Läraren 3 2023

En lektion per dag viks nu för läsning

Klasslärare Ronja Mannströms klass 5A i Katarinaskolan i Raseborg fick ta emot en gåva i form av tio barn- och ungdomsböcker.

Kunskapskraven för åk 6 är välkomna

På nyhetsplats i detta blad berättas om de nya kunskapskraven och bedömningskriterierna för vitsorden 5, 7 och 9 i åk 6, vilka förväntas öka likvärdigheten i bedömningen av elevernas kunnande mellan skolor och kommuner samt på nationell nivå. Också de tidigare kunskapskraven för vitsordet 8 har preciserats. De nya kriterierna tas i bruk för de elever som går ut årskurs 6 år 2024.

De här kriterierna för läsårsbedömningen är välkomna och har också efterlysts av lärarna. Många kommuner har ett flertal skolor från vilka elever efter åk 6 kommer till en och samma skola för årskurserna 7–9. Ämneslärarna vittnar om att elever med jämförbara kunskaper i något ämne kan inleda åk 7 med helt olika vitsord. Eller omvänt – vitsorden kan vara desamma, men kunskaperna är på olika nivå. Tydligare bedömningskriterier leder till en enhetligare bedömning inte bara i en enskild kommun, utan också regionalt och till och med nationellt.

Målet i grundskolan är att undervisningen och bedömningen skall vara likvärdig och detta är ett steg i rätt riktning. Det är inte helt ovanligt att stadieövergångarna inom utbildning är besvärliga. Den mottagande parten kan uppleva att det tidigare stadiet inte förberett elever-

na och de studerande tillräckligt väl för de kommande utbildningsnivåerna. En dylik kedjereaktion av typen ”katten på råttan och råttan på repet” är naturligtvis olycklig. I många kommuner förekommer dessbättre samarbete och överenskommelser för att göra bedömningen enhetligare och förhoppningsvis göra stadieövergången lättare för alla parter. Diskussionerna mellan skolorna kan dock utvecklas ytterligare för att öka öppenheten och förståelsen mellan skolor och stadier och för att klargöra de olika utmaningar som finns.

Under den valdebatt som undervisningssektorns fackorganisation

OAJ arrangerade under Educamässan påtalades möjligheten att stanna kvar på klassen som en bra sak, vilket vann publikens gehör.

En elev som vid en läsårsbedömning visar sig sakna färdigheter som krävs för att han eller hon skall kunna ta till sig lärostoffet i fortsättningen är förmodligen betjänt av att gå om årskursen. Och om en elev stannar på klassen är det i alla händelser lärarens och skolans expertis som skall vara avgörande, inte vårdnadshavarnas önskemål.

Noggrannare bedömningskriterier för vitsordet 5 i läsårsbedömningen för årskurs 6 kan även i detta avseende underlätta lärarens arbete.

Ämneslärarna vittnar om att elever med jämförbara kunskaper i något ämne kan inleda åk 7 med helt olika vitsord.

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Välkommen med på

Tredje klass 24–25.3

i Tammerfors!

Tredje klass är en kurs för dig som jobbat ungefär 20 år eller mera i branschen. På programmet står bland annat smågruppsdiskussioner om yrkesvardagen, information om pensioner, ledigheter och att jobba deltid, samt föreläsning av en extern gästtalare.

Vi erbjuder också trevlig samvaro med lärarkolleger från hela Svenskfinland, övernattning och måltider.

Har du frågor om kursen kan du kontakta Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi eller 020 749 54 70.

Anmäl dig redan nu via FSL:s medlemsintra, fsl.fi/medlemsintra!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67

Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70

Kommunikatör (vik.)

Ny FSL-fond delar ut medel till yrkesverksamma lärare

Tre av Finlands svenska lärarförbunds fonder har nu slagits samman till en ny fond; Finlands svenska lärarförbund FSL rf:s stödfond. Bidrag ur fonden kan nu sökas på en blankett som finns på FSL:s intranät för medlemmar på förbundets webbplats.

De tre fonder som nu slagits samman genom ett fullmäktigebeslut i höstas är Stipendie- och hjälpfonden, Brita och Gösta Cavonius fond och Hanna och Adolf Kronströms fond.

Stipendie- och hjälpfonden bildades 1968 då 13 tidigare fonder sammanslogs till en fond med egna stadgar. Ingen utdelning har gjorts sedan 2003. Fondens saldo var i början av år 2023 nästan 70 000 euro.

Brita och Gösta Cavonius fond har tillkommit i förbundets räkenskaper 1971 genom donation av Gösta Cavonius. I gåvobrevet skriver Cavonius att han vill visa sin uppskattning för det arbete som Finlands svenska folkskollärarförbund utfört för att förbättra lärarnas ställning.

”Fondens avkastning bör genom årlig utdelning efter det att kapitalet vuxit till 5000 mk …utges till lärare vid svenskspråkiga skolor i form av stipendier eller reseunderstöd…”

Ingen utdelning har gjorts sedan 2004. Saldo var i början av 2023 omkring 50 000 euro.

Hanna och Adolf Kronströms fond dyker upp i räkenskaperna i slutet av år 1971. Protokollsanteckningar om fonden saknas nästan helt och inga officiella stipulationer om utdelning torde finnas, berättar FSL:s förbundsekonom LisBritt Bergman. Saldo i början av 2023 var knappt 6000 euro.

Facklig verksamhet prioriteras

Den nya fonden har lediganslagit 5000 euro för 2023 års ansökningar. Ansökan och beslut om utdelning sker fortlöpande under året via blanketten på medlemsintra

ord för ord

inger damlin Förbundsordförande

Stolta lärare tryggar framtiden

Runebergstårta serveras alltid i början av februari. Lika säkert som att den delikatessen avnjuts är att FSL bjuder samtliga föreningar till föreningskurs i Tammerfors.

I föreningarna bor förbundets hjärta, det är där ute i kommunerna som våra lärare och rektorer har sin hemvist. Det är där “vi:et” börjar.

är ungefär 120 000 euro.

Förbundsstyrelsen beslutar årligen om det belopp som utdelas i form av stipendier för studieresor pch urser under följande år. För övriga användning av medel beslutar styrelsen från fall till fall.

Ur stadgarna för Finlands svenska lärarförbund FSL rf:s stödfond.

på www.fsl.fi. En maximal summa på 800 euro kan beviljas per ansökan per år och beslutet tas inom två veckor av förbundets ordförande.

– Till ansökningsblanketten skall bifogas uppgifter om till vad bidraget skall gå och en beräkning över kostnaderna, såsom till exempel deltagaravgift och re -

sekostnader, berättar Lis-Britt Bergman.

– Bidrag kan sökas av yrkesverksamma medlemmar i FSL.

Och såsom brukligt är med bidrag ur fonder är det inte nödvändigtvis den i ansökan nämnda summan som beviljas, den kan vara lägre.

Kriterierna för beviljande av understöd uttrycker att Kurser, seminarier eller motsvarande med koppling till facklig verksamhet prioriteras, men också motsvarande som knyter an till lärararbetet kan godkännas.

Understöd beviljas inte för litteratur eller övrig utrustning och kan inte heller sökas i efterskott.

Noteras bör att den nya fondens medel också kan användas för andra syften än de ovanstående bidragen. Bidrag kan också exempelvis beviljas för ”understödande av behövande förbundsmedlemmar och deras familjer i krissituationer” och ”till andra beaktansvärda ändamål, som de ursprungliga donatorerna eller fondernas grundare särskilt framhållit och i den ordning som förbundsstyrelsen finner skäligt.”

text och foto: tom ahlfors

Valannonser till rabatterat pris för FSL-medlemmar

Som vanligt erbjuder tidningen Läraren en rabatt på 50 procent på valannonser för FSL-medlemmar som ställer upp i riksdagsvalet 2023.

Som exempel kan nämnas att en ruta som mäter ca 10 cm x 10 cm erbjuds till priset 355 euro.

Valdagen är söndagen den 2 april 2023. arkivfoto: tom ahlfors

För att vara ute i god tid rekommenderas att kandidater- na annonserar i antingen nr 4

(utkommer den 23 februari), nr 5 (den 9 mars) eller nr 6 (den 23 mars) eftersom förhandsröstningen pågår den 22–28 mars och valdagen vid riksdagsvalet är söndagen den 2 april 2023.

