldre, dessutom visar statistik att en tredjedel av de som arbetar inom den offentliga sektorn kommer att gå i pension inom tio år. Därmed är det avgörande att dra nytta av digitaliseringen fullt ut, och exempelvis utveckla och använda digitala tjänster som avlastar personalen och samtidigt bäddar för framtiden.

- Rätt hanterad kan digitaliseringen bidra till att skapa en mer effektiv och innovativ välfärd, säger Mikaela Brunn som arbetar som affärsområdeschef för offentlig sektor på HPE. Sverige gjorde tidiga satsningar inom innovation och infrastruktur, med bland annat hem-PC-reformen och utbyggnaden av bredbandsnätet. Befolkningen har tagit till sig teknikutvecklingen på bred front, men om Sverige ska nå regeringens mål från 2017 att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter behöver insatserna bli större och mer långsiktiga.

- För att lyckas behöver landets verksamheter göra flera saker. Dels behöver vi nyttja befintlig teknik på bästa sätt, dels ställa om och anpassa oss till nya arbetssätt och livslångt lärande för att möta den strukturomvandling som digitaliseringen innebär, säger Mikaela.

RISKEN MED ATT HALKA EFTER

Idag har många företag och organisationer en cloud first-strategi, men för verksamheter inom offentlig sektor kräver molnresan en större eftertanke. Det finns lagar och regler för hur känsliga data, som patientjournaler och uppgifter om samhällskritisk infrastruktur, ska hanteras och lagras. Oklarheten kring vad som gäller, och oron att göra fel, saktar ner den digitala utvecklingen och under de senaste åren har Sverige tappat fart jämfört med våra nordiska grannar. Från att länge ha varit i toppen av digitaliseringslistan har vi nu halkat ner en bit.

- För att vi ska klara välfärden behöver vi dra nytta av den tillgängliga tekniken. Idag kan vi inte välja att vara innovativa, utan det är helt avgörande för att vi ska ha ett samhälle som fungerar i framtiden.

Mikaela Brunn som arbetar som affärsområdeschef för offentlig sektor på HPE.

Från att erbjuda den bästa möjliga sjukvården till att arbeta med brottsbekämpning på ett effektivt sätt. Offentlig sektor kan använda det publika molnet i många tillämpningar. Men inte alla. Då kan en hybrid lösning göra det möjligt att dra nytta av molnets fördelar, samtidigt som organisationen har full kontroll på sina data. Fokus skiftas från olika delar och aspekter av miljön, som lagring, nätverk, säkerhet och moln, och datan och dess verksamhetsnytta hamnar i centrum oavsett var den genereras och lagras.

- Istället för att ha en molnstrategi tror vi på HPE på att ha en datastrategi. Vi förespråkar en hybrid modell, med ett publikt och privat moln, och där olika typer av data lagras på den plats som bäst möter de aktuella kraven. Molnupplevelsen är konstant, men anpassad utifrån datan, applikationerna och säkerhetskraven.

AI SOM TJÄNST HÖJER TEMPOT PÅ FORSKNINGEN

AI är ett område som växer och

som visat sig vara viktigt för innovationen både i Sverige och internationellt. Rätt uppsatta AI modeller kan underlätta effektivisering och automatisering av jobb och processer som i dag tar tid från verksamheten i välfärden. Smarta digitala verktyg kan skapa förutsättningar för att en patient i större utsträckning kan få behandling för sin kroniska sjukdom i hemmet, och analys med stöd från AI kan ställa rätt diagnos betydligt snabbare än en människa kan på egen hand.

I Tyskland samarbetar HPE med Deutsches Zentrum für Neurodegenerative Erkrankungen (DZNE), en forskningsinstitution etablerad av det tyska federala utbildnings- och forskningsministeriet för att bekämpa sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och multipel skleros. Här följs och granskas över 30 000 patienter och sjukdomsförlopp och den insamlade datan analyseras för att bygga en djupare förståelse för hur sjukdomen utvecklas.

- Tillsammans har DZNE och HPE skapat algoritmer som stegvis effekti-

viserat en analysprocess från tjugotvå minuter ner till tretton sekunder. Det mer än en hundra gånger snabbare! Det är otroligt spännande att reflektera över hur teknologin inte bara utvecklats med tiden, utan även gör skillnad för samhället i stort. Vi tror att den här typen av samarbeten är vägen framåt för att lösa många av våra samhällsproblem, och det är bara ett exempel på hur HPE Greenlakes tjänst för AI och superdatorer driver innovation.

