Min Skog 1/2017

4

skogscentralens kundtidning

frågor om plant­skogs­ vården

1 | 2017 Tema

skogsnaturen

NATUREN KAN BEAKTAS OCKSÅ I KALAVVERKNINGEN Harri Hölttä: Bioekonomiboomen kan skapa fartblindhet

MinSkog.fi avgiftsfri för aktörer

låt oss inte glömma naturen vedhuggning som hobby

vattenvård är förebyggande arbete

1

| 2017

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledare 4

Av trä

Trä ersätter plast.

6 Virkesmarknaden

7 Nyheter

11

Experten svarar Fyra frågor om plantskogsvård

12

Naturhänsyn i ekonomiskogen

12

Förnyelseavverkning med viltet i åtanke.

18

För skogen

Naturskyddsförbundets ordförande Harri Hölttä

”

Det lönar sig att använda en yxa med långt skaft när man hugger stora vedklabbar. s. 26 21

22

Fråga om lov om du vill samla videkissor!

26

26

Att böja trä Skydd av skogen lönar sig också utan METSO.

Skogsvårdsskolan Skogsbrukets vattenvård handlar om framförhållning och planering.

Att tävla i vedhuggning

Marjatta Kyllönen har vedhuggning och träarbete som hobby.

30

Murkla

31

Korsord

SVARA PÅ LÄSARENKÄTEN s. 31 så kan du vinna Fiskars yxa!

Så hittar du svampen

UTGIVARE Finlands skogscentral, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Katriina Liusjärvi REDAKTION Eva Ekholm, Markku Granander, Kirsi Greis, Veikko Iittainen, Hanna Kovala, Risto Mulari, Karita Raivio, Tuovi Rautjoki, Annikka Selander, Outi Tehomaa, Aino Ässämäki ÖVERSÄTTNING Eva Ekholm REDIGERING OCH LAYOUT Otavamedia OMA PÄRMBILD Vesa Tyni TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 60 000 st. WEBBTIDNING www.minskog-kundtidning.fi Copyright © Otavamedia OMA OY Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

PEFC/02-31-162

2

www.minskog-kundtidning.fi

ledaren

Alla skogsägare är viktiga

S

kogsägarna i Finland är ett tvärsnitt av hela befolk­ ningen. Det finns de som bor nära sin skog och de som har skogen långt borta, de som äger många hektar och de som har några få.

En stor del av den infrastruktur som omger skogs­ ägandet har byggt på att skogsägaren och skogen befinner sig nära varandra och att skogsägaren kan ägna tid åt sin skog under vardagar. Till all lycka är denna syn på skogsägandet i förändring.

Det finns skogsägare som undrar om de är riktiga skogsägare.

Visst, äger du skog är du skogsägare. Alla hektar och alla skogs­ ägare är viktiga och blir allt viktigare. Men jag förstår att det kan kännas rätt osäkert i början av skogsägandet. Mitt råd är att du ska ta plats och gå med i olika intressanta sammanhang. Vi på Skogscentralen vill hjälpa dig på traven.

På Skogscentralens webbsidor hittar du nyttig information.

Skulle det ändå vara så att du inte får svar på din fråga där kan du alltid ringa vår kundtjänst. Där finns vår personal till hands då du har frågor eller behöver hjälp. Våra kurser för både nya skogsägare och längre hunna är också ett bra sätt att skaffa sig information och att träffa andra skogsägare.

Vi på Finlands skogscentral har som mål att alla skogsägare ska ha tillgång till information om sin egen skog. När du som skogs­ägare känner din skog, vilka möjligheter till inkomster den ger, vilka skogsvårdsbehov där finns och hur du kunde utveckla den biologiska mångfalden i din skog – ja då är det lättare för dig att själv aktivt besluta hur du vill ta hand om din skogsegen­ dom. Redskapet för detta är den digitala tjänsten MinSkog.fi. Via tjänsten hittar du också nyttig information, du får kontakt med tjänsteproducenter och kan sköta skogsärenden. Även om du bor långt borta från din skog är det inte ett hinder för att du ska kunna njuta av den. I Finland är vi i den lyckliga situa­tionen att det över hela landet finns skogsfackmän inom olika organisationer och företag som finns till för att hjälpa dig sköta dina skogsärenden. En stor del av dessa hittar du i MinSkog.fi.

Varsågod, gå in och se dig om efter en lämplig samarbetspartner!

Diskutera med sakkunniga, bilda dig en uppfattning om hur du vill att skogen ska skötas och sätt igång! Kom ihåg att det är du som är skogsägare och du som tar besluten. Fackmännens uppgift är att presentera de olika alternativen och de sannolika följderna av olika beslut. Oberoende av om du äger lite eller mycket är det du som är kung – eller drottning – i ditt skogsrike.

KAREN WIK-PORTIN Regiondirektör Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

3

AV TRÄ Plasten i haven går in i näringskedjan Majoriteten av det skräp som flyter runt i världens hav är plast och massiva flytande öar av plast är en fara för organismerna i havet.

Under de senaste åren har forskarna blivit allt mer oroliga för det mikroplast som bildas när plast faller sönder. Det bildas konstant mer mikroplast i haven och det är omöjligt att få bort.

Finlands miljöcentral (Syke) har i en studie visat att plankton äter mikroplast. Även om en del av plasten lämnar planktonen så går en del vidare i näringskedjan från en organism till en annan.

Universiteten i Exeter och Plymouth har å sin sida studerat mikroplastens inverkan på rovborstmasken: de samlar på sig giftiga ämnen som härstammar från mikroplast. Också gifterna ackumuleras och anrikas när de rör sig uppåt i näringskedjan. Högst upp i näringskedjan finns människan.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text Anne Penttilä bilder paptic oy och istockphoto

I stället

för plast

NÄSTAN ALL MAT OCH DRYCK som köps i affären samt en stor del av allt annat som vi köper är packat i plast. Det här blir extra tydligt om kommunen ordnar ett skilt insamlingskärl för plast – då kan mängden blandavfall halveras. Överdriven användning av plast är ett globalt problem. Varje minut tas det i världen i bruk och överges miljontals plastkassar. Genom åren har många ersättande material tagits fram, men ett material som liknar plast och är lika mångsidigt och billigt har ännu inte hittats. Kunde den finländska träbaserade innovationen vara ett sådant material?

Materialet som går under produktnamnet Paptic är 80 procent biologiskt nedbrytbart och träbaserat. Materialet kan användas på nytt och ersätter till exempel butikskassar i plast och papper. Det går inte sönder som papper och väger 30 procent mindre. Det töjer så det kan användas i flexibla förpackningar och på förpackningslinjer där man förut bara har kunnat utnyttja plast. En stor fördel är att materialet kan tas fram i pappersfabriken med redan existerande teknik.

Företaget Paptic grundades 2015 och de första butikskassarna levererades till kunderna 2016.

Den första användaren har varit klädbutikskedjan Seppälä. Nästa steg är en investering i en egen pappersmaskin som ska tas i bruk 2018. Det finns en efterfrågan, säger Esa Torniainen på Paptic.

– Ägarna till internationella varumärken och affärskedjor är mycket intresserade, eftersom insatta konsumenter väntar sig ansvarsfulla val av dem. Dessutom styr lagstiftningen handeln bort från användningen av plastkassar.

www.minskog-kundtidning.fi

5

text ANTTI PAJULA

virkesmarknaden

ledande expert på skogsfastighetsstruktur Finlands skogscentral

våren 2017

Skogsindustrin köpte nästan 41 miljoner fastkubikmeter virke från privata skogar under 2016.

Det var nästan åtta miljoner kubikmeter och 24 procent mer än året innan. Samtidigt är det mest under hela 2010-talet.

45 000

År 2016 var virkeshandelns rekordår under 2010-talet

1000 m3

35 000 30 000

16

25 000

2012

2014

20 000

3 201

20

1

201

2015

Källa: Naturresursinstitutet Luke

40 000

15 000 10 000

10 20

5 000 0 Jan.

Feb.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sep.

Okt.

Nov.

Dec.

Virkeshandelns rekordår torde få en fortsättning

Efterfrågan på virke ökar 2017 och 2018 Skogsindustriinvesteringarna som blev klara i Finland under 2015–2016 (Stora

6

Enso/Varkaus, UPM/Kymmene och Kaukas, Kotkamills/Kotka och såginvesteringarna i Kemijärvi, Haapavesi, Oulais och Pihlava) har ökat efterfrågan på virke med omkring tre miljoner kubikmeter.

De redan beslutade investeringarna som blir klara under 2017–2018 (Metsä Group/ Äänekoski, UPM/Kymmene, Keitele/Alajärvi och JPJ Wood/Juupajoki) ökar efterfrågan på virke med ytterligare 5,5 miljoner kubikmeter. Skogsindustrins virkesanvändning kommer att öka under fyra år med totalt 8,5 miljoner kubikmeter.

Dessutom planeras otaliga investeringar vars verkställande ännu är oklara. Den totala avverkningsmängden från de finländska skogarna har under de senaste åren varit 65 miljoner kubikmeter i genomsnitt.

Efterfrågan på virke väntas öka under 2017. I sommar och i höst kommer det här att synas tydligt då Metsä Groups bioproduktfabrik i Äänekoski blir klar under sensommaren eller början av hösten.

