Offentliga Affärer nr.4 2022

Molntjänster

Molntjänster betyder leverans av IT-resurser över internet på begäran. Istället för att köpa, äga och underhålla servrar får kunder åtkomst till datorkraft och datalagring från en molntjänstleverantör som t.ex. AWS. AWS kunder betalar löpande endast för resurser de använder istället för den traditionella IT-modellen där databehandling och lagring har en fast kostnad.

datacenter över hela världen.

lokala AWS-regionen gör det möjligt för svenska kunder att förutom sänka kostnaderna, öka flexibiliteten och innovera snabbare även lagra sin data inom landet och vara säkra på att de har full kontroll över var deras data finns.

Landets medborgare har ännu en gång i demokratins namn gått till valurnorna och fått säga sitt. Sveriges befolkning tar vid en internationell jämförelse valet på stort allvar och detta syns i valdeltagandet även om det blev någon procent lägre än vid föregående valår, detta är något vi alla kan vara stolta över.

Med knappa skillnader fick vi nu en helt ny regering och den som har varit med ett tag, vet att även om det inför ett val märks otroliga skillnader mellan partiernas budskap och debatten ibland ger sken av att stor förändring kommer ske bara du röstar på dem, så kommer valutgången inte att förändra ett stabilt samhällsbygge som det svenska i grunden.

Men vissa skillnader kommer det bli och förmodligen främst på de stora områden som varit fokus i debatten, såsom kampen mot gäng kriminalitet och integrering. Någon ny myndighet kan poppa upp, sannolikt kommer någon att läggas ner, slås ihop. Hur det påverkar de som arbetar I landets Offentliga förvaltningar återstår ju att se, och för oss som tidning ger det anledning att återkomma i ärendet, något vi ser mycket fram emot. Helt klart kommer den politiska nationella riktningen att skifta fokus och därmed instruktionerna ifrån landets regering till myndigheterna.

Landets Offentliga upphandlingar, takten i digitaliseringen och fokus för densamma likt våra blåljus myndigheter kommet sannolikt att erhålla nya direktiv och för oss som även erbjuder spännande mötesplatser och konferenser på dessa områden kommer det innebära att vi har flera intressanta nyheter att erbjuda er som deltar. Redan nu i höst hoppas vi kunna erbjuda er att lyssna till våra nya ministrar och deras tankar framåt och förhoppningsvis ger det dig en god indikation på hur det Offentliga landskapet kommer se ut i framtiden.

Vi ser fram emot att vara ett av dina alternativ för omvärldsbevakning och oberoende information även inför och under 2023 samt i framtiden. Detta kommer sannolikt inte att förändras.

Urban Nilsson

Offentliga Affärer utges av

Ansvarig utgivare

16

ekonomi

Sedan sommaren 2020 har Josefin Utas som Slöseriombudsman granskat hur våra skattepengar används och pekat ut varnande exempel. Nu går hon snart vidare till nya uppgifter. Hon tycker att förståelsen för vikten av hur skattemedel hanteras har ökat. – Jag tror att de som hanterar våra skat tepengar känner att de fler har ögon på sig numera, uppger hon för OFFENT LIGA AFFÄRER

18

offentlig IT

– Vi började från scratch och nu är 90 procent av Färöarnas befolkning uppkopplad och har e-ID, berättar en stolt Nicolai Mohr Balle, Program Manager (Business) i digitaliseringsprogrammet på Färöarna.

24 | upphandling

Dags för upphandling? Se upp för de vanligaste misstagen. Fel förfarande, gammalt underlag och många ska-krav. Tre ingredienser som bäddar för en dyr, tidskrävande up phandling med tveksamt resultat. Så hur ska man göra istället?

31

innovation

Nu lanseras en helt ny och säker lösning för att bekämpa virus och bakterier i offent liga miljöer, kontor och andra utrymmen där människor vistas.

34

PROFILEN Paulina Modlitba

Paulina Modlitba har en bakgrund inom teknik och har länge arbetat med att driva på innovation, förändring och digitaliseringen i olika former och sammanhang. Den 19-20 oktober står hon på scen som moderator på eFörvaltningadagarna.

debatt

En fjärdedel av alla kommunala förskolor i Sverige har fortfarande inte ställt om till en giftfri vardag, enligt Naturskyddsförenin gen. Det är en fråga som borde prioriteras, tycker Mats Marklund, vd SWATAB.

Vinnaren av Handslaget 2022: ”BRA REKLAM FÖR ALINGSÅS”

Det blev Alingsås kommun och Helena-Maria Ols son Hedberg som knep utmärkelsen Handslaget på Mötesplats Offentliga Affärer i september 2022. Nu när konfettiregnet lagt sig har vi gjort en uppföl jande intervju med henne.

Läs mer på sidan 15.

Hänger du med i digitaliseringstakten?

Precis som verksamheter har olika målsättningar kommer även den digitala mognadsgraden att skilja dem åt. Vissa behöver modernisera och optimera äldre infrastruktur medan andra behöver ta sig an utmaningar gällande kompetens innan de kan påbörja sin digitaliseringsresa.

I en ny era av transformation vill HPE stötta offentlig sektor att navigera bland alla föränderliga krav. Oavsett om det gäller modernisering av infrastruktur, säker hantering eller användning av data. Var den än befinner sig, från Edge till Cloud.

Välkommen till vårt seminarium Framtiden är datadriven – Hänger ni med i digitaliseringstakten?

Vi ses på e-Förvaltningsdagarna den 20 oktober kl 13.30 – 14.00 på Nacka Strand Möten & Event. Linda Swärd

VD HPE Sverige

Mikaela Brunn Affärsområdeschef Offentlig sektor, HPE Sverige

Meriterad moderator på eFörvaltningsdagarna MACGYVER INSPIRERADE TILL TEKNIKINTRESSE

[Text: Bo Höglander]

Paulina Modlitba har en bakgrund inom teknik och har länge arbetat med att driva på innovation, förändring och digitaliseringen i olika former och sammanhang. Den 19-20 oktober står hon på scen som moderator på eFörvaltningadagarna.

Jag hade därtill tur som växte upp med föräldrar som uppmuntrade mina intressen, men också lärde mig vikten av att se världen som en helhet. Teknik är kul, men inte allt.

Det blir andra året i rad som hon står på scenen för att hålla ihop två dagar med digert program, seminarier, inspiration, mingel och mycket annat. Paulina har rykte om sig att vara självsäker på scen – och samtidigt kunna läsa av publiken och lyssna av stämningar. Paulina Modlitba har en examen i medieteknik från KTH och en master i Media, Arts and Sciences från MIT Media Lab i Cambridge, USA där hon forskade kring människa-maskin-interaktion.

Hon har varit programredaktör för flertalet större konferenser såsom Webbdagarna, Women in Tech och Tidskriftsdagarna och är dessutom en van moderator med förkärlek för allt som berör digita lisering och affärsutveckling med kunden i fokus.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Paulina kring hennes engagemang för digitali

sering och innovation samt med anledning av moderatorskapet på eFörvaltningsdagarna.

Den 19-20 oktober står du på scen igen som moderator på eFörvaltningadagarna. Vad ser du mest fram emot under dagarna? – Åh, jag älskar ju innovation och att experimentera med nya

Fakta

19-20

Nackastrand.

tekniker, så panelen om Innova tion i offentlig sektor och Meta verse-föreläsningen är två program punkter jag ser fram emot. Men även det konkreta innovationscaset där Tillväxtverket använde RPA för att påskynda handläggning av kort tidsstöd. Jag tycker det är väldigt spännande att se hur mycket utveckling som påskyndades tack vare pandemin.

Du har sagt någonstans att du älskat teknik och innovation sedan du var liten. Var kommer det stora intresset ifrån och hur får du utlopp för det i dag? – Ja, verkligen. Jag tror att jag föddes till att älska innovation och uppfinningar. Som liten hade

2022.

Sveriges största konferens och mötesplats om e-förvaltning och digital transformation.

Programmet är särskilt anpassat för de som arbetar med verksamhetsutveckling, digitalisering, IT och införandet av medborgarnära e-tjänster inom offentlig förvaltning. Läs mer om anmälan, program, talare, programråd, med mera, på eforvaltningsdsgarna.se

Paulina Modlitba.

jag MacGyver, Inspector Gadget

och Professor Baltazar som några av mina främsta förebilder. Jag hade därtill tur som växte upp med föräldrar som uppmuntrade mina intressen, men också lärde mig vikten av att se världen som en helhet. Teknik är kul, men inte allt.