TRYGG OCH SÄKER HANTERING AV DATA FRÅN EDGE TILL CLOUD

HPE har de senaste åren satsat stort på att gå från att vara en traditionell hårdvaruleverantör till att leverera hela produktportföljen som tjänst. Förutom de färdigpaketerade tjänster som exempelvis AI as a service, Storage as a service eller HPC as a service underlättar HPE GreenLake för användare genom att att ge bättre kontroll över både infrastruktur och data oavsett om den ligger i det

publika molnet eller lokalt i verksamhetens datacenter. En plattform som ger en tydlig överblick av allt som är relaterat till verksamhetens data kopplat till nyttjandegrad och kostnader. Men kanske viktigast av allt, kunderna kan nyttja molnets alla fördelar genom skräddarsydda molntjänster utifrån unika behov med hänsyn tagen till säkerhetsfrågor och krav på hantering och managering av data.

Är du nyfiken på hur HPE hjälper kunder inom publika sektorn att digitalisera verksamheten? Anmäl dig till vårt webinar: https://www.hpe.com/se/en/ events/public-sector-digitalization. html

Läs mer om HPE GreenLake för publika sektorn: https://www.hpe.com/emea_ europe/en/greenlake/publicsector.html

Huvudpartner på Offentlig Chef:

VURMAR FÖR DEMOKRATISK DIGITALISERING

Samla in, samskapa, samförstå. Det är de tre stegen i hur Vocean kan hjälpa kunderna att skapa förändring med innovation, helt enkelt en demokratisk digitalisering. Med AI vaskar man fram guldet ur havet av idéer, röster och engagemang.

– Att samskapa tillsammans, där hittar vi guldet, säger Daniel Kassell, grundare och vd på Vocean.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med honom. Vocean är ett företag i tiden; huvudkontoret finns i Söderhamn men medarbetarna jobbar litet varstans, från Umeå i norr till Oslo i sydväst.

– Vi märkte knappt av pandemin i vårt sätt att jobba, berättar Daniel. Företaget hade redan implementerat hemarbetet och att jobba på distans. När det behövs så håller vi möten. Daniel är tekniker i botten. Idén till att grunda Vocean kom när han och hans medgrundare Peter Kollin såg hur organisationer och företag isolerar innovation och kopplar bort det från själva verksamheten.

– Eller så ser man det som en naturkraft, något som kan stoppas och fångas in i någon form av damm. Kanske så gör man ’teater’ av det, tar med det i budget men sedan får det ingå i det vanliga förändringsarbetet.

OA: Vill du berätta mer om företaget och dess bakgrund, tillkomst och produkt?

– Det är en utmaning att få in mångfald och kvantitet i ett förändringsarbete. Det kostar att driva dessa processer och det läggs mycket arbete på att komma fram till samförstånd och beslut – här kommer vår tekniska plattform in. Den är gjord så att den ska vara enkel att bygga och ställa in för den som leder processen. Först samlar man in alla tankar och idéer. Efter det kan man skapa samförstånd, lösningar som alla står bakom. Utifrån detta kan styrelse

Daniel Kassell, grundare och vd på Vocean.

Det kostar att driva dessa processer och det läggs mycket arbete på att komma fram till samförstånd och beslut – här kommer vår tekniska plattform in.

[Intervju:

Bo Höglander]

och ledning fatta beslut om hur man går vidare.

– I den här processen kan vår AI generera en rapport som är redigerbar, kunden får hela beslutsprocessen dokumenterad och kan se vad alla individer i processen tyckt och tänkt. Samskapande är ett nyckelord i affärsidén. Vi människor hänger ihop och när vi gör saker tillsammans så händer det grejer, menar Daniel Kassell.

FLEXIBEL LÖSNING

I och med att processer kan byggas utifrån behov kan metoden appliceras på vilken process som helst, försäkrar han.

Ett exempel är Göteborg där tusentals människor, barn och unga fick komma med idéer. Ett konkret resultat blev Framtidsbussen. Den finns för barn och unga som inte klarar vanlig skolgång. Barn och unga som är hotade, mår psykiskt dåligt, skolvägrar eller av andra skäl inte kan gå i vanlig gymnasieskola, får nu sin undervisning i en husbil som kör ända fram till dörren. Vocean använder Microsoft Power Platform och har haft kontakt med mjukvarujätten sedan start.

– Jag drog till Redmond i början och träffade experter på ny teknik och AI. Förklarade att ’vi vill vara med’. Sedan dess har de följt oss och varit intresserade. Bolaget har integrerat sig med Microsoft som också marknadsför Voceans produkt.

OA: På er sajt nämner ni ”demokratisk digitalisering”, alla i en organisation kan vara med och bidra till smartare processer. Kan du berätta mer om det?