Efterfrågan på grantimmer är ännu mycket större än efterfrågan på talltimmer i och med den starka marknaden i Kina. Vad

gäller massaved är det ännu enklare att sälja massaved av barrträd än lövträd. Det råder för tillfället ett överutbud av björkcellulosa på världsmarknaden eftersom nya fabriker som producerar lövträdscellulosa har färdigställts ute i världen.

Inga större förändringar i virkespriserna Prisnivån har redan under många år varit mycket stabil för alla trädslag. Skogs­ indust­rins ökade användning av virke syns i alla fall inte ännu på något sätt i de priser som betalas för virke.

grafik OTAVAMEDIA OMA

År 2016 blev ett rekordår för virkeshandeln under 2010-talet och handeln har varit fortsatt livlig under de sex första veckorna 2017. Kring 20 procent mer virke bytte ägare under början av året 2017 jämfört med motsvarande tidpunkt 2016. Cellulosafabrikerna och pappersindustrin har fortfarande ett stort behov av virke eftersom fabrikerna går för fullt. Dessutom gjordes alla tiders rekord 2016 i exporten av sågvara. Positivt är förstås också att skogsägare har varit ivriga i att bjuda ut virke på marknaden.

Den här vintern har varit normal sett till drivningsförhållanden. På många håll kunde vinterstämplingsposterna nås redan i november. Långa och stränga köldperioder förekom inte, men det tunna snötäcket har gjort att marken har frusit på många håll i södra och västra Finland. Hurdana drivningsförhållandena är under vårvintern beror förstås på huruvida det förekommer nattfrost i mars.

www.minskog-kundtidning.fi www.metsaan-lehti.fi

386

I början av 2017 fanns det i Finland 386 samfällda skogar.

Den totala arealen samfälld skog ökar hela tiden och är nu kring 635 000 hektar.

Läs mer nyheter på skogscentralen.fi

I framtiden ska Kemera-arbetsslagen tidig vård av plant­ bestånd och vård av ungskog verkställas fortare än i nu­ läget. Ändringen träder i kraft om riksdagen godkänner det lagförslag som just nu behandlas.

Tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog ska i framtiden verkställas inom 12 månader från att Finlands skogscentral har beviljat stödet. Den exakta tiden för verkställandet hjälper Skogscentralen att förutspå när stöden ska betalas ut.

Enligt lagförslaget skulle tidig vård av plantbestånd som redan beviljats finansiering inte heller i efterskott kunna få det förhöjda stödet för vård av ungskog. Dessutom skulle Kemera-stödet i framtiden bara beviljas åt privata skogsägare och inte till exempel åt fonder.

Just nu beviljar Skogscentralen inte finansiering för vård av ungskog. Finansieringsansökningar godkänns igen när Kemera-lagens förändring träder i kraft. Målet är att ansökningar igen tas emot senast 1.5.2017.

För andra arbetsslag tas finansieringsansökningar emot som normalt.

nyheter

FÖRÄNDRINGAR PLANERAS I KEMERA-LAGEN

Vad vill skogsägaren av sin skog?

I

Finland är både antalet privata skogsägare och andelen privat ägd skog av den totala arealen bland de största i världen. Pellervo ekonomisk forskning PTT har tagit reda på hurdana de privata skogsägarna är och hur de fördelar sig på olika grupper enligt sin aktivitet och sina mål med skogsägandet.

Av den privatägda skogen i Finland ägs kring 10 procent av så kallade tysta skogsägare. Tyst skogsägare är man enligt den här undersökningen om man inte har lämnat in en anmälan om användning av skog eller sökt Kemera-stöd under de senaste tio åren. De skiljer sig från aktiva skogsägare vad gäller sina mål med skogs­ ägandet: de framhäver natur- och miljömål, undviker ofta kalavverkningar och vill gärna ha mer information om de ekonomiska följderna av olika skogsvårdsalternativ. Bland de tysta skogsägarna finns det också fler skogsägare som inte är säkra på sina mål.

Studien ger flera knep för att aktivera också de tysta skogsägarna. Det finns många olika skogsägare och www.minskog-kundtidning.fi

också många olika sätt att aktivera dem. Det borde vara så enkelt som möjligt att sköta alla skogsärenden. För att det ska lyckas så krävs det att rådgivningen och datasystemen utvecklas. Å andra sidan borde tillgången till skogsdata och skogsägarnas kontaktuppgifter förbättras för att rådgivningen och den skräddarsydda servicen ska kunna riktas in rätt. Digitalisering och visualisering av åtgärd­ erna före beslutsfattandet erbjuder stora möjligheter i framtiden.

Studien bygger på ett mångsidigt material som består av information från Skogscentralens databas och en enkät­undersökning riktad till skogsägare och skogsproffs. Rapporten Miksi metsien taloudellisia mahdollisuuksia jätetään käyttämättä? – Metsänomistajien aktiivisuus ja siihen vaikuttaminen, alltså Varför utnyttjas inte skogens potential? – Skogsägares aktivitet och hur den kan påverkas hittar du på PTT:s webbplats.

Finlands skogsstiftelse finansierade studien.

7

BOSTADSMÄSSAN BYGGS AV TRÄ Träbyggande blir allt mer populärt och det syns också bland byggnaderna på inkommande sommars bostadsmässa.

I år är en majoritet av byggnaderna, 25 av 30, byggda av trä. Det är betydligt mer än under tidigare år.

Lokalt virke har använts också i det övriga byggandet. Lyktstolpar och områdets parkbänkar och bord är gjorda av de tallar som tidigare växte på mässområdet. Alla 157 lyktstolpar har PEFC-certifikat.

I sommar ordnas bostadsmässan i S:t Michel från den 14 juli till den 13 augusti.

Över 70 procent av skogsägarna rekommenderar Skogscentralens utbildningar År 2016 ordnade Skogscentralen 350 utbildningar för skogsägare.

Totalt 13 000 personer deltog i utbildningarna.

Kundresponsen visar att deltagarna tyckte om Skogscentralens utbildningar.

Helhetsvitsordet på skalan 1–5, där 1 är dåligt och 5 utmärkt, är 4,2. Över 70 procent av de som deltog i utbildningarna skulle rekommendera dem. Speciellt uppskattade är föreläsarna och kursinnehållet.

Skogscentralen utvecklar just nu utbildningar över nätet. I år gör vi de första försöken med seminarier och olika inlärningsmiljöer på nätet. Utgående från erfarenheterna från dem kommer utbildningstjänsterna att utvecklas ytterligare för att på bästa sätt tjäna skogsägarnas behov.

Du kan bekanta dig med hela vårt utbildningsutbud på Skogscentralens webbsida www.metsakeskus.fi/sv/evenemang

Evenemang

Skogscentralen firar 100 år i år. Jubileumsåret sammanfaller med Finlands 100-årsjubileum.

Skogscentralens 100-årsjubileum syns i form av en jubileumslogotyp och olika evenemang och kampanjer.

8

Farmarilantbruksutställning 14–17.6 på Seinäjoki Areena På Farmari får du med en biljett uppleva husdjurs-, skogs-, maskin-, hand­-­ arbets- och närmatsavdelningarna.

Mer information finns på farmari.net.

MinSkog.fi avgiftsfri för aktörer Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi som redan i några år varit avgiftsfri för skogsägare blev avgiftsfri för skogsbranschens aktörer i början av mars.

Aktörer har förut betalat en kommunvis årsavgift för användningen av MinSkog.fi.

– Vi hoppas att skogsägarna och aktörerna med skogsägarnas samtycke i och med denna ändring kommer att få mer nytta av den information om skogarna och naturen som ingår i tjänsten MinSkog.fi. Metsäteho Oy har beräknat att man med hjälp av den skogliga informationen varje år skulle kunna uppnå en ekonomisk nytta på upp mot 100 miljoner euro inom skogsvård, säger Veikko Iittainen, servicechef för skogsägartjänster.

Det går enkelt att sköta skogsärenden när skogsägaren och aktören använder samma skogsdata vid planering av skogsvård och när arbeten beställs. Skogsägaren bestämmer själv vem som får se skogsdata om dennes skog och för vilka fastigheter.

Skogsägaren kan enkelt ge samtycken i tjänsten och också ångra dem.

Silva-skogsutställning

Skogliga datakällor

1–2.9 i Joensuu

25.4 i biblioteket i Sysmä

Tema för årets utställning är ”Skogen kallar till morgondagen”. Att Silva infaller precis i början av september betyder att det finns utmärkta chanser att idka friluftshobbyer och bekanta sig med skogen. Det är fritt inträde till evenemanget. Mer information på silvafair.fi.

Under evenemanget är det möjligt att bekanta sig med Skogscentralens skogsdataprodukter och e-tjänsten MinSkog.fi.

www.minskog-kundtidning.fi

När avverkningsmängderna ökar är det skogs­ branschens aktörers mål att ta hand om skogs­ naturens mångfald och vattenvården.

I vården av skogsnaturen behövs konstant växelver­ kan och god praxis. På Skogscentralens vattenvårds- och mångfaldsexkursioner utvecklas samarbetet på praktisk nivå i terrängen.

– Det behövs coachning och växelverkan. Den bästa läran får man genom att gå ut i skogen och titta på objekt i praktiken och diskutera god praxis, säger västra service­ områdets regiondirektör Jorma Vierula.

Skogscentralen ordnar i augusti–september många naturvårdsexkursioner. Skogsbranschens aktörer och olika miljöorganisationers och mediers representanter bjuds in.

nyheter

MÅNGFALD I SKOGEN

TIPS!