Du blev Årets Alumn KTH 2018 och har en master MIT Media Lab i Cambridge, USA. Hur tycker du att den akade miska världen samspelar i dag med startups, innovatörer och näringsliv för att främja utveck ling, innovationer och digitali sering?

– Det har blivit bättre med åren i Sverige! På MIT Media Lab fick vi regelbundna besök av näringslivet och visade upp vår forskning. Här i Sverige har inkubatorer med nära samverkan med akademin börjat uppstå, vilket glädjer mig! KTH Innovation, LEAD i Linköping

och Level Up/Drivhuset i Malmö är några exempel.

”Digitaliseringen ökar samhälls klyftorna” löd en intervjurubrik för en tid sedan. Du menar att vi har en romantisk bild av digi taliseringen och att det är naivt att tro att aktörer på nätet skulle drivas av godhet och välvillighet. Hur tänker du?

– Jag tycker att det är viktigt att se tekniken i sitt mänskliga och samhälleliga sammanhang. Tekniken och dess tillämpningar återspeglar och förstärker många av våra fördomar, beteenden, och tendenser. Det blir tydligt, till exempel i tillämpningen av AI där våra fördomar (bias) och samhälls strukturer färgar datan vi tränar AI:n på.

– När det gäller samhällsklyftorna är min oro att det kommer uppstå en slags ”digital elit” som hänger med i samhällsutvecklingen och ställer om inför framtiden, medan

u Personligt

Namn: Paulina Modlitba Ålder: 41 år

Arbetar som: Senior konsult inom innovation, ängel investerare.

Familj: Två barn som jag har varannan vecka.

Bakgrund: Uppvuxen i Jordbro, söder om Stockholm Aktuell som: Moderator på eFörvaltningsdagarna. Intressen/fritid: Konst, musik och träning i många olika former.

Äter helst: Mat som mina vänner bjuder på.

redan socioekonomiskt eftersatta grupperna går emot arbetslöshet och utanförskap. Jag är helt över tygad om att den politiska utveck lingen i Sverige, med ökad pola risering, delvis beror på denna klyfta. Jag är rädd att det blir än värre om inte klyftorna minskas.

Något mer som du vill tillföra?

– Inget mer än att jag längtar efter att stå på scen igen den 20-21 oktober, programmet är super spännande! Jag modererade även i fjol; mitt första stora fysiska event efter pandemin. Nu börjar vi bli varma i eventkläderna igen. n

ALLT FLER AFFÄRSSYSTEM

I MOLNET I KOMMUNERNA

Bo Höglander]

När många svenska kommuner byter till affärssystem i molnet finns det framför allt en fälla att undvika: anpassa inte det nya systemet till gamla sätt att arbeta. Genom att dra nytta av den funktionalitet som finns i moderna system blir det också enklare att vidareutveckla lösningarna.

Det är företaget som försett Offent liga Affärer med fakta och citat i denna artikel, förutom de delar som handlar om Mercell, Fredrik Kristi ansson och Mötesplats Offentliga Affärer.

STORT SYSTEMBYTE

Det framkom under konferensen Kommek nyligen. Även på Mötes plats Offentliga Affärer nyligen stod dialogen mellan leverantörer och offentliga köpare i fokus. Vi har kommunicerat med Fredrik Kris tansson på Mercell.

AFFÄRSSYSTEM

BEHÖVS

Det är inte lätt att vara ansvarig för verksamheten i en svensk kommun i dag. Budgetutrymmet krymper och kraven på effektivisering ökar, samti digt som behovet av digitala tjänster ökar. Det är uppenbart att det behövs ett sammanhållande kitt i form av ett affärssystem som både tillgodoser traditionella behov av ekonomiad ministration och möjliggör digitali sering. Hur sådana affärssystem bör utformas, användas och imple menteras diskuterades på Kommek i Malmö 17-18 augusti. Det är Kommunalekonomernas Förening (KEF), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Region Skåne och Malmö stad som arrangerar Kommek.

Under rubriken ”Utmaningar för ekonomiadministration nu och i framtiden” berättade Anneli Lehtinen, redovisningschef, Söder tälje kommun, Bo Glas, ekono

michef Timrå kommun och Bertil Ågren, senior rådgivare på Herbert Nathan & Co om sina erfarenheter. Även representanter för Unit4, leverantör av affärssystem, deltog.

Södertälje genomförde ett stort systembyte med start 2019. Ett 30-årigt system byttes ut mot en molnlösning från Unit4. Bland utmaningarna märks byte till en helt ny kod- och kontoplan, samt att mycket av arbetet skedde under pandemin. Två viktiga erfarenheter sticker ut:

– Det är väldigt viktigt att dra nytta av de fördelar som ett nytt system bjuder på, i stället för att försöka anpassa det efter gamla sätt att arbeta. Att vårt systembyte lyckats beror till stor del på att vi hade väldigt duktiga projektledare, säger Anneli Lehtinen. Men att byta till nya sätt att arbeta är inte enkelt:

– Det finns en rädsla för förändringar och för att göra fel. Det behövs en morot för att folk ska förändra hur de arbetar, säger Bo Glas.

BYGG RÄTT LÖSNING

Han berättar att god funktiona litet inte är en garanti för att nya IT-lösningar ska få framgång:

– Vi har en mobilapp för att attes tera fakturor som fungerar bra, men ingen använder den.

– Det är viktigt att fundera på och diskutera varför saker ska göras, samt vad och hur de ska göras. Samtidigt behöver man tänka på framtiden, på vad ett system kan bidra med, säger Anneli Lehtinen.

Timrå och Södertälje är olika stora, med cirka 18 000, respektive drygt hundra tusen invånare. Men står de i hög utsträckning inför samma utma ningar, även vad gäller affärssystem och andra administrativa IT-system.

Bo Glas berättar om läget i Timrå:

– En liten kommun har utmaningar

med att rekrytera. Vi måste kunna erbjuda intressanta arbetsuppgifter, men kan inte bygga alla lösningar själva. Vi behöver samarbeta med andra kommuner och vi behöver hjälp av SKR, Kammarkollegiet och regeringen, menar han.

”FOKUS PÅ UPPHANDLING

Bertil Ågren som ofta hjälper kommuner med upphandlingar framhåller att många utmaningar är oberoende av kommunstorlek. Han lyfter fram fyra viktiga punkter för bättre upphandlingar av IT-lösningar:

Hämta in egen kunskap innan upphandlingen, till exempel genom att prata med leverantörer.

Var noga med att definiera vad som ska upphandlas, det så kallade ”scoopet”.

Avsätt de resurser som krävs för upphandlingen.

Förankra upphandlingen i hela orga nisationen.

Bertil Ågren har också en önskan om mindre fokus på funktionalitet under upphandlingar. Det är bättre att fokusera på de processer som ska stödjas, till exempel genom att be leverantörer kontrollera om deras lösningar kan understödja proces serna.

SE FRAMÅT – INTE BAKÅT

Urban Danielsson, lösningsarki tekt på Unit4, påpekar att många kommuner utgår från befint liga system när de ska upphandla

nya. Det gör att de missar många möjligheter som ges med moderna lösningar. Han understryker också att upphandlingen är en del av en längre process:

– Det behövs en plan för vidareut veckling efter implementeringen av ett nytt system, säger Urban Danielsson.

Katarina Gunnarsson, Nordenchef på Unit4, berättar att företaget har jobbat med svenska kommuner i 40 år och i dag har 90 av dem som kunder. För cirka fem år sedan kom en brytpunkt. Efter det har i princip samtliga potentiella kommunkunder velat ha molnlösningar. I år är det bara en enda kommun som har upphandlat ett lokalt installerat, så kallat on-prem-affärssystem. Gunnarsson framhåller vikten av att standardisera systemanvändningen, i stället för att ställa en stor mängd specifika krav. Eller annorlunda uttryckt: dra nytta av funktiona liteten i systemet, i stället för att försöka anpassa det till gamla arbets sätt.

– Vår vision är tredelad med branschfokus, användarupplevelser och moderna tekniklösningar med möjlighet att uppfylla olika använ dares behov. Ett exempel är använ dare som kommer åt funktioner i en chatt och kanske inte ens vet om att de använder ett affärssystem, säger Katarina Gunnarsson.

DIALOG PÅ

MÖTESPLATS

Även på Mötesplats Offentliga Affärer som hölls 7-8 september gavs stort utrymme för möten mellan leverantörer av affärssystem och offentliga köpare. Denna tidnings redaktör var givetvis på plats. En av de deltagande leverantörernas repre sentant var Fredrik Kristiansson, Head of Costumer Success på Mercell.