Ta kontakt med tidningens redaktion för närmare uppgifter. tom ahlfors

Ett starkt “vi” i utbildningsfrågor gynnar alla. Det gynnar elevers och studerandes lärstigar, det gynnar samhället och det gör gott för oss lärare. Vi strävar efter att vara ett förbund där alla medlemmars röst ska höras. Ett förbund som stöder lärare så att vi tillsammans kan trygga framtiden.

Under höstens fullmäktige fastställdes förbundets strategi för åren 2022–2026. Strategin går under namnet ”Stolta lärare – ett framgångsrikt Finland 2026”. Det är ni lärare och rektorer som tryggar framtiden.

Strategin har processats under tiden januari-oktober 2022. Arbetet med den inleddes under föreningskursen 2022. Under vårens samtliga kurser, styrelsemöten och fullmäktigemöten lyssnade vi på våra medlemmar. Svaren kokades sedan ner i ett dokument och ur dokumentet växte så småningom strategin 2022–2026 fram. En strategi där vi unisont säger att FSL ska arbeta för ett framgångsrikt Finland 2026 genom trygghet och stabilitet i en föränderlig värld.

Läraryrkets och rektorsyrkets attraktionskraft är frågor som både syns i vår strategi och som inom kort kommer att bli extrasynliga i våra sociala medier. Attraktionskraft handlar om konkurrenskraftig lön och arbetsvillkor och ett idogt arbete för att förbättra dessa.

De strategiska satsningarna i strategin är riktningen för förbundets verksamhet under fyraårsperioden. Tyngdpunktsområden som kommer att finnas med i förbundets verksamhetsplan och även i föreningarnas verksamhetsplaner. Det här är frågor som vi diskuterar då vi träffas. Allt det vi gör bottnar i att vi är en trovärdig och synlig röst i samhällsdebatten. Det förutsätter aktivitet och omvärldsanalys. För oss är en tryggad statlig grundfinansiering en kärnfråga. Varje investering i utbildning är en investering i framtiden.

Förbundet kommer också i fortsättningen att aktivt arbeta för en hållbar arbetsmiljö som minskar medlemmars ökade arbetsbörda och ger arbetsro.

Läraryrkets och rektorsyrkets attraktionskraft är frågor som både syns i vår strategi och som inom kort kommer att bli extrasynliga i våra sociala medier. Attraktionskraft handlar om konkurrenskraftig lön och arbetsvillkor och ett idogt arbete för att förbättra dessa. Men yrkets attraktionskraft bygger vi också genom att för oss själva samt för samhället tydliggöra det goda i lärarskapet. FSL kommer under våren att belysa det goda i yrket ur flera lärarkategoriers synvinkel. För det är gott att vara lärare, det vet vi alla. Ja, det är rentav världens bästa jobb då vi riktigt tänker efter.

FSL:s förbundsekonom Lis-Britt Bergman berättar att den nya fonden uppkommit genom att tre gamla fonder slagit samman till en. Saldo för den nya fonden

Kan utländska studerande rädda små gymnasier?

För små gymnasier kan utländska studerande bli räddningen. Det är vad Finest Future hoppas på. På sikt vill företaget locka tusentals studerande per år till Finland och Kristinestads gymnasium är det första i Svenskfinland som visar intresse.

På många mindre orter finns det gymnasier som lider av brist på studerande. Låg nativitet med små årskullar som följd och minskad gymnasiebenägenhet kan snabbt ställa till det. En sådan ort är Kristinestad. Endast två elever från grundskolan inledde gymnasiestudier i höstas.

– I fjol hade högstadiet endast 79 elever, varav 24 niondeklassare. Normalt brukar vi ha en gymnasiebenägenhet på femtio procent men endast två valde det egna gymnasiet. Är det en slump att det blev så? Vi vet inte exakt men flera små årskullar i rad kan påverka ungdomar att välja andra alternativ som till exempel en yrkesutbildning, säger Peter Grannas, rektor för Kristinestads gymnasium, som nu har endast 23 studerande.

I höstas rapporterade medierna om den akuta elevbristen i Kristinestad. Den nyheten fångades upp av Peter Vesterbacka som leder företaget Finest Future som arbetar med att rekrytera utländska studerande till Finland.

– Efter att jag läste om elevbristen i Kristinestad tog jag kontakt med gymnasiet och sa att vi kan lösa problemet. På den vägen har vi nu startat ett samarbete, säger Vesterbacka, som var på besök i den lilla trästaden i mitten av januari.

Tusen kom i år

Finest Future inledde sin verksamhet för tre år sedan. Första året lyckades man få 15 utländska studerande till Finland, andra året kom 150 och i år 1000. På sikt vill företaget årligen förmedla 15 000 utländska studerande till gymnasieutbildningen och lika många till yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland.

Är det verkligen möjligt?

– Jag är helt övertygad om att det är möjligt, svarar Vesterbacka,

som är entreprenör med bakgrund inom bland annat Rovio, som är känt för mobilspelet Angry Birds.

Vesterbacka poängterar att Finland på sikt måste ha många nya medborgare på grund av den redan nu låga nativiteten.

– Vår egen befolkning minskar och vill vi bevara välfärden behövs cirka 60 000 nya personer till Finland varje år. Det här är fakta som ingen vågar ta upp, men enligt mig måste vi börja göra något åt den här enorma utmaningen, säger han.

Som en följd av låg nativitet har antalet studerande på andra stadiet halverats på tjugo år. Enligt Vesterbacka finns totalt 20 000 lediga platser inom gymnasiet och yrkesutbildningen.

– Vi har därmed en outnyttjad kapacitet inom vår utbildning på andra stadiet och de här platserna vill vi hjälpa till att fylla genom att rekrytera utländska unga studerande till Finland.

Det viktigaste rekryteringsområdet hittills har varit Asien men nu finns verksamhet också i flera afrikanska länder och intresset från Sydamerika är också stort.

Vad är det som ska locka hor-

der av unga studerande hit?

– Finlands styrkor är världens bästa skolsystem som är vida känt. Utöver det har Finland världens lyckligaste befolkning och är ett mycket säkert land. Det här är trumfkort som vi lyfter fram mycket starkt, säger han.

Måste ha språkkunskaper

Det finns redan många utländska studerande inom tredje stadiets utbildningar. De utbildar sig främst på engelska medan Vesterbackas koncept grundar sig på att de som kommer hit ska ha grundläggande kunskaper i finska eller svenska.

– Vårt utbildningsprogram är effektivt och grundar sig på att de har rätt till 75 minuters språkutbildning dagligen. Vi har fyrtio lärare i finska som utbildar våra sökande på distans och vår approach är en annan än den traditionella språkundervisningen.

– Vi har egna metoder och material för lärande som fungerar mycket bra som gör att våra utländska studerande på ett år lär sig finska på en nivå så att de kan genomföra gymnasiestudier, menar Vesterbacka.

För att antas till programmet

testas alla sökande för B1.1-nivå och inom ett år ska de klara kraven för B2.1-nivå, enligt den allmäneuropeiska referensramen för spårkkunskaper. I och med att de lär sig finska ökar chansen att det stannar i Finland efter utbildningen.

– Undersökningar visar att upp till 75 procent stannar och blir kvar om de lär sig det inhemska språket. Integreringen sker betydligt sämre om de inte gör det. Just nu har vi 50 000 ukrainare i Finland men eftersom de inte lär sig språket har de stora svårigheter att hitta jobb, säger han.

Kristinestads gymnasium är det första i Svenskfinland som samarbetar med Finest Future. Det innebär att studerandena ska lära sig svenska.

– Vi har också andra finlandssvenska skolor som visar intresse och det gör att vi också kommer att erbjuda språkutbildning i svenska.

Tidigare beslöt svenska utbildningsnämnden i Kristinestad en kvot på tio utländska studerande för gymnasiet för nästa läsår.

–De potentiella nya studerandena ansöker sedan till vårt gymnasium och det återstår att se hur många som kommer. Jag ser det

Finlands styrkor är världens bästa skolsystem som är vida känt. Utöver det har Finland världens lyckligaste befolkning och är ett mycket säkert land.

här som en positiv sak om vi genom samarbetet får fler studerande, säger Peter Grannas.