Evenemanget Metsämme 2017 erbjuder information och upplevelser

S

kogen erbjuder upplevelser, mat och hobbymöjligheter. Skogen är också en betydande ekonomisk resurs och ett investeringsobjekt och sysselsätter många personer. I Jyväskylä ordnas den 21–22 april ett nytt mäss- och utbildningsevenemang för alla som är intresserade av skogen.

För nuvarande och blivande skogsägare erbjuds information om generationsskiften och fastighetsaffärer, skogsvård och att investera i skogen. Evenemanget erbjuder mat från naturen samt information om friluftsliv och skogens hälsoeffekter för alla som är intresserade av skogen.

Finlands skogscentral är med på evenemanget och i de praktiska arrangemangen.

Mera informatio n och tilläggsuppg ifter:

skogscentralen .fi/ evenemang

Mer information hittar du på www.metsamme.fi

All effekt ur MinSkog.fi-träffar

Kvinnlig energi i skogen-evenemang

Skogsbrukets vattenvårds­ kväll för skogsägare

i april i Nyland och Österbotten

13.5 i S:t Michel

4.4 i Virdois och 13.4 i Valkeakoski

Skogsdata uppdateras på vissa områden i Nyland och Österbotten. All effekt ur MinSkog.fi-träffen visar hur du får ut mest nytta i användningen av MinSkog.fi och ger dig smarta användartips.

Mässevenemang som ordnas inom ramen för projektet Naisenergiaa metsiin, på svenska Kvinnlig energi i skogen.

I takt med att virkesanvändningen ökar blir det allt viktigare att försöka minska de skador på vattendragen som skogsbruket kan orsaka.

www.minskog-kundtidning.fi

9

Ge en gåva till 100-åriga Finland För att fira att Finland fyller 100 år inbjuds mark­ ägare att grunda privata naturskyddsområden.

Det skydd som sker inom ramen för kampanjen är frivilligt och ersätts inte. Den skyddade arealen förblir i markägarens ägo. Det finns ingen minimi­ areal för donationen.

Staten deltar i kampanjen genom att skydda en areal som motsvarar den areal som de privata skogsägarna skyddar. Det här fördubblar arealen skyddad skog inom ramen för kampanjen.

Miljöministeriet ansvarar för att kampanjen Min naturgåva till hundraåringen verkställs i praktiken och Jord- och skogsbruksministeriet för statens andel av den donerade arealen. Närings-, trafik- och miljöcentralen ger praktiska råd till markägare och fattar beslut om grundande av skyddsområden.

Mer information på www.luontolahjani.fi/sv

50 miljoner € Rottickan orsakar årligen 50 miljoner euro i förlust åt skogsägare genom att skada gran- och tallbestånd. Rottickan blir allt vanligare i södra Finland och sprider sig allt länger norrut.

BIOAIKA-LASTBILEN GER SIG IVÄG

B

Evenemang

ioaika-evenemangsturnén startar i Helsingfors på Världsmiljödagen 5.6.2017, när Bioaika-lastbilen ger sig iväg med en utställning om bioekonomi och innovatio­ ner inom det.

Lastbilen kör runt i Finland och deltar i olika evenemang, stannar till på vetenskaps- och naturcenter och på scoutläger.

Turnén startar i Ivalo i augusti och stannar på kring 60 olika orter.

Bioaika-lastbilen drivs av biobränsle och hinner köra nästan 10 000 kilometer under sin turné. Turnén avslutas i december 2017 då Finlands ungdomars önskemål om vår bioframtid över­ räcks till landets beslutsfattare.

Evenemangsturnén är skogssektorns gåva till 100-åriga Finland och dess ungdomar. Bioaika-lastbilen är ett gemensamt projekt mellan Forststyrelsens vetenskapscenter Pilke och Vetenskapscentret Tietomaa. Turnéns huvudfinansiärer är Finlands skogsstiftelse och Metsämiesten Säätiö (Skogsmän­ nens stiftelse).

10

Metsämme 2017-mässa

MinSkog-grundkurserna

21–22.4 i Jyväskylä

Flera orter

I samband med mässan i Jyväskylän paviljonki ordnas det utbildning i generationsskiften och fastighetsaffärer. Mer information finns på metsamme.fi.

MinSkog-grundkursen ger dig allt du behöver veta om skogen. En grundkurs på svenska startar i september i Vasa.

I Helsingfors ordnas kursen på finska. Mer information om kurserna hittar du på metsakeskus.fi/sv/evenemang.

www.minskog-kundtidning.fi

Experten svarar Hur minskar jag plantskogsvårdens kostnader?

Varför lönar det sig att sköta plantskogen?

Jag vill få ut maximal vinst från min skog.

Får jag tillbaka de pengar jag investerar i plantskogsvård?

D

et kapital som man investerar i plantskogvård får man ofta tillbaka med riktigt bra marginal under beståndets omloppstid.

Till exempel ger ett planterat och röjt gran­ bestånd på en genomsnittlig ståndort i södra Finland drygt 30 procent mer i in­ täkter än en oskött plantskog. Intäkten räknas i det här fallet ut enligt det nuvaran­ de värdet av olika skogsvårdarbeten som utförs och avverkningsintäkter som fås i framtiden. Skillnaden förklaras långt av att en vårdad skog ger betydligt mer timmer än en oskött skog.

Plantskogsvårdens lönsamhet kan också granskas utgående från begreppet intern ränta. Investeringen ger ofta en intern rän­ ta på 3–5 procent.

Plantskogsvården utförs oftast när sko­ gen har ett behov av det. Arbetets ekono­ miska lönsamhet minskar ändå i takt med att ståndortens bördighet minskar.

I fuktiga sänkor eller andra objekt som att utnyttja inom skogsbruket lö­ svåra är nar det sig sällan att utföra plantskogsvård.

Naturens mångfald ökar av att det finns områden där ingen skogsvård har utförts och det förbättrar också viltets förutsätt­ ningar i ekonomiskogarna.

Ska jag släppa in maskinen i min plantskog?

K

ostnaderna för maskinell plant­ skogsvård är för tillfället högre än om en skogsarbetare utför arbetet och fler träd skadas än om arbetet utförs med röjsåg. Kvaliteten på det maskinella arbetet är ändå tillräckligt bra om objektet har valts rätt. Om maskinen rensar kan helhetskostnaden vara mindre än om arbetet utförs för hand, förutsatt att det leder till att senare plantskogsvård kan undvikas. Maskinell uppryckning av sly kan också kombineras med vitaliserings­ gödsling i granbestånd och då ökar lön­ samheten ytterligare.

www.minskog-kundtidning.fi

Markku Remes ledande expert på skogsvård Finlands skogscentral

D

u kan effektivast minska kostna­ derna för plantskogsvården genom att utföra arbetet i rätt tid. Redan en ett års försening jämfört med att arbetet utförs i optimal tid ökar tidsanvänd­ ningen och därmed också kostnaderna med 10 procent. Kostnaderna påverkas också av årstiden då arbetet utförs. Lövträd bildar minst stubbskott när arbetet utförs mellan midsommar och slutet av juli. På frodiga ståndorter kan gräs och tätt växande sly ändå orsaka så dålig sikt att det trots allt lönar sig att utföra arbetet under den lövfria årstiden.

Behovet av arbete varierar enligt trädslag, ståndort, anläggningssätt och geografiskt läge men genom att följa rekommendatio­ nerna i god skogsvård kan man tillräckligt bra bestämma tidpunkten för plantskogsvår­ den. Rekommendationerna i god skogsvård bygger på grundlig vetenskaplig forskning och lång praktisk erfarenhet.

Till exempel i södra Finland måste ett planterat granbestånd på en bördig stånd­ ort ofta vårdas 2–3 gånger före den första gallringen.

Kan älgskadorna minskas med plantskogsvård?

Ä

lgskador förekommer mest i unga tall- och björkbestånd. Även om det effektivaste sättet att minska skador på plantor är att hålla älgbeståndet på en rimlig nivå kan skadorna också minskas med avskräckningsmedel och genom att utföra plantskogsvården i rätt tid.

Minst älgskador förekommer det i sådana tallskogar där alla lövträd har gallrats bort.

Om lövträden kommer åt att ta över tallbe­ ståndet äter älgarna rikligt med plantor.

I områden med tätt älgbestånd låter man björk- och tallbestånd växa tätare än Ställ frågor till normalt. Det ska finnas kring 3000 träd experterna! per hektar. Om beståndet är tätt måste man göra en extra omgång plant­ Sänd din fråga till adressen skogsvård och det kostar extra för minskog-kundtidning@ skogsägaren. Risken för älgskador skogscentralen.fi. Vi publicerar minskar när träden närmar sig fyra svar i den här spalten. meters höjd.

11

Mika Tuomola vill att skogen ska vara skött och han vill också satsa på naturvården.

12

www.minskog-kundtidning.fi

text Outi Tehomaa bilder VESA-MATTI VÄÄRÄ

På Mika Tuomolas kalavverkning står det rikligt med naturvårdsträd och täta buskage där skogens djur får skydd och näring. Det går bra att sköta om naturen i ekonomiskogen i samband med avverkning. Fackmännen hjälper gärna.

Kalavverkning

lämnar rum för naturen www.minskog-kundtidning.fi

13

Mika Tuomola njuter av att han kan jaga och plocka bär och svamp i sin skog.

M

Mika Tuomola från Pemar kommer nog aldrig att glömma julen för sex år sedan.