– Potentialen är enorm! Alla digitala lösningar i dag blir mer tillgänglig och enklare att använda. På Vocean har vi AI-verktyg och därmed stora möjligheter. Tänk om vi kunde samla in alla dessa röster som finns där ute! I dag kan så gott som varje individ automatisera många aspekter av sitt manuella arbete. Men det är svårt att få ett helhetsperspektiv. Om vi däremot kan lyssna in hela verksamheten kan vi få en samlad bild och digitaliseringen blir tillgänglig för alla. När digitalisering blir till-

gänglig för alla människor då skapas en urkraft till förändring och innovation.

OA: Digital transformation handlar mer om ledarskap och strategi, snarare än om ny teknik. Vill du utveckla det?

– Framtiden för oss är samskapande och tänkande organisationer där medarbetarna är engagerade i organisationens framtid, där ledare lyssnar och kan ta in det kollektiva tänket. Det handlar om att få in kundens, medborgarens eller brukarens röst in i utvecklingsrummet. Eller på en konferens, få med publiken så att den blir en del av hela evenemanget. Det skapas ökad interaktion, publiken lyssnar inte bara utan är med och skapar saker tillsammans. Att samskapa tillsammans där har vi guldet!

OA: Med hjälp av ett stort dataunderlag är det enklare att fatta mer välgrundade beslut, förbättra kundrelationer och en få mer riktad kommunikation. Hur går detta till i praktiken?

– När du ska fatta ett stort beslut för

en hel verksamhet är det viktigt att fånga in alla perspektiv och tankar från människor som kan komma att påverkas. Ju större mångfald desto fler perspektiv och desto fler risker kan identifieras.

– Anställda kan komma med idéer kring nya produkter på marknaden. Alla involveras och då blir underlaget bredare. Så lägger man till AI som kan sammanställa alltihop till en helhet och till och med bidra med egna förslag från en omvärldsbevakning. Vår AI hjälper ledaren med processen men berikar också med idéer, texter och lägger till extravärden. AI kan plocka ut nyckelfraser eller tala om hur idén kan presenteras på ett bättre sätt.

OA: Ni har rimligen stort fokus på den offentliga sektorn?

– Den är helt klart i vårt fokus, det finns mycket potential i de offentliga organisationerna. Det är kunder som är engagerade och där medarbetarna vill vara med och påverka. Kommunerna har alla förutsättningar att skapa en användardriven och demokratisk organisation. Tänk om man kunde samverka mer! I offentlig sektor finns en massa människor

med enorm kompetens – en otrolig kraft att ta vara på. Då blir det allt viktigare att kunna samarbeta mellan kommunerna, att dela erfarenheter i hela Sverige.

OA: Vad tror du om framtiden, sett ur ett innovations- och utvecklingsperspektiv?

– För oss handlar det om att skapa tänkande organisationer där öppen innovation är en viktig beståndsdel. Det kan tyckas läskigt för en del att dela med sig. Det finns en generell kompetensbrist i alla organisationer, det är omöjligt att besitta all kompetens själv. Men den finns – bland partners, leverantörer, medborgare –om man öppnar upp så tror jag att man kan få till ett samskapande och nya brillianta lösningar. Dessutom får man ett ökat engagemang och ett hav av idéer och tankar att jobba med framåt. Utifrån alla idéer och perspektiv kan vi skissa på begåvade lösningar – vi har ett helt hav att utgå från. Lösningar som vi inte sett tidigare kan finnas i det havet.

– Precis som havet är fullt av liv så kan idéhavet rymma framtidens lösningar, avslutar Daniel Kassell. n

Tips!

Vår projektledare

Peter Skoog berättar om hur du som chef och ledare kan skapa tillit i din verksamhet. Monter 12, den 22–23 mars.

Vi får förändring att fungera.

Frontit är en strategisk förändringspartner som sätter människan i centrum. Vi vet att om människor vill, kan och vågar så finns bäst förutsättningar för att lyckas med en förändring och skapa bestående resultat.

Frontit har kontor i Göteborg och på elva andra orter i Sverige. Är du nyfiken på oss och vad vi gör? Välkommen till monter 12!

Besök oss på frontit.se

KOPPLA UPP - KOPPLA IN -

Har nu under snart 45 år levt i den digitala utvecklingens nålsöga och frontlinje, många av de teorier som lades fast på 80-talet är nu vardag eller till och med passé.