– Vår erfarenhet är att ökad dialog driver innovation och utveckling. Vi vill se mer funktionskrav i upphand lingarna där köparen berättar om vad syftet är och vad de vill uppnå med det som de ska köpa in och att vi som leverantörer får komma med bästa lösningsförslag. På detta sätt drivs utvecklingen framåt och det kommer att leda till bättre dialog och relation mellan köpare och säljare. n

Vår vision är tredelad med branschfokus, användarupplevelser och moderna tekniklösningar med möjlighet att uppfylla olika användares behov.

Katarina Gunnarsson, Unit4.

Fredrik Kristansson, Mercell.

DIGITALISERING BÖRJAR PÅ INSIDAN

Vi gör aldrig fel! – Nåja, visst händer det, men vi förstår skillnaden mellan att förneka att så är fallet och lära sig av tidigare erfarenheter. För i kampen med att reducera onödig byråkrati och administration är digitalisering och nya arbetssätt det bästa verktyget. För att lyckas krävs dock ödmjukhet, kunskap och en stor portion vilja att göra det Operativt Excellent. Har du den viljan? Då har du mycket att tjäna på att läsa vidare!

En verksamhet som fungerar väl, är av oerhört värde för samhället, medborgarna och medarbetarna. Om organisationens genomförandeförmåga är lägre än den kunde vara, är det däremot stora värden som går förlorat.

Vanliga problem för att få till en effektivisering kan vara att..

➢ många sitter fast i gamla rutiner och har genom åren skapat en verksamhetskultur som gör det svårt att tänka i nya banor.

➢ ”Amir” tycker det är bra som det är medan ”Lisa” har en idé som skulle göra enheten mer effektiv, problemet är att ingen lyssnar.

➢ ”Fabian” har börjat fundera på pensionen och tycker därför det bästa är att ”sitta still i båten”.

En förändringsresa handlar alltid om människan och börjar därför på insidan. Inte med den nya applikationen, systemet eller tekniken.

Kan du inte vinna engagemanget, förståelsen och viljan kommer projektet snart att dödförklaras. Därför har vi på BiTA utvecklat en tjänst vi kallar Operativ Excellens som ytterst handlar om att skapa intern effektivitet och maximera kundnytta. Vägen dit går via något vi kallar för Förenklad förändring , även om en förändringsresa nästan aldrig är enkel! Men det blir enklare om du har en tanke och metod som skapar motivation, en ledstjärna som berör och ett sätt att vitalisera kulturen så att du får med dig det bästa från historien samtidigt som du anpassar den för framtiden. Först då kan du implementera ditt nya affärssystem, supportsystem eller den banbrytande nya appen.

Words of wi s dom”

Operativ Excellens handlar om att initiera en rad hårda och mjuka aktiviteter för att göra verksamheten bättre avseende effektivitet och kvalitet. Andemeningen är att av två verksamheter med samma strategi, kommer den som är operationellt väl fungerande prestera bättre resultat. Just det kan vi hjälpa dig och din verksamhet med. Vill du veta hur? Ring oss! Vi garanterar dig ett samtal som kommer att göra skillnad om du själv vill förstås!

BiTA Service Management

BiTA är ett kunskapsföretag som har en vision om att förenkla förändring. Med våra kunder skapar vi framtiden i det digitala samhället.

Vi erbjuder IT driven verksamhetsutveckling till offentliga och privata verksamheter som vill göra skillnad och samtidigt förbättra sin förmåga att skapa intern effektivitet och leverera kundnytta vi kallar det för Operativ Excellens.

gör skillnad, Vi förenklar förändring, Vi levererar Operativ Excellens!

”

Om förändringstakten är större på utsidan än insidan börjar strax problemen.

Allt utvecklingsarbete börjar på ”insidan”, hos människors attityder, beteenden och viljor.

Du kan inte förändra andra om du inte är beredd att förändra dig själv först.

Digitalisering handlar om att integrera digitala tekniker i sociala processer eller företags processer med syftet att förbättra dem.

Vinnaren av Handslaget 2022

”Bra reklam för Alingsås”

Det blev Alingsås kommun och Helena-Maria Olsson Hedberg som knep utmärkelsen Handslaget på Mötesplats Offentliga Affärer i september 2022. Nu när konfettiregnet lagt sig har vi gjort en uppföljande intervju med henne.

[Text: Bo Höglander]

Motiveringen som lästes upp på scenen sekunderna innan det stod klart vem som vunnit löd: Helena-Maria Olsson Hedberg på Alingssås Kommun har tillsam mans med säkerhetsenheten tagit ett koncernövergripande helhets grepp gällande bevakningsfrågorna. Genom att renodla, tydliggöra, tänka nytt och inkorporera mindre avtal i grunduppdraget har Alingsås kommunkoncern fött större flexibi litet, dubblerat antalet bevaknings timmar per dygn och halverat grund kostnaden. Det handlade alltså om bevak ningstjänster som upphandlades i samverkan med säkerhetsenheten. Resultatet blev ökad flexibilitet, fler bevakningstimmar och halverad grundkostnad. Nu håller avtalet på att implementeras i praktiken.

Hur kändes det när ditt namn ropades upp och du insåg att du vunnit Handslaget 2022?

– Där och då var det nog mest chock, förvåning och ren och skär glädje. Jag hade tippat en helt annan vinnare, uppger Helena-Maria.

Hur har utmärkelsen mottagits i kommunen och din organisa tion?

– Med kollektiv stolthet kanske man kan uttrycka det. Personligen har jag fått väldigt många ”grattis” både IRL, via sociala medier och via mejl, inte

bara internt utan från när och fjärran. Kommunens kommunikationsavdel ning har på flera olika sätt lyft fram vinsten.

– Dagen efter att vi kom hem firade upphandlingsenheten och säkerhets enheten med tårta på kontoret!

Vad betyder priset för dig personligen, för medarbetarna och för Alingsås kommun?

– För mig var det en dröm som gick i uppfyllelse och det är alltid en härlig

känsla när man får bekräftelse på att det arbete man lägger ner ger ett bra resultat. Förhoppningsvis är priset en inspiration till mina närmaste kollegor. För övriga medarbetare kanske det ökar förståelsen för vår kompetens – det finns en anledning till att vi ibland är lite jobbiga inte alltid säger ja till deras önskemål eller att vi trycker på om att våga tänka nytt i samband med upphandlingar. – För Alingsås kommun innebär priset bra reklam och visar på den

kompetens som finns inom orga nisationen. Extra roligt är att två av våra värdeord är RESPEKT och TILLSAMMANS – och det är just den grunden i vårt arbetssätt som gett det här resultatet. Respekten för organisationens olika behov, tillvara tagandet och respekten för varandras kompetenser och inställningen att vi gör det här tillsammans.

Hur går ni vidare med tillämpning och uppföljning av avtalet gällande bevakningstjänsterna och vad kan ”modellen” som ni initierat betyda för framtida upphandlingar?

– Avtalet har varit i gång i några månader och jag håller som bäst på att lämna över avtalsförvaltiningen. Vi har de första uppföljningsmötena inplanerade. Tanken vi hade med att kunna styra mer flexibelt utifrån olika händelser finns inskriven och vi har redan kunnat konstatera att det fungerar utmärkt inom avtalet. Vi är inte riktigt i mål med implemente ringen än, men det har varit mindre friktion än väntat, vilket är positivt.

– Vi har också tagit fram en intern e-tjänst för beställningar inom ramen för avtalet för att underlätta för beställarna ute i koncernen och samtidigt få en central överblick över behoven. Det som ligger närmast i framtiden är att utbilda cheferna inom kommunen gällande avtalet.

– Jag och kollegorna på en av förvalt ningarna har återanvänt ”konceptet” för en upphandling inom ett helt annat avtalsområde där vi inte varit riktigt nöjda med hur det gamla avtalet såg ut. Vi håller som bäst på att utvärdera, så det ska bli spän nande att se om vi kan uppnå ett bättre resultat även här.

Vill du tillägga något utöver det som redan är sagt?

– Att jag har ett av de roligaste arbe tena man kan ha! Framför allt när jag har förmånen att arbeta i en organi sation som är tillräckligt stor för att kunna erbjuda utveckling och utma ningar i tjänsten, men tillräckligt liten för att jag inte ska behöva nischa mig inom ett specifikt område. n

Vinnaren av Handslaget 2022, Helena-Maria Olsson Hedberg.