Julskinkan hade precis kommit från ugnen och granen hade tagits in när en aggressiv maginfluensa tvingade hela familjen Tuomola i säng. Den dåliga turen slutade inte där. Under natten mot annandag jul drog en storm över Finland som fick takplåten att lossna och träd att falla. Tusentals hem i västra Finland blev utan el.

– På morgonen slog det mig att skogen säkert har råkat illa ut. Jag hade inte mycket kraft efter magsjukan, men jag måste ändå åka och titta. Stormen hade fällt tusentals stammar under natten och gjort en lucka mitt i beståndet. Hela vint­ ern röjde jag sedan upp, säger Tuomola.

För ett år sedan bestämde sig Tuomola för att slutföra det som stormen påbörja­ de. Han tog fiberband med sig ut i skogen och började planera en slutavverkning.

Hundra år gamla granar växte i svack­ an och det var dags att hugga dem och plantera nya plantor. Tuomola ville själv märka ut de träd som skulle sparas i avverkningen.

– Jag tänkte att jag på ett vettigt sätt måste få förnyat det stormdrabbade området. Jag lämnade rikligt med natur­ vårdsträd på stämplingsposten och också små underväxtgranar som ger skydd åt

14

djuren. Jag tänkte att skogen måste vara väl skött, men jag ville ändå inte hugga bort alla träd, säger Tuomola.

20%

av all avverkad areal har kalavverkats.

Naturvårdsträd och utterbäck Finlands skogscentrals Visa Mikkola som utvärderar visad naturhänsyn beundrar det kalavverkade området som badar i vårsolen. Han säger att det här är ett typexempel på hur naturen kan beaktas i ekonomiskogen. Det tycker också UPM:s skogskundsansvariga Pentti Pakarinen som var den som kom överens om slutav­ verkningen med Tuomola.

På området finns många fler natur­ vårdsträd än skogscertifieringen förutsät­ ter. Det sparade granbeståndet skyddar bäcken i naturtillstånd och körstråket går runt det värdefulla naturobjektet.

– Bäcken besöks minst en gång per vinter av en utter. En gång har den också visat sig i viltkameran. I min skog rör sig annars också en bred repertoar av djur. Älgarna övervintrar i de här trakterna och stammen är livskraftig. Jag har ock­ så sett lodjur när jag har jobbat i skogen, säger Tuomola.

Skogsägaren jagar älg och hjort till­ sammans med ett lokalt gäng. På grund av hobbyn vill han sköta naturen i den egna skogen så bra som möjligt. Han har sparat många viltbuskage och ordnat www.minskog-kundtidning.fi

Mika Tuomola minns den stora granen som växer intill det avverkade området från sin barndom.

Så sparar och sköter du skogsnaturen • • • • • • • • • • • • •

www.minskog-kundtidning.fi

Bevara naturobjekten.

Välj ut och avgränsa naturvårdsträd.

Gynna blandskog.

Bevara viltbuskage.

Spara kantzoner vid beståndskanterna.

Spara träd som är värdefulla för mångfalden eller för landskapet.

Låt död ved och grova torrakor och lågor vara orörda.

Gör högstubbar i skogen.

Lämna en skyddszon kring vattendrag och småvattendrag.

Lämna grävavbrott och gör slamgropar när du gräver diken.

Utnyttja översilning när du leder vatten.

Lämna fågelbon och andra speciella objekt ifred. Öppna upp och bevara värdefulla landskap.

vinterutfodring för hjortar så att de bättre ska klara vintern. I snön syns också färska spår efter hjort.

Tuomola njuter av att kunna jaga, plocka svamp och samla in flisved på sin egen mark som är bekant sedan barndomen.

Jordbrukaren från Pemar blev skogsägare när ett generationsskifte genomfördes på hemgården i början av 2000-talet.

Då köpte han den kring 90 hektar stora skogsfastigheten av sin far. Han säger att han känner ”nästan varje träd” på fastigheten som har varit i släktens ägo sedan 1723.

Skogsrådgivare hjäper i naturvården Planeringen underlättas av att man känner sin skog bra.

– Nuförtiden finns det många skogsägare som aldrig ens har besökt sin skog.

Då kan det vara svårt att framföra önskemål om naturvård och i stället håller man sig till samma gamla tillvägagångssätt, säger UPM:s Pentti Pakarinen.

Han uppmuntrar skogsägare att modigt prata om de mål de har för skogsnaturen samtidigt som de kommer överens om avverkningar och affärer med virkesköpare. Många önskemål kan verkställas.

– Om man vill lämna fler naturvårdsträd är det nog möjligt. Vi har bra information om värdefulla naturobjekt på skogsfastigheterna och då bevarar vi förstås dem. Skogsmaskinförarna är också utbildade att se de här värdefulla naturobjekten i skogen.

15

Känner du till de olika sätten att förnyelseavverka?

Med förnyelseavverkning ger du rum åt en ny trädgeneration.

Förnyelseavverkningen görs normalt maskinellt och det är den mest inkomstbringande avverkningen.

Kalavverkning Det vanligaste sättet att förnya en skog. Det passar alla trädslag och ståndorter. I kalavverkning avlägsnas det gamla beståndet i sin helhet och bara naturvårdsträd lämnas kvar. De bildar så småningom död ved som är värdefull för naturens biologiska mångfald. Efter avverkningen sås eller planteras en ny plantskog.

Avverkning i fröträdsställning En metod för naturförnyelse som lämpar sig för bestånd dominerade av tall och björk. Kvar lämnas 50–100 fröträd av bra kvalitet per hektar. De här trädens frön ger sedan upphov till en ny plantskog.

Avverkning i skärmställning Det här är en naturförnyelsemetod för granskogar och lyckas närmast på torvmarker.

På området kvarlämnas 100–300 skärmträd av bra kvalitet per hektar. Den granplantskog som uppkommer under skärmträden skyddas av dem. Skärmträden minskar uppkomsten av gräs.

Kant- och teghuggning En avverkningsmetod som siktar på naturlig förnyelse av barrskog.

Skogskanten avverkas i tegar om 25 meter. Den nya trädgenerationen kommer sedan upp av de frön som de kvarlämnade träden producerar. Denna avverkningsmetod tillämpas främst på momarker i norra Finland och på bördiga torvmarker i södra Finland.

Likåldrig skog En skog med bestånd i olika utvecklingsskeden. Trädbestånden sköts enligt utvecklingsklass.

Olikåldrig skog Bestånd där det kontinuerligt växer träd av olika ålder och storlek.

Den olikåldriga skogen kalavverkas inte, utan behandlas med plockoch luckhuggning.

16

Visa Mikkola som utvärderar visad naturhänsyn berättar att Skogscentralen ger avgiftsfri rådgivning i naturvård i ekonomi­skogar. Skogsägaren kan boka tid hos en kundrådgivare som är specialiserad på naturvård eller utnyttja Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi som hjälp.

I MinSkog.fi ser skogsägaren naturobjekten på sin fastighet. Tjänsten ger också förslag kring skydd och vård av skogsnaturen. Under våren kommer till exempel flygekorrens föröknings- och rastplatser att läggas till i tjänsten, precis som naturskyddsområden.

– Idag förstår sig alla aktörer i skogsbranschen på naturfrågor. Det lönar sig att utnyttja det, säger Mikkola. www.minskog-kundtidning.fi

Mika Tuomola visar en bäck i naturtillstånd intill det avverkade området för Visa Mikkola (t.v.) och Pentti Pakarinen.

naturhänsynen granskas

Vi presenterar andra sätt att avverka skogen i MinSkogwebbtidningen under våren.

www.minskog-kundtidning.fi

Finlands skogscentral följer upp och utvärderar naturhänsynen i samband med slutavverkningar med årliga granskningar i privatägda skogar. I skogen kontrolleras hur väl naturvärdena har bevarats vid avverkningen.

– Bäckar, källor, små bördiga lundområden, sänkor, trädfattiga torvmarker och stup är sådana värdefulla livsmiljöer som vi tittar på. De tas idag bra i beaktande och tydliga förseelser kommer numera sällan emot, säger Mikkola.

Den som granskar naturhänsynen fäster speciell uppmärksamhet vid naturvårdsträdens placering och koncentration i grupper, landskapet och vattenvårdskvaliteten.

– Naturvårdsträden ska vara grova och helst lövträd så att de senare kan bli död ved som är värdefull för många organismer. Det vore också bra om de lämnades intill naturobjekt.

Naturhänsynens kvalitet i privata skogar har försämrats under det senaste årtiondet men fjolåret visade tecken på en försiktig förbättring. Mikkola säger att det finns råd att förbättra till exempel vattenvården.

– Sågindustrin behöver virke året om.

Därför måste virket avverkas och köras ut också när marken inte är frusen på objekt där marken är mjuk och skogsmaskinen riskerar lämna djupa spår efter sig. Det går att åtgärda en del av skadorna men resultatet kan vara ganska olyckligt för vattenvården.

Mikkola betonar att mycket har blivit bättre. Kunskapen om naturvärden i skogen har ökat och allt fler skogsägare förhåller sig positivt till naturvård.

Mika Tuomola antar att många skogsägare är beredda att göra mycket för naturen i sin skog bara de själva fick bestämma.

– I Finland kunde det frivilliga skyddet fungera bättre än när lagen säger hur det ska vara. Många skogsägare blir frustrerade av att de förbjuds att göra något på egen mark, säger han.