Framtiden har blivit ett av den digitala industrins mest slitna ord och ett sätt att fortfarande tro på en lösning som vi drömmer om. Vi har blivit förförda av vilda drömmar och listiga marknadsförare men samtidigt tar vi till oss nya trender och beteende utan att kritiskt granska vad det gör med oss på ett djupare plan.

I den tidiga datoriseringen talades det om att frigöra tid och hur ser dagen ut idag? Alla jagar mer tid trots att vi har haft många år med ett frigöra tid för att bli bättre på att leda oss själva, så

står vi där med alla våra ”appar” och är mer vilsna än någonsin.

Låt oss fundera på det virtuella samhällets intelligens där jag skulle vilja mynta begreppet VQ som samlar IQ+EQ+SQ till att bli mer förberedd på framtiden och att lära oss möta det oväntade med mer insikt. Kanske vi ska tala om den virtuella kulturen som vår nästa möteskultur för att vi ska må bättre och behandla varandra bättre.

Låt oss planera för en ”brain service” och titta lite på vad vi har för samhälle framför oss. Jag tar oss med till Society 5.0 som myntades av Japanska regeringens strategiexperter 2015 och beskrivs som ”ett människo-centrerat samhälle som balanserar ekonomisk framsynthet med kunskap om sociala utmaningar genom ett system som integrerar cyberspace med den fysiska världen” dvs det vi i dag populärt kallar för metaverse.

Resan från jägarsamhället genom jordbrukssamhället och industrisamhället till informations och det totaluppkopplade samhället.

Vad har då den här snabba förändringen gjort med oss och den snabba ökningen av teknisk prestanda och

kommunikativa plattformar ökat avståndet till hjärnan som inte har förändrats i samma takt?

För hundra år sedan var frågan ”har du el? för 30 år sedan har du dator?

För 25 år sedan har du Internet? Nu är frågan vilka sociala och professionella plattformar är du medlem på?

Vi måste ha vår plan för hur vi ökar vår digitala sociala förmåga och lär oss olika tekniker i det digitala mötet och i det helt virtuella mötet. Vi måste ha olika planering om mötet är fysiskt eller digitalt så vi har rätt manus med till rätt möte.

55 % av vår kommunikation sker via kroppsspråk, 38 % via röst och enbart sju % via ord. Siffrorna bör tas med ett kilo salt, men kom ihåg att en del av kroppsspråket går förlorat via länk. Lägg extra vikt vid ansiktsuttryck och mimik samt, inte minst ´, röstläge, tonfall och tempo.

Vår förmåga att LEDA OSS SJÄLVA har kanske aldrig varit viktigare. Än Nu.

Vår längtan efter att UTVECKLAS TILLSAMMANS med andra har kanske aldrig varit större. Än Nu.

Vår förmåga att HANTERA FÖRÄND-

[Text: Lars-Göran Fröjd]

KOPPLA NER - KOPPLA AV

RINGAR har kanske aldrig varit mer avgörande. Än Nu.

Vår kommande förmåga att PRESTERA högt på ett långsiktigt och HÅLLBART sätt som samtidigt stärker vårt eget VÄLMÅENDE, MENING och positiva RELATIONER har kanske aldrig varit så viktig att bygga. Än Nu. n

NÅGRA RÅD PÅ HUR DU

KAN BLI BÄTTRE PÅ ATT

LEDA DIG SJÄLV

Skapa distans till det stressande eller traumat.

Sök hjälp från andra när det blir för stressigt och jobbigt. Att be om hjälp är en stor vändpunkt för positiv förändring.

Etablera ett supportnätverk (vänner, familj, professionell) som kan hjälpa dig direkt när det krisar.

Ta själv initiativ och kontroll över dina problem, vänta inte på att någon annan ska lösa det.

Låt inte problemen styra – dåliga saker händer för bra människor, så är det bara och det går att lösa.

Lita på din egen förmåga. Du kan och klarar av mer än du tror…

Känn och erkänn dina känslor – de är trots allt vår starkaste motor, men du kan ändå välja att inte låta dem toppstyra dig.

Se till att stärka din självkänsla och arbeta utifrån stark moral och goda värden.

Våga vara modig. Att leva kräver ibland en stor portion mod – och när du ser dina möjligheter istället för att fastna i problemen är du redan halvvägs ute ur dem.

Kreativa utlopp är läkande (skriva, måla, dansa, sjunga etc) samt humor kan hjälpa till i återhämtning från svåra saker.

Lars-Göran Fröjd är strategisk rådgivare inom innovation, kultur, ledarskap och tillväxt. Mångårig erfarenhet inom affärer med offentlig sektor och globala organisationer.