Lärarna är positiva

Enligt Grannas är responsen från lärarna positiv.

– Vi har haft flera möten med personalen och ingen har motsatt sig försöket. Faktum är att vi har för få studerande och vi vet också att internationella studerande som är motiverade kan innebära en frisk fläkt för våra inhemska studerande, säger han.

Frågor som diskuterats är om de utländska studerandena har rätt språkliga kunskaper.

– Eftersom Finest Future ordnar språkliga test borde de ha grundläggande färdigheter när de kommer hit. Så vi utgår ifrån att de som saknar tillräckliga kunskaper i svenska inte kan komma vidare i ansökningsprocessen. Men vi erbjuder så klart stödundervisning i svenska om det behövs.

Peter Grannas understryker att elevantalet i grundskolan igen är på ökande. Redan om några år ser det bättre ut och om gymnasiebenägenheten ökar kommer också antalet studerande i gymnasiet att öka.

– Men trots det ser vi detta samarbete som en möjlighet. Konsekvenser av elevbrist är att gymnasiet erbjuder studieavsnitt gemensamt för ettorna och tvåorna där det går för att få ned kostnaderna. Ett exempel på det är historia.

– Vi har ett bra kursutbud som kompletteras med samarbeten med andra. Några permitteringar har inte heller blivit aktuella eftersom de flesta lärare har delad tjänst med högstadiet, säger Grannas.

text och foto: christoffer thomasfolk

Peter Vesterbacka (till vänster) hoppas på tusentals utländska gymnasiestuderande till Finland på sikt. Här besöker han Kristinestads gymnasium som har brist på studerande. Nästa år kan upp till tio utländska studerande förmedlas dit, berättar rektor Peter Grannas

PETER VESTERBACKA

Det är stort söktryck till Optimas yrkesutbildning i Jakobstad, som de senaste åren haft cirka 1500 studerande. Samarbetet med näringslivet är gott och alternativen till hur utbildningen genomförs är många, berättar Ann-May Pitkäkangas, rektor för utbildningstjänster vid Optima.

Det är svårt att förklara varför en utbildning lockar. Trots att det nu finns många jobb inom servicebranschen är intresset för kock, bagare och konditor litet. Det är många orsaker som styr studerandenas val.

ANN-MAY PITKÄKANGAS

Rektor för utbildningstjänster vid Otpima

Optima lockar många studerande till Jakobstad

Behovet av arbetskraft är stort i Jakobstadsregionen.

Därför är behovet av studerande på andra stadiets yrkesutbildning vid Optima också stort. Söktrycket till de många utbildningar som erbjuds är stort och samarbetet med näringslivet är starkt.

– Andra stadiets yrkesutbildning i vår region mår bra. Intresset för att studera på Optima är stort och det är viktigt för det ger förutsättningar att tillgodose näringslivets behov. Här finns det nästan ingen arbetslöshet och våra utbildningar ger goda möjligheter till arbete, säger Ann-May Pitkäkangas, rektor för utbildningstjänster vid Optima i Jakobstad.

Siffror från Statistikcentralen för 2020 visar att hon har rätt. Enligt dem är sysselsättningsgraden över 86 procent för studerande som utbildat sig vid Optima.

– 20–25 procent av de som studerat här söker också till tredje stadiets utbildningar, vilket visar att det finns många olika vägar att gå längs utbildningsstigen och att en yrkesutbildning ger möjligheter för dem som inte väljer gymnasiet, konstaterar hon.

Beroende på årskullarna varierar antalet sökande via den gemensamma antagningen. Men enligt Pitkäkangas har Optima de senaste åren haft cirka 1500 studerande, som periodvis under året kan uppgå till över 2000.

– År 2022 hade vi faktiskt 13 procent mer studerande än vad vi har fått finansiering för. Det visar också att våra utbildningar är populära och att arbetslivet efterfrågar

denna kompetens.

Nära samarbete

För att kunna svara på regionens behov av yrkeskunnigt folk har Optima ett mycket nära samarbete med näringslivet. Pitkäkangas ger några exempel på utbildningar som tillkommit snabbt för att snabbt kunna tillgodose näringslivets behov.

– Grundexamen i logistik är ett exempel. Den startade i höstas för att det behövs lastbilschaufförer. Tidigare exempel är en examen i lantbruksteknologi som tillkom som alternativ för lantbrukssidan som har stort behov av den kompetensen.

Det finns i dag många olika alternativ för den som vill få en yrkesexamen. Knappt 400 studerande är årligen sådana som söker via den gemensamma ansökan och gått ut högstadiet. De flesta av dem får en så kallad grundexamen genom utbildningsavtal.

– Vi vill ha unga studerande som kommer från den grundläggande utbildningen i skolmiljö eftersom många av dem behöver mogna. Sedan erbjuds de också praktik och om de vill kan de också välja att slutföra utbildningen på läroavtal, förklarar hon.

Det andra alternativet som Optima erbjuder är en utbildning på läroavtal. Det riktar sig huvudsakligen till vuxna studerande och innebär i praktiken att största delen av utbildningen sker på en arbetsplats.

– En läroavtalsutbildning kräver att studeranden har en arbetsplats och kan ingå arbetsavtal med arbetsgivaren. Under studietiden får studeranden också lön och den här typen av alternativ har blivit populärt. Volymmässigt är de som söker via kontinuerlig ansökan större än de som söker inom ramen för den gemensamma. Många av

dem är också vuxna, berättar Pitkäkangas.

Stärker yrkesutbildningen

Under utbildningen avlägger studeranden yrkesprov för att påvisa sitt kunnande. På så sätt är Optima med och koordinerar utbildningen i samarbete med näringslivet. Att det skulle medföra en risk för att utbildningen kvalitetsmässigt försämras ser hon inte.

– Jag ser tvärtom att den utbildning som genomförs i arbetslivet stärker utbildningens kvalitet. Näringslivet vet vilket kompetensbehov som krävs och har den senaste tekniken och maskinparken. Yrkesutbildare har inga realistiska möjligheter att erbjuda den senaste tekniken. Spetskunnandet finslipas genom utbildning i arbetslivet, menar Pitkäkangas.

Många av dem som utbildar sig inom utbildningsavtal väljer att avsluta studierna på läroavtal. Det ser hon också som en positiv sak.

– Kraven utgår fortsättningsvis från examensgrunderna och den linjen följs trots att studeranden vill övergå till läroavtal. Finns exempelvis en bra salong för en blivande kosmetolog är det positivt att vi kan ha individuella arrangemang för våra studerande.

Optimas anordnartillstånd, som är godkänt av Undervisnings- och kulturministeriet, reglerar utbildningsutbudet. Utbildningsanordnarna kan därmed inte ordna vilka utbildningar som helst. Men vilka utbildningar är populärast just nu?

– Våra utbildningar inom de tekniska branscherna – allt från lantbruk, bil, el, bygg och maskin – lockar många studerande. Men det är svårt att förklara varför en utbildning lockar. Trots att de nu finns mycket jobb inom servicebranschen är in-

tresset för utbildningar till kock, bagare och konditor mindre. Det är många orsaker som styr studerandenas val, säger hon. Handledning och tillsyn I samband med att den utvidgade läroplikten trädde i kraft hösten 2021 är Optima förpliktigad att erbjuda minst 12 timmars handledning för varje avlagd kompetenspoäng. Det omfattar nu första och andra års studerande och nästa år även treorna. – Lagen förpliktigar oss till handledning och tillsyn och vi följer med hur studerande framskrider i studierna och vidtar åtgärder om de avviker från planen. Avbryter en läropliktig studierna anmäls det till en databas och under 2022 hade vi en sådan anmälan, vilket visar att vår handledning fungerar bra.

Den utvidgade läroplikten har utökat den statliga finansieringen till andra stadiets yrkesutbildning. Från 2019–2023 har finansieringsnivån ökat med 277 miljoner euro, varav en stor del är indexjusteringar. 29,4 miljoner av det är för att täcka den utvidgade läroplikten.

– Utrustning och material är nu gratis för våra studerande och ökningen av den statliga finansieringen motsvarar inte läropliktsreformens verkliga kostnader, säger hon.