Avverkningarna ökar – Nu måste vi satsa på skogsnaturen Under de närmaste åren ökar skogsindustrins investeringar i nya bioekonomi- och cellulosafabriker efterfrågan på virke betydligt. Också sågarna behöver mera virke.

Det uppskattas att avverkningarna ökar med upp till 10 miljoner kubikmeter om året. Samtidigt har finansieringen av METSO-programmet som uppmuntrar till skydd av privata skogar minskat betydligt.

- När användningen av skogarna ökar och blir mer mångsidig behöver vi också starkare satsningar på skogsnaturen. Nu är risken att naturens mångfald minskar. Ekonomiskogarnas ägare och skogsproffsen har en avgörande roll här eftersom kring 90 procent av skogsarealen i Finland är ekonomiskog, säger Matti Seppälä, ledande expert på naturvård vid Finlands skogscentral.

Seppälä påminner om att skogen också erbjuder andra värdefulla ekosystemtjänster förutom det virke som säljs. De finländska skogarna, torvmarken, det rena vattnet och luften intresserar turister.

I naturen kan man producera olika motions-, rekreations-, hälso- och upplevelsetjänster och det har uppstått helt ny företagsverksamhet.

- Numera har allt fler skogsägare natur- och miljömål i sin skog. Vi fackmän måste lyssna på de här önskemålen och hjälpa till med verkställandet av dem. Skogsägarna har rätt att kräva det.

Seppälä förnekar inte att skogsbruket har medverkat till att naturens mångfald blivit mindre. Avverkningar har minskat mängden död ved i skogen och det har lett till att många arter har blivit utrotningshotade. Markberedning och dikning har förstört många skogshönsfåglars spelplatser och försvagat vattendragens hälsa.

Experten poängterar att man känner till de här sakerna och att skogsbruket numera kan agera på ett mer hållbart sätt.

– Det finns ganska många kostnadseffektiva sätt att värna om naturen i ekonomiskogen. Naturen kan beaktas genom hela omloppstiden, från plantskogsvården till förnyelseavverkningen. Det här lyckas när man satsar på planering och verkställande.

17

Mot

fartblindhet En gammal blandskog är Harri Hölttäs favoritlandskap. Hölttä är ordförande för Finlands naturskyddsförbund. Han äger själv också skog och är rädd för att vi i bioekonomiyran ska glömma den finska naturen. text Heikki hamunen bilder vesa tyni

D

en färska ordföranden för Finlands naturskyddsförbund har redan flera gånger fått svara på frågan varför miljöorganisationerna är emot bioekonomiinvesteringar. Bioekonomin ska ju vara bra också för miljön eftersom virkesanvändning motverkar klimatförändringen.

– Det handlar om balans. Om klimatförändringen är ett hot mot skogsarterna så lönar det sig såklart att förebygga klimatförändringen. Men det ska inte göras så att vi avverkar alla områden och att skogsarter därför försvinner, säger Harri Hölttä.

Stora planer dåligt för miljön Hölttä är lite förskräckt inför tanken på vilka följder industrins investeringar kan ha för den finska naturen. Bakom rädslan finns planerna på att väsentligt öka användningen av trä som råmaterial.

Bara de inhemska cellulosafabrikerna kommer under de närmaste åren att öka sin kapacitet med en tredjedel om alla planer verkställs. Metsä Groups 1,3 miljoner tons fabrik i Äänekoski inleder sin verksamhet i år. UPM Kymi-fabriken i Kuusankoski höjer sin kapacitet med 170 000 ton. Dessutom planeras fabriker för 1,2 miljoner ton i Kuopio och 400 000 ton i Kemijärvi.

Hölttä menar att planerna på sådana massiva ökningar i produktionen inte är realistiska om man vill respektera skogsnaturen.

18

– Om utgångspunkten är att alla träd som kan avverkas faktiskt avverkas så betyder det problem. Det lönar sig inte ens att eftersträva att utnyttja skogens hela tillväxtpotential eftersom uppskattningarna alltid är osäkra. Det finns inget utrymme kvar för skogens mångfald och andra användningsändamål, säger Hölttä.

Hölttä frågar vad som sker om vi inte får ut så mycket virke från skogen som planerat för industrins behov.

– Hurdan effektivering kan läget leda till? Med vilka metoder kommer råvaran att införskaffas? Då skulle vi i det finländska skogsbruket snabbt gå mot monokultur.

Vi går lite för snabbt framåt i bioekonomiboomen just nu, menar Hölttä.

– Det lönar sig också att titta lite åt sidan så att vi ser alla risker och begränsningar i vår iver. Vi har inte ännu diskuterat de här ordentligt. Dessutom är skogsägarna en viktig faktor att ta i beaktande, utan dem får vi inte ut virke från skogen, säger ordföranden.

I skogen vilar själen Hölttäs naturhobby inleddes redan som barn. Som pojke tillbringade han somrarna på en gård i Nilsiä och i och med det blev han bekant med naturen. De första fågelobservationerna skrev Hölttä, ursprungligen från Savolax, upp som 10-åring.

– I barndomens landskap fanns det i stort sett inga torvmarker och vattendragen lockade inte på samma sätt som skogarna. Skogarnas betydelse ökade på www.minskog-kundtidning.fi

Det lönar sig inte att försöka sträva efter fullt utnyttjande av skogens tillväxt, säger Harri Hölttä.

”Om utgångspunkten är att alla träd som kan avverkas faktiskt avverkas så betyder det problem.” www.minskog-kundtidning.fi

19

HARRI HÖLTTÄ • Ordförande för Finlands naturskyddsförbund 2017–2019.

• Filosofie magister. Fortsatta studier vid Östra Finlands universitet, institutionen för historia och geografi. Doktorsavhandlingen handlade om östra Finlands skogar och tolkningar av deras tillstånd mot slutet av svedjeperioden 1850–1930.

• Undervisar vid Östra Finlands universitet, kartlägger naturen, forskar, utvärderar vindkraftsområdesreservationers inverkan på fågelbeståndet och är Finlands naturskyddsförbunds skogsexpert.

• Företagare i Arctic Loon Travels-företaget.

Företaget ordnar fågelresor till Norra Karelen och andra platser i Finland samt utrikes.

”Vi tänker praktiskt och ser efter hur vi kan samarbeta med skogssektorn.”

1990-talet när de gamla skogarna kom upp till diskussion, säger Hölttä.

Organisationen fyller 80 år 2018 och skogen är ett centralt verksamhetsfält. Skogen är också den allra käraste naturtypen för ordföranden.

– Mest tycker jag om gamla blandskogar med mycket döda granar, björkstubbar och aspar.

Ett sådant skogsskifte har Hölttä skaffat till sig själv. På sin drygt sex hektar stora skogsfastighet i Kaavi har han grundat ett privat METSO-skyddsområde.

– På fastigheten finns bland annat ett kärr som gränsar till en bäck och ett par bördiga mindre lundområden.

som förut. Inför riksdagsvalet 2019 kan vi göra det samma så att ens den grundläggande balansen mellan skyddet och virkesanvändningen ska bevaras, säger han.

Hölttä påminner om att förbundet samarbetar med skogliga aktörer. Hölttä och förbundets färska verksamhetsledare presenterade sig precis för Skogsindustrin rf. Målet för nästa besök är Skogscentralens huvudkontor i Lahtis.

– Vi tänker praktiskt och ser efter hur vi kan samarbeta med skogssektorn. Å andra sidan ska man inte dölja det faktum att vi inte står på god fot med alla. I en del frågor går åsikterna isär 180 grader – det här är naturligt och det lönar sig att acceptera det när diskussioner inleds.

Industrin och skogsägare: Samarbeta!

Hölttä kritiserar regeringen för hur den har behandlat METSO-programmet som finansierar frivilligt skydd av skog.

Hölttä menar att sammandrabbningarna mellan skogsnäringen och naturskyddet kommer att öka i takt med att skyddet minskar.

– I Finland är målet att avverkningarna ska öka och skogsbruket bli mer effektivt. Samtidigt skär man kraftigt i METSO-programmet och andra naturskyddsmedel.

Hölttä som inledde sitt ordförandeskap i början av 2017 är ledsen över de följder som nedskärningarna har för samarbetet.

– Om vi nu lämnar skyddsarbetet ogjort och dessutom ökar avverkningarna så färgar det kraftigt förbundets linje. Vi borde aktivt försöka ta oss bort från ett sådant läge.

Hölttä har en vision om en gemensam kampanj med skogsägarna och industrin.

– Vi har redan förut tillsammans med centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och industrin vädjat om att METSO-finansieringen ska tryggas på samma nivå

Vi håller hela landet aktivt Hölttä säger att en styrka i det 30 000 medlemmar starka förbundet är att förbundet är närvarande i hela landet via sina lokala föreningar. Centralkontoret och de lokala föreningarna är en duo som borde sträva mot samma mål.

– Vi vill fortsättningsvis hålla det lokala nätverket i gott skick. Från centralkontoret kan vi påverka en del saker som lagstiftning redan på förhand så att förändringar som inverkar negativt på naturen aldrig kommer ner till den lokala nivån.

Ordföranden är nöjd med förbundets vikt i det samhälleliga beslutsfattandet. Han syftar på en studie som Helsingfors universitet offentliggjorde i december där det utvärderades vilka organisationer som är mest aktiva i den informella kontakten med tjänstemän när nya författningar bereds.