SLUTAR SOM SLÖSERIOMBUDSMAN

Sedan sommaren 2020 har Josefin Utas som Slöseriombudsman granskat hur våra skattepengar används och pekat ut varnande exempel. Nu går hon snart vidare till nya uppgifter. Hon tycker att förståelsen för vikten av hur skattemedel hanteras har ökat.

– Jag tror att de som hanterar våra skattepengar känner att de fler har ögon på sig numera, uppger hon för OFFENTLIGA AFFÄRER.

sonal, som administratörer och controllers, ökar betydligt snabbare än mängden personal som ska utföra den vård som utgör själva huvud verksamheten, anser hon. I skolan tyngs lärare av omfattande krav på administration och doku mentation, vilka kan ifrågasättas.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Josefin och fick svar via e-post:

Hur summerar du tiden som Slöseriom budsman?

Politiskt har hon gått från engage mang i Vänsterpartiet till Miljöpartiet och därefter vidare till Medborgerlig samling, enligt tidningen Fokus.

Till tidningen SUNT FÖRNUFT som ges ut av Skattebetalarnas förening berättar Josefin om sin tid som Slöseriombudsman (SlösO).

Bland de fem värsta slöserierna som hon stött på nämner hon EU:s coronafond och planerna på höghastighetståg. Det sistnämnda kallar hon politiskt storhetsvansinne.

I en debattartikel i Nya Wemlands Tidningen nyligen ger hon exempel på när det offentliga inte hushållar på bästa sätt med våra gemen samma medel.

Dyra inköp

– Det sker exempelvis onödiga satsningar och dyra inköp. Göteborgs stad har satsat på ”prat bänkar”, flera gånger dyrare bänkar än vanligt som bär skyltar med uppmaning att männ iskor ska prata med varandra.

– Andra kommuner har kommunpoeter, kommunkoreografer eller målar gator i regn bågsfärger. Är det rimligt att prioritera när det till exempel saknas samhällelig beredskap för kriser?

Byråkratin växer

Josefin Utas menar även att slöseriet kan vara dolt i ”mer eller mindre vettiga utgifter, vilket gör det svårare att se”. Hon pekar på att byrå kratin växer Inom vården. Mängden stödper

– Spännande och lärorikt, men tufft. Tufft att hinna med så mycket som man ville, men också att behöva se hur ovarsamt våra skattepengar faktiskt hanteras. Det är förvisso bra att vara informerad, men det är samtidigt tungt att veta när man har så liten möjlighet att påverka. Det handlar ju om så många områden och så mycket pengar. Man önskar man kunde göra mer.

Tycker du att förståelsen för uppfattningen att skattemedel ska förvaltas väl och inte slösas bort har ökat?

– Jag tycker faktiskt det. Jag tror att de som hanterar våra skattepengar känner att de fler har ögon på sig numera. Fler hos allmänheten verkar ha börjat förstå också att det spelar roll vad våra politiker och tjänstemän gör med våra pengar. De köper inte lika lätt krav om att ”det behövs mer pengar/högre skatter”.

Vad ska du göra framöver?

– Jag kommer att fortsätta debattera och skriva, även om skatteslöseri. Det gjorde jag ju även innan jag blev SlösO. Vad jag ska göra mer, det får tiden utvisa.

Fakta Slöseriombudsmannen (SlösO)

Slöseriombudsmannen granskar hur våra skattepengar används och uppmärksammar exempel på slöseri. SlösO syns ofta i media och ställer makthavare till svars och har idag hundra tusen följare på Facebook.

Josefin Utas. Foto: Skattebetalarna.

[Text: Bo Höglander]

SNABB TILLGÅNG TILL LÄRANDE HAR ALDRIG VARIT VIKTIGARE

SEMINARIUM

Framtidens sätt att paketera personliga läranderesor – learning journeys stöttade av AI

ONSDAG 19/10 KL. 13:20-13:50

VILL DU PRATA MER?

Kom förbi vår monter!

FÄRÖARNAS SNABBA DIGITALISERING VÄCKER

– Vi började från scratch och nu är 90 procent av Färöarnas befolkning uppkopplad och har e-ID, berättar en stolt Nicolai Mohr Balle, Program Manager (Business) i digitaliseringsprogrammet på Färöarna.

OFFENTLIGA AFFÄRER möter honom och kollegan Janus Helgi Lærsson - Chief Architect (IT). Båda företräder Talgidu Føroyar som är namnet på digitaliseringsprojektet. Som av en händelse genomförs intervjun digitalt.

Alla invånare har erbjudits digitala säkerhets nycklar från staten – vilket är unikt. Sedan 2015 har önationen som formellt står under dansk

jurisdiktion utvecklat en digital infrastruktur, ett projekt som nu slutförs. Färöarna har ett stort mått av självständighet och ansvarar för sina egna angelägenheter, förutom valuta, polis, rättsväsende och utrikes relationer.

Programmet leds av Finansdepartementet som även inhyser andra frågor än de rent finansiella. Syftet är att digitalisera tjänster för invånare,

näringsliv och offentlig sektor på Färöarna. Att det blev OutSystems som tog hem affären anser Janus Helgi Lærsson beror på deras oerhörda flexibilitet.

– De har dessutom en plattform som gör att alla applikationer går att utveckla, menar Janus och hyllar metoden med Low-code.

Färöarna satsar hårt på sin infrastruktur, främst tunnlar. Detta är världens första rondellen under havet. Konsten i mitten kallas för ”kedjedansen”.

VÄCKER BEUNDRAN

Jag har hört att ett kommande projekt inom digitaliseringssträvandena handlar om att erbjuda ett digitalt körkort?

– Ja, det stämmer, det blir kanske till och med ännu mer än enbart ett körkort, typ en digital plånbok där du kan ha flera olika intyg, licenser och handlingar, förklarar Nicolai. Den lösningen är tänkt att vara klar 2023.

Hänger alla med i utvecklingen, finns det kritiker?

– Ja, självklart, menar Nicolai. Men man har haft en bred utbildningsinsats i hur plattformen används. Nu när 80–90 procent är användare så kan vi fokusera mer på de som behöver extra hjälp, avslutar Nicolai.

VINNANDE UTFÖRARE

Tidigare på morgonen fick OFFENTLIGA AFFÄRER en digital intervju med företrädare för den vinnande utföraren i Färöarnas digita liseringsprojekt.

Rui Pereira, medgrundare, styrelseledamot och vice vd i IT-företaget OutSystems. Digitalise ringsprojektet på Färöarna är en PPP-lösning

(Private Public Partnership) vilket innebär att myndighet och företag utvecklar plattformen tillsammans och i samverkan.

– Vi finns här för att ändra det sätt på vilket applikationer byggs, förklarar Rui Pereira. Om du i dag vill testa en ny idé och lansera den digi talt så kan du inte vänta ett helt år. Det måste gå snabbare – och den snabbheten har vi, försäkrar han.

Han berättar om företagets start för 21 år sedan då man kom på att det kanske inte behövdes så mycket programkod för att bygga nya applika tioner. I stället var idén att sätta samman redan existerande moduler till nya helheter. Konceptet har fått namnet Low-code.

”INGEN TRODDE PÅ OSS”

– Ingen trodde på oss – man tyckte att det var ett konstigt sätt att jobba då. De första tio åren blev tuffa, men så kom molnet 2011 och förändrade allt! Man kunde få snabba tekniska lösningar, det gick att hantera kompetensbristen och de digitala lösningarna blomstrade.

För att göra en lång historia kort så är OutSys tems i dag ett framgångsrikt bolag med flera

regeringar som kunder, 2 000 anställda och en omsättning på 9,5 miljarder dollar.

– Dessutom är vi ett av få europeiska mjuk varuföretag, påminner Rui Pereira, underför stått syftande på diskussionen kring lagring av persondata, GDPR och den roll som USA-base rade IT-giganter har i sammanhanget.

FÖRDELAR MED FÄRÖARNA

När det gäller digitaliseringsprogrammet på Färöarna menar Rui Pereira att det finns flera fördelar. Det handlar om ett begränsat antal invånare (färre än 50 000) vilket gör det enklare att snabbare digitalisera en hel befolkning. Flex ibiliteten blir större, liksom utväxlingen. Bolaget har även hundratals partners runt om i världen vilket gör att man snabbt kan lösa problem och utmaningar som dyker upp längs vägen.

BOLAGSBESKRIVNING FRÅN OUTSYSTEMS

OutSystems högpresterande lågkodsplattform ger företagsledare, IT-ledare och utvecklare verktygen för att snabbt bygga, distribuera och hantera sina egna verksamhetskritiska applika tioner. Detta görs med lite kodning, grafiskt och mestadels med färdigskrivna kompo nenter, vilket påskyndar arbetet och digita liseringen. En organisation som tror att den behöver 200 utvecklare behöver i själva verket bara 50 om den använder Low-code. Lowcode kan också minska arbetsbelastningen för utvecklarna. Med Low-Code kan alla organi sationer skapa en innovationskultur genom att göra programvara till en strategisk styrka.

