Drömmen: Att få bli förälder

Drömmen: Att få bli någons förälder

Enligt WHO är nära 50 miljoner par runt om i världen ofrivilligt barnlösa. Och efterfrågan på assisterad befruktning väntas öka – för behandlingarna har blivit både efektivare och tillgängliga för fer.

ende och lesbiska kvinnor få hjälp i Sverige, liksom unga människor vars

eftersom chanserna att bli gravid börjar sjunka påtagligt i 35-årsåldern. Det tidsfönstret kan vara knappt för den som längtar efter en syskonskara.

Ungefär tio år före klimakteriet, som i genomsnitt inträfar vid 51 års ålder, är det få som kan bli spontant gravida. – Det här är känt men inte tillräckligt förstått i samhället. Vi borde försöka få den här informationen mer spridd, som en kompletterande bild till de par som är 40-plus och som sprider sin gravidlycka via sociala medier. I många fall har de blivit gravida med donerade ägg. På IVF-klinikerna möter läkarna kvinnor som inte är riktigt informerade om sin fertilitet och som har en orealistisk bild av sina möjligheter att bli gravida utan hjälp. Men vi möter också många par som känner till att fertiliteten sjunker med åldern, men där familjebildandet krockat med annat i livet, som att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Andres Salumets.

Skulle du vilja ha ett förändrat samhälle på denna punkt, en strävan efter ett samhälle där familjen bildas i lägre ålder?

– Jag är skeptisk till att försöka förändra stora sociala trender kring familjebildande. Jag tror att det vi ska göra är att utveckla de behandlingar som fnns, så att vi kan hjälpa fer par och personer som vill ha hjälp genom assisterad befruktning, säger Andres Salumets.

ÄVEN MÄN FÅR sämre fertilitet i takt med stigande ålder. Det hör ihop med att den generella hälsan blir sämre med åldern, till exempel blir övervikt, diabetes och högt blodtryck vanligare - faktorer som påverkar mäns fertilitet. Sambandet är så starkt att det går att se fertiliteten som en markör för mannens allmänna hälsa. – Många par brottas med en åldersrelaterad infertilitet hos kvinnan i kombination med en ansamling av sjukdomar hos mannen som då försämras i fertilitet och i bland även

D– Däremot skiljer sig orsakerna till infertiliteten åt. I Europa och andra välfärdsländer är ålder det vanligaste skälet till svårigheter med att bli gravid. I andra länder är det vanligare att infertiliteten beror på infektioner eller skador som uppstått i samband med tidigare förlossningar, säger Andres Salumets.

ET ÄR VÄLKÄNT att när välfärden ökar, då föder kvinnor i genomsnitt färre barn. Som en följd föder kvinnor på global nivå allt färre barn. År 1950 födde kvinnor på global nivå genomsnittligen 4,97 barn. Nära sju decennier senare, år 2019, födde världens kvinnor i genomsnitt 2,31 barn var.

Och nedgången väntas fortsätta. Enligt en prognos publicerad i Te Lancet år 2020 väntas kvinnor föda 1,66 barn i globalt genomsnitt år 2100, utifrån beräkningar som väger in bland annat ökad tillgång till utbildning och preventivmedel.

Utvecklingen märks även i Sverige. År 1950 födde en kvinna i Sverige genomsnittligen 2,2 barn. År 2020 var motsvarande sifra 1,7, enligt FN-förbundets webbplats Globalis.

Parallellt med denna trend, att det föds färre i takt med en ökad välfärd, sker även en annan utveckling. Kvinnor är allt äldre när de föder sitt första barn. År 1975 var svenska förstföderskor 24,1 år i genomsnitt, att jämföra med 29,9 år under 2020. Landets äldsta förstföderskor bor i Danderyd, där genomsnittsåldern var 32,7 år under 2020.

MEN EN STIGANDE ålder innebär samtidigt en sänkt förmåga att kunna bli gravid. Det gäller särskilt för kvinnor, men även för män. Det gör ålder till den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor i välfärdsländer.

