Alzheimerprofessorn Maria Eriksdotter: ”Äldres status måste höjas”

Hon står på de äldres sida

UPPDATER AD

”Att alla blir sjuka och dåliga när de bli gamla -stämmer inte med verk ligheten”, säger Maria Eriksdotter.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

D

RYGT 100  000 SVENSKAR lider av Alzheimers sjukdom. Det är oklart exakt vad som orsakar sjukdomen men man vet att plack av proteinet beta-amyloid och ansamlingar av proteinet tau bildas och att detta hindrar signalering mellan nervceller i hjärnan. Samtidigt dör också celler i områden som har med minne och uppmärksamhet att göra. Dessa celler kommunicerar med hjälp av signalsubstansen acetylkolin och en behandling som fnns sedan mitten av 1990-talet är kolinesterashämmare. Läkemedlet hämmar nedbrytningen av acetylkolin så att kommunikationen mellan hjärncellerna bibehålls. Maria Eriksdotters forskning har fokuserat på att hitta nya behandlingar mot Alzheimers med särskilt fokus på just det kolinerga systemet. - Under mina doktorandstudier på 1980-talet, såg jag att man kunde stimulera överlevnaden av de kolinerga cellerna i råttor genom att tillföra tillväxtfaktorn NGF. Det gjorde mig intresserad av den åldrande hjärnan och möjligheten att behandla Alzheimers sjukdom med NGF, berättar Maria Eriksdotter.

EFTER ATT HA arbetat en rad år som läkare inom geriatriken återkom Maria Eriksdotter till forskningen. - Mina år av kliniska erfarenheter gjorde att jag kunde ställa relevanta forskningsfrågor. Vi gick vidare och genomförde en klinisk prövning på Karolinska universitetssjukhuset där kapslar med celler som producerar NGF opererades in i framhjärnan på tio Alzheimerpatienter. Kapslarna fungerade som en lokal proteinfabrik. Minnesförmågan stabiliserades hos hälften av patienterna, vilket är hoppfullt, men tekniken behöver utvecklas, säger Maria Eriksdotter.

Hon tror att det skulle ha fungerat bättre om behandlingen kunnat sättas in tidigare, det är känt att Alzheimers startar cirka tio-tjugo år innan symtomen uppträder.

PÅ SENARE ÅR har hon och hennes forskargrupp arbetat med att förfna metoden, till exempel försöka förstå bättre hur de NGF-producerande cellerna fungerar och påverkas av ämnen i omgivande hjärnvävnad. De letar också efter substanser som kan stimulera NGFreceptorer och ge samma efekt men utan de kirurgiska ingreppen i hjärnan. -Vi studerar även kombinationsbehandling med NGF och andra tillväxtfaktorer i djur, säger Maria Eriksdotter.

Att vänta på att det ska komma ett enda mirakelläkemedel som ska lösa hela problemet med Alzheimers tror hon inte på. -I framtiden kommer vi att se paketbehandlingar som består av fera ben, till exempel amyloidvaccination för att hämma plackbildning, kolinesterashämmare för att öka acetylkolinnivåerna, tillväxtfaktorer för att stoppa celldöden samt livsstilsförändringar, som mer fysisk aktivitet och hjärngympa, säger hon.

Men det är sannolikt även så att sjukdomen i själva verket består av fera olika subtyper som vi i dag inte kan särskilja. -Vi behöver fortfarande vässa diagnostiken. Under olika faser av sjukdomen kanske det behövs olika typer av behandling. Jag tror att vi snart kommer att prata om precisionsmedicin även inom Alzheimerfältet, där behandlingen skräddarsys för varje individ, säger hon.

Maria Eriksdotter är även registerhållare för svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, där över 100 000 patienter med olika demensdiagnoser följs genom hela vårdkedjan. - Tanken är ju att vi ska ha en demensvård av hög kvalitet i hela Sverige. Registret följer upp olika kvalitetsparametrar och identiferar förbättringsområden, säger Maria Eriksdotter.

Genom att sammanställa data från registret och koppla ihop det med andra register kan forskarna lära sig mer om till exempel behandlingsutfall, samtida sjuklighet, prognos och omvårdnad. - Vi har bland annat jämfört Alzheimerpatienter som fått kolinesterashämmare under fem år med matchade patienter som inte har behandlats. Resultaten visade att kognitionen är något bättre och bibehålls över lång tid hos den behandlade gruppen. Men tydligast, och lite överraskande, var att dödligheten minskade med 27 procent, troligen tack vare påverkan på hjärtkärlsystemet och infammationsdämpande efekter, säger Maria Eriksdotter.

Forskarna såg även att annan behandling, som depressionsläkemedel eller antipsykotiska läkemedel, kunde skjutas upp när kolinesterashämmare sattes in. - Men patienter med demenssjukdom riskerar även att underbehandlas för andra samtida sjukdomar. Det är viktigt att inte missa symtom som beror på annan sjuklighet, säger Maria Eriksdotter.

Namn: Maria Eriksdotter. Titel: Professor i geriatrik vid institutio-

nen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och överläkare vid Tema Infammation och Åldrande, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Dekan för KI Syd.