Rui Pereira, medgrundare på OutSystems.

[Text: Bo Höglander]

Janus Helgi Lærsson, Chief Architect (IT) och Nicolai Mohr Balle, Program Manager (Business) i digitaliseringsprogrammet på Färöarna. Båda företräder Talgidu Føroyar som är namnet på digitaliseringsprojektet.

NY AI-TEKNIK LANSERAS I SVERIGE.

[Text: Bo Höglander]

TEXTANALYS frigör värdefull tid och pengar

Företaget Netigate har lanserat textanalys som kan frigöra nya möjligheter för hur organisationer kan arbeta med fritextsvar. – Följt av att sitta ner och samtala med en person är detta det näst bästa, inte minst för att få fram sentimentet, känslan, i kundupplevelsen, förklarar Henrik Ceder, utvecklingschef på Netigate.

nyckelord, säger Henrik Ceder när vi pratas vid.

I ett pressmeddelande i samband med lanseringen den 12 september 2022 heter det:

Henrik Ceder, Chief Growth Officer på Netigate säger: “Textanalys är en viktig förändring för Netigate och våra kunder. Ur ett företagsperspektiv visar det vårt engagemang att förse använ darna med kontinuerliga uppgrade ringar och utvecklingar av plattformen.

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med honom en kort tid efter lanseringen – som företaget kallar ”Netigates mest intelligenta produktlansering hittills”. Textanalys drivs av maskininlärande AI-teknik som hjälper organisationer att sortera fritextsvar i feedbackdata, kategorisera den och hitta mönster. Textanalys kan alltså läsa och analy sera fritextsvar för att få insikter om affärsverksamheten vilket gör att våra kunder inte längre behöver gå igenom svaren manuellt.

SNABB UTVECKLING

–Jag är jätteglad att vi fick fram tekniken så snabbt. Tillsammans med en back end-partner som förser oss med ord- och språksystem kunde vi på Netigate fokusera på att leve rera en intelligent lösning med fokus på att leverera ett värde för kunden, såsom till exempel sentiment och

För kunderna kommer det att förändra sättet de arbetar med textdata och ge dem en skalbar lösning som gör att de kan fatta klokare beslut och vara mer datadrivna. Och det slutar inte här. Vi arbetar redan med framtida itera tioner av textanalys som kommer att ge kunderna ännu mer värde.”

TVÅ STORA

MÖJLIGHETER

Till OFFENTLIGA AFFÄRER

säger Henrik Ceder att han iden tifierar två stora möjligheter med det nya verktyget. För det första att man kan identifiera sentimentet, känslan. I realtid kan plattformen se om reaktionen hos kunden (eller medborgaren/medarbetaren om det gäller offentlig sektor, red:s anm.)

var positiv eller negativ på en specifik företeelse. För det andra kan viktiga nyckelord som används i organi sationen identifieras och sorteras i kategorier och underkategorier, varför inte i en trädstruktur för att få ordentlig överskådlighet.

En tredje möjlighet som kommer att lanseras senare för att komplet tera plattformen är ämnesidentifie ring, vilket ytterligare kan fördjupa analysen i svaren från responden terna i en undersökning.

NY PARTNER PÅ TILLVÄXTRESAN

I pressmeddelandet heter det att Netigate fortsätter sin tillväxtresa med lanseringen av textanalys. En

ny intelligent funktion i plattformen som kommer förändra sättet på vilket kunderna jobbar med fritext svar. Tillsammans med företagets nya partner GRO Capital, är detta ännu ett steg i strävan efter att etablera en

Söker du en jättestor leverantör med extra komplexa digitaliseringsprodukter ;)

Då vill vi hänvisa till våra branschkollegor. Våra kunder vänder sig till oss för att vi är nischade experter med personlig service. Vi levererar flexibla och kostnadseffektiva lösningar inom e-signering, säker kommunikation, digital fax och votering till mer än var tredje kommun över hela Sverige. Det började vi göra redan långt innan det hette digitalisering.

Om du också vill ha flexibla lösningar och bara betala för de moduler ni behöver, hör av er till oss på 08-30 36 66 eller besök kommunsignering.se

VÄLKOMMEN! 08-30 36 66 • kommunsignering.se

ännu starkare position i Europa. Textanalys är Netigates mest intel ligenta produktlansering hittills. Textanalys, som drivs av maskininlä rande AI-teknik, gör det möjligt för verktyget att förstå textdata nästan som en människa skulle göra det. Det innebär att den kan läsa och analysera fritextsvar för att få insikter om affärsverksamheten, vilket gör att kunderna inte längre behöver gå igenom svaren manuellt.

VIKTIGASTE

FUNKTIONERNA

De viktigaste funktionerna i text analys är sentimentanalys, identifie ring av mönster och gruppering av nyckelord. Sentimentanalys innebär att verktyget omedelbart kan iden tifiera de ’känslor’ som uttrycks i fritextsvaren och förstå vilka svar som visar positiva, negativa, neutrala eller blandade känslor. Verktyget kan också kategorisera och upptäcka mönster i obegränsat antal fritextsvar, vilket hjälper användaren av Netigate att snabbt identifiera vad responden terna i undersökningen talar om. n

BRUNZELLDESIGN.SE

Så blir äldreomsorgen trygg och säker med digitala lösningar

Digitala lösningar är idag nödvändiga för att vardagen och samhället ska fungera. Äldreomsorgen är inte ett undantag. Ny teknik är nyckeln till en högkvalitativ äldrevård.

veriges befolkning ökar stadigt. Och det är antalet äldre som ökar mest. Men när den yngre befolkningen inte växer i samma takt ställs äldreomsorgen inför nya utmaningar. Hur ska man skapa trygghet för äldre när det råder brist på arbetskraft? Välfärdsteknik är viktiga komplement för att skapa en trygg och säker äldreomsorg.

”Digitala lösningar främjar ett självständigt liv”

– Välfärdsteknik är digitala lösningar som främjar ett självständigt liv och som gör att äldre kan bo kvar hemma så länge som möjligt, förklarar Malin Sölsnäes, chef för satsningsområdet äldreomsorg på Atea.

Exempel på digitala lösningar är robotar som hjälper vårdtagare att ta sin medicin, system som gör det möjligt att kunna skriva journaler direkt på plats, digitala möten eller hemmonitorering som innebär tillsyn och vård i hemmet via chatt och digitala möten.

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar vården och minskar risken för smittspridning.

Vill du veta mer om Atea?

Besök

atea.se/valfardsteknik

Virtuellt fikarum

Välfärdsteknik är också ett verktyg som kan användas för att förebygga ensamhet och bryta isolering. Atea har tillsammans med Mälardalens universitet utvecklat webbplattformen Fikarummet som snart lanseras och vars ambition är att minska äldres upplevda ensamhet.

– Det är ett virtuellt fikarum där man deltar med eller utan kamera. Man kan till exempel välja ett rum utifrån intresse eller prata med andra från samma område som man själv. Samtidigt får brukarna chansen att förbättra sina digitala kunskaper, vilket också minskar risken för isolering.

Viktiga frågor när det gäller digitala lösningar inom vård och omsorg är hur man säkrar sekretessen kring vårdtagarna och hur data lagras.

”Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta”

– Innan man inför ett digitalt system måste man arbeta med informationssäkerhet och säkerställa att verksamhetens behov tillgodoses utifrån ett säkerhetsperspektiv. Att ta sig tid och fundera över vilken information som behövs och varför den är viktig är bra att ta med sig in i en upphandling, säger Carl-Johan Ekelund som arbetar med informationssäkerhet på Atea.

– Varken analoga eller digitala arbetssätt är vattentäta. Det finns alltid risker. Därför är det viktigt att se över helheten och väga vinsterna och riskerna mot varandra. Säkerheten utvärderas löpande och man ser över att säkerhetsfunktionerna används. Det digitala arbetssättet är väldigt säkert när det utförs rätt.

Carl-Johan Ekelund tror att det kan finnas en viss oro inom organisationerna för den nya tekniken och för hur den ska användas

Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa Malin Sölsnaes

”De mjuka värdena är viktiga” – Därför behövs introduktion, utbildning och workshops kring hur man arbetar med tekniken. Tekniken bygger på samma gränssnitt som i andra digitala funktioner. Därför känner man igen sig och det blir lätt att göra rätt. Det ska inte bli att man säger ”det var bättre förr”.