Tänkande organisationer är framtiden

Vocean erbjuder en digital plats där ni kan samla, samskapa, samförstå och nyskapa. Främja enkelt inkludering och mångfald samtidigt som ni bearbetar många idéer från olika intressenter till den bästa lösningen, den bästa produkten eller nya affärsmöjligheter.

Frigör kraften och förflytta:

- Medarbetarna till styrelserummet

- Kunderna till utvecklingsrummet

- Innovation till organisation

- Organisationen till ekosystemet

- Publiken till scenen

Innovationstunnel

samla in

- tankar/idéer

samskapa

- lösningar

Samförstå

- URvalsprocess

briljant ny lösning succé

En strategisk plattform för att göra hela din organisation framgångsrik!

BRIST PÅ DAGSLJUS

I SKOLORNA

Bristen på dagsljus i skolan är ett förbisett problem. – Riktlinjerna måste bli tydligare, utan plats för godtyckliga lösningar, framhåller Per Mikael Åkesson, Market Director Norden, Velux, i denna debattartikel.

Skolan är Sveriges största och kanske viktigaste arbetsplats.

Idag står våra skolor inför flera utmaningar. Inomhusmiljön är en av dem. Där hamnar särskilt en

faktor ofta i skymundan trots dess signifikans, och det är tillgången till dagsljus.

Under de kommande tio åren ska nya skolor byggas och befintliga skolor

står inför ombyggnation eller renovering. Vi på Velux vänder oss därför till ledande aktörer för uppförande och förvaltning av skolor i Stockholmsområdet. Det är dags att ta till-

fället i akt att skapa skolmiljöer som främjar lärande och välmående, med kunskap och erfarenhet om vikten av dagsljusexponering i ryggen.

VISTAS ALLTMER INOMHUS

”Inomhusgenerationen” är ett begrepp som syftar på att den yngre generationen vistas alltmer inomhus. Våra barn och ungdomar tillbringar primärt sin tid i skolans lokaler, och visst får eleverna frisk luft på rasten. Men det är inte på skolgården de ska fokusera på kluriga matematiktal. Redan i en studie från 1999 framkom det att elever som hade välutformade takljusmoduler i klassrummet presterade 20 procent bättre än elever som inte hade det. Folkhälsomyndighetens sammanställning Ljus och Hälsa gör det också tydligt att elever som tillbringar sin skoldag i en miljö med dagsljus har bättre hälsa än elever som inte gör det.

TYDLIGA HÄLSOEFFEKTER

Idag kopplas frågor som berör

g

[Text: Per Mikael Åkesson]

dagsljus i skolan alltför ofta till att spara energi och hålla nere kostnader, snarare än de tydliga hälsoeffekter som det innebär för elever. Flera skolor i Sverige brister när det kommer till att maximera dagsljusinsläpp, genom till exempel fönster och takfönster. Mycket forskning bevisar dagsljusets hälsofrämjande egenskaper, samt korrelationen mellan dagsljusnivå i skolan kopplat till elevers sömn, prestation och välbefinnande.

Men trots medvetenhet görs inte tillräckligt för att svenska skolors inomhusmiljöer har tillräckligt med

”Dagsljusinsläpp ska vara primärt och elektriska ljusalternativ bör vara en sekundär lösning.

dagsljusinsläpp. Vem har egentligen ansvaret för att tillämpa kunskapen i praktiken?

DAGSLJUS BORTPRIORITERAS

I Sverige gäller Boverkets Byggregler (BBR) vid ny- och ombyggnation av skolfastigheter. Utöver det kan skolbyggnader certifieras utifrån olika system. Ett sådant system är Miljöbyggnad, som exempelvis det kommunala skolfastighetsbolaget SISAB i Stockholm använder sig av. Miljöbyggnad certifierar byggnader i nivåerna brons, silver och guld utifrån olika kriterier, varav en är dagsljus. Ofta bortprioriteras dock dagsljusinsläpp genom takfönster. Det begränsar att skolor kan uppfylla Arbetsmiljöverkets föreskrifter och kraven från Miljöbyggnad för att faktiskt uppnå brons, silver och guld.

KÄRNFRÅGA FÖR OSS

Velux kärnfråga är dagsljus i inomhusmiljöer. Elektriskt ljus ger inte, och kommer aldrig kunna ge, samma hälsofördelar som dagsljus. Vi ställer oss frågande till varför ansvariga aktörer, som äger och förvaltar merparten av Stockholm kommuns förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, nöjer sig med grundnivån av dagsljus?

Självklart kan faktorer som byggnaders placering och hänsyn till termiskt klimat hindra ansvariga från att uppnå optimal dagsljusexponering.

