Kyrka på distans - Verksamhetsberättelse 2020 by Åkerbo församling

Kyrka på distans

2020

Vi har skrivit... ...och funderat länge, innan du får hålla denna verksamhetsberättelse i handen. Varje kapitel är skrivet av de personer som arbetar i den aktuella verksamheten. Här nedanför kan du kika på vilka som ansvarat för vilket kapitel, och hitta oss på hemsidan, om du är nyfiken på oss.

kyrkor och kyrkogårdar - vaktmästare och kyrkogårdsmedarbetare livets skiften - präster gudstjänster - präster och pedagog musik och körer - musiker verksamheter - pedagoger diakoni - diakoner och terapeut förskolan duvan - rektor för förskolan Du hittar oss på svenskakyrkan.se/akerbo/personal

Omslagsbild Livia Jönsson Under 2020 har inspelning av andakter varit i fokus. Vi vill nå dig där du är, och under året som gick nådde vi hela vägen till ditt vardagsrum.

Ges ut av Åkerbo församling

Grafisk form Klara Grundström

Typsnitt Foundry Sterling och Post Box

Redaktör Klara Grundström

Tryckeri Larsson Offsettryck AB, Linköping 2021

Papper Omslag: Munken Kristall Inlaga: Holmen TRND

innehåll 2 4 6 8 10 16 20 22 24 28 34 38 44 46 52 56 57 58

vi har skrivit kyrkorådets ordförande kyrkoherden har ordet att vara kyrka tusen år av verksamhet kyrkor och kyrkogårdar vaktmästarnas nya lokaler kanslist, javisst livets skiften gudstjänster musik och körer verksamheter vi har något annat diakoni förskolan duvan david lagar duvans lunch miljöcertifierad församling statistik

Sammanträden på skärm var 2020 års stora utmaning

run ds trö

mli ng

Ett av kyrkofullmäktiges beslut om fastigheter som kyrkorådet skulle verkställa, var att bygga om kyrkorna på de orter där församlingshemmen ska säljas; Bankekind, Gistad, Lillkyrka, Östra Harg och Östra Skrukeby. Corona-pandemin har saktat ner arbetet då planen var att anordna möten och hämta in synpunkter från verksamhetsråden. Ett fåtal möten hölls med verksamhetsråd under september till oktober, så arbetet med försäljning och ombyggnation fortsätter under 2021.

fö rsa

Kyrkorådets planering för 2020 innehöll bland annat uppdatering av församlingsinstruktionen, att skriva lokalförsörjningsplan, verkställa fullmäktiges många beslut om fastighetsfrågor och göra internrevision om miljödiplomeringsarbetet. En del av det planerade arbetet har genomförts, medan en del har fått skjutas upp till 2021.

Kla ra G

ist Kr

Kyrkorådets arbete blev som mycket annat under år 2020 väldigt annorlunda på grund av Corona-pandemin. Kyrkorådets månatliga sammanträden i Linghems församlingsgård ersattes från april av digitala sammanträden, vilket ställde andra krav på mötesordning än normalt. Alla sammanträden har genomförts, utom under mars månad, och de digitala sammanträdena har fungerat väldigt bra.

foto

hlé

n, k

e yrkor ådsordförand

erb i Åk

Ett annat beslut om fastighetsfrågor var att bygga vaktmästarlokaler i Törnevalla, men det visade sig ta alltför lång tid och beslutet upphävdes. Istället hyr församlingen sedan september lokaler i Linghem med plats för personalutrymmen, verkstad och maskiner. Verksamheten flyttade in under hösten 2020 och kan nu bedrivas på ett mer hållbart sätt både ur personal-, miljö och kvalitetssynpunkt. Det tredje beslutet om fastigheter är att bygga ny församlingsgård i Linghem. Under 2020 har kyrkorådet beslutat vilka rum, vilken yta och vilken verksamhet som församlingsgården ska innehålla. Planskisser och kalkyler har också tagits fram och arbetet fortsätter under 2021.

”År 2021 är det sista året för denna mandatperiod och vi har ett kyrkoval i september 2021 att planera. Jag vill som kyrkorådets ordförande tacka kyrkorådets ledamöter, kyrkofullmäktiges ledamöter, kyrkoherde, all personal och alla församlingsbor för era insatser under 2020, trots ett väldigt annorlunda år.”

Under 2020 beslutade kyrkofullmäktige även att en mindre fastighet i Askeby, kallad Kapp, och den fastighet i Örtomta som tidigare inrymt en förskola skulle säljas. Kapp har sålts till Linköpings kommuns fastighetsbolag (Lejonfastigheter) och förberedelser för att sälja fastigheten i Örtomta pågår. Kyrkofullmäktige beslutade också att församlingen om möjligt skulle köpa Malmskogen 10:88, en byggnad bredvid Samlan i Tallboda, av Lejonfastigheter. Det köpet är genomfört och fastigheten kommer framöver att användas för att utöka verksamheten i Tallboda, samt för kontorslokaler.

Förutom fastighetsfrågor var den stora planeringspunkten under 2020 att efter visitation av kontraktsprosten uppdatera vår församlingsinstruktion och vår lokalförsörjningsplan. Församlingsinstruktionen beskriver dels hur församlingens arbete ska bedrivas enligt kyrkoordningen men också församlingens vision för framtiden. Församlingsinstruktionen beslutas av domkapitlet och var fjärde år visiteras församlingen för att se att den beslutade instruktionen följs. Lokalförsörjningsplanen ska beskriva vilka lokaler som behövs till den verksamhet som finns beskriven i församlingsinstruktionen. På grund av Corona-pandemin blev inte visitationen av och följaktligen uppdaterades varken församlingsinstruktionen eller lokalförsörjningsplanen. Uppdateringen kommer att genomföras under 2021. År 2021 är det sista året för denna mandatperiod och vi har ett kyrkoval i september 2021 att planera. Jag vill som kyrkorådets ordförande tacka kyrkorådets ledamöter, kyrkofullmäktiges ledamöter, kyrkoherde, all personal och alla församlingsbor för era insatser under 2020, trots ett väldigt annorlunda år. Kyrkorådets ordförande Kristina Nyhlén

foto

Kla ra G

run ds trö m

Att skriva inledning till verksamhetsberättelsen är lustfyllt. Inte för att det hela tiden sker så stora och fantastiska saker, utan för att året som gått berättar om händelser, platser och möten mellan människor, vardag som helgdag. Lite av det livet speglas och vi får för en stund uppleva, eller på nytt upptäcka, ett år i en församlings liv. Ett vanligt år handlar det om att samla ihop guldkornen men också att lägga dessa till samlingen, mycket är samma år efter år. Budskapet är detsamma, kyrkorna har funnits på samma plats, några av dessa under tusen år. Ett år i detta perspektiv är inte så mycket att yvas över, kan man tycka. Men det är det! För när jag idag summerar alla händelser av evenemang, gudstjänster, barn, familj, diakoni och ungdomsarbete, berörs jag av allt engagemang, idealitet och alla som gör det möjligt. Året som gått blir en återblick på när omständigheter förändrar vår tillvaro och våra invanda rutiner. Så när vi tvingades att finna nya former i verksamhet, diakoni och gudstjänster, blev det början till något annat och i stora delar något nytt. För när pandemin tog greppet om församlingen och vårt land och vår värld, så behövde vi på kort tid anpassa och ställa om verksamheter till vad som var möjligt.

lf H

När väderleksrapporten talar om att varmare dagar och sommar är på väg så känner jag mig trygg. Någonting är som vanligt när resten av tillvaron känns lite upp och ner. Men denna vår kändes som en déjà vu – något jag upplevt tidigare. Jag tänker på den tillvaro vi alla brottas med och minns att vi nu brottats ett helt år. Sommaren kommer oss till mötes oavsett hur vår tillvaro ser ut. Det är något att glädjas åt.

lin g

Gör det möjligt

jer

an,

kyrkoherde i Åkerb

a örs of

VAD GÖR VI NU? Tidigt fick vi alla som jobbar och bor i församlingen lära oss att tänja på vad som var möjligt att genomföra. Vad året förde med i vår församlings arbete och nytänkande kan du läsa här i årets verksamhetsberättelse. Under detta år har en hel del behövt anpassas och utvecklas. Till exempel vid ett samtal från Sveriges Television. Församlingen sa ja till att spela in gudstjänster i Askeby klosterkyrka och de inspelade tv-gudstjänsterna behövde snabbt anpassas till pandemins villkor och allas våra livsvillkor. Bön, sång och predikan skulle trösta och möta alla de som på kort tid förlorade sin söndagsgudstjänst i hemkyrkan. På några timmar beslutades det att församlingens präster, musiker, pedagoger och vaktmästare tillsammans med biskop Martin Modéus och pastorer från andra trossamfund skulle möta nya och gamla gudstjänstbesökare i tre, mycket uppskattade, tv-gudstjänster.

”Budskapet är detsamma, kyrkorna har funnits på samma plats, några av dessa under tusen år. Ett år i detta perspektiv är inte så mycket att yvas över, kan man tycka. Men det är det!”

HUR KAN VÅRA BESÖK BLI SÄKRA? I dessa SVT-gudstjänster* tog sedan året ett annorlunda avstamp. Verksamhetsåret som inte ens hann starta innan vi fick tänka om och planera för nya och andra möten, samtal och träffar än vad som var tänkt. Ibland blev dessa mycket lyckade och ibland mindre lyckade. Men så är det, det nya kan ibland bli mindre bra och behöva förändras och förbättras. Under året som gått har vi saknat och längtat efter det vanliga, att allt ska vara som det brukade vara före pandemin.

Vi ville så gärna besöka alla som fyllt 80 år, när vi nu inte kunde ha vår årliga 80 års fest. Vi fick också ställa in den årliga dopfesten. Det hela löstes med gåvo-kassar med smått och gott. De delades ut vid ytterdörr och farstubro.

Det finns så mycket att berätta om vad som skett under det gångna året. Om överraskande och nyupptäckta fördelar och vinster. Möten som har genomförts på nya vis, nya former av gudstjänster, musik i sommarkväll utomhus och mycket mer. De flesta möten och grupper för församlingsbor har ställts in eller begränsats, men hundratals av dem har istället fått ett telefonsamtal från oss, gammal som ung, under året som gått.

Att vara kyrkoherde i denna församling får mig att känna tacksamhet. Tacksamhet till alla förtroendevalda som tar ansvar för både det vardagliga och alla svåra beslut. Ni värnar ständigt om personal och lyckas alltid enas om vad som är bra och viktigt för de som bor och lever i vår församling. Ett stort tack till en påhittig, finurlig och möjliggörande personalgrupp som på olika sätt aldrig slutar att verka för goda relationer och bygga förtroende i din och min församling.

Ett telefonsamtal till expeditionen om att kunna döpa eller vigas längre fram har förstås blivit vanligare under 2020. När regler och restriktioner så småningom förändras ser vi fram emot att fira både kärlek och nytt liv tillsammans med er.

Önskar dig Guds rika välsignelse Kyrkoherde Ulf Hjertman

*Läs mer om gudstjänster på s.30

Svenska kyrkan vill rikta strålkastarljuset mot orättvisor, maktmissbruk och kämpa mot förtryck var det än finns. Självklart behöver vi också ta itu med orättvisor och maktmissbruk och så vidare när det finns inom Svenska kyrkan eller hos oss själva.

VI ARBETAR FÖR RÄTTVISA OCH ETT HÅLLBART KLIMAT Vår planet, vårt hem i kosmos är en del av Guds skapelse. Allt liv på jorden lever i ett ömsesidigt beroende. Människan har en unik ställning när det gäller att ta ansvar och se till att livet inte kränks. Skapelsen och därmed mänsklighetens långsiktiga överlevnad hotas av den påverkan vi människor har på vår planet. Svenska kyrkan vill motverka fortsatt överexploatering och orättvis fördelning av jordens resurser. Vi måste påverka de strukturer och levnadssätt som motverkar varje människas rätt till ett värdigt liv, nu och i framtiden. Det är vi i de rika länderna som bidragit mest till klimatförändringarna, men det är inte vi som drabbas värst av dem. Kampen för fred, rättvisa och hållbart klimat hör ihop.

Svenska kyrkan är ingen, och har aldrig varit en isolerad del av samhället. Kyrkan har ingen separat utveckling med egna historiska referenspunkter, utan har alltid varit involverad i samhällsutvecklingen. Från ett dominerande maktsamhälle till dagens demokratiska samhälle. En utveckling från stor makt och inflytande till en lyssnande anpassning. Trakten som vi nu kallar Åkerbo församling har en rik förhistoria med fornlämningar och monument från stenålder och tidig medeltid och fick tidigt en rikspolitisk betydelse. Med säten för både sverkerätter och folkungar. Linköping blev tidigt ett centrum som landstingsplats och från 1120-talet landets andra biskopssäte, Lund var en dansk stad på den tiden. Med det långa perspektivet kan vi se att det hänt mycket här genom tiderna. ”Gud hjälpe hans själ” står det i runskrift på Vibjörns gravkistlock.

från asagudarna till vite Krist Den fornnordiska gudsdyrkan var helt nyttobetonad och gudarna var underställda tiden och ödet precis som människan. Deras makt var alltså begränsad och byggde på offerceremonier i utbyte mot krigslycka, god skörd eller hälsa. När germanerna i norr mötte kristendomen i söder, gjorde den politiska makten, organisationen, praktfull liturgi och kyrkobyggnader ett starkt intryck. De praktiska konsekvenserna övertygade. Den nye guden verkade mäktig och kraftfull! Dessutom hade ju nordborna ett rykte om sig att vara hårdföra handelspartners och stoppades många gånger att slå sig ner eller bedriva handel i kristnade länder om de inte hade övergett sina hedniska gudar och erkänt Vite Krist. Men det var sällan ett personligt avgörande att övergå till kristendom och det behövdes bevis av olika slag, att den nye guden verkligen var starkast. Om landets eller bygdens ledare ansåg att det var ”lönsammare” med en övergång till den nya tron följde alla undersåtar med i omvändelsen.

bil

s tr

öm

aG nd

Östra Skrukeby kyrka kan räknas bland de äldsta kyrkobyggnaderna i landet. Ett tecken på brytningstiden av förkristen tid och missionstid är en bevarad gravhäll där runskriften berättar att två bröder låtit göra detta gravkistlock efter sin far Vibjörn och med texten Gud hjälpe hans själ. Man kan anta att en stavkyrka först byggdes på en gammal kultplats som sedan ersattes av en kyrka i sten i början av 1100-talet.

lar

Demonutdrivning var det första steget och det kunde många gånger handla om svärd mot strupen, klubbslag eller dövande fylla innan det kristna dopet kunde genomföras. Kyrkans män förstod dock att behandla de hedniska nordborna med smidighet och varsamhet. Kult- och offerplatser övergick till nya bruk och seder och det var viktigt att inte göra övergången till den nya religionen alltför skarp och märkbar.

text Maria Bergendahl

Bägare i Östra Harg, 1400-tal. Utbytt till en större cuppa 1787.

klosterutbredningen 1200 -1400-tal

Efter reformationen ändrades den teologiska synen och liturgiska ordningen omkring nattvarden. En konsekvens av det var att kronan såg en möjlighet att ”rensa” kyrkorna från katolska föremål, särskilt av guld och silver. År 1540 samlades ett och ett halvt ton bearbetat silver in bara från Götalandskapen.

