5 minute read
Topplistan
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
Med hjälp av ett nytt test hoppas forskare kunna upptäcka förhöjd risk för livmoderhalscancer men även andra cancerformer.
Advertisement
Test kan förutsäga cellförändringar fera år i förväg
GYNEKOLOGISKA CELLPROVER som undersöks med mikroskopi används idag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Ett nytt test, som kallas WID-CIN-testet, analyserar i stället epigenetiska förändringar, det vill säga förändringar i cellerna som påverkar vilka gener som är aktiva. Dessa förändringar påverkas av faktorer som miljö, livsstil och åldrande och kan öka risken för cancer och andra sjukdomar.
Forskarna har studerat specifka epigenetiska förändringar i 1254 cellprover från en provsamling vid Karolinska universitetssjukhuset och jämfört med data från Socialstyrelsens cancerregister och Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention. WID-CIN-testet visade sig vara bättre på att identifera höggradiga cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer än de metoder som används idag. Hos 55 procent av kvinnorna som var infekterade med HPV (humant papillomvirus), men som inte hade några synliga cellförändringar vid tiden för provtagning, kunde testet dessutom förutsäga utveckling av höggradiga cellförändringar under de följande fyra åren. – Metoden har potential att förbättra dagens screeningprogram och möjliggöra ett tidigare ingripande för att förebygga cancer, säger Karin Sundström, läkare vid Karolinska universitetssjukhuset och senior forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.
FORSKARGRUPPEN planerar nu att testa den nya metoden på screeningprover från kvinnor som vaccinerats mot HPV och därför har betydligt lägre risk att drabbas av livmoderhalscancer. – Vår förhoppning är att kunna upptäcka fer som löper risk att utveckla livmoderhalscancer men också att framtida screening ska kunna förutsäga risken även för andra cancerformer som drabbar kvinnor, säger Joakim Dillner, professor vid samma institution och FoUU-chef vid Medicinsk Diagnostik Karolinska, Karolinska universitetssjukhuset.
Testet har utvecklats av ett internationellt forskarlag från Karolinska Institutet, Innsbrucks universitet i Österrike och University College London (UCL) i Storbritannien. Studien har letts av professor Martin Widschwendter vid Innsbrucks universitet och UCL som även är gästprofessor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
The WID-CIN test identifes women with, and at risk of, cervical intraepithelial neoplasia grade 3 and invasive cervical cancer Barrett JE, Sundström K, Jones A, Evans I, Wang J, Herzog C, Dillner J, Widschwendter M Genome Medicine oktober 2022
Så ökar infammation risk för schizofreni
S C H I ZO FR EN IPATIENTER har färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Detta tros bero på att hjärnans immunceller i ökad omfattning gallrar bort kopplingar på grund av en genvariant förknippad med sjukdomen. Varianten kodar för ett protein som kallas komplementfaktor 4A (C4A).
Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att nivåerna av proteinet C4A är förhöjda i ryggmärgsvätskan hos nyinsjuknade patienter, samt att infammation ytterligare förstärker effekten av riskvarianten.
Forskarna hoppas att fynden ska leda till mer efektiva och riktade behandlingar i det tidiga förloppet av schizofreni. – Tillgängliga behandlingar är inte individanpassade och fokuserar på att minska symtomen hos de patienter som redan utvecklat sjukdomen, säger Carl Sellgren Majkowitz, överläkare och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som lett studien.
Cerebrospinal fuid concentration of complement component 4A is increased in frst episode schizophrenia Gracias J, Orhan F, Hörbeck E, HolménLarsson J, Khanlarkani N, Malwade S, Goparaju SK, Schwieler L, Demirel IS, Fu T, FatourusBergman H, Pelanis A, Goold CP, Goulding A, Annerbrink K, Isgren A, Sparding T, Schalling M, Carcamo Yañez VA, Göpfert JC, Nilsson J, Brinkmalm A, Blennow K, Zetterberg H, Engberg G, Piehl F, Sheridan SD, Perlis RH, Cervenka S, Erhardt S, Landen M, Sellgren CM Nature Communications november 2022
Ny kunskap kan förhoppnings vis ge bättre behandling vid schizofreni. Kvinnor med autism mår oftare psykiskt dåligt jämfört med män med autism.
Psykisk ohälsa bland kvinnor med autism
FORSKARE FRÅN Karolinska Institutet har följt drygt 1,3 miljoner personer i Sverige från att de var 16 till 24 år mellan 2001 och 2013. Drygt 20 000 av dessa var diagnosticerade med autism. De kunde se att vid 25 års ålder hade 77 av 100 kvinnor med autism, jämfört med 62 av 100 män med autism, fått minst en psykiatrisk diagnos. – Vi såg en ökad risk för elva olika psykiatriska tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, självskadebeteende och sömnsvårigheter, säger Miriam Martini, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och försteförfattare till studien. 32 av 100 kvinnor med autism hade varit inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med 19 av 100 autistiska män. För personer utan autism var motsvarande sifra under fem av 100.
Orsaken till skillnaderna är inte klarlagd, men tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i högre utsträckning använder kompensatoriska beteenden för att kamoufera sin autism. Det kan försena diagnos och hjälp. En annan möjlig förklaring kan vara att det är svårt att upptäcka autism hos kvinnor med hjälp av diagnoskriterierna.
Sex diferences in mental health problems and psychiatric hospitalization in autistic young adults Martini MI, KujaHalkola R, Butwicka A, Du Rietz E, D’Onofrio BM, Happé F, Kanina A, Larsson H, Lundström S, Martin J, Rosenqvist MA, Lichtenstein P, Taylor MJ JAMA Psychiatry oktober 2022
Fler nya topppublikationer
Antikroppar biter sämre på ny omikronvariant
Omicron sublineage BA.2.75.2 exhibits extensive escape from neutralising antibodies
Sheward DJ, Kim C, Fischbach J, Sato K, Muschiol S, Ehling RA, Björkström NK, Karlsson Hedestam GB, Reddy ST, Albert J, Peacock TP, Murrell B Lancet Inf Diseases oktober 2022
Reumatikerläkemedel efektivt mot muskelsjukdomen myasteni
Efcacy and safety of rituximab for newonset generalized myasthenia gravis: The RINOMAX randomized clinical trial
Piehl F, ErikssonDufva A, Bud
zianowska A et al. Från Karolinska Institutet även: Hietala MA, Kmezic
I, Rostedt Punga A, Press R, Samuelsson K, Brauner S, Frisell T JAMA Neurology september 2022
Adhd hos vuxna förknippat med ökad risk för hjärtkärlsjukdomar
Attention-defcit/hyperactivity disorder as a risk factor for cardiovascular diseases: a nationwide populationbased cohort study
Li L, Chang Z, Sun J, GarciaArgibay M, Du Rietz E, Dobrosavljevic M, Brikell I, Jernberg T, Solmi M, Cortese S, Larsson H World Psychiatry september 2022
Nytt om kopplingen mellan infektion under graviditet och autism
Maternal infection during pregnancy and likelihood of autism and intellectual disability in children in Sweden: a negative control and sibling comparison cohort study
Brynge M, Sjöqvist H, Gardner RM, Lee BK, Dalman C, Karlsson H Lancet Psychiatry september 2022
Fertilitetsbevarande åtgärder ger ej ökad risk för bröstcanceråterfall
Relapse rate and disease-specifc mortality following procedures for fertility preservation at time of breast cancer diagnosis