– Naturskyddsförbundet var med Skogsindustrin rf på en delad femte plats genast efter MTK. Vi måste hålla oss aktiva också inom det delområdet av det politiska beslutsfattandet.

20

www.minskog-kundtidning.fi

atT böja trä

Skydd av skog också utan METSO

E

n biologisk mångfald i skogsnaturen – arter och livsmiljöer – är grunden till all den nytta som människor får av skogen. Ökad virkesanvändning förutsätter att naturens mångfald och ekosystemtjänsterna stärks, något som också slås fast i skogslagen.

En central del av naturvården i ekonomiskogarna utgörs av de särskilt viktiga livsmiljöerna, eller naturobjekten, och bevarandet av dem. Ett viktigt sätt att bevara naturobjekten har varit handlingsplanen för den biologiska mångfalden, METSO-programmet. Det frivilliga METSO-programmet som inleddes 2008 ger skogsägare olika möjligheter att skydda skogen. Som en del av METSO-programmet bereder och finansierar Finlands skogscentral tidsbestämda miljöstödsavtal för privata skogsägare.

Under de senaste åren har METSO-programmet fått kraftigt sänkt finansiering: år 2011 användes kring 9 miljoner euro för miljöstöd, nu finns det kring 3 miljoner euro att använda för samma ändamål. Eftersom de budgeterade medlen minskar kan inte alla tidigare ingångna miljöstödsavtal förnyas när den 10 år långa avtalsperioden går ut.

Skogscentralen strävar efter att finansiera sådana naturobjekt som har stor betydelse sett till sin mångfald och som ligger nära andra natur- eller skyddsobjekt. Objekt som i första hand finansieras är till exempel bördiga mindre lundområden i naturtillstånd eller tillstånd som liknar det, frodiga bäckkanter, trädbevuxna kärr och brunmossar. Däremot kan trädfattiga torvmarker eller klippig mark i huvudsak inte finansieras för tillfället.

Goda naturobjekt ska uppvisa en mångfald som, förutom ett trädbestånd i naturtillstånd, innebär till exempel att skogen är blandskog eller att den har ett olikåldrigt bestånd, rikligt med död ved av olika ålder eller vattenhushållning i naturtillstånd. De här särdragen innebär oftast att också ovanliga eller utrotningshotade arter förekommer på naturobjektet. Värdefulla naturobjekt är viktiga att skydda även om METSO-programmets finansiering skulle upphöra. Ett alternativ är Min naturgåva till hundraåringen. Läs mer om den kampanjen på www.luontolahjani.fi/sv.

Skogslagen definierar de livsmiljöer som markägaren borde bevara. Mer information om skogslagens livsmiljöer hittar du på Skogscentralens webbsida www.metsakeskus.fi/ sv/skydd-av-skogar. Mer information om naturen på din egen fastighet får du i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi.

MATTI SEPPÄLÄ

Det vore viktigt att fortsättningsvis skydda värdefulla naturobjekt.

?

Vad tycker du fortsätter Diskussionen Min Skog: en ng ni tid i webb dtidning.fi minskog-kun

www.minskog-kundtidning.fi

ledande expert på naturvård Finlands skogscentral

21

n a l o k s s d r å v S kogs

Planering är nyckeln!

Glöm inte vattenvården i skogsbruket Vattendrag – små och stora, är en väsentlig del av vår omgivning. De syns i landskapet, svalkar under heta sommardagar och kan även bidra till vår närmat i form av fiskefångst. Vattendragen och rent vatten är viktiga för oss och deras betydelse för den övriga levande naturen går inte att överskatta. Också träden får sin växtkraft från vatten. text Juha Jämsén och Annikka Selander teckningar ESSI KUULA

V

attenvårdens mål är att minska eller helt undvika den urlakning av fasta partiklar och närsalter som skogsbruksarbetena orsakar. Till exempel rekommendationerna för vattenvård och skogscertifieringens kriterier styr planeringen och genomförandet av vattenvårdsåtgärder. Dessutom finns det i vattenlagen stipulationer som inverkar på planeringen av vattenvårdsåtgärderna.

Två tredjedelar av Finlands landareal är skog och skogen utgör också största delen av avrinningsområdenas areal.

Skogsbrukets betydelse är alltså stor – trots att näringens kalkylerade andel av den totala närsaltsbelastningen är relativt liten.

Ett avrinningsområde är det område från vilket vattnet rinner och det bestämmer vattendragets egenskaper. En del av vattendragen är av naturen frodigare med brunt vatten och en del är klara.

I terrängen rör sig vattnet enligt terrängformationerna och samlar sig till allt större vattendrag. Rännilar, bäckar och åar rinner förr eller senare ut i en tjärn eller en sjö och slutligen i havet. Skogsbrukets åtgärder inverkar alltså alltid på ett närbeläget småvatten och även på ett större vattendrag som ligger längre borta.

22

Den belastning som skogsbruket orsakar är diffusbelastning och den består av belastning från enskilda åtgärdsområden. Belastningens storlek är en följd av de vattenvårdsmetoder som vi använder i dessa arbeten.

Avgörande beslut fattas redan före planeringen och genomförandet av olika åtgärder när man utvärderar behovet av olika åtgärder och hur de ska verkställas.

Alla skogsbruksarbeten söndrar markytan i någon mån.

Jordpartiklar som lossnar från underlaget är den största belastningen som skogsbruket orsakar. Jordpartiklarna som sådana orsakar många olika slags problem i vattendragen och dessutom för de med sig näringsämnen. Vattenvårdens främsta uppgift i skogsbruket är att hindra jordpartiklarna från att lossna.

Med tanke på kostnaderna är det effektivast att planera skogsbruksarbetena så att man orsakar så liten belastning som möjligt, det är alltså bättre ju mindre vattenvårdskonstruktioner det behövs. Det behövs data om markens lutning, vattenmängden och jordarten för att man ska kunna identifiera riskobjekten. I planeringen kan man som hjälpmedel använda geografisk information. Man får då redan före terrängplaneringen preliminär information om var de mest problematiska ställena finns. Informationen ersätter inte den

www.minskog-kundtidning.fi

Vattendrag

Skyddszon

1 Skyddszonen ska vara minst fem till femtio meter bred beroende på åtgärd, vattendragets karaktär och terrängens egenskaper.

Avverkningsområde

Vattenvaårrden minimer gen! urlaknin 3 Avrinningsområdet är det område från vilket vattnet rinner till vattendragen.

Avrinningsområdet bestämmer vattendragets egenskaper.

2 Vattnet rör sig enligt terrängens form och samlar sig från mindre vattendrag till större.

Grundvatten

Gödsling rekommenderas inte på viktiga grundvattenområden. Undvik att gräva diken som når ner till mineraljorden.

www.minskog-kundtidning.fi

23

n a l o k s s d r S kogsvå planering som görs i fält, men man kan rikta fältarbetet effektivare. Du kan läsa mera om materialet på Skogscentralens webbsida www.metsakeskus.fi/vesiensuojelukartat, och där finns också instruktioner för hur materialet ska användas.

Ofta kan man inte ens med god planering helt förebygga belastning på vattendragen.

Lyckligtvis finn det många olika vattenvårdskonstruktioner och man väljer det alternativ som leder till bästa resultat. I första hand försöker man hitta sådana konstruktioner som minskar vattnets strömningshastighet och förhindrar markpartiklar att lossna. Ett annat alternativ är att fånga jordpartiklarna innan de rinner ut från åtgärdsområdet eller senast innan de når närmaste vattendrag.

Avverkning, markberedning och gödsling Vid planeringen och genomförandet av avverkningar ska vi sträva efter att minimera markskadorna. Det här är speciellt viktigt när vi arbetar nära vattendrag. Mellan vattendraget och arbetsområdet ska man lämna en skyddszon – ett område där marken lämnas orörd. Skyddszonens bredd varierar från 5 till 50 meter beroende på arbetet, vattendragets karaktär och terrängens egenskaper. Ju mera vatten och ju brantare lutning, desto bredare skyddszon behöver vi.

Skogsägaren kan välja att satsa mera på vattenvård genom att använda skyddszoner som är bredare än de rekommenderade minimimåtten. Skyddszonerna är viktiga också för landskapsbilden. Det är viktigt att välja en markberedningsmetod som blottar så lite mineraljord som möjligt. Vid gödsling ska man välja gödslingsobjekten med eftertanke, utvärdera behovet av gödsling och lämna tillräckligt breda skyddszoner.

Iståndsättningsdikning Valet av arbetsobjekt har stor betydelse för vattenvården speciellt när det gäller dikningsprojekt. Markens bördighet inverkar på dikningens lönsamhet och det är ingen bra investering att iståndsätta dikena på karga torvmarker. Investeringen har liten betydelse också på sådana objekt där trädbeståndet

24

Bromsa strömningshastigheten!

Målet är att söndra markytan så lite som möjligt i virkesdrivningen.

med sin avdunstning förmår hålla grundvattennivån på en tillräckligt låg nivå för trädens tillväxt.

Man kan påverka vattnets strömningshastighet genom att minska på dikets lutning eller inverka på vattenmängden under översvämningstiden till exempel med dammar. Grävningsavbrott vid iståndsättningen av diken är en effektiv och förmånlig metod att minska på lutningen. På ett dikningsområde kan man förbättra vattenvården också med olika dammkonstruktioner som dämmer upp vattnet till exempel i dikesnätet vid översvämningsläge.