Pitkäkangas ser inte att yrkesutbildningen konkurrerar med gymnasierna.

– Jag ser att vi kompletterar varandra. Och jag tycker också att yrkesutbildningen och gymnasierna borde samarbeta mera, där initiativet oftare kunde komma från den senare, säger hon.

text och foto. christoffer thomasfolk

EDUCAMÄSSAN 2023

Utbildningen är en möjliggörare

– Vilken glädje att få vara tillbaka på en mässa. Människomöten, inspiration och delat kunnande!

Med de orden öppnade FSL:s ordförande Inger

Damlin den svenskspråkiga avdelningen av utbildningsmässan Educa, som i slutet av januari arrangerades för första gången på två år.

Damlin har suttit som ordförande i styrgruppen för Hörnan, som det svenskspråkiga monterklustret på Educa kallas.

Aktörerna och utställarna i Hörnan jobbar alla för samma sak och har den finlandssvenska utbildningen för ögonen, sade Damlin.

– God utbildning på svenska står i fokus.

– Undersökningar visar neråtgående trender för kunskapsresultaten bland elever och studerande i en skolvardag där mental ohälsa ständigt är närvarande. Allt detta medan regering efter regering i sina uttalanden betonar att Finland klarar sig enbart genom kunnande och utbildning, sade Inger Damlin.

Att en god utbildning har en utjämnande funktion i välfärdssamhället är välkänt sedan länge.

– Barn kan inte välja sina föräldrar eller deras utbildningsnivå, inte sin hemort och allra minst sitt kön. Men det är just den här typen av faktorer som är avgörande för barns och ungas lärande, sade Damlin.

– Därför är det av största vikt att alla barn unga har en jämlik tillgång till utbildning. Utbildningen är en möjliggörare i den värld vi nu lever i.

Vad är jämlik utbildning?

Samma ämne tangerades i en paneldebatt i Hörnan som modererades av Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning inom

Svenska folkskolans vänner. Han hade inbjudit Ann-Catherine Henriksson, utbildningsplanerare vid CLL, Centret för livslångt lärande och Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor vid Oxhamns skola i Jakobstad och suppleant i FSL:s styrelse för att diskutera under rubriken ”Skolan som garant för lika möjligheter att lära”.

– En lärare inom den finskspråkiga yrkesutbildningen vittnade nyligen om att det inte finns en enda undervisningsgrupp där det inte förekommer psykisk ohälsa, inlärningssvårigheter eller språkliga utmaningar bland de studerande. Tycker ni att detta beskriver av finländska utbildningen över lag, frågade Wahlström.

Ann-Catherine Henriksson höll med.

– Det är nog så. Det är viktigt och efterlängtat att föra en god, konstruktiv diskussion som leder konstaterande av behov och framför allt handlingar.

Malin Höglund-Snellman håller också med, men upplever inte beskrivningen som upprörande.

– Vi hittar nog de här utmaningarna bland vuxna personer också. Vi skall inte fästa oss alltför mycket vid att alla mår så dåligt, utan i stället fokusera på hur vi i skolan hanterar det. Vilka åtgärder har vi för att hjälpa dem? Och – framför allt – vilka resurser har vi för att tackla utmaningarna?

– De språkliga utmaningar som det talas om får vi ju se som en direkt följd av att samhället blivit öppnare och att vi har många elever som har andra hemspråk än finska eller svensk och det är ju något som vi finlandssvenska skall vara glada över, sade Malin.

Definitionen på jämlik utbildning kan variera regionalt, lokalt och till och med inom en och samma skola, konstaterade Niklas Wahlström och hänvisade till en NCU-rapport från 2021. Vad är då en jämlik utbildning? Att man ger kompensation till dem som har svårare att uppnå läroplanens målsättningar eller att man ger samma stöd till alla för att var och en skall uppnå mål enligt egen po-

tential, det vill säga de elever som inte har språkliga eller socioekonomiska utmaningar i bagaget?

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag Wahlström för sedan in de engelska begreppen ”equality” och ”equity” i diskussionen, där det första innebär att alla får samma stöd och det senare att alla får stöd efter behov så att de kan uppnå samma nivå.

Malin Höglund-Snellman säger att ”equity” borde vara målsättningen men att det är omöjligt att bortse från alla bakgrundsfaktorer.

– Men jag tycker det är viktigt att erkänna att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Eleverna med utmaningar behöver mera stöd. Det är vanskligt att dela in elever i starkare och svagare, medelmåttorna skall också ses. En jämlik utbildning innebär att alla elever har rätt att vara starka och svaga inom olika områden och får stöd och hjälp då de behöver.

Elever med många specialbehov i en för stor grupp är också en

Det svenskspråkiga monterklustret Hörnan var välbesökt under mässan. foto: frida lönnroos

I FSL:s bås blev besökarna bjudna på åländska äpplen. foto: frida lönnroos

i vår värld!

Enig politikerkör i utbildningsdebatt

under Educamässan.

Grundfrågan som moderatorn, journalisten Jan Andersson formulerade inledningsvis var: Hurudan utbildningspolitik kommer den kommande riksdagen att bedriva?

Han började emellertid med att be deltagarna i debatten att vifta med ett grönt eller ett rött kort och därigenom svara ja (grönt) eller nej (rött) på frågan om de som eventuella medlemmar av den kommande regeringen vill ha undervisningsministerportföljen.

Alla tackade ja, det var bara Sannfinländarnas representant Sakari Puisto som lyfte både det gröna och det röda kortet och hänvisade till att också posten som forsknings- och kulturminister intresserar honom.

Av förståeliga skäl, han har faktiskt disputerat vid universitetet i Cambridge.

Av deltagarna i debatten var det bara fyra partier som hade sänt sina ordförande. Anna-Maja Henriksson från Svenska folkpartiet, Harry Harkimo, Rörelse Nu, Li Andersson, Vänsterförbundet och Maria Ohisalo, Gröna förbundet. De övriga var Antton Rönnholm, Social -

En oproportionerligt stor del av lärarens arbetsdag går till annat än undervisning.

ANNA-MAJA HENRIKSSON

Ordförande, Svenska folkpartiet

demokraterna, Antti Häkkänen, Samlingspartiet, Petri Honkonen, Centern och Mila Lehtonen, Kristdemokraterna.

Låt lärarna vara lärare Vilken är då den kommande undervisningsministerns viktigaste uppgift?

– Att polera de grundläggande sakerna. Men regeringsprogrammet avgör ministerns svängrum, sade Antti Häkkänen och tillade att det inte bara är en resursfråga att förbättra läranderesultaten.

Också Hjallis Harkimo ville få grunden i skick i grundskolan.

– Vi har för stora klasser och för få anställda.

Anna-Maja Henriksson rev ner ovationer då hon slog fast att lärare skall få vara lärare.

– En oproportionerligt stor del av lärarens arbetsdag går till annat än undervisning.

Lovar ni att ge lärarna arbetsro under nästa riksdagsperiod, undrade Jan Andersson.

Och hör och häpna, alla representanter för alla deltagande partier lyfter den gröna lappen.

Stanna på klassen

Var fjärde elev i grundskolan får idag intensifierat eller särskilt stöd.

– Just därför är grundfinansieringen viktigare än olika projekt, sade Antti Häkkänen, som efterlyser en reform av trestegsstödet.

Centerns Petri Honkonen påtalade att inklusion inte får användas av kommunerna som en sparåtgärd.

– Om en elev inte uppnår målen i läroplanen är det elevens rätt att gå om den klassen, sade han, men tillade att detta inte skall betyda att man skär ner på mängden stöd.

Också detta uttalande belönades med applåder.

Problemen med trestegsstödet kan åtgärdas för 200 miljoner euro, sade nuvarande undervisningsminister Li Andersson.

– Men en sådan summa kan ingen minister mitt under regeringsperioden komma över, utan om detta måste beslutas i regeringsprogrammet.

text och foto: tom ahlfors

faktor i sammanhanget.

