I korthet

-Forsknings nyheter hämtade från ki. s e/nyheter

Forskare försöker hitta sätt att förebygga demens, som väntas öka globalt från 55 miljoner år 2020 till 139 miljoner år 2050, enligt organisationen Alzheimer’s Disease International.

”Somforskare blirman kanske inte så imponerad.”

Tommy Lundberg, verksam vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, kommenterar att kylbehandling i ”kryokamrar” bli alltmer populärt bland elitidrottare trots skrala vetenskapliga belägg. Källa: DN

Hög vilopuls förknippat med ökad risk för demens

Prevention . I dag saknas botemedel men det fnns stöd för att bibehållandet av en hälsosam livsstil och ett friskt hjärta kan bidra till att fördröja debuten av demens och lindra symtomen. I en ny studie undersökte forskare om vilopuls var förknippat med demens och kognitiv nedsättning, oberoende av kända riskfaktorer som hjärt-kärlsjukdom, bland drygt 2 000 deltagare som var 60 år eller äldre och boende i Stockholm.

Studien, som följde deltagarna i upp till 12 år, visade att personer med en vilopuls på 80 slag per minut eller mer hade i genomsnitt 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut. Studien kan inte fastställa något orsakssamband. – Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mer noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalitet, säger studiens huvudförfattare Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen om åldrande och hälsa. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association december 2021

Moderna människan utvecklade skydd mot oxidativ stress

Neandertalrest. Endast en bråkdel av kroppens proteiner har en förändring som gör dem unika jämfört med motsvarande proteiner hos neandertalare och människoapor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland studerat ett sådant protein, glutationreduktas, som skyddar mot oxidativ stress. Studien visar att neandertalproteinet har kommit över till nu levande människor i låg frekvens när våra föregångare blandade sig med dem för ungefär 60  000 år sedan. Idag förekommer det främst hos personer på den indiska subkontinenten där 1–2 procent beräknas bära på neandertalproteinet. Forskarna fann att varianten är förknippad med högre risk att drabbas sjukdomar som kopplats till oxidativ stress. – Riskökningarna vi ser är stora med ferfaldigt ökad risk för både infammatorisk tarmsjukdom och kärlsjukdom, säger Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi. Science Advances

januari 2022

Nytt om hur omega3-fetter motverkar åderförkalkning

Felreglering. Vid åderförkalkning uppstår infammation i blodkärlen. Denna hanteras normalt sett av olika stoppsignaler som kallas resolviner, som dämpar infammationen och stimulerar läkning av vävnaden. Resolviner bildas från långa omega-3-fettsyror och binder till och aktiverar en receptor som kallas GPR32. – Vi har funnit att denna receptor är felreglerad vid åderförkalkning, vilket tyder på en störning i läkningsprocessen. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga åderförkalkning genom att stoppa infammationen i kärlen, till exempel med hjälp av omega-3-fettsyror, säger Hildur Arnardottir, forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. The

Journal of Clinical Investigation december 2021

Kvot kan indikera risk för hjärt-kärlsjukdom

Prognosfaktor. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. I den aktuella studien har forskarna analyserat sambandet mellan hjärtkärlsjukdom och dessa så kallade apoB/apoA-1-värden hos fer än 137 000 svenska män och kvinnor i åldern 25–84. Individerna följdes i upp till 30 år och totalt drabbades drygt 22 000 av någon hjärt-kärlsjukdom. – Resultaten visade att ju högre apoB/apoA-1-värde, desto större var risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och att behöva operera hjärtats kranskärl. Höga apo-värden syns redan upp

Omega 3-fett fnns bland annat i fet fsk, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja samt valnötter.

till 20 år innan man drabbas av hjärt-kärlkomplikationerna. Detta bör föranleda tidig förebyggande behandling, säger Göran Walldius, professor emeritus vid Institutet för miljömedicin.

Sammantaget talar resultaten för att kvoten apoB/ apoA-1 är en bättre markör än om man bara använder apoB-metoden, menar forskarna. PLOS Medicine 2021

Så kan bakterier öka risken för cancer i bukspottkörteln

Tumörutveckling. Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och öka risken för elakartad tumörutveckling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången analyserat levande bakterier från patienter med cystiska pankreastumörer. – Vissa bakterier kunde orsaka dubbelsträngat DNA-brott. Det är en typ av cellskada som anses vara ett första steg i cellförändring och cancer. Vi fann också att antibiotika kunde förebygga DNA-skadorna. Våra fynd bekräftar inte bara att bakterier har en viktig roll i cancerutveckling men belyser också möjliga nya vägar att angripa den processen, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi.

Nu undersöker forskarna hur DNA-skadorna uppkommer samt kartlägger bakteriernas ursprung i magtarmkanalen och jämför med bakterierna som fnns längre upp i munhålan. Gut Micro-

bes november 2021

14

genregioner har identiferats som påverkar hur ofta vi behöver gå på toaletten för att bajsa. Forskarna, verksamma vid institutionen för medicin, Solna, beskriver hur detta i sin tur kan kopplas till riskfaktorer för IBS, irritabel tarm. Cell genomics december 2021

Molekylgrupp med antibakteriell efekt har identiferats

Antibiotika. Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identiferat en ny grupp molekyler som har antibakteriell efekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, efektiva antibiotika med få biverkningar. – Lipid II, som alla bakterier behöver för att bygga upp cellväggen, är en mycket attraktiv måltavla för nya antibiotika. Vi har identiferat de första små antibakteriella substanserna som verkar genom att binda till denna fettmolekyl, och i vår studie hittade vi inga resistenta bakteriemutanter vilket är mycket lovande, säger Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör-och cellbiologi, Karolinska Institutet, och en av artikelns tre korresponderande författare. PNAS

november 2021