Det är dock ett vanligt missförstånd att infertilitet skulle vara något som främst drabbar den rikare världens kvinnor. Tvärtom verkar andelen fertilitet skadas till följd av cancerbeinfertila par vara ungefär lika hög i handling (se artikel på sidorna 42-43 ). olika samhällen, ungefär 10 till 15 Enligt Andres Salumets väntas procent, med vissa undantag. det också bli ännu vanligare att

Det berättar Andres Salu- skjuta upp familjebildandet. mets, professor i reproduktiv Och grovt skattat, på gruppmedicin vid institutionen för nivå: kvinnor som börjar klinisk vetenskap, interven- försöka bli gravida i 30-årsåltion och teknik vid Karolinska dern har ungefär fem år kvar

Institutet. av åldersopåverkad fertilitet,

Han förklarar att så kallad sekundär infertilitet, där en kvinna först fött barn men sedan inte kan bli gravid på nytt, kanske till följd av skador under förlossningen, är mer utbredd i länder med lägre välfärd. I Sverige, och andra välfärdsländer, är det vanligare att vilja ha hjälp redan med det första barnet.

DEN FÖRSTA BEBISEN som kom till genom provrörsbefruktning, Louise

Brown, föddes 1978. År 2010 hade fyra miljoner barn hunnit födas med hjälp av tekniken och då fck forskaren bakom tekniken, Robert Edwards, Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Sedan dess har ytterligare ungefär sex miljoner provrörsbarn hunnit födas. Under 2019 blev drygt 4 800 svenska barn till med hjälp av provrörsbefruktning, IVF, enligt senaste årsrapporten från kvalitetsregistret Q-IVF.

Det motsvarar 4,2 procent av hela den årskullen av svenska nyfödda.

Och allt fer barn väntas födas efter

IVF-behandling – för allt fer söker denna hjälp. Behandlingarna blir också tillgängliga för allt fer i takt med att de utvecklas rent medicinskt samtidigt som juridiken blir mer tillåtande.

Numera kan till exempel ensamstå-

”I Europa och andra välfärdsländer är ålder det vanligaste skälet till svårigheter med att bli gravid.”

”Viborde prata mer om svårigheter att få barn”

”Efter ett års försök utan graviditet sökte jag och min fru hjälp på en IVFklinik. Men där gick det inte så enkelt som vi hade föreställt oss, varken första eller andra försöket tog.

Hela processen och all ovisshet tog mycket energi från oss båda. Jag var med på alla läkarbesök utom ett. Det blev ungefär 15 besök under det år vi höll på. All planering kretsade kring att matcha olika moment i behandlingen.

Vi har delvis upplevt den här resan på olika sätt. Jag vet inte om det är för att vi är olika som individer eller för att det blir två skilda roller i processen. Det var min fru som tog alla sprutor, lade sig i gynstol, tog ut och satte tillbaka ägg. Allt det verkar ha lett till att hon byggde upp högre förväntningar och därmed drabbades av ett större fall när det inte gick vägen.

Men vi försökte fånga upp varandra; ’Hur tungt faller du nu? Och hur tungt faller jag? Hur ska vi förstå varandra i det här?’ Att vi kunde ha den kommunikationen har stärkt och fördjupat vårt förhållande.

När vi väntade barn skrev jag om det på mina sociala medier och berättade samtidigt att vi hade gjort IVF. Då delade många med sig om liknande historier, vilket var häftigt. Nu i efterhand kan jag tycka att jag borde ha varit öppen redan under försöken. Det hade varit ett bra sätt att hantera vad vi gick igenom, tror jag. Jag tycker vi borde prata mer om svårigheter att få barn. Det är därför jag vill dela med mig av min berättelse.

Nu har vi fått ett barn till. Vi var helt säkra på att vi inte skulle kunna få barn genom att bara ligga, så vi låg som vanligt, utan planering. Och då blev det plötsligt en graviditet.”

Berättat för: Annika Lund

ERIK VISMER

Ålder: 35 år. Gör: Är projektledare inom eventverksamhet. Är pappa till Elton, drygt två år (på bilden) och till Jason, ungefär ett halvår.