– Då är det inte nödvändigtvis så att de svagare elever inte syns utan att den generella nivån på undervisningen sjunker. Det är svårt att ha en fördjupning och använda korrekta begrepp men

samtidigt uttrycka sig enkelt och begränsa lärostoffet och hålla sig till basfärdigheter. Det är en ekvation som inte går ihop, sade Malin Höglund-Snellman.

tom ahlfors

Niklas Wahlström från SFV ledde en diskussion om jämlik skola. I mitten Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor vid Oxhamns skola i Jakobstad och till höger Ann-Catherine Henriksson, utbildningsplanerare vid CLL. foto: tom ahlfors

Det var en samling eniga politiker som deltog i den partidebatt som undervisningens fackorganisation OAJ arrangerade

OAJ arrangerade den traditionella partidebatten under Educamässan. foto: tom ahlfors

Bokgåvan bidrar till läslust

Vinterns bokpaket som riktas till årskurs fem togs väl emot i Katarinaskolan i Karis. Böckerna kommer väl till pass inom undervisningen, intygar klassläraren Ronja Mannström.

Kepler 62 Bok ett: Inbjudan. Så heter det verk som Kyra Laitinen valt att läsa bland de tio böcker som hennes klass mottog i slutet av januari.

– Den verkade väldigt spännande, säger hon och intygar att innehållet uppfyller förväntningarna.

Emil Ljunggren lyfter likaså fram det medryckande innehållet som avgörande då han fastnade för Gamers Level 1: Dubbelspel.

– Det var den enda som såg spännande ut för mig, säger han och ger boken vitsordet sju på en skala från ett till tio.

En sjua ger också Kyra för den bok som hon har plockat ut.

Uppmuntrar

Böckerna som de två klasskamraterna läser är två av totalt tio stycken som ingår i det bokpaket som nyligen delades ut till klasser i årskurs fem i landets svenska skolor. Satsningen, som bekostas av Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, togs väl emot här i klass 5A i Katarinaskolan i Karis.

– Böckerna kan uppmuntra en att läsa mer, säger Kyra Laitinen och berättar att hon läser en hel del också hemma, just nu mest böcker om Lasse-Majas detektivbyrå.

Emil Ljunggren säger att tröskeln sänks för var och en att ta sig an en bok, då de färdigt finns i klassrummet. Han berättar att

han normalt inte läser mycket böcker, bland annat för att andra sysslor tar så stor del av fritiden.

Men en tryckt bok är i varje fall att föredra framför att läsa en bok på surfplatta, säger han och får medhåll av Tyra.

218 uppsättningar

Bokpaketen delas vartannat år ut till årskurs ett och vartannat till årskurs fem. Innehållet sammanställs av Sydkustens ordkonstskola. Förbundet Hem och Skola har i sin tur tagit emot ansökningarna från skolorna.

Det aktuella bokpaketet har skickats till totalt 218 klasser runt om i landet. Till mottagarna hör även de tre klasserna i årskurs fem i Katarinaskolan, som alla valde att anhålla om varsin uppsättning.

Ronja Mannström som är klasslärare för 5A säger att böckerna uppskattas högt och att det blir en förenande grej då de uttryckligen riktas till klassen, där de kan användas gemensamt.

– Utbudet är fint. Här finns böcker i många olika genrer, säger hon och berättar att hon för högläsning valt en faktabok, nämligen Skärmhjärnan junior.

Böckerna kommer framför allt att användas i modersmålsundervisningen och under vårens läsveckor, då en lektion per dag viks uttryckligen för läsning.

Stor variation

Hur är det med de ungas läsvanor? Ronja Mannström säger att det varierar väldigt mycket från elev till elev.

– En del kan ha svårt att riktigt komma in i en bok, att faktiskt koncentrera sig på att läsa.

Hon konstaterar att flickor tenderar att lättare hitta arbetsro än pojkarna när det kommer till tryckta skrifter.

Själva läskunskapen är ändå i regel god:

– Eleverna är duktiga på att läsa texter och alla är beredda att läsa högt då de ombeds göra det.

Samarbete

Det är nu för sjätte året i rad som bokgåvan förverkligas genom ett samarbete mellan nämnda parter.

Vid Sydkustens ordkonstskola är det ordkonstläraren Maja Ottelin som håller i trådarna för bokpaketen. Hon berättar att utbudet i de årliga helheterna ska vara så brett och färskt som möjligt. Sam-

tidigt är kring hälften av böckerna alltid finlandssvenska.

Ett tillhörande läromaterial kommer med bokpaketet. Materialet är utarbetat av ordkonstskolan och det knyter an till de finlandssvenska böckerna.

Ordkonstskolan erbjuder också digitala träffar för klasslärarna i årskurs fem. Maja Ottelin presenterar då bokurvalet och det tillhörande materialet. Två träffar inföll tidigare under veckan och den tredje och sista hålls måndagen den 13 februari klockan 15–16. Intresserade kan anmäla sig till maja.ottelin@sydkusten.fi

Lisi Wahls stiftelse bekostar också bokpaket för skolor med klasser i högstadiet och på andra stadiet. Ansökningstiden infaller senare under våren. Mera information hittas på Förbundet Hem och skolas hemsida, www. hemochskola.fi, under rubriken Skola.

text och foto: niclas erlin

Eleverna är duktiga på att läsa texter och alla är beredda att läsa högt då de ombeds göra det.

RONJA

Årets bokpaket som delas ut till årskurs fem består av följande tio böcker:

͸ Alla mina katastrofer av Karin Filén.

͸ Hundra dagar hemma av Matilda Gyllenberg och Maria Sann (ill.).

͸ Skärmhjärnan junior av Anders Hansen och Mats Wänblad.

͸ Extrem överlevnad. Berättelser ur verkligheten av David Long. Översättning: Ingela Jernberg.

͸ Bilskelettet. Sju berättelser av Hanna Lundström och Frank A. Unger (ill.).

͸ Adjutantens hemlighet av Sebastian Nyberg.

͸ En äkta ljugis av Ingrid Olsson, ELLER Totalt bortglömd – av Christina Lindström.

͸ Gamers. Level 1: Dubbelspel – av Andreas Palmaer och Jonas Källberg (ill.).

͸ Kepler62 Bok ett: Inbjudan av Timo Parvela, Björn Sortland och Pasi Pitkänen (ill.). Översättning: Marjut Hökfelt.

͸ Nattkorpen av Johan Rundberg.

Tio böcker

MANNSTRÖM

Klasslärare i Katarinskolan i Karis, Raseborg.

Emil Ljunggren, Ronja Mannström och Kyra Laitinen säger att titlarna i vinterns bokpaket utgör ett välkommet tillägg till litteraturen i klassrummet.

Böckerna representerar flera genrer.

Tidiga krav kan leda till stor oro

Joakim Jäntti

är ledande

skolspykolog för de svenska skolkuratorerna och skolpsykologerna i Esbo och Grankulla och hans arbetsgivare är från och med årets början Västra Nylands välfärdsområde.

– För familjerna, barnen, eleverna och studerandena skall servicen och tjänsterna fortgå på samma sätt som tidigare trots övergången till välfärdsområdet, säger han.

I praktiken har övergången för exempelvis skolpsykologer och -kuratorer inneburit att de har kommit in i en ny organisation med alla strukturomvandlingar det innebär, men de skall so wie so finnas tillgängliga i skolorna precis som förut.

Joakim Jäntti har de senaste åren varit chef för de svenskspråkiga skolpsykologerna och -kuratorerna i Esbo, men från och med årsskiftet och den administrativa reformen hör också psykologerna och kuratorerna i Grankulla till samma team tills den kommande organisationsstrukturen planerats klart.

– Organisationen kommer att planeras och få sin slutgiltiga form under våren.

Tror du att några större förändringar kommer att ske?

– Det är för tidigt att i det här skedet säga något om det, men det finns ju nu gränser för hur många elever en skolpsykolog och en skolkurator skall ha, maximalt 670 elever per kurator och 780 elever per psykolog, en lagstadgad gräns som träder i kraft 1.8.2023. Jag utgår från att man inom välfärdsområdena måste hålla sig inom dessa gränser.

Dessa siffror – som Joakim Jäntti tycker är rimliga – är sedan årsskiftet lagbestämda. Tidigare var antalet elever per psykolog eller kurator inte definierat, men de nya siffrorna grundar sig nog på den tidigare fördelningen av elever per psykolog och kurator. Joa-

kim Jäntti jobbar för tillfället som skolpsykolog i Mattlidens skola i Esbo som har ungefär 800 elever i åk 1–9.

