MED MELLANSKOG NR 1 2021
MEDLEMSTIDNING
FEBRUARI 2021
NR 1
Jag tar ansvar för skogen jag ärvt MARKNADSSPANING – fyra branschprofiler siar om framtiden Snart dags för årsmöten i våra SKOGSBRUKSOMRÅDEN NYA SKOGSUTREDNINGEN – läs mer om innehållet
1
2
INNEHÃ…LL
MED MELLANSKOG NR 1 2021
8
4 17
20
14 24
LEDARE
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Vårvinter – bästa tiden för röjning är snart här ALLA VI SKOGSÄGARE står någon gång inför att vår skog ska röjas. Jag tycker att det är den mest kreativa fasen i skogsbruket. Då formas den framtida skogen så som du vill ha den. Genom till exempel val av rätt trädslag och rätt täthet på aktuell mark skapar du den skog som växer fram. Röjning är en av de mest lönsamma investeringarna vi kan göra på vår fastighet. Men tänk på att röjningen ska göras vid rätt tidpunkt för skogen. Några års extra tillväxt i bestånden gör röjningen betydligt svårare och dyrare – och ofta med sämre resultat. Vid andra åtgärder som gallring och föryngringsavverkning är det många faktorer som spelar in, när det gäller röjning är det bara trädens behov som styr.
De flesta av oss tar hjälp av professionella röjningsentreprenörer. Det är en fröjd att se och höra ett röjarteam som arbetar i fullt tempo. Under 2020 blev det tyvärr, åtminstone nära mig, mindre av sådana insatser, till stor del som en följd av olika reserestriktioner. Vill du röja själv? Den bästa tiden för lite egen plant- och ungskogsröjning tycker jag är när det är fritt från snö, mygg och löv. I mina trakter i Uppland brukar det vara sådana förhållanden ett antal veckor i mars–april. Det går naturligtvis att göra en första röjning när som helst under året, men förutsättningarna för en egen liten insats tycker jag är bäst vid den tiden. I det här numret av tidningen kan du läsa om Anna-Lena Fritzson, olympier i skidor och hejare på röjning. Du behöver naturligtvis inte vara elitidrottare för att röja och det finns
utmärkt rådgivning från Mellanskog att få. Dessutom kan du hitta mycket grundläggande kunskap på nätet, tillexempel från Skogsstyrelsen och via skogskunskap.se. Det är dock bara att konstatera att proffsen gör jobbet mycket snabbare än man som amatör kan klara. De stora röjningsinsatserna låter jag Mellanskogs entreprenörer ta hand om. Till sist; mitt råd till alla skogsägare blir att varje år se över behovet av röjning på fastigheten. Gå ut i skogen och se över ungskog och planteringar, stäm av med skogsskötselplanen och se till att nödvändiga röjningar blir gjorda i tid, då har du en bra grund för skogens utveckling framöver. LENNART SUNDÉN Mellanskogs styrelse
Med Mellanskog nr 1, 2021 4. SKOGSÄGARBESÖK 8. RÖJ UTIFRÅN DINA MÅL 10. RÖJNING OCH EKONOMI 13. PLOCKSIDA RÖJNING 14. FÖRENINGSÅRET 17. MARKNADSLÄGET
20. SKOGSUTREDNINGEN 23. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA 24. SLÖJDA I TRÄ 27. KORSORD 29. VD-KRÖNIKA 30. FRÅN SKOGEN
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 4 maj 2020 Krediträntor: Merkonto 0,5 %, likvidfördelning/betalningsplan 0,75 %. Debeträntor: Dellikvid avverkningsrätt 3,25 %, a conto/förskott leveransvirke 5,25 %, dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter) Redaktionsråd Marie Wickberg, Fredrik Staland, Matilda Kreem, Erik Westberg, Jenny Parnesten, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Martina Eriksson, Anders Westerlund, Erika Eriksson, Jan Ekdahl, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post marie.wickberg@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser Display i Umeå 090- 711 525, marten.back@display-umea.se. På omslaget Anna-Lena Fritzson. Foto Erik Westberg. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Ruter 2021. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 000 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.