Ganska snart efter kristnandet nådde klosterväsendet Sverige, här anlades ett femtiotal kloster med snabb utbredning under 1200-talet. De olika klosterordnarna utgjorde delar av ett stort kristet nätverk, där klostret hade kontakt med andra kloster i Europa. Det innebar att de ofta blev navet för ny teknik, uppfinningar och arkitektur och på så sätt centrum för vetenskap och lärande. Härifrån spreds både gamla och nya idéer. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare till att kloster etablerades. Det antas att första generationen kloster knöts till redan befintliga kyrkor. Askeby kyrka är ett sådant exempel. Den var byggd som gårdskyrka till en kungsgård i mitten av 1100-talet. Förmodligen av Sverker den äldre som låg bakom flera etablerade kloster i Östgötabygden.

foto Jarl Asklund

År 1444, alltså 14 år efter Birgittasystrarnas kyrka i Vadstena invigdes, var den omfattande renoveringen efter branden klar och Askeby kloster stod på sin höjdpunkt av rikedom och makt. Kyrkan fick nu ett modernt kor och klostret fick rymliga och funktionella byggnader i tegel kring en sluten klostergård. Ett ståtligt och påkostat bygge av traktens rika och inflytelserika familjer. De som levde sina liv som munkar och nunnor kom ofta från de rikaste familjerna. Klostren var den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det medeltida samhället. Det blev därmed en praktisk lösning för stormän att placera sina ogifta döttrar i kloster. I trakten fanns många adelsfamiljer som gärna bidrog till att stödja klosterverksamheten på olika sätt.

Under perioden 1143 – 1527 fanns det 14 cisterciensiska kloster i Sverige. I Askeby grundades ett nunnekloster i slutet av 1100-talet. Kyrkan fungerade både som avskild klosterkyrka och som sockenkyrka. Kyrkan brann vid flera tillfällen genom historien, värst var branden 1377 som förstörde i stort sett hela kyrkan. Detta i en tid när digerdöden härjade och upp till två tredjedelar av Sveriges befolkning dog. Enligt den Heliga Birgittas uppenbarelser var det människans omåttlighet, girighet och högmods fel. Man skulle därför ångra och bikta sig och gå i kyrkan och be om Guds förlåtelse. Döden var nära och folk fruktade även straff efter döden. Att bota med gåvor och donationer till kyrkan sågs som en möjlighet att mildra domen efter döden.

Sockenbudstyget i Askeby Sockenbudstyg är en uppsättning av hela nattvardsservisen i ett litet resekitt. När det sändes bud i socknen tog prästen sitt (verk)tyg för ändamålet och gav sig av till den döende. Den katolska mässan poängterade Kristus förkroppsligande i brödet och vinet. Att dela ut nattvarden till en döende var en stor och viktig plikt. Det är inte så konstigt att bara 34 av Skara stifts 500 präster överlevde pesten enligt en notering 1417.

Dopfunt i Gistad Att bilderna i en kyrka vill berätta vittnar särskilt den gamla tidernas föremål om. En kalkstensfunt från början av 1200-talet, med bilder från evangelierna. Här är Jesu födelse, Maria ligger till sängs en kvinna med dok sitter vid fotänden av sängen. Är det Anna, Jesus mormor?

storpolitik och patronatskyrka 1500 – 1600-tal Den effektiva ledningen i den katolska organisationen både imponerade och hotade den världsliga makten. Genom goda relationer till kloster och kyrka stärktes makthierarkierna för kronan. Reformationens stora teologiska förändring blev en möjlighet för Gustav Vasa att stärka nationalstaten och överta både kyrkans stora egendomar och dess inflytande. Trakterna kring Örtomta var ett maktpolitiskt centrum. Många adelsfamiljer hade sina slott och herresäten här och påverkade maktstrider på riksnivå. Striden mellan Sigismund och hans farbror Hertig Karl om Sveriges tron, fick år 1600 en mycket avgörande konsekvens. Vandrar man på Örtomta kyrkogård kan man läsa släktnamn som Banér, Bielke och Sparre. Det var alla adelsmän som varit för den katolske Sigismund och som därför avrättades i Linköping av Gustav Vasas yngste son Hertig Karl, som sedan blev kung Karl IX och därmed var det sista religionskriget i Sverige över. Men släkten Banér levde vidare på Ekenäs slott med patronatsrätt till Örtomta kyrka. Enligt 1617 års svenska adelsprivilegier hade adeln patronatsrätt i sin kyrka, d v s befogenhet att tillsätta kyrkoherde och skyldighet att hålla kyrkan i skick. I kyrkans interiör kan man tydligt se de förnäma familjernas indelade sittbänkar längst fram i koret. Patronatssystemet avskaffades i Sverige 1921, samtliga adelsprivilegier först 2003.

to fo

ström rund G a r Kla

Om man tar några trappsteg upp i tornet på exempelvis Bankekinds kyrka så ser man att det i putsen på väggarna ristats in fyrkantiga mönster. Gråsten var ett simplare murverk än den kvaderhuggna kalkstenen, därför ristade man gärna till sig lite lyx och glans på väggen när kyrkan byggdes.

Dopfunt Bankekind

foto Maria Bergendahl

Man kan tala om en högkonjunktur i dopfunttillverkning i Östergötland under 1600-talets andra hälft. En östgötsk kalksten, ortocerkalksten, användes och funtarna hade en stram och smäcker form. Stenoch bildhuggaren hette Michael Hacke, han utbildades i Stockholm men hade sin verkstad i Skänninge från 1650-talet. Man kan räkna ett 50-tal dopfuntar i Skänningemodell i Sverige. Motiven är inte alltid strängt bibliska - ibland har det smugit sig in motiv som var populära i högreståndskretsar. Jaktscener eller en och annan nymf eller påfågel. Ta en närmare titt på dopfuntarna nästa gång. Interiört är kyrkorna från nybyggnadsperioden ljusa och rymliga med vitmålade väggar och platta trätak. Altaret kunde smyckas enligt klassiskt antika stilmönster, pelare med kapitäl och tympanon med förgyllda strålar från guds allseende öga.

text Maria Bergendahl

Koret i S:t Martin med altare, altarskåp och krucifix I slutet på 1700-talet slogs Näsby socken samman med Rystad socken. Antalet boende i socknen överskred knappt 200 personer, vilket vid den tiden inte berättigade socknens existens. Näsby kyrka revs 1784 och till Rystad nya, ombyggda kyrka överfördes ett obestämt antal inventarier. Bland annat ett altarskåp och ett krucifix. Det mesta såldes på auktion, något som är otänkbart idag.

foto Jarl Asklund

Krucifixet från1320 och altarskåpet från år1500 togs från Näsby kyrka till Rystad kyrka i 228 år tills de åter var dags att flyttas. Nu kan du se dem i koret i S:t Martins kyrka i Ekängen. Gammalt och nytt, sida vid sida. Här står också altaret som är formgivet av Jerk Alton och snickrat av Alf Walentinsson till invigningen 9 april 2012.

ombyggnads- och nybyggnadsperioden 1700 - 1800-tal Befolkningen ökade i Sverige från mitten av 1700-talet och hundra år framåt, från knappt 2 miljoner till drygt 5 miljoner människor. 90% av befolkningen bodde på landsbygden så det var här som befolkningsökningen blev som störst. Orsaken tillskrev Esaias Tegnér (ärkebiskop 1782 -1846) ”Freden, vaccinet och potätera”. Han insåg behovet av större kyrkorum eftersom folk inte fick plats i kyrkan på söndagarna. Befolkningsökningen satte igång en kyrkobyggboom i landet och resultat ser vi överallt på landsbygden idag. De gamla romanska kyrkorna byggdes alltså om eller revs nästan överallt. Men Lillyrka och Östra Harg är exempel på kyrkor som byggts om tidigt och sedan bevarat mycket av sin ursprungliga romanska exteriör. Ofta blev murarna i tornen kvar när kyrkorna revs eller byggdes om och ett spännande bevis på om kyrkan från början är medeltida, är de så kallade kvaderristningarna.

Men nybyggnadsperioden som nu tog vid behövde inte snåla på varken material och kompetens. I de rika jordbruksbygderna utmärktes kyrkorna av en mycket hög konstnärlig och hantverksmässig kvalité. Fler än 800 kyrkor nybyggdes i landet och tidens anda och smak färgade utförandet. Alla ritningar skulle granskas av det statliga Överintendentsämbetet och det var det nyklassicistiska stilidealet som gällde. Upplysningstiden var här och 1800-talets lärde hade uppfattningen att de nya kyrkorna skulle stå för en upplyst kristendom, så långt från katolicismens som det bara gick. Rationaliseringar och sammanslagningar uppmuntrades också och många bybor fick se sin kära kyrka grusas och dessutom få en längre resväg till den nya. Biskop Tegnér var en ivrare i denna utveckling och därför har de stora, vita landsortskyrkorna kommit att kallas Tegnérlador. Men ett gott syfte låg bakom både sammanslagning och kyrkorumsförändring. Alla skulle få gott om plats i en rymlig kyrka, ljus, luftig och frisk och alla landsorters barn skulle få skolgång. Exteriört kännetecknas de nya kyrkorna av stora och ljusa långhuskyrkor, med klocktorn i väster med kampaniler av medeltida italienskt snitt. Stora fönster och antika utsmyckningar i fasaden. Man kan se det på flera av Åkerbos kyrkor; Gistad och Törnevalla är typiska exempel. Interiört är kyrkorna ljusa och rymliga med vitmålade väggar och platta trätak. Altaret kunde smyckas enligt klassiskt antika stilmönster, pelare med kapitäl och tympanon med förgyllda strålar från guds allseende öga. Predikstolen kunde nu bli en välavvägda låda med strama stiliserade ornament i symmetrisk balans.

samtid – samvaro - samtal 1900 - 2000-tal Bondesamhället hade sina kyrkbyar, där skolhus och fattighus låg intill kyrkan men också prästgårdar låg ofta i nära anslutning. När industrialiseringen sen kom, flyttades centrum från kyrkan som mittpunkt, till exempel till järnvägsstationen. Tätorten växte upp där det fanns arbete och transportmöjligheter. Det administrativa ansvaret, skola, omsorg och fattigvård togs över av kommunala organisationer. Ett exempel på detta i vår församling är Gistad kyrka, där industri och bostäder växte upp vid järnvägen - 3 km från kyrkan. 1910 avskaffades jordbruk till prästgårdarna och arrendatorer tog över marken. 1915 tilläts borglig vigsel. 1982 kom en lag gällande Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet. Inga reserverade platser till präster, nu engagerade sig de politiska partierna och organisationens arbetsformer blev mer lika riksdagens.

Samlan har ett kyrkorum med kvinnonamn. Noomis kapell är tänkt att uppmuntra till alla former av samtal. Eva Spångbergs snidade altarkrucifix från 1991 breder välkomnande ut sina armar. Altartriptyken av Alfred Boman kom på plats 2018 och plockar fram samtalsteman ur bibelns berättelser, ormens samtal med Eva i lustgården, Noomis samtal med Ruth och ärkeängeln Gabriels samtal med Maria.

foto Maria Bergendahl

År 2000 avskaffas statskyrkan och Svenska kyrkan blir ett trossamfund bland andra, om än betydligt större.

1970 och -80 talet präglades kyrkan av en sjudande verksamhetslust. Man ville vara angelägen och samhällsorienterad, nära människor och möten. Moderna kyrkor byggdes mitt i byn igen, församlingsgårdar med aktivitetsrum, stora gemenskapsytor med kyrkorum i anslutning. 1989 byggdes en rund kyrksal i Åkerbo, där man kunde samlas och ha ögonkontakt med varandra. Församlingsgården fick heta Samlan och ligger i Tallboda. För några år sedan förnyades byggnaden på nytt och siktade ännu mer på öppen tillgänglighet för ortsbor och församling, vardagsmöten och famljestöttning som en självklar del. Förskola och samtalscentrum finns nu för att möta nya och växande behov.

Altartriptyken av Alfred Boman kom på plats i Noomis kapell år 2018.

foto Maria Bergendahl

Noomis kapell är tänkt att uppmuntra till alla former av samtal. Eva Spångbergs snidade altarkrucifix från 1991 breder välkomnande ut sina armar.

text Maria Bergendahl

Väggmålningar i Vårdsberg, den enda rundkyrka som fortfarande är i bruk i Östergötland. Drygt ett tiotal målarmästarnamn är kända från reformationstiden och det vanliga var att de signerade sina målningar med förnamnet och sen ”målare”. I början av 1600-talet målades tak och väggar i Vårdsbergs kyrka av Mats målare. Berättelser ur bibeln i kronologisk ordning. Trosläran om synd – förlåtelse – försoning. Bilderna i koret och på väggar i korsarmarna rengjordes så sent som 1996.

foto Maria Bergendahl

I Vårdsberg finns också en ålderstrappa med ord och bild från varje decennium. Från tio och upp till 100. På bilden syns en man och kvinna som uppnått 60 årsåldern. Det står sedelärande texter för varje årtionde. [Vakterna börjar skälva och starke män tjuta. Och mörker för dem som ser genom fönstret]. Glasögon lär vara en av de första som återgivits på kyrkovägg. Kanske syftar ”se genom fönstret” på att ha glasögon?