Det finns inte resurser för att ha en skolpsykolog närvarande hela tiden i en mindre skola, men det finns i alla fall en psykolog som är utnämnd för just den skolan. Det finns alltså en möjlighet för vårdnadshavare och för skolpersonal att kontakta skolan egen psykolog.

Inte rätlinjiga arbetsuppgifter

För en psykolog som sköter tre olika skolor blir arbetsbilden en annan än för en psykolog som jobbar endast i en stor skola.

– Vi har i Esbo haft som målsättning att arbetsbilden skall vara rimlig och att ingen skall ha ett stort antal skolor, även om de är mindre. Arbetsuppgifterna är inte helt rätlinjiga – ju mera en psykolog finns tillgänglig, desto mera arbete brukar det finnas.

Det ena ger det andra.

Vad beror det här på?

– Om psykologen är bekant för eleverna brukar tröskeln för eleverna att ta kontakt sjunka.

I Esbo har resurserna för skolpsykologer och kuratorer varit rätt bra, säger Joakim Jäntti. Men kontinuiteten har varit en stor utmaning under de senaste åren och har lett till många personalbyten.

Det största problemet i detta sammanhang är dock inte att det tar tid för skolpsykologer och -ku-

ratorer att bygga upp och skapa en relation till sina klienter.

– De nyanställda har snabbt kommit in i sina arbetsuppgifter. Proffs är proffs!

Att jämlikt och enhetligt kunna erbjuda yrkeskategorins service och tjänster på olika håll och att skolpsykologer och skolkuratorer på ett bredare plan samarbetar är en förmodad och önskvärd strävan för välfärdsområdena.

En grundförutsättning för att jobbet skall kunna skötas smidigt är också det mångprofessionella samarbetet i skolan, det vill säga teamet som består av kurator, hälsovårdare och psykolog.

– Dessutom samarbetar vi mycket med klasslärare och speciallärare.

Psykologen undersöker och utreder

En vanlig arbetsgång är att vårdnadshavarna tar kontakt med skolkuratorn eller -psykologen, eller med hälsovårdaren, men Joakim Jäntti betonar att han ju inte är chef för hälsovårdarna i skolan, också om de också är anställda av välfärdsområdet från och med årsskiftet.

– Men barnets väl står i centrum och vi har mycket samarbete med vårdnadshavarna och också utomstående instanser, som exempelvis vården.

Hur skiljer sig ditt arbete som psykolog från skolkuratorns arbete?

– Det är en bra och ofta ställd

Om psykologen är bekant för eleverna brukar tröskeln för eleverna att ta kontakt sjunka.

fråga. Den klaraste skillnaden är att det är psykologen som vid behov gör en psykologisk undersökning och utredning. Till skolkuratorerna hör till exempel grupptrivsel och kompisrelationer. Ofta kan dessa faktorer och uppgifter gå hand i hand och in i varandra.

Det finns både kortare och längre klientrelationer för en skolpsykolog och teamet runtom.

– Den direkta kontakten till en psykolog kan vara kortare och intensivare då exempelvis någon utredning görs, men uppföljningen får gärna pågå en längre tid.

Det kan för en skolpsykolog betyda att en första klientkontakt sker under barnets tid i förskolan varefter en period utan aktiv kontakt tar vid men sedan kan en uppföljning behövas i ett senare skede.

Hur ser din arbetsdag ut här i Mattlidens skola?

– I och med att jag har adminis-

trativa uppgifter har det varit en hel del på gång med övergången till välfärdsområdet. Det har varit spännande och nödvändigt att i en föränderlig situation försöka se till att allt löper så smidigt som möjligt, säger Joakim Jäntti, som på grund av sina administrativa uppgifter i princip har ett nedsatt antal elever på sin lott.

– Men förutom dessa uppgifter handlar jobbet om att ha tid att träffa elever och ha kontakt med vårdnadshavare, vilket är nödvändigt och avgörande. Dessutom har jag ett kontinuerligt samarbete med skolans övriga personal. Magmas ungdomsbarometer avslöjade att den mentala hälsan och tron på framtiden hos ungdomar idag inte är god. Hur märker du det här?

– För tillfället handlar nog elevernas funderingar dels om sin situation för tillfället, dels om framtiden och mera långsiktiga planer.

– Det finns en stor medvetenhet om vad som krävs för att komma in till vissa olika utbildningar. Många delar tillsammans gör att barnen tidigt börjar fundera på sin framtid och detta i kombination med andra saker gör att det blir jättestora frågor i ett tidigt skede av livet och som säkert kan leda till en oro för hur man skall fixa det, säger Joakim Jäntti.

text och foto: tom ahlfors

Joakim Jäntti är ledande skolpsykolog i Esbo och jobbar för tillfället i Mattlidens skola i Esbo.

JOAKIM JÄNTTI Ledande skolspykolog i Esbo

kolumnen

mikko ollikainen Riksdagsledamot, Svenska folkpartiet

Utbildningssektorn behöver arbetsro

Som beslutsfattare som värnar om utbildningsfrågor var jag orolig över att utbildningspolitiken skulle falla i glömska inför det stundande riksdagsvalet, bland annat på grund av kriget och dess kringeffekter, men även med tanke på utmaningarna inom vården. Jag hade fel och det är bra – utbildningen kommer att bli ett angeläget och viktigt valtema.

Den finländska utbildningen har tidigare varit bäst i klassen. Resultat bland elever och studerande på alla utbildningsnivåer har varit utmärkta, inte minst enligt internationella bedömningar. Under de senaste åren har trenden vänt och det kommer säkerligen inte som en överraskning för någon – allra minst för dem som jobbar i skolorna. Samhället har levt i ett slags Pisabubbla som nu verkar ha spruckit.

Klyftorna mellan elevernas kunskapsnivåer växer och toppresultaten är färre än tidigare. Baskunskaperna har försämrats och allt fler elever har problem med att räkna, skriva och läsa. Ja, även förstå det de läser och skriver. Samtidigt visar mätningar att lärarkåren har en minskad arbetstillfredsställelse och fler överväger att byta bransch på grund av ökad arbetsbelastning.

De pedagogiska tyngdpunkterna i läroplanen har varierat över tid. På 90-talet lanserades temabaserat lärande medan LP 2016 talar för ett individuellt och flexibelt lärande. Enligt många en riktning åt fel håll. Trestegstödet behöver granskas och utvärderas. Hur den fysiska skolmiljön utformas har stor betydelse.

De pedagogiska tyngdpunkterna i läroplanen har varierat över tid. På 90-talet lanserades temabaserat lärande medan LP 2016 talar för ett individuellt och flexibelt lärande. Enligt många en riktning åt fel håll.

Här har vi alla ett ansvar. Nu krävs en modig och även självkritisk analys. Men vi kan inte stanna där för länge utan behöver blicka framåt. För oss beslutsfattare gäller det att agera. Den kommande regeringsperioden kommer att bli tuff ur ett ekonomiskt perspektiv, oavsett vem som sitter i regeringen. Att det finns en uttalad gemensam syn på att inte göra nedskärningar i skola och utbildning är otroligt viktigt.

Lärare är ambitiösa och skickliga i sitt jobb och förtjänar stöd och uppmuntran. De senaste åren har pandemin tvingat hela utbildningssektorn, liksom samhället i övrigt, till specialarrangemang. Lärarna måste få tid för grunduppdraget -att undervisa, handleda, stöda - i stället för ökad byråkrati. Vardagsutmaningarna är en helt andra i dag än då jag själv gick i skolan, fastän jag tillhör de yngre i beslutsfattarskaran.

Vi behöver ge skolan arbetsro och stabilitet. Baskunskaperna måste igen få komma i förgrunden. De alltmer projektbaserade och självstyrda arbetssätten bör kunna ifrågasättas. Skolklasserna får inte växa sig för stora och behovet av stödfunktioner måste tillgodoses; resursfrågor som inte minst faller på oss beslutsfattare att ta ställning till. Utmaningarna är som synes många, men till för att övervinnas.