3
4
MED MELLANSKOG NR 1 2021
SKOGSÄGARBESÖK
Jag tar ansvar för skogen jag ärvt Skidåkare, distriktssköterska och skogsägare, många titlar passar för Anna-Lena Fritzson från Dalarna. Dagen då denna intervju skedde var en grå dag, vinter utan snö utanför fönstret och en pandemi som förhindrade att vi kunde mötas, men att tala med Anna-Lena ger solsken inombords och hennes värme smittar av sig trots att vi sitter på många mils avstånd. TEXT JENNY PARNESTEN FOTO ERIK WESTBERG
STARTEN PÅ ANNA-LENAS skogsägarkarriär började på gården mellan Malung och Hagfors, alldeles nära Värmlandsgränsen. Hon berättar om sin far, Folke Fritzson, som manade på och fick henne att vara med i skogen som barn och tonåring. – Jag fick hjälpa till med lite allt möjligt; plantering, dra fram virke, barka med spade och kvista någon gran. Lite glimtar av skogsägarlivet blev det, trots att man då inte var så munter och motståndare till att hänga med på det pappa ville förmedla, börjar Anna-Lena berätta. Ointresset för skog i tidiga år berodde kanske mest på ett mer brinnande intresse för något annat, skidåkning. Med två väldigt skidintresserade föräldrar tog skidåkning en stor del av Anna-Lenas tid och under en period åkte hon på professionell nivå, som del av det svenska skidlandslaget. Två olympiska spel och två världsmästerskap har det blivit. Det som verkligen gjorde henne till ett skidåkarnamn, var när hon som första svenska dam vann en guldmedalj i juniorvärldsmästerskapen 1985. Mål för skogen – När jag var liten var pappa i skogen och självverksam, men jag var som sagt inte intresserad på den tiden och förstod inte så mycket. Pappa ville förmedla hur han såg på skogen, hur plantorna skulle bli stora och att jag senare skulle ta över. Men det var svårt att konkurrera med skidorna. Nu när man är äldre har man börjat förstå vilken guldgruva det är att ha skogen och det jag gillar mest är att få bestämma själv över min egen skog, med mina egna mål, säger Anna-Lena.
– Men, fortsätter hon, jag måste vara engagerad själv även om jag har experter att luta mig tillbaka på. Jag tar ansvar för den här skogen som jag har ärvt. Gör en del själv och tar hjälp med resten – Jag är försiktig av mig och avverkar inte gärna om beståndet inte är för gammalt eller skadat på något vis. Jag har haft ganska mycket röjning, på grund av ojämn åldersfördelning på skiftet. Ungefär hälften av marken är under 40 år. Efter att pappa dog var det en tioårsperiod när det inte hände mycket i skogen, så det har blivit mycket sena röjningar. Det har gjort att jag själv fått känna av hur tungt det kan vara när man har eftersatta röjningar och jag har därför tagit hjälp med att utföra dem. Fastigheten som omfattar ca 450 hektar, har Anna-Lena ägt själv sen 1997. Eftersom hon och hennes make sedan tidigare valt att bosätta sig i Falun äger hon nu fastigheten på distans. Hon har som mål att vara på plats ungefär en vecka själv varje år. – Min snart 90-åriga mamma bor numera i Äppelbo så jag brukar förena nytta med nöje och åka upp och hälsa på henne, samtidigt som jag besöker fastigheten. Att få några dagar när man kan utföra skogsarbete är en energigivande kontrast till mitt jobb som distriktssjuksköterska med mycket telefonrådgivning och möten med folk, fortsätter hon. – När jag är på plats, berättar Anna-Lena vidare, har jag som mål att gå i skogen för att hålla koll på rågångar och det allmänna tillståndet, här använder jag Mellanskogs medlemsapp
”Jag fick hjälpa till med lite allt möjligt; plantering, dra fram virke, barka med spade och kvista någon gran. Lite glimtar av skogsägarlivet blev det, trots att man då inte var så munter och motståndare till att hänga med på det pappa ville förmedla.”