2020 beslutade 11 personer som bor i församlingen att bli medlemmar i Svenska kyrkan

2020 döptes 61 personer i Åkerbo

Ref litt: Bondeson, Lars; Seder och bruk vid födelse och dop, Verbum förlag 1996.

Som medlem i Svenska kyrkan påverkar du samhällsutvecklingen idag. Vi påverkar och påverkas. Nu mer än någonsin kan vi gå hand i hand med alla som ser, hör och vill engagera sig - för kyrkans betydelse i nutiden.

Bonnier, Ann-Christin och Sjöström, Ingrid; Kyrkorna hemligheter, Medströms förlag 2013. Enefalk, Hanna; Svenskarna och deras kyrkor, Medströms förlag sthlm 2017. Hederström, Hans; Näsby socken i Östergötland, beskrifven år 1755, Gleerups förlag 1917. Hellström, Sven; Askeby kyrka och kloster, Stålgården förlag 2003. Sjöström, Ingrid, m.fl, red; Östergötland landskapets kyrkor, Stockholm, Umeå och Uppsala universitet 2004.

Kyrkor och kyrkogårdar - våra byggnader är fulla av historia

- Det är tack vare kyrkovaktmästaren som konfetti från gårdagens bröllop är borta när du kommer på gudstjänst!

-Javisst! Men du, det är bättre att kasta sånt som naturen kan bryta ner, eller kanske blåsa såpbubblor som snabbt försvinner.

I Samlan i Tallboda har en uteplats anlagts, i form av en amfiteater. Den kan nyttjas till friluftsgudstjänster och andra evenemang. Under 2021 återstår att anlägga rabatter runt den nyanlagda ytan.

En historisk arbetsplats Under 2020 hann det hända en hel del bland kyrkor och kyrkogårdar i Åkerbo församling. Miljöer som bär på histora och som ska förvaltas för framtiden, på ett hållbart sätt.

Fastigheter Arbetet med att avyttra vissa fastigheter fortskrider. Vi har tagit fram skissförslag för ombyggnation med tillgänglighetsanpassad toalett, pentry och ett mindre samlingsrum till Bankekind, Östra Harg och Gistads kyrkor. En översyn och reparation av hängrännor och stuprör på flertalet av våra kyrkor har skett under året och vi har arbetat vidare med byte av ljudsystemen i kyrkorna.

På kyrkogården i Bankekind har det skapats nya redskapshållare. Bevattningssystemet har fått en översyn och grindstolparna vid kyrkogårdens entré har renoverats och förgyllts. Upprustning av en äldre bod genomförs för att den under kommande år ska fungera som redskapsbod och garage. Vaktmästeriet fortsätter att byta ut bensindrivna redskap och fordon inom verksamheten. I början av 2021 rullade nya eldrivna bilar in i församlingen.

Ett bärbart ljudsystem har köpts in för att användas vid utomhusgudstjänster. Begravningsverksamheten Bevarade gravstenar med tillhörande gravanordningar har säkrats och reparerats på flertalet av våra kyrkogårdar. Kyrkogårdarna har fotograferats under året och våra gravkartor kommer att digitaliseras under 2021.

Projektet trädvård som vi har arbetat med i församlingen innebar för Törnevallas del att flertalet sjuka almar var tvungna att sågas ner.

Projektet att plantera perenner på kyrkogårdarna fortskrider. Större ytor mellan gravar, samt i största mån återlämnade gravplatser, planteras med perenner.

Minneslunden har fått en översyn, med nya växter i utökade rabatter. Renovering av församlingshemmet har påbörjats. Dränering och viss renovering invändigt har genomförts och projektet fortskrider under 2021.

Vaktmästeriet Vi håller på att installera oss i nya lokaler då vissa fastigheter avyttras som vaktmästarna i dag nyttjar för förvaring och annat. Detta medför att vissa arbetsrutiner förändras. Några utbildningar har genomförts under året för kyrkogårdens personal, till exempel underhåll av murar och motorsågsutbildning. Det gjordes också inspirerande studiebesök på andra församlingars kyrkogårdar. 18

Östra Hargs minneslund fått en översyn. Här har gjorts nya planteringar och förändring i stenläggningen.

Grindstolparna vid entrén till Rystad kyrkogård har renoverats och förgyllts. Syrénhäcken som omgärdar delar av kyrkogårdsmiljön har föryngrats och planering har inletts för att under 2021 rusta upp minneslunden.

foton Klara Grundström och Maria Bergendahl

I Askeby har målning av bodar och detaljer på kyrkans exteriör, samt översyn av tegeltaken, trädvård och utveckling av ängsmarksprojektet genomförts. I samarbete med länsmuseet så har föremål i kyrkan konserverats. Vi har också förbättrat belysningen kring utemiljön runt församlingshemmet.

Verksamhetsrådet i Gistad har deltagit i ett möte för genomgång och förändring vid ombyggnation i kyrkan. Planer är framtagna för renovering av miljön kring entrén som ansluter från parkeringen. Detta kommer att genomföras under 2021.

bärarlag t get ill b te t e e

ot o

garna under 2 nin 02 av gr

Vi har s kap at

Det har varit ett ökat antal pilgrimer som vandrat längs pilgrimsleden och stannat för ett besök vid kyrkan under året. Kul! Några av dem har även passat på att övernatta i församlingshemmet.

Ol i

v ia

Kassman

Samarbetet med Linghemsskolan har utökats och de har kunnat nyttja våra lokaler i församlingsgården under en längre tid, då skolan renoveras i olika etapper.

Ett omfattande projekt med att renovera muren som stäcker sig runt hela kyrkogårdsmiljön i Lillkyrka har utförts. Efter en vattenskada i församlingshemmet har entrén samt wc renoverats.

I Östra Skrukeby har det renoverats i en del av kyrkan. Taket på Gränsholmskoret har målats och några takstolar har bytts ut. Ett återkommande projekt som sker varje år är borttagning av sly och buskar, detta för att bibehålla den fina utsikten från kyrkogården över Roxen. I S:t Martin i Ekängen är staketet runt sandlåda och uteplatsen färdigt. Där finns nu även flera sittplatser samt solskydd.

Vårdsberg har fått en ny trappa till entrén vid Sockenstugan. Den är av granitsten och utformad så att den smälter in i den befintliga kyrkogårdsmiljön. Kyrkogårdens bevattningssystem har renoverats för att säkerställa tillgången på åvatten som är den primära bevattningskällan. Det har också skapats nya redskapshållare.

Intresserade i Örtomta har fått möjlighet att framföra synpunkter kring en länge önskad askgravlund. Placeringen blir i anslutning till minneslunden som finns idag. En markering av kommande häck har gjorts och plantering sker under 2021. Arbetet med trädvård har inletts och och de fyra sjuka almarna på nedre kyrkogården var tvungna att tas bort. De kommer att ersättas med nya. En enklare väg har anlagts mellan den över och nedre delen av kyrkogården.

foto

Precis när vi hälsar på så är det lite rörigt. Men det går tydligt att se potentialen med de stora nya lokalerna. Här finns personalutrymmen som kök och duschrum, och en stor lokal för förvaring men också service av maskiner och redskap. - Vi kan köpa in bättre och anpassade redskap som kan hjälpa oss genomföra reparations och underhållsarbete på våra kyrkogårdar, eftersom det nu finns en naturlig plats att förvara dem på, förklarar Per Johansson som är kyrkogårds- och fastighetschef i Åkerbo församling. I den stora lokalen hittas redskap och maskiner som tidigare stått i olika förråd, utspridda över församlingen. Per berättar att det inte bara är arbetsredskapen som samlas enklare utan också personalen.

r Pe

Jo h ha tsc ns e h son stig , kyr kogårds- och fa

- De här lokalerna har inte riktigt allt vi behöver, det saknas en del personalutrymmen tyvärr. Men flera av oss kommer ju att komma hit dagligen så det blir enklare att genomföra många arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment får man inte göra själv, av arbetsmiljöskäl, och ju mer arbetslaget sammanstrålar, desto enklare blir det att gå samman och genomföra sådant. Han tillägger att logistiken kommer underlättas ytterligare eftersom det under 2021 dyker upp fem nya skåpbilar, fyra eldrivna och en miljödiesel, som kommer att utgå från lokalen i Linghem. - Med dem kommer vi att kunna transportera redskap och förflytta oss mycket enklare runt om i församlingen framöver! text Klara Grundström

För några år sedan tog kyrkofullmäktige beslutet att sälja några av församlingens lokaler som tidigare använts av vaktmästarna. Även om alla fastigheter ännu inte har sålts så är det bra att planera för framtiden. Därmed påbörjades processen att centralisera verksamheten för församlingens vaktmästare under 2020. Från september hyrs lokaler i Linghem och under hösten flyttade verksamheten in.

l ah nd

Vaktmästarna fick nya lokaler 2020

Ma ria Be rg e

- Det är en stor vinst det här med att vi kan laga och fixa saker själva nu, som vi tidigare gett till någon annan för att få ordnat, konstaterar Kenneth Karlsson (till höger på bilden) som är vaktmästare i församlingen, när han visar Maria Bergendahl runt. foto Klara Grundström

foto Klara Grundström

Agnetha (t.v.) och Carina arbetar med församlingens ekonomi. Ett stort ansvar som kräver ordning och reda.

Kanslist, javisst! I Linghem finns Åkerbo församlings kanslifunktioner. Här samlas information kring allt som pågår i församlingens verksamheter och kyrkor. Bokningar hanteras och fakturor skickas och tas emot. Det här är en arbetsplats där mycket händer varje dag. Här är man mån om en god stämning, väl medvetna om att kansliet är en öppen plats som behandlar många olika ärenden, där varje människa ska känna sig mött och hjälpt. En tredelad ekonomi Agnetha Eriksson och Carina Hagström har koll på ekonomin i församlingen, förskolan och begravningsverksamheten. En församlings ekonomi kan vara krånglig att förstå sig på, speciellt om man är ny. Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i nästan hela landet. Det innebär att församlingen är skyldig att redovisa den egna och begravningsverksamhetens ekonomi separat. Den begravningsavgift som du betalar ska användas enbart till begravningsverksamhet. Åkerbo församling är i sin tur huvudman för förskolan Duvan i Tallboda. Därför är församlingens ekonomi tredelad och måste redovisas precis så.

- Det blir ju många system att arbeta i, löner, bokföring, budget, redovisning och utbetalningar, säger Agnetha. Men vi hjälps ju åt mycket alla vi fyra så ibland svarar jag och Carina i expeditionens telefon och ofta går Siv och Ann-Britt in för att granska och godkänna fakturor.

Kvittojagare Det är Agnetha som sköter församlingens löner och kundfakturor. Hon ser över personalens arbetstid, har koll på semestrar, skickar fakturor och sköter diariet, där olika ärenden sparas som kan ligga till grund för beslut, eller har betydelse för verksamheten. Vid bokslut och budgetarbete sköter Agnetha också kontakten med församlingens redovisningskonsult och auktoriserade revisor. När det gäller församlingens utgifter och intäkter så är det Carina som tar hand om bokföringen. Ganska ofta gör personalen inköp av olika slag. - Det händer väl att jag blir en tjatig kvittojagare ibland, skrattar hon, men medarbetare brukar komma ihåg det där med kvitton ganska bra.

Minskade kollekter, men fler kvitton Under förra året minskade församlingens insamlingar och kollekter drastiskt då verksamheter och gudstjänster pausades. Kontanthanteringen var det första som nästan helt försvann redan under våren. Carina brukar sammanställa kollekter och gåvor men den arbetsuppgiften har tagit väldigt lite utrymme i år, även om en del gåvor har kommit in via Swish istället. Redovisning av alla kvitton från matkassarna vi har handlat åt församlingsbor har istället fått utrymme då kollektarbetet minskat. - Det har verkligen fungerat bra med matinköpen, vi har haft så bra kommunikation med alla kollegor så det har rullat på smidigt, berömmer Carina.

Samarbete gör arbetet enklare

Bokningar

På andra sidan korridoren sitter Siv Karlsson och Ann-Britt Riccono och håller igång motorn som driver församlingens verksamheter. För det är till expeditionen man ringer om man vill boka tid för dop, vigsel eller begravning. Den som vill hyra någon av våra lokaler kan också höra av sig och medarbetare har nytta av att besöka expeditionen ibland, för här finns möjlighet att få support kring timrapportering, telefoni och bråkande skrivare bland annat. Trots det ständiga flödet av uppgifter och saker att hålla reda på, så har ingen någonsin sett en sur min inne på expeditionen.

Ann-Britt och Siv kan vara den första kontakten man har med kyrkan. Som nybliven förälder som vill döpa sitt barn till exempel. Det är viktigt att den som hör av sig blir väl mottagen och att allt blir korrekt vid en bokning, oavsett om det gäller att hyra en lokal eller att hitta rätt kyrka för sin vigsel.

- Vi är en bra grupp tillsammans med Carina och Agnetha, så vi har trevligt på jobbet och samarbetar bra, berättar Ann-Britt. Det underlättar ju när det är mycket att göra.

Varierande uppgifter Båda medarbetarna på expeditionen gillar att de har ett arbete som varierar mycket. Under en dag kan de hantera allt från inhämtning av kontaktuppgifter, till statistikredovisning i bokningsprogrammet. När telefonen ringer och växeln är öppen så kan det gälla nästan allt möjligt, även om samtalen till prästerna har slutat komma in den vägen efter att samtalsstöd fick ett eget nummer under våren 2020. Dagen börjar med att öppna mailkorgen och där kan det ha kommit in lite vad som helst. Det blir oftast mycket att vidarebefordra till rätt personer. Sen blir det en del post- och fakturahantering förstås och så är det telefontid på både förmiddagen och eftermiddagen.

