5 minute read
Topplistan
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
Med donerad vävnad från personer som drabbats av levercancer har forskare nått ny kunskap som kan hjälpa framtida drabbade.
Advertisement
Kunskap om RNA kan ge bättre behandling av levercancer
VÅR ARVSMASSA ger kroppens celler instruktioner som avgör varje celltyps högt specialiserade funktion. Informationen skickas ut med hjälp av två olika sorters RNA-molekyler: kodande RNA som omvandlar DNA till proteiner och icke-kodande RNA som inte tillverkar proteiner.
Eftersom icke-kodande RNA-molekyler inte producerar proteiner har det tidigare inte forskats så mycket om just dessa, trots att cirka 97 procent av RNA-molekylerna i vår kropp är ickekodande. Vissa proteiner, så kallade RNA-bindande proteiner, har dock visat sig ha en avgörande roll bland annat i cancer eftersom de kan påverka fera olika egenskaper hos RNA-molekyler. – Med hjälp av vävnadsmaterial som donerats av patienter med levercancer har vi kunnat kartlägga både den kodande och icke-kodande delen av arvsmassan för att identifera vilka RNAbindande proteiner som har hög närvaro i levercancerceller. Vi fann att många av dessa proteiner interagerade med en typ av långa icke-kodande RNA-molekyler, så kallade lncRNA, säger Claudia Kutter, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare. Forskargruppen gjorde en mer detaljerad undersökning av en specifk kombination av ett RNA-bindande protein (CCT3 ) och en lncRNA-molekyl (LINC00326 ). Genom att använda avancerad CRISPRteknik kunde de såväl minska som öka mängden av protein och lncRNA för att se hur detta påverkade cancercellerna. När lncRNA ökade, minskade cancercellernas fettdepåer och tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Efter studier i laboratoriemiljö har resultaten också bekräftats in vivo.
FORSKARNAS UPPTÄCKT ger en insikt i interaktionen mellan RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler, och bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse runt deras roll i tumörer. – Aktiviteterna för CCT3-LINC00326paret kan redan nu användas i levercancerdiagnos och prognos. Kunskapen är bara en början och det fnns många fer kombinationer som vi vill undersöka vidare. På sikt kan det bidra till nya efektiva behandlingar som RNA-baserad behandling som inriktar sig på endast de sjuka cellerna och därmed kan minska biverkningarna, säger studiens försteförfattare Jonas
Nørskov Søndergaard,
forskare i Kutters forskningsgrupp.
The CCT3-LINC00326 axis regulates hepatocarcinogenic lipid metabolism Søndergaard JN, Sommerauer C, Atanasoai I, Hinte LC, Geng K, Guiducci G, Bräutigam L, Aouadi M, Stojic L, Barragan I, Kutter C Gut januari 2022
Ny kunskap kan förbättra gensaxmetodik
FÖR ATT gensaxmetodiken CRISPR ska få kliniskt genomslag fnns det några utmaningar som återstår att lösa. Det är känt sedan tidigare att gensaxen är mindre efektiv när proteinet p53, cellens “första hjälpen” vid skador på DNA, är aktivt. Samtidigt innebär brist på p53 att celler kan börjar växa okontrollerbart och omvandlas till cancerceller.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att celler med inaktiverande mutationer i p53-genen får en överlevnadsfördel när de utsätts för CRISPR. De kunde dessutom visa att kortvarig hämning av p53 var en möjlig farmakologisk strategi för att förhindra anrikningen av sådana celler. Forskarna identiferade även ett nätverk av kopplade cancergener med mutationer som har en liknande efekt som vid mutationer i p53. Forskningen skulle kunna bidra till framtida implementering av klinisk CRISPRanvändning. – Vi vill utforska detta vidare i mer kliniknära prover, säger studiens sisteförfattare Fredrik Wermeling, forskare vid institutionen för medicin, Solna.
CRISPR/Cas9-induced DNA damage enriches for mutations in a p53-linked interactome: implications for CRISPRbased therapies Jiang L, Ingelshed K, Shen Y, Boddul SV, Iyer VS, Kasza Z, Sedimbi S, Lane DP, Wermeling F Cancer Research november 2021
Forskare hoppas att gensaxen CRISPR ska spela en viktig roll i framtidens precisionsmedicin.
Vid MS attackerar immunceller oligodendrocyter och myelinet de producerar, vilket är ett skyddande lager som omsluter nervcellerna.
Genetiska ledtrådar om risk för multipelskleros
VID SJUKDOMEN MS attackerar immunceller nervceller av typen oligodendrocyter och det nervcellsskyddande ämnet myelin. Tidigare studier har hittat genregioner med mutationer förknippade med ökad risk för MS. I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet i möss och mänskliga hjärnprover att oligodendrocyter och deras föregångsceller har en så kallad öppen konfguration av arvsmassan nära immungener och i regioner associerade med ökad risk för MS. Det betyder att dessa gener kan aktiveras och tyder enligt forskarna på att att dessa celler kan spela en viktigare roll i utvecklingen av MS än man tidigare trott. – Risken för MS kan visa sig inte bara genom felande immunceller utan även hos oligodendrocyter och deras föregångsceller. Dessa resultat öppnar för möjligheten att rikta terapeutiska metoder för MS mot dessa celler för att därigenom förhindra skador som kan uppstå av dessa mutationer, säger
Gonçalo Castelo-Branco,
professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.
Epigenomic priming of immune genes implicates oligodendroglia in multiple sclerosis susceptibility Meijer M, Agirre E, Kabbe M, van Tuijn CA, Heskol A, Zheng C, Mendanha Falcão A, Bartosovic M, Kirby L, Calini D, Johnson MR, Corces MR, Montine TJ, Chen X, Chang HY, Malhotra D, CasteloBranco G Neuron januari 2022 AI kan diagnostisera prostatacancermed stor träfsäkerhet
Artifcial intelligence for diagnosis and gleason grading of prostate cancer: the PANDA challenge
Bulten W, Kartasalo K, Cameron Chen PH, the PANDA Challenge consortium et al.
Vid Karolinska Institutet: Egevad L,
Kimmo Kartasalo K, Ström P, Grönberg H, Eklund M Nature Medicine januari 2022
Genvariant som skyddar mot covid-19 identiferad
Multi-ancestry fne mapping implicates OAS1 splicing in risk of severe COVID-19
Hufman JE, Butler-Laporte G, Khan A, Pairo-Castineira E, Drivas TG, Peloso GM, Nakanishi T, COVID-19 Host Genetics Initiative, Ganna A, Verma A, Baillie JK, Kiryluk K, Richards JB, Zeberg H Nature Genetics januari 2022
God psykisk hälsa hos unga vuxna födda efter assisterad befruktning
Long term follow-up of psychiatric disorders in children and adolescents conceived by assisted reproductive techniques in Sweden
Wang C, Johansson ALV, Rodriguez-Wallberg KA, Landén M, Almqvist C, Hernández-Diaz S, Oberg AS JAMA Psychiatry december 2021
Ny sorts immunterapi mot leukemi upptäckt
T cells targeted to TdT kill leukemic lymphoblasts while sparing normal lymphocytes Ali M et al. Vid Karolinska Institutet:
Hillen A, Lehander M, Virding Culleton S, Mazzi S, Lehmann S, Jacobsen SEW, Woll P Nature Biotech december 2021
Låg utbildning och inkomst ökar död vid hjärtstopp utanför sjukhus
Inequalities in income and education are associated with survival diferences after out-of-hospital cardiac arrest – a nationwide observational study