SKOGSÄGARBESÖK
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Fokus när det kommer till eget arbete i skogen ligger på röjning för Anna-Lena. – Det blir så fint när man tittar efteråt. När man sitter och dricker kaffe och skådar ut över sitt arbete; fin, städad och luftig skog, det är tillfredsställelse. Man blir nöjd med sig själv.
5
6
MED MELLANSKOG NR 1 2021
SKOGSÄGARBESÖK
FOTO Privat
Anna-Lena efter att ha vunnit 5 km på SM i längdskidor i Borlänge 1985. Samma år vann hon guld på VM för juniorer. En framgångsrik karriär fortsatte sedan med bland annat två OS och VM.
”Röjningen gör det möjligt för mig att få känslan för skogen. Om jag får välja själv röjer jag ofta lite lägre träd och gärna sådana som jag planterat själv, där jag är ute i tid och har en plan. ”
SKOGSÄGARBESÖK
MED MELLANSKOG NR 1 2021
”En fastighet har många värden, det är viktigt att inte bara se skogen.”
för att lokalisera mig och läsa på om uppgifter från min skogsskötselplan. Förutom det läggs några av dagarna på att röja ungskog. – Röjningen gör det möjligt för mig att få känslan för skogen. Om jag får välja själv röjer jag ofta lite lägre träd och gärna sådana som jag planterat själv, där jag är ute i tid och har en plan. Röjningar med för grova och höga träd, lejer jag hellre bort, det är tungjobbat. Röj så du mår illa Att lära sig allt hon kan om röjning har varit viktigt, bland annat har Anna-Lena gått röjsågskurser. – När jag vill veta något, vänder jag mig annars till andra skogligt kunniga människor. Gärna sådana som är i närheten till fastigheten. Min skogliga rådgivare Anders Westerlund till exempel eller en klok granne, Leif, som tyvärr inte finns längre, har hjälpt mig mycket. Leif sa alltid ”röj så du mår illa”, alltså som att man blir orolig för att man tagit bort för många stammar, något som har fastnat hos mig och som jag fortfarande tänker på varje gång jag röjer. Förutom det sa han alltid ”spara nån björk” och det bär jag med mig, att spara på löv, för att öka
lövinslaget på fastigheten. Vad är viktigt att tänka på när man röjer själv undrar jag? – Det är alltid bra att ha någon med sig när man röjer, börjar Anna-Lena, det är inte lika roligt att röja själv. Jag brukar till exempel teama upp mig med en tidigare klubbkamrat från Malung, eller någon annan kunnig. Vi har då tagit ledigt några dagar och röjt tillsammans. Men det ska vara någon som kan både sågen och naturen.
ett gemensamt projekt i form av en liten stuga. Kanske kan vi hjälpas åt inom familjen. Avslutningsvis frågar jag Anna-Lena om det är något vi glömt att prata om – En fastighet har många värden, det är viktigt att inte bara se skogen, säger Anna-Lena. Myren till exempel, har ett annat värde för mig. Här har jag tränat mycket, den är otroligt vackert och gör mig glad, avslutar hon. ¶
Framtiden Anna-Lena har en stor familj med man och fem barn. Hon äger fastigheten själv och vill gärna att något av barnen ska ta över när de har åldern inne. Än så länge har hon inte bestämt hur hon ska göra med fastigheten när tiden är mogen men hon ser till att hålla den välskött. – Det är svårt, säger Anna-Lena, jag har fem barn som inte är uppvuxna på fastigheten. Hur ska jag få dem intresserade av skogen? Mina barn är mellan 11 och 21 år och mina tankar kretsar mycket kring hur jag ska lösa det här framåt på ett bra sätt. Vi har en liten ö i en fin sjö på fastigheten, den är täckt med gammal tallskog och löv. Där drömmer jag om
! Anna-Lenas bästa tips för att lyckas med dina röjningar • Gå en röjsågskurs för att lära dig hantera en röjsåg. • Lär dig från andra skogskunniga människor. • Ta hjälp av en kompis, det är alltid roligare när man är två. • Röj i tid, vänta inte för länge. • Röj tills du mår illa. • Ta hjälp med det som du inte kan eller har tid för själv.