- Vi måste vara noga med att kommunicera allt till de som tjänstgör under den aktuella dagen, vaktmästare, musiker och präst, så att inga detaljer glöms bort på vägen, säger Siv. När någon gör en bokning så är det mycket som ska fixas.Ibland vill man hyra en lokal för dopkaffe, någon gång är det lite krångligt att hitta en ledig dag i den kyrka man har tänkt sig och ibland måste man ringa några varv för att byta tid. Under 2020 har antalet dop minskat kraftigt och begravningarna ökade under slutet av året. Det innebar många av- och ombokningar. En stor del av arbetet under hösten innebar att pussla i bokningskalendern och hålla reda på var och när det fanns lediga lokaler. Men det tillkom också nya arbetsuppgifter. - Det här med att ta emot inköpslistor när vi började köpa matkassar till folk var roligt, ler Siv glatt. - Ja, det är fint att känna att det man gör är värdefullt för någon, även om det bara gäller en inköpslista, avslutar Ann-Britt. text Klara Grundström

- Det finns nog ingen ”vanlig dag”, skrattar Ann-Britt, de är ju aldrig likadana. Men det är kul att hantera många olika ärenden.

foto Katarina Sandström Blyme

Ann-Britt (t.v.) och Siv är ibland den första kontakten man har med kyrkan. Det är till expeditionen man hör av sig om man vill boka till exempel ett dop.

För de flesta människor är tradition viktigt När vi får barn, träffar en livspartner eller när någon går bort, så behöver vi traditioner att luta oss mot. I begravningsgudstjänsten kommer sorgen och dödens allvar till uttryck. Dopet är en högtid förknippad med djup glädje, där vi firar ett nytt liv, och en vigsel innebär mycket mer än ett juridiskt avtal. De är alla stora händelser i livet, som alla firas i kyrkan.

Visste du att •För den som tillhör Svenska kyrkan är vigseln gratis, det vill säga församlingen tillhandahåller präst, musiker och vaktmästare. Det gäller också om bara den ena i paret är medlem. •Dopet är en gåva som bara är att ta emot. Du behöver inte prestera något, tro på rätt sätt eller förstå allting. Åldern spelar heller ingen roll, kyrkan välkomnar alla att döpas. •Det är alltid svårt att förlora en familjemedlem eller vän. Och efter dödsfallet ställs du inför många frågor. Vi som arbetar i Svenska kyrkan är vana att möta och hjälpa sörjande. Vi vet hur tungt det kan vara, men vi vet också att man kommer igenom det. Sorg är en del av livet, även om vi kanske inte pratar så mycket om det i vanliga fall.

BLOMMOR HÖR TILL BÅDE I GLÄDJE OCH SORG. EN BUKETT MED ETT VISST ANTAL BLOMMOR BETYDER ”JAG ÄLSKAR DIG”, MEN KANSKE ÄR DET BÄST ATT SÄGA DET I ORD FÖRST. SEN BLIR MAN VÄL ALLTID GLAD AV EN VACKER BUKETT.

dop

Dopet är en gåva som bara är att ta emot Du behöver inte prestera något, tro på rätt sätt eller förstå allting för att döpas. Dopet hänger inte på föräldrarnas tro utan är en gåva från Gud till det lilla barnet – eller den vuxna som vill döpas. När ett barn döps uttrycker föräldern en vilja att barnet ska få vara en del av den kristna gemenskapen. Men åldern på den som döps spelar ingen roll, kyrkan välkomnar alla att döpas. När det gäller barn – både små barn och ungdomar – är det vårdnadshavarna som bestämmer. Du kan välja i vilken kyrka du vill döpas eller låta döpa ditt barn. foto Johannes Frandsen / IKON

Dopet är en “helig handling”, ett sakrament. Den som döps får vatten öst över sitt huvud och förs genom den handlingen in i berättelsen om Jesus och kyrkan. Ibland förväxlas dopet med en ceremoni för namngivning. Det är det inte, men namnet är ändå viktigt vid dopet, eftersom den som döps nämns vid sitt namn.

vigsel

foto Johannes Frandsen / IKON

Ett välsignat bröllop Att gifta sig borgerligt eller kyrkligt har samma värde inför lagen, men en kyrklig vigsel består av en gudstjänst med många symboler. I Guds och alla vittnens närvaro lovar ni varandra att vårda kärleken och stå vid varandras sida livet ut. Tillsammans ber vi Gud att välsigna ert äktenskap och finnas med i både glädje och sorg. Alla är välkomna att fira sitt bröllop i Svenska kyrkan, men som regel behöver minst en av er vara eller bli medlem i Svenska kyrkan. Det är inget hinder om den andra tillhör en annan kyrka eller religion.

begravning

”Så många blommor! Och så mycket kärlek!” Det är inte så förvånande att även vi i Åkerbo församling har märkt en tydlig ökning av begravningar under 2020. Vid varje begravningsgudstjänst samlas vi och minns allt som just denna människa som nu inte finns längre bland oss betydde för oss och vi överlämnar henne eller honom i Guds händer. Vi har gjort allt vi kunnat och ändå gör det ont att ta farväl av den man älskar. Sorgen är kärlekens pris, bara den som har älskat kan känna sorg. I vanliga fall är begravningen också tillfället då denna sorg kan delas med andra. Många brukar komma för att ta sitt avsked, för att minnas och för att med sin närvaro hedra den avlidne och stötta den närmaste familjen. Under minnesstunderna efteråt berättas ofta om vackra, roliga och kärleksfulla minnen.

foto Privat

Från och med mars 2020 var inget som vanligt. Beskeden om hur många som fick samlas vid en begravning varierade under året, från bara de närmaste till maximalt 50 personer till 20 i slutet av året. Ofta behövde familjerna prioritera vem som skulle få komma så det rymdes inom det lagliga antalet, många gånger kunde inte alla som ville ta avsked komma. Det är förskräckligt, både för dem och familjerna. Många valde då att skicka blommor. Vackra, konstnärligt arrangerade blommor som så många gånger fick symbolisera alla människor som så gärna hade kommit och deltagit men som inte kunde på grund av omständigheterna. Bilderna, som är tagna i samband med en begravningsgudstjänst i Östra Skrukeby, vittnar om dessa känslosamma ögonblick. Jag som präst kunde knappt gå, så stort var blomsterhavet. Och jag tänkte: ”Så många blommor! Och så mycket kärlek som dessa blommor talar om.” Och jag vet att de gav de anhöriga kraft och vetskap om att inte vara ensamma, mitt i den stora sorgen.

t iva Pr

foto Privat

text Katja Ekman

- mitt i livet firar vi tillsammans

Mitt i livets glädjeämnen och sorger, förtvivlan och hopp samlas vi till gudstjänst. Alla är välkomna att vara med: unga och gamla, den som är van gudstjänstfirare och den som är ovan.

assar p l e d n e tjänster, s d u r nya g e s k r ö e s t r m o s o många sar den s s a p eller a r r e d Det finns m n a s s , a o l tionel känna tjänst. s den tradi tt. Vi kan förstås d u g n e sä dningen i r o uttrycks d alerna e u t i m r a i m a l ä i ekv nner en v ä k mindre b och sitta m o p s p u m å e t d s l l ammans, Hör du ti kväm? s l e l i b t o e g i b d r r det a elle – i att läs tillfällen? Eller gö olika former, lika några a v o r ner vid o p t t ns rätt. a är a n t ä s k ä b m t o e s D tta den för att hi

foton Emma Björkman

Musikerna Sofia Liljedahl, Anders Krantz, Mia Brunberg Ulriksson och Elisabeth Hellsten syntes också i tv-rutan under musikinslagen. Christina Varenius, en församlingsbo från Linghem, var med och sjöng och spelade flöjt. Även en av församlingens pedagoger, Emma Björkman, medverkade med sång.

Från Åkerbo församling medverkade prästerna Elin Dapo och Katja Ekman samt kyrkoherde Ulf Hjertman vid predikan och förbön.

Tystnad... tagning!

foto Göran Helmersson

Att spela in gudstjänster med SVT visade sig vara en utmaning. Två gudstjänster om dagen var inget nytt, men att spela in dem tar betydligt längre tid än man tror. Efter mycket planering och noggrant arbete presenterades ett fantastiskt resultat, som vi inte kan vara annat än stolta över. I april månad fick kyrkoherde Ulf Hjertman ett samtal från Linköpings stift. Då hade en stor del av samhället stängt ner och vi firade nästan inga gudstjänster längre. Så när syftet med samtalet visade sig vara att vidarebefordra en förfrågan från SVT om att spela in gudstjänster i Askeby klosterkyrka så var det inte svårt att svara ja. Fyra gudstjänster spelades in vid två olika tillfällen. Från Åkerbo församling medverkade musikerna vid två tillfällen och vid samtliga fyra gudstjänster medverkade några av församlingens präster. Atmosfären i kyrksalen var koncentrerad och märkbart proffsig. Det var god stämning och roliga dagar att ha varit med om!

foto Göran Helmersson

För musikerna var det allra svåraste att på kort tid få till all musik som skulle spelas in, och att försöka balansera mellan att hålla sig till söndagens tema och förmedla hopp och tröst i pandemi-tid. Det fick inte kännas varken för glättigt eller för sorgligt. Tidigt skulle ett detaljschema lämnas in, vilket krävde en del planering; ”på vers 1 är det solo. Flöjten kommer in i takt 10, efter vers 3 kommer ett mellanspel i 8 takter med flöjt och piano” osv, för att tagningarna skulle gå smidigt. Allt klockades också i förväg eftersom gudstjänsterna inte fick vara längre än en viss tid. Musikernas båda gudstjänster spelades in under samma dag. Allt gick bra, men det var en dag full av koncentration - som kändes i både kroppen och knoppen efteråt.

Att vara digital är inte längre ett val

foto Klara Grundström

Om det var någonting som 2020 lärde oss så var det att vi faktiskt kan skapa andakter som går genom kameran. Vi kan förmedla budskap som går hem, bokstavligt talat, i vardagen. Ni har tittat på andakter på kvällen och på morgonen, under påsken och en helt vanlig tisdag i oktober. Det känns fint att ni tar er tid och det är tydligt att det har lönat sig att vi anpassar oss och ställer om. Du kan se oss när du har tid, och det är lika mycket värt att titta en torsdagskväll som en söndagsförmiddag.

Det blev många inspelningar under året. Här är Stefan (präst) och Elisabeth (diakon) under inspelningen av påskaftonens digitala andakt. Den delades till ett av de äldreboenden som finns i församlingen och publicerades på vår hemsida.

En viktig tradition i Östra Skrukeby

foto Emma Björkman

foto Klara Grundström

De ideellt uppstyrda helgmålsbönerna har fortgått under delar av året med ett maximalt antal besökare om 8 personer. Då smittspridningen i länet varit som störst har verksamheten pausats för att återuppväckas igen några veckor senare.

En stilla stund ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Gud, ge mig sinnesro. Amen” Under året som gått har sinnesrobönen fått inleda våra stilla stunder i S:t Martin. Bönens ord och innebörd har väglett och tröstat i den situation som har varit helt ny och skrämmande för många av oss. I pandemins fotspår har vi alla varit tvungna att acceptera situationen så som den är och hitta vårt eget inre mod att våga och orka låta vardagen rulla på.

Under våren samlades vi till en stilla stund en kväll i månaden och under hösten en kväll varannan vecka. Tack vare andaktens utformning så har vi hela tiden kunnat garantera ett säkert avstånd, samt högst åtta besökare.

Under ljuständningen var det flera gånger som vi fick tända ljus för människor som hade hört av sig och ville att vi skulle tänka på och be för dem, runt om i vår församling såklart, men även så lång bort som i Åre och England. Det blev fina stunder av stilla gemenskap och lugn, som under året har känts viktigare än någonsin. 31

foton Göran Helmersson

”Nu är det fullt på pilgrimsvandringen i advent, 2 x 8 pers. Roligt, hoppas bara att det inte är för många som skulle velat gå och inte får plats.” Det här med att inte alla kan vara med är nytt för oss. Vår önskan är att alla ska känna sig välkomna och efterlängtade vid gudstjänster av olika slag. Det blev en stor utmaning under året -att fira och samtidigt veta att inte alla som ville, kunde närvara.

Gudstjänster utomhus

Under året har vi behövt ställa om gudstjänstlivet radikalt. Men förändringen gick i flera steg. Till en början genomfördes gudstjänsterna som planerat, men med iakttagande av rekommendationer kring avstånd, handtvätt, spritning etc. I nästa steg slutade vi helt att fira mässa, för att sedan helt sluta att samlas till gudstjänst inomhus.

Vid påsk hölls kyrkorna öppna för bön och ljuständning vid de tillfällen det skulle varit gudstjänst. På det sättet fortsatte vi under våren. Några söndagar ersattes gudstjänsterna i Linghem och S:t Martin av vandringsgudstjänster, där vi tillsammans gick en kort vandring med textläsning, psalmsång etc. Dessa fungerade väl och var uppskattade bland de deltagande. Under sommaren pågick de friluftsgudstjänster som tidigare planerats, naturligtvis under iakttagande av rekommendationer kring avstånd och så vidare. De två huvudgudstjänsterna

flyttade som andra år till Rystad (förmiddag) och Askeby (kväll), men genomfördes i år utomhus. Det fungerade bra, även om vi var många som saknade kyrkkaffet som vanligtvis ordnas efteråt. Efter sommaren nystartade vi gudstjänstlivet, med en huvudgudstjänst i Rystad kyrka varje vecka. Den kom att samla en del människor, både en fast kärna och sporadiska besökare. Många tyckte om formen, och det fungerade bra att hålla avstånd. Men även här kändes det tomt utan kyrkkaffe.