Malin Sölsnaes återkommer till vinsterna med välfärdsteknik och vad tekniken innebär för vårdtagarna. Hon nämner att digitala lösningar ger fler valmöjligheter för brukarna och att det ger en känsla av att man tar kommandot över sitt eget liv.

Finns det inte en risk att mänskliga kontakter uteblir när äldreomsorgen digitaliseras mer? – Tekniken kompletterar mänskliga händer. Kan man lösa vissa situationer digitalt så frigör det tid och de möten med personal blir mer högkvalitativa. De mjuka värdena är viktiga.

Text Mathias Pernheim Foto Atea och Adobe Stock

Denna artikel är i samarbete med Atea.

Malin Sölsnäes Chef för satsningsområdet äldreomsorg, Atea

Carl-Johan Ekelund Informationssäkerhet Atea

3 UPPHANDLINGSFÄLLOR

(OCH HUR DU UNDVIKER DEM)

[Text:

Fel förfarande, gammalt underlag och många ska-krav. Tre ingredienser som bäddar för en dyr, tidskrävande upphandling med tveksamt resultat. Så hur ska man göra istället?

ÖPPET ELLER FÖRHANDLAT FÖRFARANDE?

I öppet förfarande är alla villkor är fasta: inga väsentliga förändringar kan göras. Det innebär att leveran törerna måste ta höjd för alla risker, vilket gör att det blir dyrt, och risk för färre antal inkomna anbud. — När vi inte vet förutsättningarna så vet vi heller inte hur vi ska pris sätta vår lösning. Hur ser det ut med API:er, integrationer, resurser från beställarens sida, informations-säker hetskrav, överlämning från befintlig leverantör med mera? Vi tvingas ta höjd för det mesta, och då blir priset

också högt. Det tjänar ingen på, säger Roland Sjögren, upphandlingsexpert hos Visma.

Ibland avbryts en upphandling efter fråga-svar-perioden, om frågorna från leverantörerna visar att förut sättningarna är otydliga och kraven alltför rigida. Att avbryta och börja om blir ofta kostsamt för den upphandlande parten, som redan lagt ner mycket tid och resurser.

FÖRHANDLAT

— RIMLIGARE PRIS

— Förhandlat förfarande är bättre för alla parter. För det första går leverantörerna igenom en kvalifice ringsfas innan man träder in i fas 2, själva upphandlingen. Därmed vet man att alla som deltar i fas 2 verk ligen är kvalificerade för uppdraget. För det andra är det möjligt att be

leverantören förtydliga ett redan inlämnat anbud. Du kanske vill att ett inlämnat svar ska preciseras, eller så vill leverantören ha mer informa tion om ett visst krav, säger Roland Sjögren.

Leverantören får även möjlighet att justera priset för att sedan lämna ett slutbud. På så vis kan båda parter känna sig tryggare med att prissätt ningen är rimlig för det som ska leve reras. Men är det då aldrig läge att välja öppet förfarande?

— Jo, öppet förfarande lämpar sig i upphandlingar av enklare varor eller bulkköp, som 20 000 datorer. Det vill säga, sammanhang där priset väger tyngst och det inte finns så mycket att reda ut kring förutsätt ningar, kvalifikationer med mera, säger Roland Sjögren.

DET VIKTIGA UNDERLAGET

Upphandlingsunderlaget listar ofta ett stort antal ska-krav. Vad bör man tänka på när man formulerar kraven?

— Kom ihåg att alla krav du ställer kostar pengar. Jag har sett upphand lingar med enbart ska-krav. Om det överhuvudtaget kommer in några anbud, så ligger de väldigt högt i pris eftersom leverantören ska kunna möta alla krav. Ett ska-krav kan kosta leverantören 1 miljon, vilket reflek teras i priset. Fundera på om några av ska-kraven kan ändras till bör-krav. Då kan ni ändå få en bra leverantör — till ett bättre pris, säger Roland Sjögren.

De obligatoriska minimi-kraven ska inte tummas på. Men det är enbart bör-kraven som utvärderas, så en leverantör som inte möter ska-kraven

kommer inte finnas med i utvärde ringen.

FINNS DET ANDRA FÄLLOR ATT SE UPP FÖR NÄR DET GÄLLER UNDERLAGET?

— Det händer att upphandlande part kopierar samma underlag som de använde i sin förra upphandling för 10 år sedan. De tänker ”vi har varit nöjda, nu ska vi upphandla samma sak igen”. Men det blir tokigt, för mycket hinner hända med tjäns terna på 10 år. Så det blir ett uselt underlag som inte kommer resultera i den tjänst man behöver.

Roland Sjögren understryker att de riktigt dåliga underlagen blir allt ovanligare; nu väljer många att ta hjälp av upphandlingskonsulter, som ofta utgår ifrån en mall som sedan justeras efter aktuella behov.

— Då blir det oftast rätt. Och det sparar tid och pengar för båda sidor, att underlaget är vettigt från början.

UPPHANDLING: DE VANLIGASTE MISSTAGEN

• Att välja öppet förfarande i upphandling av tjänster/system

• Ha med för många ska-krav

• Kopiera gammalt underlag utan att justera för din verksamhet

Visma PubliTech är specialiserat på kommuner och regioner.

Går du i upphandlings-tankar och vill räta ut några frågetecken?

Tanka kunskap på : visma.se/upphandling/

Roland Sjögren, Upphandlingsexpert, Visma.

Dags för upphandling? Se upp för de vanligaste misstagen.

Så kan offentlig upphandling bli en motor för innovation!

Kan offentlig upphandling bli ett verktyg som i högre grad bidrar till att nya, innovativa lösningar kommer ut på marknaden?

Lina Svensberg, Innovation Ma nager på Compare, ger en snabb inblick i hur efterfrågeacceleration fungerar.

Innovationsplattformen Compare har, tillsammans med Vinnova och Karlstads kommun, utvecklat en metodik för att driva efterfrågan på nya innovativa produkter och tjänster genom offentlig upp handling. Lina Svensberg, Inno vation Manager på Compare och verksamhetsledare för DigitalWell GovTech Incubator, har lett arbe tet.

Vad är efterfrågeacceleration?

- Det är en metodik för att driva innovation och omställning med upphandling som verktyg. Om bara en procent av de 800 miljarder som varje år läggs på offentlig upphandling kunde driva innovation så skulle det motsvara mer än en fördubbling av Vinno vas årliga budget.

Hur skiljer sig efterfrågeaccele ration mot en traditionell innova tionsupphandling?

- Vi väver in fler perspektiv, där skalningsperspektivet är ett av de viktigaste. De tjänster som ut vecklas ska inte bara ska lösa den upphandlande kundens behov, utan även kunna skalas. Vi inte grerar behovsanalys, utveckling och upphandling där man upp handlar ett utvecklingsarbete. Flera leverantörer deltar parallellt, och väljs bort stegvis. Offentlig sektor utvecklar samtidigt sin insikt kring behovet under upp handlingens gång. Vi stöttar även bolagen i att utveckla sin affär, och involvera fler potentiella kun der i utvecklingsarbetet, med stöd

av vårt inkubatorsprogram Digi talWell Govtech Incubator.

Vilken typ av behov lämpar sig för den här typen av upphand ling?

- Behov i offentlig sektor där det i dagsläget inte finns någon existerande lösning på markna den, men där en lösning skulle har stor marknadspotential.

Har metodiken tillämpats?

- Ja, Karlstads kommun har tillsammans med de upphandla de leverantörerna utvecklat ett utbildningsverktyg som med stöd av VR-teknik ger vårdpersonal en inblick i hur det är att leva med kognitiv svikt. I upphandlingen bidrog sju företag till utveckling en av tjänsten i en konceptfas. Tre av dem gick vidare till en prototypfas, innan ett företag fick det slutgiltiga uppdraget att utveckla och leverera slutpro dukten.

Finns det ekonomiska fördelar?

- Skalbarhetsperspektivet inne bär att fler kunder på sikt delar på kostnaden för utveckling och vidareutveckling. Det innebär att produkten fortsätter att utvecklas på en konkurrensutsatt marknad, vilket även den första kunden kan dra nytta av. Eftersom företagen får rättigheterna till de tjänster som de utvecklar ser de också en marknadspotential, vilket motive rar dem att investera egna resur ser i utvecklingsarbetet.

Finns det några risker?