Svenska nu förslår målmedvetna satsningar på det andra inhemska

Hanaholmens Svenska nu-nätverk konstaterar att det finns en efterfrågan på svenskkunnig arbetskraft i det finländska samhället. Företagarna i Finland utredde språkkunskapernas betydelse med en enkät till sina medlemsföretag våren 2021.

Svenskan visade sig vara det klart mest använda språket efter finskan och engelskan: 44 procent av företagen uppgav att de behöver svenskan i sin verksamhet.

Landets utbildningssystem klarar emellertid inte av att svara på behovet av språkkunnig arbetskraft och svensklärarna är uppgivna över de uppenbara bristerna.

Nätverket Svenska nu föreslår målmedvetna satsningar på undervisningen i det andra inhemska språket för att Finland ska kunna leva ut sin potential som ett tvåspråkigt land.

Satsa på svenskundervisningen Grundskolans medellånga lärokurs i svenska (B1-svenska)

lägger grunden för den finskspråkiga befolkningens svenskkunskaper.

Regeringen Marin beslöt att lägga till en årsveckotimme

svenska i grundskolans språkprogram och en förnyelse av läroplanen har påbörjats. Svenska nu förutsätter att följande regering förbinder sig att verkställa beslutet att införa en årsvecko-

timme mera svenskundervisning i åk 7–9 och reserverar behövliga medel för ändamålet.

Mera undervisning i svenska inom yrkesutbildningen Yrkesutbildningens studier i andra inhemska språket ger inte tillräckliga färdigheter att studera språket på högskolenivå, utan endast en formell kompetens.

På högskolenivå måste studeranden ofta repetera grunderna i svenska språket innan de avlägger den så kallade tjänstemannasvenskan, vilket drar ut på studierna. Svenska nu föreslår att de obligatoriska studierna i andra inhemska språket omfattar minst två kunskapspoäng.

Obligatorisk svenska och finska i studentexamen Svenska nu konstaterar att studier i det andra inhemska språket är en central del i alla finländares skolgång och föreslår därför också att ämnet ingår för alla som avlägger studentexamensprovet.

Mikael Hiltunen är projektchef för Svenska nu. arkivfoto: tom ahlfors

Nils Saramo blir vd för Schildts & Söderströms

Mari Koli avgår från sin post som verkställande direktör för förlaget Schildts & Söderströms på egen begäran enligt ett pressmeddelande. Ny vd blir Nils Saramo, för tillfället läromedelschef på förlaget.

Mari Koli fortsätter i bolaget som Senior Advisor till slutet av 2023 för att trygga en smidig övergång. – Jag sökte mig till förlagsbranschen för att jag älskar litteratur, och jag avgår nu på toppen av min förläggarkarriär för att få mera tid över till att läsa och skriva, säger hon.

Styrelseordförande Claes von Heiroth betonar den stora insats Mari Koli har gjort för bolaget.

– Styrelsen är tacksam för det framgångsrika jobb Mari har

Lediga jobb

gjort för bolagets utgivning av allmänlitteratur. Tack vare hennes insats är S&S idag ett starkt och välkänt förlag, som får tack både av författarna och läsarna, säger von Heiroth.

Styrelsen har utnämnt Nils Saramo till ny vd för S&S fr.o.m.

1.2.2023. Nils Saramo har lett S&S Läromedel, bolagets största enhet, sedan 2015 och han leder S&S Läromedel också framöver.

– Nils Saramo har visat starkt ledarskap inom S&S Läromedel och har bl.a. genomfört en lyckad digitalisering av gymnasieläromedlen och styrelsen har stort förtroende för att hela bolaget skall utvecklas vidare under hans ledarskap, säger von Heiroth.

Finlands svenska lärarförbund

äger några procent av aktierna i

Schildts & Söderströms, vilket berättigar förbundet till säte i förlagets styrelse. För tillfället innehar förbundets ordförande Inger Damlin den posten. Hur tror du bytet av vd påverkar utgivningen av läromedel på

Jag avgår nu på toppen av min förläggarkarriär för att få mera tid över till att läsa och skriva.

MARI KOLI

Avgående vd för Schildts & Söderströms

Vill

Att jobba på en språkö är inspirerande och lärorikt. Här behöver alla varandra! Daghemmen och skolorna är små och runt dem bildas en liten gemenskap som du lätt blir en del av.

I den lilla personalgruppen får alla möjlighet att vara med och utveckla verksamheten. DU blir en viktig person och får användning för alla dina styrkor. Småskaligheten gör att det är lätt och naturligt att arbeta åldersövergripande och temainriktat.

Björneborgs svenska samskola rekryterar en vikarie i finska, timlärare i huvudsyssla i slöjd och huslig ekonomi, finska och engelska, lektor i engelska och franska, lärare och barnskötare i småbarnspedagogik.

Kontakta rektor Susanne Blomquist, tel. 044­243 2531

Svenska skolan i Hyvinge rekryterar klasslärarvikarie för tiden 9.8–22.12.2023. Kontakta rektor Eveliina Luotonen, tel. 040-580 7266

Onnimanni daghem i Jyväskylä rekryterar småbarnspedagoger.

Kontakta vice föreståndare Jaana

Hänninen, tel. 050-568 7586

Trollebo daghem i Kervo rekryterar barnskötare och lärare inom småbarnspedagogik. Kontakta föreståndare Tiina Aho, tel. 044-788 1058

Svenskbacka skola i Kervo rekryterar ordinarie timlärare med klassläraruppgifter, gärna med undervisning i konst och musik. Kontakta rektor

Maria Mustala, tel. 040-318 4226

Kotka svenska barnträdgård rekryterar lärare och barnskötare inom småbarnspedagogik.

Kontakta föreståndare Anu Roitto, tel. 050­381 4088

Kotka svenska samskola rekryterar en timlärare I huvudtjänst i finska och engelska på högstadiet och gymnasiet samt timlärare i t ex huslig ekonomi, slöjd, företagsamhet och eventuellt andra läroämnen.

Kontakta rektor Carina Stenberg, tel. 050­380 4729

svenska?

– Det kommer högst sannolikt inte att påverka läromedelssidan.

Förlaget mår fint, säger Damlin.

– Schildts & Söderströms har många prisbelönta titlar och en läromedelssida som befinner sig i

utveckling.

– Framtiden i förlagsbranschen kantas dock av utmaningar. Ljudböcker, chatbotar och annan digitalisering påverkar branschen. tom ahlfors

Folkhälsan Lekis och Folkhälsan Villekulla i Kouvola rekryterar barnskötare och lärare inom småbarnspedagogik. Kontakta föreståndare Eeva Lavonen, tel. 045-237 4665.

Svenska daghemmet i Lahtis rekryterar lärare inom småbarnspedagogik.

Kontakta föreståndare Monika

Lumislahti, tel. 050-528 9624

Svenska skolan i Lahtis rekryterar förskollärare och klasslärare.

Kontakta tf. rektor Jussi Virsunen, tel. 044­416 4383

Daghemmet Äppelgården i Nurmijärvi rekryterar småbarnspedagoger. Kontakta föreståndare Tiina Ahokas, tel. 040­317 2226

Vendlaskolan i Nurmijärvi rekryterar ett skolgångsbiträde. Kontakta rektor Nina Kuitula, tel. 040-317 4175

S:t Karins svenska förskola rekryterar speciallärare i småbarnspedagogik. Kontakta föreståndare Gunilla Lehtinen, tel. 050-373 1104

S:t Karins svenska skola rekryterar en speciallärare. Kontakta rektor Maria Engblom, tel. 050-314 6098

Svenska Barndaghemmet i Tammerfors rekryterar lärare inom småbarnspedagogik. Kontakta föreståndare Maria Välimäki, tel. 040­588 9884

Svenska samskolan i Tammerfors rekryterar en förskollärare. Kontakta rektor Ronny Holmqvist, tel. 050­549 9449

Folkhälsans daghem i Träskända rekryterar en lärare inom småbarnspedagogik för förskoleundervisning. Kontakta föreståndare Bodil Monthén-Kettunen, tel. 044-788 1059

Kievari daghem i Tusby rekryterar svenskspråkig och tvåspråkig lärare inom småbarnspedagogik. Daghemmet flyttar till det nybyggda Tusby Träsk campus 8/24. Kontakta vice föreståndare Milja Juutinen, tel. 040­314 4820

Nummela skola i Vichtis flyttar tillsammans med daghemmet Aleksandra till ett nybyggt tvåspråkigt skolcampus och rekryterar en klasslärare med rektorsuppgifter. Kontakta rektor Jyrki Kaarila, tel. 050­599 2560

Svenska Barnträdgården I Uleåborg rekryterar barnskötare och lärare i småbarnspedagogik. Bostad ordnas. Kontakta föreståndare Jaana Lehtiniemi, tel. 044-010 1766

Annonseringen ingår i projektet Uppdrag språköar

Projektchef Karin Ihalainen tel. 050­462 7799

e-post: karin.ihalainen@kuntaliitto.fi

www.kommunforbundet.fi/valfardoch-bildning/utbildning/sprakoar

Facebook: Språköar/Kielisaarekkeet

Mari Koli avgår, Nils Saramo träder in.