Pilgrimsvandringar ”Träffas utomhus och håll avstånd” löd restriktionerna under våren. Det var som praktiskt taget en uppmaning att återuppta pilgrimsvandringarna i församlingen, en verksamhet som gått på sparlåga de senaste åren. Nu var det dags att ta ny fart. Sedan mars har vi genomfört vandringar nästan varje månad i olika socknar i församlingen. Intresset har varit glädjande stort, många av vandrarna har funnits med tidigare, men det finns också sådana som är nya i sammanhanget. Åldern på deltagarna har varit varierande, allt från äldre tonåringar till sjuttioåringar. Anmärkningsvärt många är i 40och 50-årsåldern, en grupp som vi kanske inte träffar så ofta i andra sammanhang. När mycket annat i församlingen – och i samhället i övrigt – är inställt så har vandringarna kommit att betyda en hel del. I pilgrimssammanhang talar man ibland om Pilgrimens sju nyckelord, som är frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande. Tillsammans kan de illustrera vad pilgrimsvandringar handlar om. Vi vandrar, delar tid och upplevelser. Vi stannar till och lyssnar till bibeltexter, som vi sedan delar tankar kring. Det brukar vara en öppen atmosfär där alla som vill är fria att bidra med sina reflektioner och funderingar. Längs vandringen uppstår ofta spontana samtal kring tro och liv, kanske upplever många det är lätt att samtala medan man går? Till varje vandring görs ett nytt häfte med böner och bibeltexter, i regel med anknytning till kyrkoåret.

Pilgrimsvandringarna har i regel skett under lördagsförmiddagar, mellan 5 och 8 km, och det har fått ta den tid det tar, i långsamhetens tecken. En längre paus brukar ingå, då vi äter vår medhavda matsäck. I vanliga fall avslutas vandringen med att vi tillsammans firar pilgrimsmässa, men i år har den fått utgå och ersatts av en avslutande bön utanför kyrkan. Efter vandringen har kyrkan varit öppen, så att den som så vill kan gå in i kyrkan på egen hand, under säkra förhållanden. Vandringarna har fyllt en viktig funktion under detta år. Många har uttryckt stor glädje och tacksamhet för dem, både på plats och i sociala medier. Intresset har varit stort och vi har haft med oss betydligt fler vandrare än tidigare år. Vid adventsvandringen i Lillkyrka socken den 19 december var så många deltagare intresserade att gruppen behövde delas i två för att hålla åttapersonersgränsen och lättare kunna hålla avstånd. En vandrare som deltagit vid många tidigare vandringar ledde då den ena gruppen. Detta att olika personer leder vandringar är nytt, och något som kan utvecklas ytterligare, även i efterpandemi-tiden.

Våren och sommarens gudstjänster firades utomhus. Det är inte så ovanligt att vi flyttar ut när det blir varmare, så för en stund kändes det nästan som vanligt, förutom att vi behövde hålla betydligt längre avstånd mellan varandra.

foto Katja Ekman

När smittspridningen under hösten återigen ökade fick vi gå tillbaka till att hålla kyrkan öppen för bön och ljuständning. Präst och musiker fanns på plats, varje söndagsförmiddag i Rystad, samt i ytterligare en eller två andra sockenkyrkor. Det har kommit besökare till nästan alla dessa tillfällen, och det har känts meningsfullt. Bra möten och samtal har uppstått så det har diskuterats hur vi bäst behåller något av detta även när vi kommer tillbaka till ett mer normalt läge.

Vandringarna har utgått från någon av församlingens kyrkor. I år har vi valt att börja och sluta vid en och samma kyrka för att undvika samåkning och trängsel i bilar. Eftersom det blev många vandringar och vi har behövt hitta nya vägar att gå, så har ofta en vandrare från trakten varit med och planerat sträckan. Det har varit värdefullt med någon som är bekant med socknens vägar och stigar. Detta har också lockat med fler vandrare som velat vandra just i sin socken.

Musik och körer

- Svenska kyrkans musikliv är i sin helhet mer omfattande än någon annan musikinstitution i landet

Musik har varit ett självklart inslag i kyrkan under flera hundra år och har en given plats hos oss. Vi erbjuder musik både i gudstjänsten och i form av konsert- och musikevenemang.

Varje år sjunger runt 100 000 personer i Svenska kyrkans mer än 5 000 körer. Körer finns på alla olika nivåer, för dig som har erfarenhet sedan tidigare och för dig som gillar att sjunga hemma. Du har möjlighet att få utveckla din sångröst, uppträda och vara en del av gemenskapen som det innebär att sjunga i kör.

foto Maria Bergendahl

En sommar med musik, trots allt Sommarens musikgudstjänster förlades alla till Törnevalla kyrka, eftersom den är stor och rymlig, med en besöksgräns på max 50 personer. Man kunde om man ville boka sin plats till musikgudstjänsterna via nätet eller via samtal till expeditionen. Det kändes fint att kunna erbjuda detta helt gratis, trots läget. Det uppskattades mycket att det fanns något ställe att gå till när så mycket annat ställts in.

Vi sjöng och spelade tillsammans några gånger I inledningen av året var körerna igång. Barnkörerna Kristallerna, Pärlorna och Sångfåglarna, samt flera körer för vuxna; Ceciliakören, Sofiakören, Östra Hargs kyrkokör, Gistad kyrkokör, Medvind, Plogen, Kom-och-sjung i S:t Martin och Alla kan sjunga i Bankekind träffades för att öva. De körer som under hösten hade tillräckligt många som ville träffas och öva, gjorde det fram till och med oktober. Några körer fick byta lokal för att kunna hålla avstånd. Krantz grannlåt, en folkmusikgrupp, och kammarmusikgruppen Ensemble Gaudium finns också i församlingen och alla grupper var vid något eller några tillfällen medverkande i gudstjänster tills pandemin begränsade oss i mars-april.

Lusserunda i Linghem En av församlingens körer har gått luciatåg i vintermörkret ”Sofiakörens besök i vår pulkabacke gjorde starka intryck på oss alla som lyssnade. Ni stod där så vita med skimrande glorior i den leriga backen och sjöng så underbart vackert. Det såg ut som ni droppat ner från de regntunga skyarna och landat hos oss. Inget framträdande i en stor katedral hade varit mäktigare.” 36

- löd omdömet efteråt från en av besökarna.

Under några år har Konsert för små och stora barn varit riktiga höjdpunkter på både vår- och höstterminen. Under 2020 ställdes vårkonserten in men blev istället fullsatt (enligt rådande restriktioner om antal deltagare) under hösten. Här var dessutom barngruppen Himlaskoj med, både i sång och konstutställning som skapats under höstterminen. Temat var som vanligt en härlig blandning av djur, Disney och Astrid Lindgren. Det kan inte bli bättre!

foto Göran Helmersson foto Klara Grundström

Uppställda och redo i Gistad. Både pensionärer och förskolebarn var nyfikna på konserten och log lite extra stort när kören klämde i: ”faaar jag kan inte få upp min kokosnöööt”...

Körigt men kul När personalkören krympte och begav sig ut i församlingen Våren blev inte riktigt som vi tänkt oss. När ensamheten trängde på och solen tittade fram så gick det inte att hålla sig längre. Med notpärmar och mikrofoner i högsta hugg åkte en mindre version av personalkören i Åkerbo församling runt till äldreboenden och bjöd på glada sånger! Trots en del motgångar som stark sol, coronarestriktioner och logistik-krångel så lyckades vi sprida lite ljus under en ganska så mörk vår. Här med hattarna i högsta hugg. De är både bra i värmen och en trevlig accessoar då man sjunger om att sakta gå hem genom stan.

- Måste jag vara medlem i Svenska kyrkan för att få vara med i församlingens verksamheter? - Nej, men din medlemsavgift är avgörande för att vi ska kunna fortsätta bedriva verksamhet. SVENSKA KYRKANS ARBETE FINANSIERAS TILL STÖRSTA DELEN AV DEN MEDLEMSAVGIFT, ÄVEN KALLAD KYRKOAVGIFT, SOM ALLA MEDLEMMAR BETALAR. KYRKOAVGIFTENS STORLEK BESTÄMS LOKALT I VARJE FÖRSAMLING OCH MOTSVARAR I ÅKERBO UNGEFÄR 65% AV FÖRSAMLINGENS TOTALA VERKSAMHETSINTÄKTER. EN LITEN DEL AV KYRKOAVGIFTEN GÅR TILL STIFTET OCH DEN NATIONELLA NIVÅN I SVENSKA KYRKAN - SOM HAR I UPPDRAG ATT FRÄMJA OCH STÖDJA FÖRSAMLINGAR.

Tack vare ditt medlemskap kan andra få stöd genom livet. Någon får äntligen vara del av ett sammanhang, någon hittar nya kompisar. Nyblivna föräldrar ger varandra kraft och stöd när småbarnsåren är som kämpigast. Det äldre paret kan glatt sjunga med treåringarna under sångstunden och två barn som aldrig träffats tidigare bygger världens högsta legotorn tillsammans.

Ditt medlemskap gör skillnad, tack för att du är med! Läs mer om medlemskap och bli medlem på svenskakyrkan.se/akerbo/bli-medlem

verksamheter Det händer mycket under ett år, speciellt ett år som präglas av pandemi och restriktioner. Under en lång tid av året fick vi inte samlas alls och detta ledde till förändringar i våra verksamheter.

Spädbarnsmassage Föräldragrupp Spädbarnsmassage blir för många föräldrar en av de första kontakterna med kyrkan och församlingen efter att de fått barn. Den till synes lilla verksamheten har för många familjer stor betydelse, både för att lära sig massera sitt barn, utan att det kostar väldigt mycket - och för att det blir en kontaktyta, både med andra föräldrar och med församlingen. Det är ofta som samtal om dop uppkommer i den lilla gruppen och flera gånger har föräldrar som inte tidigare funderat på att döpa sitt barn senare valt att göra det.

I år började vi samarbeta med BVC (Barnavårdscentralen) i Linghem, kring föräldragrupper. BVC bjuder in föräldrar till oss för att samtala kring ett tema. Gruppen får också lära sig spädbarnsmassage, som hjälper barn och förälder att knyta an och bygga relationer till varandra. Det här är något som många föräldrar har längtat efter och som BVC har önskat genomföra en tid. I med samarbetet så växer möjligheten för fler familjer att hitta en mötesplats hos oss i Linghems församlingsgård. foto Kevin Gent

Vid anmälan till spädbarnsmassagen kommer ofta frågan om man måste vara medlem för att få delta i massagen. Vi tydliggör att det är önskvärt, då det är medlemsavgiften som möjliggör våra verksamheter, och detta har lett till att flera föräldrar som inte tidigare varit medlemmar i Svenska Kyrkan har valt att bli det. I år syntes en stor skillnad på deltagarantalet då vi S:t Martin har haft 17 föräldrar och barn som deltagit i spädbarnsmassagen under 2020, jämfört med 34 barn och föräldrar året innan. Detta beror framför allt på att två av fyra grupper ställts in p.g.a. restriktioner under året. I Linghem har spädbarnsmassagen varit en del av ”Föräldragrupp” som är ett samarbete med BVC. I S:t Martin har spädbarnsmassagen fortsatt som en egen verksamhet men med färre grupper.

Babysång

I september började babysång både i S:t Martin och Samlan igen. Något som var välkommet och uppskattat av både föräldrar och barn. När sedan restriktionerna skärptes en bit in på hösten togs beslutet att det inte var möjligt att fortsätta med grupperna.

I Linghem har babysången inte fortsatt som en egen verksamhet under 2020, den har istället fått vara en del av ”Föräldragrupp”.

Sångstunder i spelades in S:t Martin under våren, så att familjer kunde titta och sjunga med hemifrån.

foto Klara Grundström

När året började kom många föräldrar med sina små barn varje vecka till S:t Martin och Samlan för att vara med på babysång. När vi senare under våren fick restriktioner för att minska smittspridning beslutades att babysången i Samlan skulle pausas till dess att läget blev annorlunda. I S:t Martin fortsatte babysången hela våren, vilket var möjligt då lokalerna där är rymligare och luftigare.

foto Humphrey Muleba

Barntimmar Under våren samlades 12 barn för att lyssna på en bibelberättelse, samtala kring den och skapa tillsammans i Bankekind. Vi hade med oss Julia Jonsson som ideell ledare, vilket var en stor tillgång. Julia valde, senare under hösten, att läsa vidare till församlingspedagog. Barntimmar har funnits länge och betytt mycket för många barn, men till hösten beslutade vi att inte starta upp en ny grupp. Ett minne från Barntimmar under året var en dag när barnen fick höra julberättelsen, med herdarna som möter änglarna och änglarna lyser så starkt att det gjorde ont i ögonen. På väg tillbaka till förskolan säger ett barn: ”Ser du alla änglarna? De är hur många som helst.” När barnet får frågan om vad det ser är svaret så enkelt men ändå så stort; ”De är i lyktstolparna - om man tittar upp i dem får man ont i ögonen. Det måste vara där änglarna finns. De finns överallt vi går.”

projekt

Dramagrupp

Tweenies

I våras startade några volontärer en dramagrupp för 10-12 åringar och de träffades tio torsdagar och lekte och övade en egenskriven teaterpjäs. En uppskattad föreställning spelades upp för föräldrar på plats och spelades in till de som inte hade möjlighet att närvara på grund av rådande restriktioner.

Efter sommaren startade Tweenies på samma tid som dramagruppen varit och många av barnen fortsatte nu i det nya konceptet som inte fokuserade fullt så mycket på drama.

Öppen kyrka

Läxhjälp

Under våren flyttade Öppen kyrka ut. Det ordnades en härlig utemiljö i S:t Martin vid församlingsgården med utemöbler, leksaksförvaring, parasoll och staket som ramade in utemiljön. Under hösten tog två föräldralediga personer initiativ till utegympapass i anslutning till Öppen kyrka. Vi hoppas att den här typen av aktiviteter kommer att växa och bli en del av Öppna kyrka i S:t Martin.

Varje tisdag fram till slutet av oktober erbjöds läxhjälp för åk 5-7 i Linghems församlingsgård. Det har främst varit elever i åk 6 som nyttjat detta, i en kärngrupp på fem personer som kommit ofta. Men ibland har vi varit fler.