I Sverige har vi dessutom mindre naturligt dagsljus under stora delar av året. Men det går att göra mer för våra barn!

SE ÖVER KRAV OCH REGLER

Nu väntar många renoveringar av skolbyggnader byggda på 60- och 70-talet där underhållet av flera skolfastigheter är kraftigt eftersatt. Vi vill se att krav, regler och behov ses över gällande utformningen av moderna och hälsosamma skolor. Standarder kring dagsljusinsläpp i skolor behöver höjas och riktlinjerna måste bli tydligare, utan plats för godtyckliga lösningar. Detta är mer än en energifråga, det är en fråga om hållbarhet.

I en hållbar innemiljö måste ett antal parametrar vägas in, som ljud, luft och ljus. Dagsljusinsläpp ska vara primärt och elektriska ljusalternativ bör vara en sekundär lösning. Skolor i Sverige är av hög standard och vi erbjuder våra barn fantastisk utbildning.

DRIV FRAMÅTUTVECKLINGEN

Vi vill se att ansvariga för skolbyggnationer vänder sig till forskning, arkitekter, experter i branschen och beslutsfattare för att driva utvecklingen om ett förbättrat inomhusklimat i svenska skolor framåt. Våra barn behöver en sund, ljus och stimulerande lärandemiljö. De förtjänar GULD, inte brons. n

Per Mikael Åkesson, Market Director Norden, VELUX.

Snart lanseras programmet för Sveriges största och viktigaste mötesplats för offentliga upphandlare, inköpare och leverantörer.

Skriv in dagarna i din kalender redan nu för att ta del av kompetensutveckling, nätverkande och inspiration.

P.s Du kan köpa biljetter redan idag!

Trygg & Säker tog upp brännande frågor

KOMMUNERS ANSVAR ÖKAS

2023 får kommunerna ett ökat krav på sig att arbeta förebyggande mot kriminalitet och brottslighet. Detta var en av de högaktuella frågor som diskuterades på konferensen Trygg & Säker i Folkets hus i Stockholm den 9-10 november.

Det mest omskakande föredraget under dag två stod kanske Anna Stråth, åklagare i målet mot Vårbynätverket, för. Hon inledde med att visa bilder

på brottsplatser, skjutningar där helt oskyldiga personer fått sätta livet till när gängkriminella använt dödligt våld mot verkliga eller imaginära fiender. Mest omskriven bland dessa

skjutningar är nog den i Botkyrka då en 12-årig flicka fick sätta livet till för att hon befann sig ”på fel plats vid fel tillfälle”.

HISTORISKT AVSLÖJANDE

Anna Stråth berättade hur hon avbrutit sin föräldraledighet när nyheten om det stora avslöjandet kom att fransk polis lyckats knäcka grov organiserad brottslighet i Europa, inklusive Sverige. Detta var det största som hänt inom polisarbete någonsin. Krypterings-appen EncroChat hade kunnat brytas upp. Chatten mellan kriminella som trodde att de var säkra kom att avslöja diverse nätverk och brottslighet som mord, försök till mord, synnerligen grovt vapenbrott, människorov och mycket annat.

Dessutom fick man inblick i hur de kriminella nätverken var organiserade med enväldiga ledare i toppen, ”kaptener” som mellanchefer och ”soldater” längst ner i kedjan. I Sverige kunde 25 personer dömas till sammanlagt 140 fängelseår, berättade Anna Stråth. Så tyst har det sällan varit i en konferenssal som just då.

DIGER DAG ETT

Dag ett kunde imponerade åhörare bland annat lyssna på den tidigare diplomaten, utrikesministern och

FN:s vice generalsekreterare, Jan Eliasson. Han intar scenen utan åthävor och talar fängslande och inspirerat utan manus eller bilder, men med en pondus och auktoritet som endast en mångårig gärning kan åstadkomma.

Dessförinnan hölls föredrag, paneldebatter och parallella seminarier kring vikten av förtroende, hur tryggheten kan stärkas, kommunikation i kris och hur man skyddar sig mot cyberattacker och utpressning på nätet. Polisen, Skattemyndigheten, SKR, MSB, företag och organisationer fanns på plats. Dag ett avslutades med bankett och prisutdelning på Norra Latin, det tidigare legendariska läroverket som numera är konferenscentrum.