Ta chansen – här finns lediga jobb!

Preciserad bedömningshelhet

Nya kunskapskrav

Arbetet med att förnya bedömningen inom den grundläggande utbildningen fortsätter – kunskapskraven för årskurs 6 är färdiga att tas i bruk

Utbildningsstyrelsen har preciserat bedömningshelheten i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen genom att utarbeta kunskapskrav för läsårsbedömningen i årskurs

6.

De nya kunskapskraven har färdigställts utgående från utlåtanden och öppen respons på webben. De kunskapskrav som nu utarbetats tas i bruk i skolorna den 1 augusti 2023 och används för första gången i läsårsbedömningen av eleverna i årskurs 6 våren 2024.

Ökad jämlikhet och jämförbarhet

Utgångspunkten för utvecklingen av bedömningen är att öka likvärdigheten i bedömningen av elevernas kunnande mellan skolor och kommuner samt på nationell nivå. Samtidigt erbjuds lärarna stöd i sitt arbete med bedömningen.

Utbildningsstyrelsen har fortsatt arbetet med att utveckla bedömningen av lärandet och kunnandet som inleddes 2018. Målet för förnyelsen är att öka jämlikheten inom utbildningen och likvärdigheten bland eleverna genom

för åk 6 för vitsorden 5,7 och 9

på alla håll i Finland.

Kunskapskraven för årskurs 6 förs in i den lokala läroplanen som sådana. Kunskapskraven tas i bruk i skolorna den 1 augusti 2023 och används för första gången i läsårsbedömningen av eleverna i årskurs 6 våren 2024. Ibruktagningen av kunskapskraven förutsätter samtal om skolans bedömningskultur, det vill säga hur undervisningen planeras i enlighet med målen och hur kraven används som stöd för pålitlig bedömning.

att stärka vitsordens jämförbarhet mellan skolor och kommuner samt på nationell nivå. Därför har Utbildningsstyrelsen berett kunskapskrav för vitsorden 5, 7 och 9 för läsårsbedömningen i årskurs

6. Samtidigt har även de tidigare kunskapskraven för vitsordet 8 preciserats.

Kunskapskraven beskriver vad en elev ska kunna för att få ett specifikt vitsord i ett läroämne. Inga ändringar har gjorts i målen för lärandet, men mål för elevens lärande och kun-

skapskrav har utarbetats till stöd för dessa.

– De kunskapskrav för vitsorden 5,7 och 9 som nu utarbetats hjälper lärarna att mer enhetligt bedöma elevernas kunnande och berätta och förklara för eleverna och vårdnadshavarna vad eleverna bör kunna i årskurs 6. Preciseringen av läsårsbedömningen i årskurs 6 stöder även eleven, som får en realistisk bild av det egna kunnandet i ett viktigt övergångsskede då hen övergår från den grundläggande utbildningen till

6 miljoner euro för långsiktig konstundervisning

Den första utdelningen inom SKAPA – Svenska kulturfondens strategiska satsning på konstundervisning för barn och unga – är klar.

Strax före årsskiftet gick drygt

1,7 miljoner euro till fjorton projekt som ska stärka konstundervisningen på svenska i Finland.

Inom de närmaste åren fördelas sammanlagt sex miljoner euro. – Det finns många utmaningar inom konstundervisning idag – minskande elevantal, vidsträckta regioner och många olika utbildningsarrangörer. Det är också utmanande att hitta pedagoger som kan undervisa på flera olika språk och att koordinera lärarnas arbete så att de får tillräckligt många undervisningstimmar och en mer säker inkomst, säger Lotta Lerviks som är kulturchef i Ra-

seborg, en av de 18 kommuner och utbildningsanordnare som lämnade in en ansökan om SKAPA-bidrag i oktober.

– Trots att Kulturfonden annars undviker att stödja kommunernas lagstadgade verksamhet, valde vi en annan väg med SKAPA-satsningen. Nu vill vi bidra till hållbara strukturer och då är det viktigt att kommunerna är involverade, säger Kulturfondens styrelseordförande Mikaela Nylander.

Samarbete över kommungränserna

Inom Kulturfonden är man nöjd över att kommuner i alla regioner i Svenskfinland lämnade in ansökningar.

– Många valde också att samarbeta över kommungränserna och det ser vi som en bra start.

Vi kunde dessutom bevilja bidrag för att fler barn med invandrarbakgrund och barn med särskilda behov ska ta del av den grundläggande konstundervisningen. De här är några av våra främsta mål med SKAPA-satsningen – att undervisningen i många olika konstämnen blir tillgänglig för fler barn och unga i hela Svenskfinland, säger Katarina von Numers-Ekman som är ombudsman på Kulturfonden.

Stora bidrag för fleråriga projekt De största SKAPA-bidragen på 350 000 euro vardera gick till Raseborg, Kristinestad och Konstuniversitetet. Också Sydkustens landskapsförbund och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi fick stora bidrag på 300 000 respektive drygt 120 000 euro. De

årskurs 7, säger undervisningsrådet Marjo Rissanen.

Enhetliga kriterier i hela Finland Såväl lärare som vårdnadshavare har önskat detaljerad information om elevens kunskaper i olika läroämnen i ett tidigare skede redan före slutbedömningen i samband med att den grundläggande utbildningen avslutas. På det här sättet säkerställs också att överväganden som berör elevens behov av stöd och handledning grundar sig på enhetliga kriterier

Utkasten till kunskapskraven för läsårsbedömningen i årskurs 6 har beretts i brett samarbete tillsammans med klasslärare, ämneslärare, rektorer och forskare. Utöver Utbildningsstyrelsens sakkunniga har ungefär 200 personer deltagit i arbetet genom en öppen ansökningsprocess, till exempel via pedagogiska organisationer och föreningar samt nätverk.

Fortbildning våren 2023

Utbildningsstyrelsens fortbildning är en viktig del av förnyelsen av bedömningen. Utbildningsstyrelsen erbjuder våren 2023 fortbildning för utbildningsanordnare och lärare i form av ett stort antal avgiftsfria webbinarier till stöd för läsårsbedömningen. På Utbildningsstyrelsens webbplats kommer även stödmaterial som underlättar ibruktagningen av kunskapskraven att publiceras.

här bidragen gäller fleråriga projekt som redan har en gedigen plan.

– Även om vi fortsätter göra en del utredningsarbete inom projektet, ger finansieringen oss möjlighet att direkt anställa personal för att dra igång projektet i stor skala, säger Lotta Lerviks.

Mindre bidrag för pilotprojekt

De aktörer som fick mindre bidrag, på 25 000 euro eller mera,

gör kartläggningar, utredningar eller driver pilotprojekt. Hösten 2023 kan de lämna in en ny ansökan om SKAPA-bidrag för sina egentliga projekt.

– Vi är ute efter långsiktiga lösningar och då behövs projekt som är noga planerade och förankrade. Det här vill vi uppmuntra genom att bevilja en del SKAPA-bidrag i två faser, säger Mikaela Nylander.

Möten och kurser

͸ Väståbolands lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte lördag 18.3.2023. Mötet sker i samband med OAJ:s skolningskryssning och inleds i Åbo hamn kl. 8.15. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Anmälan senast 14.2.2023 via länken i din e-postinbjudan.

De nya bedömningskriterierna för åk 6 är enhetliga för hela landet och ökar jämförbarheten mellan vitsorden för elever från olika skolor.