I Linghem träffades vi i ”Lekplatsen med kossan” där vi hade sångstund och lekte. Där fick vi kontakt med familjer som vi inte träffat förut. Under hösten flyttade vi in i församlingsgården igen och möblerade om så att alla skulle få rum. 4-5 familjer kom till Samlans Öppen kyrka i början av året. När de flyttade ut under torsdag förmiddagar så blev det en mötesplats i huvudsak för äldre människor. Behovet att träffas var stort. Under hösten kom några familjer och de kunde ha en sångsamling tillsammans, med dans och rörelse.

Tweenies är en grupp för barn som är på väg in i tonårslivet. Vi pratar, leker och pysslar. Tolv deltagare, alla tjejer, som lär känna nya kompisar. Vi skulle ha ordnat ett disco för förskoleklass och allt var klart och planerat, men efter de nya restriktionerna fick vi tråkigt nog blåsa av allt.

Lärare på skolan uttrycker tacksamhet över verksamheten. Förutom att göra läxor så kan man hos oss äta mellis och samtala om livet. Vid fasteinsamlingen så hjälpte några till att skramla bössor vid ICA i Linghem. Vi fick in en bra slant på två dagar. Bra jobbat läxläsare! Tyvärr stängde verksamheten i slutet av året på grund av stränga restriktioner.

Konfirmation Konfirmandåret 2019/2020 var året då inget blev sig likt. Vi fick ställa om och tänka nytt och i centrum fanns våra 45 konfirmander som fick hänga med i de snabba omställningarna och träna sin flexibilitet tillsammans med präster, pedagoger och unga ledare. Inför det här året hade vi beslutat oss för att erbjuda tre vanliga grupper utan särskild inriktning, en i Tallboda, en i Linghem och en i Ekängen. Vår tanke var att plocka det bästa från alla våra tidigare grupper och arbeta kreativt, upplevelsebaserat och att våga lita på att ungdomarna söker sig till kyrkan för att de vill vara där, inte för att vi lockar med annat. I augusti hade vi glädjen att starta upp två mer än fulla grupper i Ekängen och Linghem med sammanlagt 45 konfirmander.

Nytt för året var att vi redan i september åkte på uppstartsläger med båda grupperna till Gransnäs ungdomsgård under en helg. Vi ville kick-starta gruppgemenskapen och få utrymme att lära känna varandra lite bättre lite snabbare. Vi hade en fin helg med fokus på Gudsbilder och Skapelsen. Vi firade många fina andakter och gudstjänster tillsammans i Gransnäs kapell, hade 10-kamp och lekte lekar, diskuterade bibelns två skapelseberättelser, gick på upplevelsevandring med dopet som tema, mötte fem av bibelns mest kända personer som berättade om sina liv och mycket, mycket mer. Söndagens tidiga kanotutflykt innan frukost bjöd inte bara på vackra vyer och lite motion utan även ett ofrivilligt morgondopp för några av våra konfirmander. Allt slutade lyckligt och i efterhand är det ett roligt minne att bära med sig i hjärtat. Under våren kom oron för och restriktionerna kring Covid-19 närmare och närmare. Vi hann ha några ordinarie träffar innan vi fick ställa om. Istället för ytterligare en övernattningshelg så hade vi dagläger på hemmaplan med respektive grupp och senare under våren träffades vi utomhus. Läger och konfirmationsgudstjänster sköt vi upp till augusti då Linghemsgruppen åkte till Vårdnäs stiftsgård och Ekängsgruppen till Gränna och Visingsö. I samband med lägret i Gränna hade vi två konfirmander som döptes i Vätterns vatten med bästa kompisen som fadder. En stämningsfull och stark stund för oss alla inblandade.

foto Emma Björkman

Vi dubblerade våra konfirmationsgudstjänster till fyra istället för två och begränsade antalet besökare till fyra per konfirmand. I efterhand var det flera familjer som uttryckte att den nerskalade ceremonin förhöjde stämningen, närheten och intimiteten och att det var den finaste konfirmationsgudstjänst de någonsin varit med om.

en annorlunda konfirmationsgudstjänst

Vanligtvis är en konfirmationsgudstjänst öppen för allmänheten. För att vi skulle kunna genomföra dem under 2020, så var vi tvungna att säkerställa att enbart inbjudna gudstjänstbesökare fick plats i Törnevalla kyrka. Gudstjänsten kortades och besökarna fick gå ut ur kyrkan ett sällskap i taget.

foto Per Åkerström

Under 2020 fick vi glatt vänja oss vid bokade platser, gott om avstånd och frekvent kontakt med diverse myndigheter. Även konfirmationsgudstjänsterna genomfördes på nytt vis. Några konfirmander i taget fick konfirmeras och gudstjänsterna genomfördes enligt de riktlinjer vi fått från ansvariga myndigheter.

Årets konfirmation kom att se lite annorlunda ut. Konfirmanderna var indelade i mindre grupper och gudstjänsterna genomfördes enligt rådande riktlinjer. Föräldrar och anhöriga placerades på varannan bänkrad, och kanske blev sikten fram till altaret lite klarare av det.

foto Emma Björkman

Ungdomsverksamhet Våra ungdomsgruppsträffar blev under våren viktiga mötesplatser då allt mer i samhället stängdes ner och gymnasieskolorna övergick till distansundervisning. På sportlovet hann vi med en övernattning i S:t Martins kyrka innan nya restriktioner satte stopp för fortsatta träffar inomhus. Vi lade om vår planering och försökte träffas så mycket utomhus som vi kunde när vädret tillät. Det blev bland annat picknick, promenader och cykelslangsbrännboll.

På sportlovet hann vi med en övernattning innan nya restriktioner satte stopp för fortsatta träffar inomhus. Vi har kunnat testa en hel del utomhusaktiviteter under året och det är ju kul!

foto Emma Björkman

Under sommaren, då vi i vanliga fall brukar pausa vår Ungdomsgrupp, kände vi att det fanns ett behov av att erbjuda mötesplatser för ungdomar vars semesterplaner och sommarjobbsdrömmar kanske hade gått upp i rök i och med pandemin. Vi fortsatte alltså med Ungdomsgrupp en kväll i veckan under hela sommaren och åkte bland annat till Vadstena på teater, och besökte Söderköpings glassrestaurang. Men vi var även på hemmaplan och ägnade oss traditionsenligt åt beachvolleyboll och minigolf.

Ung i kyrkan Under 2020 gjorde vi en del förändringar i vår verksamhet med ungdomar. Vi startade konceptet ”Ung i Kyrkan” för de ungdomar som väljer och har valt att fortsätta engagera sig i kyrkans verksamhet efter sin konfirmationstid.

foto Emma Björkman

Tidigare har man som ung haft möjlighet att bli Ung Ledare efter konfirmationstiden, men vi har under en tid känt att det är lite begränsande och vi vidgade nu perspektivet så att alla ska känna att man kan hitta sin plats, vare sig man vill gå stiftets ledarutbildning eller inte. Ung ledare finns kvar - men är en del av gruppen Ung i kyrkan. Vi träffas en gång i månaden och har fördjupningar, bibelstudier, samtal och pyssel. Vi äter tillsammans och växer tillsammans. Under året har vi gått över till digitala möten och fortsätter träffas på nätet. Denna grupp startade efter sommaren och har hunnit diskutera kring temat kärlek; till sig själv, till andra och till Gud. Men också att ge och få kärlek. 43

fo t oK lar aG ru

öm str nd

- Idag finns väldigt stora krav på ungdomar. Många upprätthåller en fasad som kan vara svår att komma ifrån. Den bygger på vilka normer man följer, vilka kompisar man har, grupptryck från olika håll och dessutom prestation i skolan eller fritidsaktiviteter. Man vill passa in och samtidigt vara unik, sen hur man mår egentligen, det kanske man inte pratar om med någon alls.

I Åkerbo församling arbetar Per Åkerström, som blir vigd till diakon i juni 2021. Han är medarbetare inom diakoni - med 100% ungdomsprofil. Alltså blir hans titel så småningom ”ungdomsdiakon”. Men vad pratar ungdomar med en diakon om?

ö tr ers

Vad en diakon arbetar med är för många okänt. Ofta hör vi talas om diakoner som arbetar nära och stöttar äldre människor, kanske på äldreboenden eller sjukhus. Men diakonalt arbete nära ungdomar nämns inte lika ofta. En diakon rör sig kring ämnen som är stora. Kring existentiella frågor och funderingar. Sådana frågor kan man ställa sig genom hela livet, ung som gammal.

Åk

spro

fil

Per

Vi har något annat

arb e

tare in

m om diakoni -

0 d1

Per berättar att han finns i församlingen för ungdomars skull, en resurs i det ungdomsarbete som församlingen har. - Jag finns med som ett stöd och ska vara en trygg person att vända sig till. På ett sätt blir det enklare med åldern att möta ungdomar. Jag kan förhoppningsvis inge ett förtroende när jag är ”gammal”, något som jag kanske inte hade haft om jag varit yngre. Men är man närmare ungdomarna i ålder så har man kanske mer gemensamt, så det är lite dubbelt.

”Diakoner är experter på att lyssna och ska hjälpa till att bära de stora frågorna, inte fixa till dem.” Vidare berättar Per att det är lätt att hamna i ”fixarfällan”, där man som vuxen vill lösa ungdomars problem, kanske särskilt som förälder. Man vill lyssna, men har också fullt upp med sitt eget. Ofta är man glad och stolt över barnens prestationer och märker inte att det egentligen är ganska tufft för dem att orka med alla krav, från skolan eller kompisarna. Den som vänder sig till en ungdomsdiakon blir sedd och lyssnad på. - Diakoner är experter på att lyssna och ska hjälpa till att bära de stora frågorna, inte fixa till dem. Vi kan utmana och ställa motfrågor i samtalen, men vi kan också säga, och veta, att du är älskad av Gud precis som du är – det får och kan inte till exempel en kurator på en gymnasieskola säga.

Ungdomsdiakon är precis vad som skrevs i annonsen när Per sökte jobb i församlingen. Men det är inte en riktig titel. När vi pratade med Per efter att han anställts sa han såhär :

”Ungdomsdiakon är en allt vanligare titel bland annonser, vilket känns spännande. För vad är det egentligen för skillnad på en grupp ungdomar och en grupp äldre? Det ställs samma existentiella frågor och diskussionerna är liknande, så jag tänker att diakonen är lika relevant i båda sammanhangen.”

Ändå är det inte så ofta som Per pratar om Gud och Jesus under enskilda samtal. Men det är en underförstådd omständighet att förhålla sig till, att diakoner har en tro. - Det är kanske inte så att det är bättre att prata med en diakon alltid, men vi har något annat, en extra dimension att förhålla sig till i alla existentiella frågor. Det handlar inte om att få andra att tro – vilket många verkar vara rädda för att vi ska göra. Tvärtom så finns vi för alla, oavsett ålder, livssituation eller tro. För man behöver inte ens vara medlem i Svenska kyrkan för att komma och träffa mig. Den psykiska ohälsan är alldeles för hög bland ungdomar och under 2020 har de avskärmats från omvärlden ännu mer då många inte fått vara i skolan. Mitt i den identitetsskapande fasen i livet, där man ska hitta vem man är och börjar ställa sig alla de där viktigaste frågorna om livet, så tvingas man bort från alla vanliga sammanhang. Det är tufft. Dessutom är alla väldigt lättillgängliga idag. De kan nås när som helst, av vem som helst och det är fritt fram att säga vad som helst. Internet och sociala medier är något som unga måste förhålla sig till idag på ett annat sätt än den som vuxit upp innan internet. - Om man inte är med i sociala medier och inte bidrar i den ”världen” så riskerar man att hamna utanför i kompisgänget, berättar Per, samtidigt som man idag umgås i den sociala världen. Tillgängligheten till varandras närhet är både bra och dålig. Allt det där är svårt att förstå som vuxen. Vi hänger ju inte alls med, även om vi tror att vi gör det….

Per menar också att på många sätt kan den som är äldre bli bättre på att lyssna och verkligen försöka förstå, till exempel den klimatångest som en stor del unga har idag. Många pratar om att det är jobbigt att inte kunna resa under pandemin, men egentligen kanske vi borde tänka om helt. - Det är ungdomarna som är vårt hopp och vår framtid, det låter lite klyschigt men det är ju så det är. De har framtiden framför sig och vi har den bakom oss. Så vi borde lyssna på deras visdom, istället för att tänka att vi vet bättre, bara för att vi är äldre.

”Det är ungdomarna som är vårt hopp och vår framtid, det låter lite klyschigt men det är ju så det är.” Efter att ha arbetat ett år i församlingen så har Per börjat landa i sitt uppdrag. Det blir fler och fler ungdomar som känner igenom honom, och han är optimistisk kring ungdomsarbetet i Åkerbo församling, om än på lång sikt. - Vi som arbetar i församlingen nu kanske inte kommer att få uppleva frukten av det jobb vi gör, åtminstone inte fullt ut. Om man vill ha snabba resultat så ska man inte jobba i kyrkan för vi måste tänka väldigt långsiktigt. Vår kyrka har inga produktionskrav, utan relationskrav. Det betyder att varje möte med människor är viktigt och värdet av det vi gör går inte att mäta i siffror eller pengar – det mänskliga värdet är alltid större. text och bild Klara Grundström

Kan jag prata om vad som helst?

Ibland vill man prata med någon som man inte känner, någon som inte vet någonting om en, men som är expert på att lyssna. Både präster och diakoner har tystnadsplikt, men tystnadsplikten ser olika ut beroende på vem du samtalar med. En präst har absolut tystnadsplikt Vid bikt och enskild själavård har prästen absolut tystnadsplikt. Det finns inga undantag från tystnadsplikten. Även om du som samtalat med prästen vill att prästen ska föra uppgifter vidare så går det inte. En diakon har tystnadsplikt Diakonen har också tystnadsplikt under enskild själavård, men till skillnad från en präst så kan en diakon bryta tystnadsplikten, till exempel när du som har samtalat med diakonen vill att uppgifter ska föras vidare. Eller om det under den enskilda själavården har kommit fram information eller uppgifter som måste anmälas enligt lag.