- Det finns en risk när man upphandlar en innovationspro cess och inte en slutprodukt. Risken är att inget av de upp handlade företagen kan leverera en produkt man i slutändan vill använda. Den risken hanterar vi bland annat genom att genomfö ra upphandlingen i olika faser, där vi tar mindre risk tidigt i proces sen, när vi vet som minst.

Compare är en innovationsplattform där företag, startups, offentlig sektor, investerare, forskare och innovationsstödssystemet jobbar tillsammans för att lösa samhällets utmaningar med hjälp av fram tidsinriktad digital teknik. Välkommen att gå med i Compare-nätverket! www.compare.se

STÄDER BEHÖVER INSIKTER FÖR ATT HANTERA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

I takt med att temperaturen stiger står världen inför en ökning av frekvensen och intensiteten av skogsbränder, kraftiga stormar, torka, översvämningar och andra extrema väderhändelser. Världens ledare försöker ta itu med dessa problem, men det krävs åtgärder på olika nivåer i samhället, inklusive från städer där majoriteten av världens befolkning bor.

Det är bråttom med omfat tande åtgärder för ett bättre klimat, enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. När det gäller städer, där 56 procent av jordens människor bor, behövs data för att kunna ge ett viktigt bidrag till klimatarbetet. Datainsamlingssystem möjliggör för tjänstemän i städerna att följa utvecklingen för olika indikatorer och även informera om strate gier för de viktigaste klimatut maningarna. Att bara följa data är inte tillräckligt – städer måste kunna använda informationen för att producera handlingskraftiga insikter för att främja beslutsfat tande och införa meningsfulla åtgärder.

Utveckla handlingsplaner

Realtidsdata är av stor vikt för att utveckla handlingsplaner som är lokalt anpassade. Städer behöver samla in data och följa nyckelin dikatorer för att utvärdera sina

utsläpp, luftkvalitet, energi, klima tanpassning och andra nyckeltal. C40 Cities, ett nätverk av 97 städer som vidtar ambitiösa klima tåtgärder, har byggt flera översikts vyer, både interna och offentliga, med hjälp av mjukvara för data analys för att studera olika indika torer. Städer kan därmed analysera specifika regioner eller sektorer på ett snabbare och mer intuitivt sätt än att behöva bedöma flera komplexa datauppsättningar. Det möjliggör benchmarking av varje stads resultat och snabb identifie ring av vilka städer som är på väg att nå särskilda mål och vilka som behöver mer stöd.

Komplexa utsläppsdata

Till exempel presenterar vår instrumentpanel för utsläpp av växthusgaser komplexa utsläpps data i ett format som är lätt att analysera. Instrumentpanelen kan användas av städer, forskare eller allmänheten för att få fram vilka

[Text: Julia Moreno Rosino och Dan Sommer]

Dan Sommer, chef för omvärldsbevakning på dataanalysföretaget Qlik.

FRÅN DATA KLIMATFÖRÄNDRINGAR

sektorer och delsektorer som bidrar till högre utsläpp, såsom flyg eller byggnader. Det går även att jämföra nuvarande utsläpp med tidigare år för att studera utvecklingen. Clean Construction Policy Explorer är en mer nischad instrumentpanel som undersöker de principer som städer har implementerat för att ta itu med utsläpp från ett segment av dess byggda miljö, och lyfter fram vilka städer som kommit längst. Därmed hoppas C40 kunna inspirera alla städer att höja sina ambitioner om renare byggpolitik samtidigt som vi lär av dem som ligger i framkant.

Hantera klimatkriser

Vår Adaptation Data Explorer låter städer hitta andra städer runt om i världen som upplever liknande

klimatrisker eller extrema väder händelser. Det möjliggör diskus sion kring bästa sätt att hantera olika slags klimatkriser, oavsett

om det gäller stigande havsni våer, översvämningar eller skogs bränder.

Transporter står för en stor del av utsläppen av växthusgaser, varför olika former av mobilitetsdata är viktiga.

De interna översiktsvyerna, som inte är offentliga, ger skräddar sydda rekommendationer bero ende på hur städer presterar mot specifika mätvärden. En stad kan till exempel se sin nuvarande mängd avfall från deponi och förbränning och jämföra med sina mål och med andra städer. Om en indikator inte når sina målvärden kan instrumentpanelen föreslå olika åtgärder och om en annan

stad går snabbt framåt ges insikter för att ytterligare höja ambitionen.

Lära av varandra

Avsikten är att förse städer med den information som är mest relevant för dem beroende på deras förutsättningar, data och ambitioner. Ett viktigt delsyfte är att städer kan följa sina fram steg inom olika sektorer, dela kunskap och lära av varandras goda exempel. Dataanalys och instrumentpaneler tror vi kan ge stor hjälp med dessa frågor. Även om en del städer tar stora steg behövs snabbare och mer effektiva åtgärder för att minska effekterna av klimatförändringarna. n

Julia Moreno Rosino, Inclusive Climate Action Senior Manager Policy, Data & Analysis på C40 Cities Climate Leadership Group och Dan Sommer, chef för omvärldsbevakning på dataanalysföretaget Qlik.

Avsikten är att förse städer med den information som är mest relevant för dem beroende på deras förutsättningar.

Vi för o entlig sektor närmare dig.

Spännande lösning på Mötesplats Offentliga Affärer:

Virus och bakterier förintas av UV-ljus

Bo Höglander

Nu lanseras en helt ny och säker lösning för att bekämpa virus och bakterier i offentliga miljöer, kontor och andra utrymmen där människor vistas.

Fakta om UV-strålning

Det finns tre typer av UV-strålning, UVA, UVB och UVC.

UVA-strålning

UVA-strålning som är minst energirik. Både från solen och från sola rier utgörs den största delen av UV-strålningen av UVA.

UVA gör pigmentet i huden mörkt.

UVA tränger in i hudens djupare skikt.

Strålningen får huden att åldras i förtid och kan orsaka hudcancer.

UVA-strålning kan också bryta ner D-vitamin i huden.

UVB-strålning

Det är framför allt UVB-strålningen som gör att vi bränner oss om vi solar för mycket. Den gör också att huden åldras och kan ge upphov till hudcancer. UVB tränger inte lika långt ner i huden som UVA gör.

UVB-strålningen har även dessa egenskaper:

• startar produktionen av D-vitamin i huden.

• ökar produktionen av vissa celler i huden och göra den tjockare.

• ökar mängden pigment i huden.

UVC-strålning

UVC-strålning är mycket energirik. Solens UVC-strålning når inte jordytan eftersom all UVC absorberas av atmosfären. UVC-strålning används till exempel i speciallampor för att döda bakterier.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten.

Bakom produkten ligger en av utstäl larna på Mötesplats Offentliga Affärer 7-8 september; UVCSafe, vars repre sentanter på plats tyckte att man hamnat helt rätt för lanseringen av sin produkt.

– Det var trevligt att det fanns en förståelse både för att UVC-teknik är ett viktigt verktyg för friskare offentliga inomhusmiljöer och för problematiken för nya företag att ta sig in på den offentliga marknaden, sammanfattar Nathalie Ornmark, ingenjör och en av medgrundarna till UVCSafe.

Vilka är UVCSafe och vad gör ni? – Vi arbetar med en patenterad

UVC-ljusteknologi som reducerar 99,9 procent av bakterier, virus och mögel. Det unika är att den används där människor befinner sig och på så sätt kan man minska spridningen av influensa, vinterkräksjuka och själv klart även Covid-19.

OFFENTLIGA AFFÄRER besökte montern samt fick en intervju i efter hand med Nathalie.

– Vi fick en otroligt bra respons från kommuner, de kunde se att detta var något samhällsnödvändigt. Vi har inlett flera bra dialoger om fram tiden. Det var kul att få presentera vår produkt för första gången för allmänheten, menar hon.

Detta trots att inköpare och upphandlare får ta sig an många delar i kommunens verksamhet och att en produkt som bygger på UVCljus knappast utgör den vanligaste produkten på en mässa.

Filtrerat UVC-ljus

UVC bygger på en teknik som kräver filter, eftersom allt UV-ljus påverkar människor. En japansk innovation,

Arbetsgivarens uppsida är mindre sjukfrånvaro, friskare personal samt ett ökat förtroende från både personal och kunder.

en form av filter, gör det säkert att använda UVC-ljus i offentliga miljöer. (I övrigt se fakta i slutet av artikeln).

Efterfrågan på smittfria och säkra miljöer har ökat kraftigt som en konsekvens av en den globala pandemin som vi gått igenom. Ansvarsfulla arbetsgivare vill skydda sina anställda, kunder och omgiv ningen med patenterad UV ljustek nologi.