Till följd av uppdämningen minskar vattnets strömningshastighet ovanför dammen och i mindre omfattning också nedanför konstruktionen. Dimensioneringen av dammarna ska vara sådan att dräneringen är tillräcklig under trädens växtperiod.

Skogsägarna behöver inte vara oroliga över

www.minskog-kundtidning.fi

att det tidvis står vatten i dikena. När dikena är rätt dimensionerade minskar vattnet inte trädens tillväxt.

Slamgropen är den vanligaste vattenvårdsmetoden för att fånga fasta partiklar som rör sig på dikesbotten. Sedimenteringsbassänger och översilningsområden minskar i sin tur vattnets strömningshastighet och det material som rör sig med vattnet sjunker till bottnen. Det är viktigt att bassänger och översilningsområden dimensioneras rätt utifrån vattenmängden.

Vid avverkningen ska man se till att det finns tillräckligt med utrymme för bassängen och de jordmassor som grävs upp.

Våtmark Våtmarken är den till arealen största vattenvårdskonstruktionen. Våtmarksarealen måste vara minst ungefär en procent av avrinningsområdets areal för att våtmarken ska tjäna vattenvårdens syfte. En rätt dimensionerad våtmark samlar upp både fasta partiklar och vattenlösliga näringsämnen.

En våtmark anläggs på ett ställe som naturligt lämpar sig för det antingen genom att bygga en damm eller genom att gräva.

Tyvärr är det ont om sådana här platser. Om skogsägaren känner till lämpliga områden lönar det sig att berätta om det i samband med planeringen av iståndsättningsdikning.

En del områden kan anläggas till våtmarker också i samband med mera omfattande naturvårdsprojekt. Skogscentralen tar gärna emot tips om dylika platser och tar dem sedan i beaktande när vi uppgör naturvårdsplaner för större områden. Våtmarkerna är viktiga också för den biologiska mångfalden och de gynnar viltet genom att öka antalet lämpliga livsmiljöer.

Vattenvården ingår i planeringen och genomförandet av alla skogsbrukets arbeten.

Vi har gjort framsteg, men det finns ännu saker att förbättra. I fortsättningen ska vi till exempel ännu mera beakta vattenvården vid markberedning, i synnerhet när det finns behov att leda bort ytvatten.

Mera information om vattenvården: www.metsakeskus.fi/tausta-aineistot

www.minskog-kundtidning.fi

Sedimenteringsbassäng Sedimenteringsbassängens funktion bygger på att vattnets strömningshastighet bromsas upp och att de partiklar som finns i vattnet lägger sig på bassängens botten.

Rördamm Översvämningsrör

Markytan Fördjupning Sedimentlager

Rör som reglerar flödet

Rördammen består av en grop, ett översvämningsrör och det rör som reglerar flödet.

De vanligaste vattenvårdskonstruktionerna • En slamgrop är en fördjupning som grävs i diket. Slamgropen ska fånga grova jordpartiklar.

• En sedimenteringsbassäng är en grävd konstruktion som dimensioneras enligt vattenmängden så att de fasta partiklarna i vattnet sjunker till botten på bassängen.

• Ett grävningsavbrott är ett ogrävt avsnitt av diket och det minskar dikets lutning på längden.

• Ett översilningsområde är ett område där vattnet silas genom vegetationen och marken.

• En våtmark är under största delen av året ett fuktigt område och där finns vattenområden av olika djup.

• Med hjälp av en konstruktion som reglerar strömningshastigheten minskar man vattnets strömningshastighet genom att begränsa vattnets flöde under översvämningstoppar.

• En skyddszon är en orörd zon mellan arbetsområdet och vattendraget. På skyddszonen görs ingen markberedning eller gödsling och där används inga växtskyddsmedel. Skyddszonen är minst fem meter bred.

25

text LEENA POHJOLAINEN bilder mikko hiukka

Vid en första anblick skulle man aldrig gissa att den här drygt en och en halv meter långa, smala kvinnan har varit skogshuggare. Marjatta Kyllönen i Simo har ändå förut tjänat sitt levebröd som just det. Nu är hon pensionär och hugger ved med yxa.

Skogshuggaren

BÖRJADE GÖRA VED OCH SNICKRA

Brännved på n ätet Finlands skog scentral upprät thåller en handelsplats för sä ljare och köpa re av brännved på webben. Över 400 sälja re använder we bbplatsen och sidorna be söks årligen av över 100 000 personer som inte bara titta r på förstasidan. Besöka rmängden är kr ing 300 om dagen men nä r det är kallt är besökarna över 800.

På webbplatse n hittar du info rmation om vem som sälje r brännved i di n egen region priser och anna , t viktigt. En lö skubikmeter björkved kostar kring 55–60 eu ro. Priset inkluderar skat t och påverkas också av den eventuella tran sportvägen. Pr isnivån är i söder och krin g de större städ erna klart högre än i norr .

Mer info: www. ve

dlidret.com

26

www.minskog-kundtidning.fi

M

En hobby som kfoönrdbitäiottnreanr!

Marjatta Kyllönens hela liv anknyter till skogen.

Den här pensionären sysselsätter sig med att hugga brännved.

– Med yxa, bara med yxa. Vi har inte ens en klabbmaskin. Det är en hobby att hugga ved, men jag gör det också för vänner och bekanta. Alltid har vedhögen försvunnit från gården, säger Kyllönen.

Energiveden hämtas från skogen nu och då under sommaren när det inte finns annat brådskande att göra. Kyllönen gör genast brännved av virket och radar upp veden så den torkar. Där kan den sedan vänta i flera år på att användas. Den äldsta veden används alltid först. Bekanta får ibland ved att elda bastun med.

– Fiskars yxa passar bra i min hand. När man hugger stora klabbar lönar det sig att använda en yxa med ett långt skaft, då får man mer kraft i slaget.

Små klabbar är det enklast att göra med en liten yxa.

Kyllönen hugger så mycket som hon gör av med och lite till. Huset är eluppvärmt men bastun värms upp med ved och i köket finns en vedspis.

Förutom från den egna skogen får Kyllönen också enligt överenskommelse med Forststyrelsen hämta träd från Forststyrelsens mark och ta de träd som har fallit över vägar. De faktureras enligt gällande taxa.

Kyllönen klyver först det meterlånga vedträet på längden och sågar det sedan i tre delar till lämplig storlek.

Kärt och tungt yrke Kyllönen begav sig som 14-åring med sin pappa ut på virkesdrivning. Som uppvuxen på en gård funderade hon först på att börja på jordbruksskolan i Loue, men hennes mamma tyckte att hon var för ung för den så hon blev skogshuggare istället – och har inte ångrat sig.

– Jag skulle fortfarande göra samma val. Det är lugnt i skogen. Trettio år svischade förbi. Jag vet inte andra kvinnor som har arbetat som skogshuggare, i alla fall inte i skogsvårdsområdet i Ranua i norr eller som varit anställda av Forststyrelsen. Kollegerna har alltid förhållit sig bra till mig, sett mig som en likvärdig och cheferna har uppskattat mig. En arbetsledare sade att det är en välsignelse för dem att ha en kvinna som skogsarbetare.

– När pappa köpte en motorsåg var jag genast redo att lära mig använda den. En egen såg köpte jag som tjugoåring.

Arbetet i skogen är tungt och trots att det också är kärt så måste Kyllönen, nu 69 år, gå i pension år 2000 på grund av ryggproblem och vita fingrar.

– Det bästa med skogsarbetet och med att hugga ved är friheten att jobba i sin egen takt och tänka sina egna tankar. Det är så fritt. Man får den lön för vilken man orkar arbeta, ackordlön. Jag kunde aldrig www.minskog-kundtidning.fi

27

Värmevärden för olika trädslag kWh/löskubikmeter • • • • •

Björk 1010 Tall 810 Gran 790 Al 740 Asp 790

Träarbete är Marjatta Kyllönens och Jaakko Hannilas gemensamma hobby.

Paret har tillverkat träföremål tillsammans sedan 1993.

Tiden går snabbt när man gör träarbete. ha kommit upp i bättre lön i något annat arbete.

Kyllönen använder fortfarande den pålitliga motorsågen Husqvarna 238.

Dessutom har hon några små Stihl-sågar för mindre behov.

– Den större Husqvarna 44 är bra när träet är fruset.

Framgång i tävlingar Marjatta Kyllönen har två gånger varit tvåa och en gång trea i de finska mästerskapstävlingarna i vedhuggning som Fiskars ordnat. Uttagningarna har vanligtvis ordnats på olika håll i landet. Det kan ännu nämnas att den som vann var 30 år yngre och huvudet längre än Kyllönen.

– Jag tränar inte inför tävlingarna, säger den här regionala mästaren i vedhuggning.

Det finns noggranna regler för tävlingarna: Säkerhetsutrustning måste användas, precis som hemma. Alla deltagare har varsin huggkubbe på vilken de placerar fyra minst 20 centimeter tjocka och 30 centimeter långa vedklampar en i taget och sedan hugger dem i bitar.

Man får inte röra sig med yxan i handen.

Innan tävlingen inleds ska yxan vila på 28

kubben, precis som båda händerna. Efter en signal får man börja hugga.

Under tävlingen får man inte hålla i vedklabben utan båda händerna ska hålla i yxan.

– Den första gången var jag mycket spänd, det var otroligt mycket folk på plats. Jag är så liten att jag måste vända klabben på sidan och med Fiskars klyvyxa vänder den sig som en sida i en bok. Den som vann lät klabben stå upp.