Diakoner och präster arbetar under tystnadsplikt. De besöker äldre och sjuka, ordnar sorgegrupper och samtalar med den som önskar, ung som gammal. Det kan handla om att starta samtalsgrupper för utsatta människor och hjälpa familjer ur krissituationer. Ibland kan församlingen även ge ekonomisk hjälp till behövande. I Åkerbo församling finns ett samtalscentrum, med präst, diakon och terapeut.

Diakoni är att bry sig om Att ha omsorg om människor i olika livssituationer – att ge en hjälpande hand där behov finns, det är diakoni. Ordet har sin grund i den kristna tron. Man kan säga att det är kristen tro omsatt i handling. För kristen tro är inte bara ord i bibeln och gudstjänsten. Det ska också synas i våra liv - i vårt handlande i vardagen. Det har det verkligen gjort under detta år. Inför sommaren skickades brev ut med ett kort till alla över 70 år, med en hälsning om möjligheten att få hjälp med matinköp men också möjligheten att ringa till oss för att prata med någon när det blir tomt och tyst. Handtextade gratulationskort har skickats till alla som fyllt 75-85-90-95-och 100-år. Men den traditionella festen för församlingens 80-åringar kunde vi inte genomföra. Så när julen närmade sig åkte vi runt och delade ut en ”gottepåse” med godis, hembakade kakor och ett hemstöpt rosljus till de som fyllt 80 år under året.

Diakoni är för alla. Det är att se varje människa med alla hennes gåvor, resurser och erfarenheter. Det är också gemenskap, att få vara tillsammans och umgås. Det hade vi möjlighet att göra utomhus under sommaren och början av hösten. Vi träffades bland annat på altanen utanför Samlan i Tallboda och i trädgårdarna utanför församlingsgårdarna i Bankekind och Askeby. Det var härligt att äntligen kunna mötas. Vi kunde också ha sorgegrupp och Lev vidaregrupp i trädgården vid Linghems församlingsgård. Då vi inte kunde träffas i våra olika grupper och träffpunkter så ringde vi runt istället. Det har blivit många varma och mycket uppskattade samtal. Till alla de i församlingen som vi inte vanligtvis träffar, men som också är över 70 år gamla, började vi ringa i december. Vi var flera i personalen som hjälptes åt och vi fortsatte i januari-februari 2021. Tyvärr kunde vi inte nå alla då vi hade svårigheter att hitta en del telefonnummer. Vi kan se att under detta år hjälpte människor varandra och brydde sig om andra. Även människor som inte tidigare haft kontakt har hittat varandra. En nyinflyttad berättar om hur grannen kom och knackade på för att meddela: ”Jag kan handla åt dig!” - Det är diakoni! Vi har organiserat så att vi varje vecka kunnat hjälpa till med matinköp och vid behov även hämtning av medicin. Vi har varit flera i medarbetarkretsen, allt från expeditionen som tagit emot beställningar till oss andra som har handlat och levererat.

När 2020 var över berättade en av de vi hjälpt så här: ”Folkhälsomyndigheten kom med tydliga besked ”70+ are skulle hålla sig hemma och helst inte träffa andra människor”. Vad gör jag nu? Jag behöver ju mat. Min första och enda tanke var Svenska Kyrkan. Efter ett samtal med diakonen kände jag mig lugn. Svaret jag fått var - självklart hjälper vi dig. Den 24 mars 2020 gick mitt första mail med specerinota till Åkerbo församling. Att kyrkan står för handlingskraft när det gäller har jag alltid känt som en stor trygghet. Nu visar kyrkan dessutom uthållighet. Vi står fortfarande, januari 2021, svarslösa inför frågan. Vad är detta, när ska det sluta? Tack alla ni som levererat och levererar matkassar till min trappa!”

I december åkte vi runt och delade ut presentpåsar med godsaker till de som är över 70 år, och med i någon av våra verksamheter. David och Mimmi tog paus från förskolan och köket för att hjälpa till att fylla påsarna med hälsningar och godis.

foto Åkerbo församlings instagram

Flera medarbetare har hjälpt till med att ringa runt till 70-plussare och uppvaktat 80-åringar som inte kunde bjudas på fest detta år.

fo to

En diakon kan man höra av sig till om man vill prata, när någonting känns svårt eller när du vill träffa någon som är expert på att lyssna. De kan ha självavårdande samtal, precis som en präst. Du hittar kontaktuppgifter för samtal på vår hemsida svenskakyrkan.se/akerbo/samtal

Grön skjorta med vit krage Både präst och diakon har en vit krage i sin skjorta. Det är en del av den officiella klädseln. Diakonens skjorta är grön och prästens skjorta är oftast svart.

IKON

Lyssnar bra och är lätt att prata med

er / and nZ ele ad

Att känna igen en diakon är inte så svårt...

Diakonemblem Diakonen bär ett emblem runt halsen. Det innehåller flera symboler; ett kors som symbol för Jesus Kristus, en ring som visar att du är omsluten av Gud och en duva med en olivkvist, som symbol för duvan som lämnade Noas ark och återvände med budskap om liv. Hela emblemet visar tillsammans diakonens uppdrag - att buren av Gud, vägledd av Kristus och med den helige Andes hjälp vara en barmhärtighetens tecken och gå med bud om liv och hopp.

Under 2020 har hemsidan strukturerats annorlunda för att bättre presentera arbetet kring samtal och stöd, och en folder har skickats ut till samtliga hushåll i församlingen, tillsammans med församlingstidningen.

Samtalscentrum Under 2020 har vi arbetat med att sätta ramarna för samtalscentrum. Vi kan nu se att fyra fokusområden framträder; enskilda samtal, samtalskvällar, samtalsgrupper och ungdomschatten. Sedan Samtalscentrum startade 2018 har de enskilda samtalen stått i centrum. De själavårdande samtalen som alla församlingar erbjuder är en självklar bas, men under 2020 kan vi också se en ökande efterfrågan på terapeutiska samtal.

När samtalscentrum startades var den primära målgruppen familjer mitt i livet. Sedan dess har det blivit allt tydligare att gruppen unga, och unga vuxna, behöver vårt stöd, särskilt under de nedstängningar som gjordes under året som var. Därför förstärktes samtalscentrum genom en ny tjänst som har i särskild uppgift att möta den här målgruppen. En konkret frukt av arbetet är att ungdomschatten, dit ungdomar kan höra av sig anonymt, öppnade under hösten.

Mycket av arbetet i Samtalscentrum är fortfarande i sin linda. En utmaning är att nå de som har behov av vår verksamhet. Många vet inte att man kan vända sig till Svenska kyrkan för att få den här typen av hjälp och stöd, oavsett ens egen relation till kyrkan och tro. En viktig satsning under 2020 har därför varit att marknadsföra samtalscentrum till alla som bor i församlingen. Hemsidan har genomgått en större omformning kring församlingens arbete med samtal och stöd, och en folder har skickats ut till samtliga hushåll i församlingen, tillsammans med församlingstidningen.

foto Ulla-Karin Pettersson

Under 2020 var fyra samtalskvällar planerade, med teman som ”Att känna igen sig själv i och efter en utmattning” och ”Att känna sina känslor”. På grund av omständigheterna genomfördes bara den förstnämnda, med mycket lyckat resultat. En samtalsgrupp kring utmattning startade därefter.

Gruppen använde samtalsmetoden Deep Talk där man med utgångspunkt från en gemensam berättelse får möjlighet att formulera och bearbeta sin egen berättelse. Metoden har under året testats i olika grupper och visat sig vara ett bra sätt att reflektera tillsammans.

I Linghem ordnade vi ett förmiddagsfika ute i vackert försommarväder en torsdagsförmiddag för alla äldre som vanligtvis brukar komma på sopplunch. foto Ulla-Karin Pettersson

Julblommor har även i år delats ut till alla som bor på äldreboenden och till de som blivit änkor och änklingar under året. Här är prästerna Katja och Göran, redo inför ett av besöken. foto Åkerbo församlings instagram

Texten är hämtad från svenskakyrkan.se/act/sa-arbetar-vi-i-katastrofer

Att vara kyrka är en styrka Act Svenska kyrkan är en del av ACTalliansen, en global rörelse där vi är med och förändrar förtryckande strukturer för att uppnå ökad jämställdhet. Tron är viktig för våra liv och värderingar och påverkar synen på kvinnors och mäns roll i samhället. Därför har vi tillsammans med andra kyrkor en unik möjlighet att driva frågor för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Act Svenska kyrkan har en stark lokal närvaro där vi driver angelägna frågor gentemot beslutsfattare och makthavare på nationell och global nivå. Vi arbetar i huvudsak med lokala samarbetspartners som känner samhället inifrån. Utifrån deras kunskap och närvaro kan de snabbt analysera behoven och förutsättningarna, samt påbörja akuta insatser. Vi involvera även den drabbade befolkningen i katastrofarbetet, till exempel genom att skapa arbetstillfällen.

Behoven avgör vem som får stöd

foto Jesper Wahlström / IKON

Varje år ger Åkerbo församling 0,5% av din kyrkoavgift till krigs-och katastrofdrabbade människor genom ACT Svenska kyrkan Ditt medlemskap i Svenska kyrkan bidrar till att utsatta människor kan få hjälp och stöd. Tack!

svenskakyrkan.se/act/sa-hanteras-din-gava På webben kan du läsa mer om hur gåvorna hanteras och kontrolleras.

Beslut om att ge stöd till en insats och storleken på stödet fattas utifrån de ansökningar vi får från våra samarbetspartners. Det avgörande är alltid de humanitära behoven och i linje med de humanitära principerna ges hjälp oberoende av människors ursprung, religion eller nationalitet. Ansökningarna från våra partner innehåller bland annat detaljerad information om behoven, vad som planeras att göras, var någonstans det ska göras och vilken målgrupp insatsen riktar sig till. Act Svenska kyrkan kontrolleras av Svensk insamlingskontroll, vilket garanterar att pengarna används på rätt sätt. Av alla medel går 80 % till verksamheten och 20 % går till administration och insamling.

Under 2020 minskade de insamlade medlen till ACT Svenska kyrkan, alltså de summor som kommer in till oss via kollekt och gåvor. Detta är förmodligen på grund av det minskade antalet gudstjänster och verksamheter under året. Här bredvid kan du se summorna från de senaste fem åren. Den skänkta summan av kyrkoavgiften, 0,5% varje år, är inte medräknad i tabellerna. 51

- en trygg och rolig miljö, med utmanande och tillåtande pedagogik.

PÅ DUVAN GÅR 32 BARN PÅ AVDELNINGARNA FJÄDERN OCH VINGEN. VI HAR VÅRA LOKALER I SAMLAN, I TALLBODA, MED ÅKERBO FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN SOM HUVUDMAN.

Svenska kyrkans värdegrund genomsyrar verksamheten. Den är vägledande i arbetet för mänskliga rättigheter, jämställdhet, barnets bästa och en hållbar värld.

foto förskolan Duvan

Året 2020 kommer vi alla att minnas året då ett virus styrde vår förskola, vårt liv och vår värld. Under våren har det dock inte varit så många sjuka på förskolan, varken barn eller personal. Vi är alltid mycket utomhus, men kanske särskilt detta år, mycket under den varma tiden av året. Det var från och med november som vi blev mer berörda av att smittspridningen ökade. Inga vuxna, förutom personal på förskolan, fick vara inne på avdelningarna - så all lämning och hämtning gjordes utomhus. Vi blev oroliga över att inte kunna hålla förskolan öppen, men lyckades hålla i och hålla ut. När vi firade gemensam sommarfest och luciamorgon med barnen så filmade vi och delade digitalt med alla vårdnadshavare, eftersom det inte gick att bjuda in någon.

Barnen har odlat under våren och fått hjälp från flera maskkompisar - Sigge och Maskrid. Sigge bor i en kompost.

Vårt prioriterade mål under läsåret 2019-2020 var hållbar utveckling. Vi vill ge förståelse om miljön i vår närhet, vad man kan påverka - och att den lilla gesten kan göra stor skillnad. Barnen har odlat under våren och fått hjälp från flera maskkompisar - Sigge och Maskrid. Sigge bor i en kompost, så att kompostera har också diskuterats och reflekterats över. Maskrid har rest från en förskola till Duvan och har nu åkt vidare till en tredje. Han tycker verkligen om att hälsa på!

foto förskolan Duvan

Att bygga reningsverk var kul!På avdelning Vingen fick barnen kunskap om hur bajs och kiss forslas och renas. De fick tillverka ett ”reningsverk” och genom det få förståelse vart bajset och kisset tar vägen. Det är enastående spännande.

fot o

f ö rs k o la n D u v a n

foto förskolan Duvan

Ett annat exempel på tema under arbetet kring hållbar utveckling är känslor. Att våga tala om för andra hur vi känner är viktigt för barn, redan i tidig ålder, för att undvika stress och psykisk ohälsa. Hållbar utveckling är ett brett ämne som bland annat handlar om hur vi mår- för måendet påverkar vårt varande och handlande.

Med de yngre barnen har vi fokuserat på hur man värnar om varandra och om materiala saker. Bamse har fått följa med varje barn hem och tillsammans med barnet genomfört en uppgift, som dokumenteras i bild och skrift. Föräldrarna har då varit delaktiga i projektet.

Nytt prioriterat område för läsåret 2020 - 2021 är barns delaktighet och inflytande, med andra ord; samspel och demokrati.

”Hos de äldre barnen har vi arbetat mycket med hur man är en bra kompis och att ingen får vara utanför.”

lar

r aG

röm dst un

Vi vill främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen. Att förbereda barnen för delaktighet och ansvar - och de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.

”Duvan är en förskola med 32 barn. När fem barn började i förskoleklass under hösten så fylldes det snabbt på med fem nya barn. Det är jättekul!”