Med hjälp av ultraviolett ljus mini meras smittspridningen. UVCSafes produkter är tänkta att användas av

företag och myndigheter i miljöer där risken för smittspridning är stor på grund av frekvent användning av toaletter, pentryn och entréer där virus och bakterier frodas mest.

Vill du berätta om er produkt och hur idén till den uppstod, hur den utvecklades, o.s.v.? – Det hela började våren 2020 när Corona kom. Vi ville se hur vi kunde skydda nära och kära och oss själva. Vi bestämde oss för målet att skapa trygga och friska inomhusmiljöer. Riskgrupper fick ju begränsa sig kraf

tigt under pandemin och vi vet att många fortfarande är försiktiga för att inte bli sjuka. Vi ville göra offent ligheten tillgänglig för alla igen. – Vi tänkte att UV-ljus borde vara en bra lösning. Men det krävdes ett fullgott filter för att göra metoden säker. Lösningen med filtret Care 222 utvecklades och är framtaget av ett japanskt företag. Armaturerna produceras i Danmark av marknads ledande Uvmedico som är ett medi cintekniskt företag. När vi väl hade hittat det insåg vi att det var riktigt bra – kanske det bästa verktyget som finns mot pandemier och sjukdomar. Fyra års exponering motsvarar tio minuter i solen.

Fakta om UVCSafes produkter:

• Eliminerar 99,9 procent av alla bakterier och virus i både luft och på ytor.

• Virus och bakterier inaktiveras och förlorar sin förmåga att reproducera sig och kan därav inte fortsätta infektera människor eller föra smittan vidare.

• Uppfyller EU:s direktiv om gränsvärden för optisk strål ning samt den Svenska strålsäkerhetsmyndighetens gräns värden för säkra doser

• Avger ljus i spektrumet 222 nm.

• Inga biprodukter eller kemikalier.

UVC-ljus har sedan 60-talet använts flitigt för att reducera bakterier och virus i sjukhusmiljöer och flygplatser på grund av dess enorma effektivitet. Nu finns er teknik även i skolor, butiker och på arbetsplatser. Vilka fler användningsområden kan finnas? – Vi ser möjligheter inom äldre vården, skolan, vanliga kontor är också en naturlig marknad. Alla har väl varit med om att vinterkräksjuka bryter ut på en arbetsplats. Vi tänker oss att vår produkt bör användas i alla miljöer där människor möts – i lunchrummet, väntrummet på vård

centralen, helt enkelt i utrymmen där det kan spridas sjukdomar. Vi ser det i kollektivtrafiken och i kultur- och idrottssammanhang, simhallar etc.

Vad skiljer er teknik från andra aktörers?

– Ett par saker: dels att bakterier tas bort både i luften och på ytor. Det är svårt att få till enbart med kemi kalier. Det finns liknande armaturer, men säkerhetsnivån på våra är i en klass för sig. Det ställs hårda krav på EU-nivå och från strålsäkerhetsmyn digheten.

Hur kostsam är er lösning?

– Från vårt perspektiv låg. Arbetsgi varens uppsida är mindre sjukfrån varo, friskare personal samt ett ökat förtroende från både personal och kunder.

Hur ser framtiden ut för er?

– Vi ser en stor möjlighet att göra verklig skillnad och intresse har kommit från flera branscher på kort tid. Vi diskuterar just nu med flera vårdinrättningar, fastighetsägare samt för diskussioner kring upphandling av färdtjänst där vårt koncept skulle kunna ingå. n

Nathalie Ornmark, ingenjör och en av medgrundarna till UVCSafe.

VILL SE EN FÖRSKOLA SOM ÄR 100 PROCENT GIFTFRI

En fjärdedel av alla kommunala förskolor i Sverige har fortfarande inte ställt om till en giftfri vardag, enligt Naturskyddsföreningen. Det är en fråga som borde prioriteras, tycker Mats Marklund, vd SWATAB.

Eftersom bland annat hjärnan och hormonsystemet fort sätter att utvecklas efter att vi har fötts är barn extra känsliga för kemikalier. De utsätts också för mer kemikalier än vuxna, eftersom de ofta befinner sig nära golvet och gillar att smaka på saker. Ändå förekommer det idag stora halter av miljögifter i Sveriges förskolor. Undersökningar från Kemikaliein spektionen har till och med visat att det förekommer högre halter av farliga ämnen på förskolorna än i andra inomhusmiljöer. Det handlar om leksaker som inte är helt giftfria, mat som innehåller bekämpningsmedel, giftiga plaster som kommer i kontakt med mat –och städprodukter som innehåller mängder av kemiska ämnen som skadar.

KARTLÄGGNING GJORDES

2013 startade Naturskyddsfören ingen projektet “Giftfri förskola” med målet att minska gifterna som barnen utsätts för. Under projektet gjordes en kartläggning av farliga ämnen i förskolorna och personal, föräldrar och poli tiker informerades med målet att få de giftiga produkterna utbytta. Projektet blev oväntat lyckat och idag jobbar 75 procent av de kommunala förskolorna och många av de privata aktivt för en giftfri förskola. Det är otroligt fina framsteg – men jag anser att 100 procent av alla förskolor i Sverige borde jobba medvetet för en giftfri vardag!

Jag som verkar i städprodukts

branschen tycker att det är skräm mande att se vilka rengörings medel som fortfarande används i anslutning till barn. Forskare vid universitetet i Bergen har exem pelvis funnit att konventionella rengöringsmedel för lokalvård är lika skadliga för lungorna som rökning, och att personer som jobbat som lokalvårdare i 20 år har minskat sin lungkapacitet lika mycket som personer som rökt 20 cigaretter om dagen. En annan studie från samma universitet visar också att en kvinnas exponering för rengöringsmedel och desinfek tionsmedel på jobbet kan ge nega tiva konsekvenser, som till exempel astma, för hennes framtida barn.

VARKEN DYRT ELLER SVÅRT

Att byta ut konventionella städ medel och i stället använda sig av en helt giftfri rengöring i förskolan är varken dyrt eller svårt. På SWATAB har vi till exempel utvecklat ett system som filtrerar helt vanligt kranvatten och gör det ultrarent och avjoniserat. Ytorna blir lika rena som med konventio nella städprodukter och städningen uppfyller de krav och riktlinjer som finns inom städbranschen ur ett rengöringstekniskt perspektiv –men helt giftfritt!

En giftfri förskola borde vara en självklarhet i Sverige år 2022. Även om framstegen som gjorts är stora anser jag att detta måste vara prioriterat tills alla föräldrar kan vara säkra på att deras barn aldrig behöver vistas i hälsoskad liga miljöer. n

Mats Marklund, vd SWATAB.

[Text: Mats Marklund]

Bolagsverkets lexikon inom digitala initiativ

Det kan vara svårt som företagare att fokusera på sitt företag och samtidigt hänga med i den digitala utvecklingen som går i rasande tempo. Vi på Bolagsverket har siktet inställt på digitalisering och innovation och vårt arbete går ut på att ge företagsamma människor i Sverige möjligheten att förverkliga sina drömmar och känna trygghet i sitt företagande. Detta lexikon är ett urval av de digitala initiativ vi driver eller medverkar aktivt i för att bidra till ett enklare företagande.

M2M-tjänster

API:er som gör det möjligt för dig att kunna hämta och lämna information om företag och företagande i dina egna applikationer, wow! Flera lanseringar är på gång så håll utkik på bolagsverket.se!

Proof of business

Inom vårt regeringsuppdrag ska vi utveckla en verifieringstjänst för enklare företagande. Vi tittar på hur vi kan använda blockkedjeteknik för att samla och hantera verifierad företagsinformation.

Mina ombud

En tjänst som gör det enkelt för en person att företräda någon annan i en digital tjänst med hjälp av en digital fullmakt. I höst kommer företagare kunna dela ut digitala fullmakter som gäller hos de myndigheter och kommuner som har anslutit sig till tjänsten, smidigt!

Bolagsverkets app

Du som är företagare kan i vår app bland annat se aktuella uppgifter om ditt företag, hålla koll på vad som händer i företaget, anmäla ny adress och ladda ner ditt registreringsbevis eller årsredovisning. Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Verksamt.se

Dags att starta eget? Eller göra någon förändring? Nästan oavsett vad du som företagare vill göra så finner du alla e-tjänster kopplat till företagande här.

NSG&B

En förkortning på Nordic Smart Government & Business. Har som syfte att göra livet enklare för små och medelstora företag och skapa nya förutsättningar för dem. Bolagsverket representerar Sverige i detta smarta initiativ!