Den där ergonomikursen som jag gick för flera årtionden sedan är fortfarande till nytta. Det fanns kring 4000–5000 skogshuggare i Lappland på den tiden och på 1960-talet var det ett tjugotal som varje år gick den här en vecka långa kursen.

Arbetar tillsammans Marjatta Kyllönen och Jaakko Hannila, änka och änkling, har bott tillsammans i 26 år. De har gjort träföremål tillsammans sedan år 1993, i lugn takt, inte varje dag, men tiden går snabbt när man arbetar med trä.

De har en verkstad på gården där det också finns maskiner som de har gjort själva. De har en svarv, pelarborrmaskin,

hyvelmaskin, bandsåg och verktyg som används för hand. Produkterna görs in i minsta detalj och flera trädslag används, såsom tall, björk, lärkträd och rönn.

Ordet sprids och alltid nu och då kommer någon och köper eller beställer något.

Ofta är det ett behov som uppfylls med produkterna. Färdiga bord gjorda av masurknöl, stolar och skålar i olika storlekar finns till salu. Masurknöl hittar Kyllönen och Hannila i skogen och bekanta tipsar eller hämtar materialet till gården när de vet att det behövs.

Kyllönen är också en ivrig skidåkare som stakar sig fram på en sex kilometer lång länk ett par, tre gånger i veckan.

Som ung var hon en ivrig tävlingsskidåkare och deltar nu i pensionärförbundet Eläkeliittos tävlingar.

– Bärplockning, det kan jag inte låta bli. Vi samlar också sprängtickor. Jag hittade nyss en mycket snygg sprängticka högt uppe i ett träd. Ett par gånger föll jag ner innan jag fick loss den, skrattar Kyllönen.

Det syns att Marjatta Kyllönen och Jaakko Hannila är lyckliga med livet och med varandra. De trivs när det finns jobb att göra och de får leva nära naturen. www.minskog-kundtidning.fi

En yxa med långt skaft ger tillräckligt med hävkraft för klyvandet.

TRÄDETS VÄG TILL BRÄNNVED

Att förvara vedklabbarna kan förbättra eller försämra deras kvalitet, säger projektchef Veli-Pekka Kauppinen vid Skogscentralen. Han har ansvar för det treåriga projektet Lähienergialla omavaraisuuteen, med närenergi till självförsörjning, där temat är självförsörjning, utsläppskontroll och lönsamhet.

Färsk ved har en fuktighet på över 50 procent. För att undvika att virket börjar murkna lönar det sig inte att förvara det över sommaren, utan att genast hugga det till ved. Klabbarna torkar bäst från början av april till slutet av juli, då fuktigheten ligger mellan 15 och 20 procent.

– Torka klabbarna som byk, luftigt och på en solig och blåsig plats, i skydd från regn och en bit upp från marken så att inte fukt kan tränga in den vägen.

I augusti är luftfuktigheten sådan att det är bäst att flytta in veden i ett förråd eller täcka den. Trä försöker jämna ut fuktigheten och suger lätt åt sig av fukt i luften under hösten.

Fuktiga klabbar riskerar att bli mögliga om fuktigheten går över 25 procent.

Björk är det populäraste trädslaget för ved. Det har högt energiinnehåll och sprakar inte på samma sätt som gran eller asp när det eldas. Björkens bark innehåller ändå en del tjära som vid låg temperatur gör eldstaden och rökgången sotig. www.minskog-kundtidning.fi

Därför rekommenderas det att man kastar in också lite barrträdsved i eldstaden när man eldar.

Så eldar du med ved Det lönar sig att elda med torr ved och att följa de instruktioner som gäller för eldstaden. Placera veden i eldstaden så att du kan tända uppifrån. Elden startar inte lika fort, men det brinner renare och med mindre lukt. På det viset minimeras också partikelutsläppet.

Om elen i framtiden börjar faktureras per timme kommer användningen av ved i uppvärmningen att öka. Eldar man med björkved kostar en megawattimme 70–80 euro, med el kostar det 110–130 euro.

Länkar: www.minskog.fi, www.skogscentralen.fi, www.vedlidret.com, www.metsakeskus.fi/ lahienergialla-omavaraisuuteen

29

text ANNE PENTTILÄ bilder TOMMI TUOMI/OTAVAMEDIA OCH ISTOCKPHOTO

Var växer

vårdelikatessen?

Alla som har erfarenhet av att försöka hitta murklor vet att det inte lönar sig att leta efter dem i tall-, gran- eller blandskogar.

De skrynkliga svamparna trivs inte heller i klenare gallringsskogar eller plantskogar – eller överhuvudtaget i någon sorts skog.

Störst chans att hitta murklor har du om du hittar ett kalhygge på karg momark där det förut funnits tallskog och där markberedning har utförts efter avverkningen. Du kan komma en sådan plats på spåren genom att titta efter virkesupplag längs skogsvägar. Om du hittar en hög med mycket stora tallstammar så vet du att det i närheten finns en plats där det nästa vår kan komma upp murklor. På det kalavverkade området finns det också tallkvistar och där växer lingon eller ljung.

Också frisk momark där det har vuxit tall, gran eller båda och där det har gjorts en kalavverkning kan vara ett bra ställe för murklor. Däremot lönar det sig inte att leta i svart mulljord, våt eller lerig terräng eller en snårskog. Det är också sannolikt att du blir besviken om du försöker hitta murklor på ett färskt kalhygge eller på samma ställe där du också i fjol hittade murklor. Murklorna kommer oftast upp ett eller ett par år efter en avverkning eller markberedning.

Den bästa tiden att hitta murklor är när björken har mössöron och säsongen är två till tre veckor lång. Kom ihåg att murklan är dödligt giftig innan den tillreds! Du måste förvälla svampen två gånger innan du kan äta den.

Du kan också försöka odla murklor själv. Gräv en grop i en sådan terräng som beskrivs ovan, lägg i tidningspapper och täck med den mineraljord som du grävt upp. Kontrollera resultatet nästa vår.

30

Soppa på mu rkla

(för fyra pers

oner)

3 dl förvällda murklor 25 g smör 1 hackad lök 3 msk vetemjö l 8 dl grönsaks buljong 2 dl vispgrädde svartpeppar fr ån kvarn dragon 1 msk sherry 1 dl hackad pe rsilja Förväll svampe n: dela de färs ka eller torkad murklorna i tv e å och koka tv å gånger i min fem minuter, st en del svamp och tre delar vatten i kastru llen. Byt ut va ttnet efter at har kokat svam t du parna en gång och skölj dem med kallt vatt en efter båda gångerna. Se att du har en till bra ventilatio n i köket och inga barn elle att r husdjur befin ner sig i köke Kasta kok- oc t. h sköljvattnet .

Finhacka seda n svampen oc h bryn i smör en stekpanna. i Lägg i löken oc h stek. Strö öv vetemjölet oc er h stek en stun d, men låt inte mjölet få färg . Häll över grön saksbuljongen och rör om vä l. Låt småkok a i 10 minuter Tillsätt sedan . kryddor och gr ädden. Låt ko upp. Kontrolle ka ra smaken oc h salta vid be Strö över pers hov. ilja när soppan är färdig.

www.kotikokki.

net.

www.minskog-kundtidning.fi

Korsord

Lösningen på korsordet finns på www.minskog-kundtidning.fi/korsord

Ge respons på tidningen och vinn

FISKARS KLYVYXA!

4

frågor om plantskogs­ naturen

skogscentralens kundtidning

1 | 2017 Tema

skogsnaturen

NATUREN KAN BEAKTAS OCKSÅ I KALAVVERKNINGEN miboomen Harri Hölttä: Bioekono kan skapa fartblindhet

MinSkog.fi avgiftsfri för aktörer

låt oss inte glömma naturen vedhuggning som hobby

de arbete

vattenvård är förebyggan

Du kan svara på läsar­ enkäten inom en månad efter att tidningen utkom­ mit. Alla som svarar deltar i utlottningen. Priset lottas ut 2.5.2017. Vi meddelar vinnaren per brev eller e-post.

Bland alla som svarar lottar vi ut en stor klyvyxa från Fiskars. Prisets värde är cirka 70 euro.

www.minskog-kundtidning.fi

Vad vill du läsa mer om i Min Skog? Vad har vi gjort bra och vad har vi gjort mindre bra? Det tar mindre än fem minuter att svara på webbenkäten och du kan också svara i mobilen. lukijakysely.fi/metsaan Lycka till i utlottningen!

Uppdatera dina kontaktuppgifter – och få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen

Nyhetsbrevet kommer ut 6 gånger om året

S

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen MinSkog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar regelbundet.

Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi till varierande skogsägargrupper.

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut infobrevet MinSkog.fi till dem som beställt e-tjänsten.

Uppdatera din e-postadress och prenumerera på våra nyhetsbrev eller avbeställ prenumerationen på vår webbplats: skogscentral.mailpv.net Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

31

Du bestämmer hur din skog sköts Fundera på dina mål, hitta en lämplig samarbetspartner och kräv skogsvård som håller hög kvalitet.

Dina mål för skogsvården kan vara att få så stora intäkter från avverkningen som möjligt att få en jämn inkomst från skogen att ta speciell hänsyn till naturfrågor annat som är viktigt för dig en lämplig kompromiss mellan de här.

De basuppgifter om skogen som du ser i MinSkog.fi hjälper dig i frågor som har med skogsvård och skogsägande att göra.