Hos de äldre barnen har vi arbetat mycket med hur man är en bra kompis och att ingen får vara utanför. Pedagogerna har även spelat upp små teaterscener för barnen, som efteråt diskuterade kring agerandet. Fortsättning följer under 2021 och det är sååå spännande. Självklart gör vi allt det vanliga som man gör på förskolor, och de äldsta barnen får vara med på Godly play varannan vecka. Det är magiskt! Tack alla barn på förskolan Duvan för att ni har förgyllt detta pandemins år, ni följer restriktionerna utan några sura miner. Det fanns väl en anledning till att Jesus sa att du måste bli som ett barn för att komma till himmelriket. Jag kan bara säga att barn är verkligen bäst, det är de som klarat av vår pandemi bäst, barn är kompetenta!! Mimmi Klingberg rektor, förskolan Duvan

fot oM ari aB

er g

hl da en

David lagar Duvans lunch David Erlingborn är kock och arbetsledare för församlingens värdinnor sedan september 2018. Han arbetar framför allt i Samlan, Tallboda med att laga lunch till förskolan Duvans 32 barn. När vi träffas påminner jag honom om några ord han sa när han skulle börja arbeta i Åkerbo församling. Han sa bland annat att ”Kyrkan har en potential att påverka med näringsriktig mat med eftertanke.” och att ”Det finns en grundsyn som värderar närproducerat och hållbarhetstänkande.”

vid

k Erli koc ngbor h c o r n, husfa

Har arbetet infriat dina förväntningar? Ja, det tycker jag! Jag är mest nöjd med att jag har fått utrymme att ta ansvar och skapa förutsättningar att leva upp till de förväntningar jag hade när jag började här. Att ha mandat och kontroll. Sen är det ju alltid så att verkligheten hälsar på och styr utvecklingen också. Närproducerat till exempel är ju en ekonomisk fråga och en fråga om tid. Men jag har haft ekonomisk marginal för att alltid ha bra råvaror och att få lägga tid att laga maten från grunden. Inga halvfabrikat förekommer vilket naturligtvis gör att matlagningen tar lite längre tid. Vi har också sett till att säkra personalresurser med en person till som kan rycka in när jag är sjukskriven eller föräldraledig. Sedan Ulla-Karin anställdes i september har vi inte behövt beställa cateringmat en enda dag.

”Det är stor påverkan i barngruppen, det kan räcka med att en rynkar näsan.” Att laga mat till barn har sina sidor. Ena veckan kan de skrapa faten med kyckling-nuggets. Nästa gång jag lagar rätten - delar köttet i små bitar, mjöl, ägg, och mixade cornflakes, tryggt förvissad om succé, då blir det bakslag. Maten kommer tillbaka in i köket och blir ett tråkigt matsvinn istället. Det är stor påverkan i barngruppen, det kan räcka med att en rynkar näsan.

Åkerbo församling är miljöcertifierad och det betyder att det finns ett miljöoch hållbarhetsperspektiv på allt arbete som görs. Det ser olika ut i olika delar av verksamheten, vaktmästarna tar hänsyn till biologisk mångfald, pedagoger miljögifter i plastleksaker, kanslisten till vilket papper vi stoppar i kopiatorerna, för att nämna några exempel. Så vad står bakom Davids förväntningar, och orden hållbarhetstänkande, närproducerat, matsvinn och att det finns en potential att påverka? Vad händer just nu på jobbet? Just nu är byggplanering av köket i S:t Martin i full gång. Jag mäter, räknar och skissar utifrån den erfarenhet jag har av hur ett kök ska vara för att fungera praktiskt. När renoveringen i S:t Martin är klar och nya församlingsgården i Linghem står färdig, är det meningen att Ekängen blir utgångspunkten för två förskolors mat. Det blir också möjligt att få grossistleveranser av råvaror.

Vad ligger mer i sikte i framtiden? Att slippa inköp och transporter av matvaror är en rationalisering som spar på flera saker. Istället ska vi använda tiden och våra resurser där det finns potential.

”Om jag tänker framåt ser jag möjlighet att erbjuda både dopfika, caféverksamhet och begravningscatering.” Jag ser också att man kan reglera mat och fika inom församlingens dagliga verksamheter. Att beställa från uppgjorda menyer till exempel, som gör det möjligt för överblick och kontroll som spar både tid och pengar. Men här behöver vi utveckla både analog och digital logistik lite mer innan vi är framme.

text och bild Maria Bergendahl

Det finns många aspekter kring att tänka hållbart. Först och främst är det klokt att ge barnen näringsriktig mat så de växer och blir starka och friska människor. Närproducerade råvaror är viktigt för att minska transporter så mycket som möjligt. Transporter har en stor klimatpåverkan och ju kortare sträckor ett livsmedel transporteras ju bättre. Långsiktighet är viktigt. Att hushålla om resurser, vare sig det gäller energi, papper eller kläder - är nödvändigt. Nu talas det ofta om cirkulära system vilket innebär att det ger tillbaka till sig självt. Till exempel energi som blir till av sopor. Att slänga mat är slöseri, med själva råvaran och med den energi som har lagts till i flera led från odling, transport till tillagning. Som tur är går alla matrester inom Linköpings kommun tillbaka till biogasproduktion. Matsvinn är verkligen den del som David konfronteras med och kan göra något åt. Men också kyrkan har en potential att påverka säger David och det stämmer. Svenska kyrkan har ett högt förtroendekapital enligt statistiska undersökningar. Det betyder att vi kan vara en förebild som påverkar andra att tänka mer hållbart. 57

statistik

f ö r Åkerb o f ö rs am l i ng

DOP Antal döpta barn Andel (%) döpta av kyrkotillhöriga/totalt

98 74,2%

KONFIRMATION Andel (%) konfirmerade av alla kyrkotillhöriga Andel (%) konfirmerade totalt Antal församlingens alla 15-åringar Antal kyrkotillhöriga 15-åringar Antal konfirmerade kyrkotillhöriga 15-åringar

30% 25% 223 185 58

32% 28% 218 195 41

VIGSELGUDSTJÄNSTER Antal kyrkliga vigslar

GUDSTJÄNST/MÄSSA I ÅKERBO FÖRSAMLING HUVUDGUDSTJÄNSTER Högmässor/Söndagsmässor Antal besök Antal kommunioner Snitt besökare gudstjänst HÖGMÄSSOGUDSTJÄNSTER Antal gudstjänster Antal besök SÖNDAGSGUDSTJÄNSTER Antal söndagsgudstjänster Antal besök FAMILJEGUDSTJÄNSTER/MÄSSOR Antal familjegudstjänster Antal besök Antal kommunioner TEMAMÄSSOR/ VECKOMÄSSOR Antal tema-/veckomässor Antal besök Antal kommunioner Antal sjukkommunioner Antal kommunioner vid sjukkomm. ÖVRIGA EJ OFFENTLIGA GUDSTJÄNSTER Antal gudstjänster Antal besök ÖVRIGA OFFENTLIGA GUDSTJÄNSTER Antal gudstjänster Antal besök MUSIKGUDSTJÄNSTER Antal musikgudstjänster Antal besökare

25 2063

22 1571

13 628

SUMMA GUDSTJÄNSTER/MÄSSOR Antal gudstjänster totalt Antal besök Antal kommunioner Snitt per gudstjänst

424 11 976 3 179 28

381 9 411 3 089 25

291 3 190 713 11

FOLKMÄNGD Folkmängd i Åkerbo församling Befolkningsförändring Antal födda Antal avlidna KYRKOTILLHÖRIGA Antal kyrkotillhöriga/medlemmar Andel (%) av invånareantalet Antal födda barn till kyrkotillhöriga Antal födda barn (%) där båda föräldrarna tillhör Sv Kyrkan Antal döpta barn med ngn icke kyrkotillhöriga föräldrar, mor eller far Antal döpta barn (%) med ngn icke kyrkotillhörig föräldrar, mor eller far Antal avlidna kyrkotillhöriga

VÄLSIGNELSER AV BORGERLIGT INGÅNGET PARTNERSKAP/ÄKTENSKAP Antal välsignelser BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTER Antal kyrkliga i Sv. Kyrkan, begravningsgudstjänster. (Medlem) IN- OCH UTTRÄDEN Antal utträden Antal inträden Summa i % av kyrkotillhöriga in och utträden ANTAL ANTECKNADE I AVVAKTAN PÅ DOP

14 820 149 132 54

14 937 117 177 54

14934 3 158 72

9 890 66,7% 132 64,2%

9 785 65,5%

9 598 64,3%

34 33,3%

110 10 1,0%

91 9 1,0%

87 11

104 3 437 2480 33,0

104 3 636 2765 34,4

29 581 484 20

6 298

3 224

32 205

59 1935

59 888

48 629

1 43 31

7 444 355

2 129 90

185 1576 699

132 1198 324

23 234 229

38 1312

49 347

51 285

6 1 312

5 1 103

93 784

KONSERTER Antal konserter Antal besök ANTAL REGELBUNDET DELTAGANDE I SV.KYRKANS BARNOCH UNGDOMSVERKSAMHET Söndagsskola Kyrkans barntimmar Kyrkans förskola Deltagande 0-3 -åringar Deltagande 4-6 åringar Deltagande 7-9 åringar Deltagande 10-12-åringar Deltagande 13-15 -åringar Deltagande 16-19 -åringar Deltagande 20-25-åringar Summa:

KYRKLIGA HANDLINGAR DOPGUDSTJÄNSTER Antal dopgudstjänster Antal besök

109 3 930

96 3 906

71 2 263

KONFIRMATIONSGUDSTJÄNSTER Antal konfirmationsgudstjänster Antal besök Antal kommunioner

4 788 503

3 650 397

4 246 0

VIGSELGUDSTJÄNSTER Antal vigselgudstjänster Antal besök

32 1 901

18 1 271

15 542

VÄLSIGNELSER AV BORGERLIGT INGÅNGET PARTNERSKAP/ÄKTENSKAP Antal välsignelser Antal besök

1 90

0 0

BEGRAVNINGSGUDSTJÄNSTER Antal begravningsgudstjänster Antal besök

46 2 012

53 21 52

63 1847

Summa besökare under kyrkliga handlingar

8 721

7 979

4 898

DOP Döpta pojkar före konfirmationsålder Döpta flickor före konfirmationsålder Döpta under konfirmationsålder Döpta som vuxna Döpta personnummerslösa före konfirmationen Totalt antal döpta

0 109

0 92

0 61

KONFIRMANDER Konfirmerade Konfirmerade vuxna Totalt antal konfirmerade

54 0 58

63 0 63

47 0 58

Ledare för barnoch ungdomar Frivilliga Unga konfirmandledare

VIGSLAR Antal vigslar inom Svenska kyrkan Välsignelser av borgerligt ingået äktenskap

27 1

26 0

13 0

BEGRAVNINGAR Antal begravningar enl. Svenska kyrkans ordning

FÖRSAMLINGSKOLLEKTER, (Församling, Stift o Riks) Övr.Genom församlingen insamlade medel, gåvor etc.

123426 kr 76 073 kr

89 020 kr 108 619 kr

44 163 kr 144 727 kr

5 55 10 646 kr

5 52 25 581 kr

5 43 2 900 kr

174

ALLM. GRUPPVERKSAMHETER (SAMTALS-, BIBEL-, ELLER SORGEGRUPPER) Antal grupper 24 Antal medlemmar 179

23 186

19 121

KYRKOKÖRER Antal barnkörer(-14 år) Antal medlemmar i dessa Antal övriga vuxenkörer Antal medlemmar i dessa Antal musikgrupper/ensambler Antal medlemmar i dessa

5 64 8 148 2 17

3 41 7 131 2 13

SYFÖRENINGAR/ ARBETSKRETSAR Antal syföreningar/arbetskretsar Antal medlemmar Insamlade medel VISNING AV KYRKAN Antal tillfällen för visning av kyrkan/ utställningar

4 56 8 154 2 10

8 485

1 47

29 22 28 39 0 0 12 6 15 60 132

30 21 30 141 0 19 0 0 18 139 317

15 13 32 158 8 20 12 0 12 82 352

ANTAL BESÖK I SVENSKA KYRKANS ÖPPNA BARN-OCH UNGDOMSVERKSAMHET TEX JUL- OCH PÅSKVANDRINGAR OCH UNGDOMSGRUPP, ÖPPEN KYRKA m fl. Deltagande 0-3-åringar Deltagande 4-6-åringar Deltagande 7-9-åringar Deltagande 10-15-åringar Deltagande 16-19-åringar Deltagande 20-25-åringar Besök av vuxna i öppna förskolan Summa, Besök i någon av verksamheterna

1 640

1 896

557 962 302 362 250 74 1644 4 151

583 1142 559 220 412 152 1584 4 652

679 197 92 348 241 119 814 2490

Öppen verksamhet, Soppluncher, Musikcafé mm. Antal besök

4 434

4 080

25 11

27 11

23 15

Öppen verksamhet med kulturellt inehåll, ex. församlingsafton mm Deltagare

289

200

Retreat o Pilgrimsvandring Deltagare

2 70

2 57

8 53

Antal kulturella utställningar, som konst, konsthantverk mm

Diakonalt arbete Frivilliga medarbetare i församligens diakonala arbete

Hembesök Besök sjukhus institution

285 26

289 27

277 24

TJÄNSTER I FÖRSAMLINGEN/ ANTAL ANSTÄLLDA Kyrkoherde Prästtjänster Diakontjänster Pedagogtjänster alt. församlingsass Kyrkomusiker Kansli- och kommunikation Kyrkogård o Driftsenhet Värdinnor/Husfar Förskolepersonal Summa personer i tjänst

1 5 1 5 5 7 13 3 7 47

1 5 2 4 5 7 12 3 7 46

1 5 2 4,5 5 7 12 3 6,5 46

Tyng inte jorden, rör vid den varsamt, ge världen liv, ge den vård där du går... psalm 838, Psalmer i 2000-talet

Den här verksamhetsberättelsen blir glad om den hamnar i pappersåtervinningen.

Kyrka på distans - Verksamhetsberättelse 2020

Articles inside

miljöcertifierad församling

diakoni

vi har något annat

David lagar duvans lunch

verksamheter

Kanslist, javisst

musik och körer

Livets skiften

vaktmästarnas nya lokaler

Tusen år av verksamhet

Att vara kyrka

kyrkorådets ordförande

kyrkoherden har ordet