Tidslinjen: Parkinson

Fakta: Parkinsons sjukdom är vår näst vanligaste neurologiska sjukdom (efter Alzheimers sjukdom) med drygt 6 miljoner drabbade världen över. Diagnosen ställs utifrån symtom som minskad rörlighet, stelhet och skakningar. De motoriska symtomen vid sjukdomen beror på att nervceller i hjärnan som tillverkar dopamin långsamt förstörs.

Skakigresamot brabehandling

Skakningar, långsamma rörelser, stelhet och symtom som inte syns. I tusentals år har Parkinsons sjukdom påverkat människors liv, men ännu finns ingen bot.

Text: Matilda Skoglöw

1872. Namngiv-

ning. Den franske neurologen JeanMartin Charcot föreslår namnet Parkinsons sjukdom och beskriver förlångsammade rörelser som ett huvudsymtom.

1870

1817. Debutbok.

Den brittiske läkaren James Parkinson ger ut boken An Essay on the Shaking Palsy. Det är den första noggranna beskrivningen av sjukdomen som senare kommer att uppkallas efter honom.

0 f.Kr

1000 f.Kr. Ayur-

veda. Symtom som tyder på parkinson beskrivs i Charaka Samhita, en text om den indiska läkekonsten ayurveda. Liknande beskrivningar fnns i andra antika dokument från exempelvis Kina och Romarriket.

1960. Dopaminförlust

och medicin. Ehringer och Hornykiewicz visar att människor som dött med parkinson hade svår brist på dopamin i sina hjärnor. Året efter ges för första gången L-dopa till patienter, en medicin som i kroppen omvandlas till dopamin.

1920

1886. Riskgrupp.

Att män löper en större risk att drabbas av parkinson uppmärksammas av läkaren William Richard Gowers. Han beskriver sina patienter och förordar bland annat odört och cannabis som medicin mot skakningar. är den första delen av hjärnan som 1912. Ansamling. I Tyskland upptäcker kopplas samman med Parkinsons läkaren Fritz Heinrich Lewy avvikande kluster sjukdom. I området fnns majoriteten av proteiner i hjärnan hos personer som dött av hjärnans dopamintillverkande nervmed parkinson. Dessa kluster får senare celler. Bakom upptäckten står bland namnet Lewykroppar och visar sig även ha andra forskaren Konstantin Tretiakof. samband med demens.

1890 1910

1919. Mitthjärnan. Substantia nigra

1997. Djup hjärn-

stimulering. Det visas att högfrekvent hjärnstimulering av specifka hjärnstrukturer kan ge kraftig symtomlindring vid svår Parkinsons sjukdom.

1990 2000

1997. Ärftlighet och alfasynuklein.

Proteinet alfasynuklein blir den första genetiska faktorn att identiferas som en orsak till parkinson. Upptäckten görs genom studier av en italiensk familj och grekiska släkter där sjukdomen är ärftlig. Samma år upptäcks att alfasynuklein är huvudbeståndsdel i Lewykroppar.

1960

2020-tal. Stamceller. En forskargrupp rapporterar att de genomfört ett första försök att transplantera stamceller till en parkinsonsjuk mans hjärna. Stamcellerna togs från mannen själv och omvandlades till dopamintillverkande celler.

Framtidens utmaningar

Bättre förstå icke-motoriska symtom En framtida utmaning är att utveckla förståelsen för och behandlingen av icke-motoriska symtom som försämrad sömn, nedstämdhet eller stresskänslighet.

Utveckla bromsterapier och återskapa nervceller Med en medicin som bromsar själva sjukdomsförloppet skulle behandling kunna sättas in tidigt. Det skulle även öppna för screening av patienter med genetiskt ökad risk för Parkinsons sjukdom. En framtida utmaning är också att återställa de nervceller som gått förlorade sedan patienten insjuknat. Det har man lyckats med i djurmodeller av parkinsonism.

Utveckla fysiska träningsprogram Studier vid bland annat Karolinska Institutet har visat att fysisk aktivitet kan fungera som ett komplement till medicin och minska problem med till exempel balans och gång. Men det behövs ökad kunskap om vilken typ och mängd av fysisk träning som ger störst efekter.

2020

Foto: Ulf Sirborn Källor: thescienceofparkinsons.com, ‘The History of Parkinson’s Disease: Early Clinical Descriptions and Neurological Therapies’, 2011, Cold Spring Harbor Perspectives in Medicine, Goetz CG, ‘Milestones of Parkinson’s Disease Research: 200 Years of History and Beyond’, 2017, Neuroscience Bullentin, Li S & Le W, ‘ A secret experiment revealed: In a medical frst, doctors treat Parkinson’s with a novel brain cell transplant’, 2020, Begley S, STAT, ‘Parkinsons sjukdom – heterogen och komplex i sitt kliniska uttryck’, 2020, Läkartidningen. Per Svenningsson.

I D A G

Vill hejda förloppet

TIPS! Lyssna på en längre intervju med Per Svenningsson i KI:s podcast Medicinvetarna

I dagsläget fnns inget botemedel mot Parkinsons sjukdom. För Per Svenningsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är målet att kunna bromsa sjukdomsförloppet i stället för att bara behandla symtom. – Parkinsons sjukdom är en relativt vanlig och allvarlig sjukdom. Det fnns terapier som kan förbättra patienternas symtom och livskvalitet men samtidigt har vi ett behov av behandling som bromsar sjukdomsutvecklingen.

Per Svenningsson är aktuell med fera patientstudier som bland annat undersöker nya läkemedel riktade till en subgrupp med en genetisk mutation som ökar risken för Parkinsons sjukdom. Han undersöker också om en antiinfammatorisk astmamedicin kan hejda sjukdomen. – Genom att förstå mekanismer bakom sjukdomen försöker vi fnna mediciner som har möjlighet att bromsa Parkinsons sjukdom, säger han.

Att patienter med Parkinsons sjukdom ofta har icke-motoriska symtom som inte är kopplade till kroppens rörlighet tycker Per Svenningsson är viktigt att uppmärksamma. Det handlar exempelvis om sömnstörningar, nedsatt luktsinne, depression, förstoppning och demens. – När man frågar patienterna så lider de mycket av sina icke-motoriska symtom, säger han.