ENGAGERAT OM NY LAG

Engagerat blev det när företrädare för myndigheter, kommuner och organisationer samspråkade från scenen om kommunernas ökade ansvar för förebyggande insatser mot brottslighet. För att säkerställa att kom¬munerna arbetar med dessa frågor på ett effektivt och kunskaps-baserat sätt före¬slår regeringen att kom¬munernas ansvar för brotts¬före¬byggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska kom¬munerna ta fram en läges¬bild över brotts¬ligheten och utifrån denna ta ställ¬ning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärds¬plan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för sam¬ordningen av det lokala brotts¬före¬byggande arbetet och inrätta en sam¬ordnings¬funktion. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Regeringen överlämnade den 16 juni 2022 en remiss till Lagrådet i riksdagen med rubriken Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.

Magnus Fredriksson, forskare, Göteborgs universitet.

ÖKAS MED NY LAG

TRELLEBORG HAR BÖRJAT

På scen fanns företrädare för Trelleborgs kommun, där man redan inlett det förebyggande arbetet, bland annat med trygghetsvärdar i bostadsområden. Dessutom BRÅ, Stiftelsen Tryggare Sverige, och Ramboll. Från konsultföretaget medverkade Catarina Klockerud med erfarenhet från kommunalt arbete kring förebyggande insatser. Kommunerna kan göra sådant som inte polisen kan eller ska göra, men då måste politikerna kliva fram och ta ansvar, utbilda sig och få bättre koll, samt delegera till de rätta handläggarna. Från BRÅ:s sida betonade man att man gärna kommer ut och ger stöd, i synnerhet till mindre kommuner. Men då måste det finnas någon ansvarig som tar emot stödet, minst en halvtidstjänst, påpekade Karin Svanberg, chef på BRÅ:s enhet för utveckling av brottsförebyggande arbete. Jacob Ämtvall, statsvetare på Tryggare Sverige hoppas att det blir mer ordning och reda med den nya lagen.

SÄKERHET I SKOLAN

Tidigare på förmiddagen, dag två, hölls ett samtal om hur säkerheten i skolan kan förbättras. Jonas Trolle, chef på Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, ledde diskussionen. CVE är en av de partners som är med och arrangerar konferensen. (Övriga se faktaruta nedan.)

Jonas Trolle konstaterade att han kan gå rakt in i sina barns skola utan någon som helst kontroll eller säkerhetsrutin. Så fungerar det inte på andra arbetsplatser. Just balansen mellan ett öppet samhälle (och öppen skola) och diverse säkerhetshot är en utmaning som de demokratiska samhällena ställs inför, en fråga som alltmer ställs på sin spets. Det

MÅNGA UTSTÄLLARE

OFFENTLIGA AFFÄRER pratade

även med några utställare, däribland Plegiums företrädare vilka hade fullt upp med att visa sina smarta personlarm och sin försvarsspray. Dessa är helt lagliga eftersom den svenska varianten bygger på mentol i stället för pepparspray. Larmen kan kopplas till en telefon, en växel på företaget eller kommunen. De finns i både ljudlös variant och med alarm. Dormakaba visade smäckra säkerhetsdörrar i ett antal varianter, beroende på behov och storlekskrav. Deltagarna kunde själva testa en av dessa. Utvecklingen inom säkerhet går framåt med stormsteg, det är något som kan konstateras.

MEDIA PÅ PLATS

konstaterades att frågan om säkerhet i skolan lyfts upp från rektorsnivån till kommunledningarna.

ENKLA ÅTGÄRDER

MSB försöker rikta fokus på de enkla åtgärderna. Myndigheten har tagit fram bland annat en broschyr om hur man kan förbereda sig inför besök vid badet. På myndighetens hemsida finns statistik, tips och råd kring fallolyckor, bränder, skadegörelse och annat. Flera deltagare i panelen tryckte på vikten av samverkan i kommunerna. Skola,

polis, socialtjänst, föräldrar och civilsamhälle kan när de agerar samfällt göra mycket. Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket betonade att mycket fungerar bra i dagens skola. Det är tyvärr tråkigheter, incidenter och våldsinslag som märks i media.

Lena Ljungdahl, skolsäkerhetsexpert, menar att om några år kommer frågan om säkerhet i skolan att vara självklar, inte kontroversiell som i dag. Men det gäller att se till att eleverna kan trivas och att en pedagogisk miljö upprätthålls, skolan får inte bli ett slutet fort.

Även media fanns på plats, förutom OFFENTLIGA AFFÄRER och Aktuell Säkerhet även Epoch Times Sverige i form av frilansjournalisten Lars Liljesvärd, som vi fick en pratstund med vid lunchen. Tidningen uppger sig tro på ”journalistikens ursprungliga roll att rapportera – utan någon agenda.” Vasilios Zoupounidis, vd och ansvarig utgivare, uppger på hemsidan: ”Vi skapar inga drev, vi svartmålar inte människor, vi hänger inte ut folk och vi tror inte på att skriva folk på näsan. Däremot tror vi på människors förmåga att dra egna slutsatser.” Till media får man väl även räkna Janne Josefsson, mångårig och smått fruktad journalist i bland annat Uppdrag granskning. Här medverkade han dock i en annan roll, som föredragshållare och författare. Hans bok Rädd för sanningen fanns till försäljning och kunde fås i signerat exemplar.