Ålder: 62. Familj: Två vuxna söner. Motto: Jobba hårt och ha roligt. Så kopplar jag av: Läser, umgås med famil-

jen, åker skidor och går i skogen.

Förebild: Min mamma är min förebild, hon

stöttade mig på alla sätt.

Bästa forskaregenskap: Uthållig, nyfken,

systematisk och hårt arbetande.

Mest oväntade forskningsfynd: Att

behandling med kolinesterashämmare är kopplat till en så stor minskning av dödligheten.

EN ANNAN STUDIE baserad på SveDem visade att personer blev sämre på att gå till tandläkaren efter demensdiagnosen. - Våra studier har bidragit till att Socialstyrelsen gett ut ny vägledning så att tandhälsan inte ska glömmas bort, säger hon.

Under pandemin har Maria Eriksdotter lett Karolinska Institutets resursgrupp för äldres hälsa samt bedrivit forskning om äldre och covid-19. I den så kallade Stockholm Gero-Covid studien har data på mer än 4 600 personer med covid-19 samlats in i samarbete med geriatriska kliniker i Stockholm.

Resultaten visar att dödligheten i covid-19 på geriatriska kliniker har

varit fem till tio gånger högre än för dem som vårdats för icke-covid under pandemin. Hög ålder, manligt kön, försämrad njurfunktion och demenssjukdom innebär sämre prognos men graden av skörhet är tydligast kopplat till försämrad prognos. Dödligheten har dock minskat över tid, sannolikt på grund av förbättrad behandling samt god efekt av vaccinationerna.

Många har varit kritiska till hanteringen av coronapandemin just när det gäller äldre, så även Maria Eriksdotter. - Jag tycker att åtgärder för att minska smittspridningen sattes in alldeles för sent, särskilt under första vågen. Även vaccinering med tredje dosen, både för äldre och personal, borde ha satts in tidigare och mer kraftfullt, säger hon.

HON ANSER ATT geriatrisk kompetens borde efterfrågas mer i samhället, till exempel av Folkhälsomyndigheten. - På många håll har man dålig kännedom om äldrevårdens organisation och en bristande kunskap om de stora behoven, både medicinska och omvårdnadsmässiga, på äldreboenden och bland sköra äldre i eget hem, vilket inte minst pandemin visat, säger hon.

Maria Eriksdotter tror också att åldersdiskriminering spelar in. - Äldre har låg status i vårt samhälle. Man ser också på arbeten inom äldreomsorgen som genomgångsyrken. De uppfattas som okvalifcerade sysslor. Den attityden tror jag påverkar den vård som äldre får. Vi måste förbättra statusen på äldrevården, det är ju ett mycket viktigt arbete. Personalen gör ofta ett fantastiskt jobb, men behöver bättre förutsättningar och ökad medicinsk kompetens, säger hon.

Ökad status kan man få genom förbättrat ledarskap och mer utbildning i ämnet för personal och på alla vårdutbildningar, menar hon. Ordentliga satsningar på forskning om åldrandet och äldres sjukdomar krävs också.

IHÄRDIG

-Winston Churchill in -spirerar Maria Eriksdot ter: ”Han var uthållig och gav inte upp vid motgångar och hans karriär nådde sin höjdpunkt när han var gammal”.

Men vad menas egentligen med ”äldre”?

- Tidigare syftade man ofta på personer över 65 år. I dag används begreppet biologisk ålder. De som är biologiskt åldrade innefattar personer som ofta har fera sjukdomar än en, med komplexa sjukdomsbilder och funktionsnedsättningar, säger Maria Eriksdotter.

Men många människor känner sig också friska långt upp i hög ålder. Och även de som drabbas av sjukdomar och motgångar har ofta en förvånansvärt stark livsgnista, upplever Maria Eriksdotter. - Man ska komma ihåg att få ser sig själva som gamla. Kroppen åldras men inuti märker man inte så stor skillnad. Man blir klokare med åren och drar nytta av sina erfarenheter genom livet, men i grunden är man naturligtvis samma människa, säger hon.

Maria Eriksdotter om…

… screening av Alzheimers: Sjukdomen kan visserligen hittas långt innan symtomen uppstår men så länge vi inte har någon riktigt bra bromsande behandling att erbjuda anser jag inte att screening är en bra idé. Då erbjuder vi bara oro. … efekter av pandemin: Antalet nydiagnostiserade med demenssjukdom har minskat med 30 procent på grund av att många drog sig från att söka vård men också för att många minnesmottagningar stängde när smittan var som värst. … vardagsteknik: Teknik kan hjälpa eller stjälpa. Det är bra med teknikutveckling men den måste anpassas efter användaren. I vårt alltmer digitaliserade samhälle måste även personer med kognitiva nedsättningar kunna leva och verka. … ungdomsfxering: 70 är det nya 50. Dagens äldre känner sig generellt friska men deras erfarenheter och kompetens är underutnyttjade. Samtidigt fnns äldre som behöver samhällets stöd, men även de har erfarenheter som borde tas tillvara bättre.