PARTNERS TRYGG & SÄKER

Scuritas, Projsec, Ava security, Commend, Certego, Trelleborgs kommun, Hewlett Packard Enterprise, Aktuell Säkerhet, CVE.

Anna Stråth, åklagare i målet mot Vårbynätverket.

Tankeväckande budskap till kommunikatörer

Kommunikatörer

från hela Sverige fick ta del av ett digert utbud i dagarna två när Publikom gick av stapeln i Folkets hus i Stockholm 9-10 november 2022.

Ett tänkvärt föredrag som delvis gick emot strömmen stod Magnus Fredriksson för. Han är forskare vid Göteborgs universitet och menar att det finns ett spänningsfält mellan varumärkestänkandet och den grundläggande uppgift som offentliga aktörer (kommuner, regioner och statliga myndigheter) har.

Han redovisade de fem grundantaganden som det strategiska varumärkesarbetet ska bygga på nämligen:

• Identitet – en organisation ses som en sammanhållen kropp med en identitet.

• Unik – den ska skilja ut sig från andra liknande verksamheter.

• Styrande – varumärket blir ofta svaret på frågorna.

• Samstämmigt – alla delar ska kommunicera samma sak.

• Välorganiserat – därmed blir det ett ledningsansvar.

”KOMMUN EJ UNIK”

I offentlig sektor råder ett tänkande som ofta kommer i konflikt det ovanstående. En organisation i offentlig sektor är:

• Generisk – alla kommuner har till exempel samma grunduppdrag. Ingen är i den meningen unik.

• Politiskt styrd – förvaltningen äger inte sin verksamhet, det gör politiken.

• Kan inte välja (bort) – ett företag kan välja eller välja bort vissa verksamheter, en kommun måste göra det som lagen föreskriver.

• Motsägelsefull – kommunerna har inte bara ett uppdrag utan ska både ge service och utöva kontroll (myndighetsroll).

MEDIA BLIR SKYLTFÖNSTER

Några av de konsekvenser som detta får är bland annat att medborgare förvandlas till intressenter, tjänstepersoner omvandlas till organisationsmedlemmar och medier blir ett skyltfönster i stället för en granskande instans.

– Det är ofrånkomligt att det blir spänningar och det finns inga bestående lösningar på dessa spänningar, slog Fredriksson fast.

Föredraget väckte intresse och flera frågor ställdes.

HÖGAKTUELLA TEMAN

Publikom tog upp flera av de teman som är aktuella just nu, bland annat hur man kommunicerar i kris, hur man hanterar medial granskning, samt digitaliseringens påverkan. Rubriker som gick hem var ”Hur genomskådar vi desinformation i kristider” samt ”Covidbevis – möjligt att resa trots pandemin”. Erika Burlin Hellman, kommunikationschef vid E-hälsomyndigheten, berättade om de möjligheter som det elektroniska vaccinbeviset öppnade mot slutet av Coronapandemin. n

EN ARENA MOT PENNINGTVÄTT

OCH FINANSIERING AV VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM

Om Penningtvättsdagarna

Penningtvättsdagarna är Sveriges största arena mot penningtvätt och finansiering av våldsbejakande extremism. Här samlas branschen för kunskapsinhämtning, inspiration och erfarenhetsutbyte.

På plats finns en rad spännande föreläsare, experter, politiker och andra omtalade och i högsta grad aktuella branschprofiler. Lyssna till internationella och svenska experter som delar med sig av både kunskap och erfarenheter. Fånga upp de senaste rönen, lär dig de bästa metoderna och låt dig inspireras av ny kunskap.

Konferensprogrammet kommer i år att belysa ämnen som bl.a. trender, teknik, sanktioner, välfärdsbrott och flera internationella perspektiv. Tillsammans med organisationer, leverantörer och viktiga aktörer i branschen skapar vi en arena som ökar medvetenhet och kunskap kring ämnena.

Varmt välkommen till Penningtvättsdagarna 2023!

3-4 maj

Är du med och skapar morgondagens verklighet?

Vi hjälper företag och organisationer att uppnå sina ambitioner. Detta gör vi genom att utmana, involvera och förverkliga.

Träffa oss på Offentlig Chef så berättar vi mer!