7
8
RÖJ UTIFRÅN DINA MÅL
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Röj utifrån dina mål med skogen Röjer du för viltet, den biologiska mångfalden, virkesproduktionen? Oavsett vilka mål du har för skogsskötseln så är det med röjningen du formar det nya beståndet. Vi tittar närmare på några olika röjningsstrategier. TEXT MALIN VON ESSEN FOTO SLU, SVEN TEGELMO & ERIK WESTBERG
Viltet Att röja för viltet handlar om att skapa skydd och foder för hare, skogsfågel och klövvilt som älg, rådjur och hjort. I den ljusare tallskogen finns naturligt gott om mat; tall, lövträd, bärris och örter som är stapelföda för viltet. Se till att inte maten försvinner. – Om du vill skapa ett tallbestånd som också ger foder och skydd kan du be den som ska röja att spara de allra flesta tallarna, friställa de stammar som ska bilda det framtida beståndet, spara lövträd och röja ned björk till midjehöjd, säger Märtha Wallgren, forskare på Skogforsk. Genom att spara många tallar kommer det både att finnas foder och tallar att bygga det framtida beståndet på, så kallade huvudstammar. – Älgen återkommer gärna till samma träd för att beta, så genom att spara tidigare betade tallar ökar möjligheterna att också ha kvar obetade huvudstammar. Om björkarna röjs ned till midjehöjd fortsätter de att ge foder utan att konkurrera med huvudstammarna. Mindre foder i granskog I den generellt sett mörkare granungskogen kan det behövas lite hårdare röjning. – Se till att det kommer ned ljus till marken så gynnas vegetation som ris och örter. Granen ger inget viltfoder och hindrar dessutom annan vegetation. Att föryngra gran under björkskärm är ett annat bra sätt att skapa viltfoder i granungskogen, säger Märtha Wallgren. Hon påminner också om att lövträd som rönn, asp, sälg och ek alltid ska sparas. – De skapar fodervariation för viltet och gynnar också andra arter som fåglar och pollinatörer. Att röja för viltet innebär en lite mindre hård röjning än mer produktionsinriktad röjning. – Med fler stammar ökar konkurrensen. Tillväxten hos huvudstammarna blir då något
mindre och röjningskostnaden skjuts på framtiden och kan bli högre. Därför bör så kallad viltanpassad röjning tillämpas i första hand i områden med högt betestryck och hög risk för skador på produktionstallarna, säger Märtha Wallgren.
Variationen Julian Klein, forskare på SLU, har nyligen skrivit en avhandling om hur gallring påverkar den biologiska mångfalden. Han trycker på hur viktig röjningen är för att skapa variation som är en förutsättning för biologisk mångfald. – Med röjningen kan du lägga grunden för en varierad skog genom att bevara lövträd av olika arter. Vår forskning visar att i blandskogar med minst 30 procent gran, tall respektive löv, fördubblas antalet arter av lavar jämfört med skogar där trädslagsvariationen är mindre. Lavar är indikatorer på biologisk mångfald, så det som gynnar dem gynnar också andra arter som fåglar och insekter. Så kallade ”kjolgranar” är också viktiga för många arter. – Kjolgranarna har grenar ända ned till marken och erbjuder därför skydd under
Märtha Wallgren, seniorforskare skogsskötsel på Skogforsk.
födosökning och för fåglar som häckar nära eller på marken så som till exempel rödhake, trastar, gärdsmyg och tjäder. Se till att inte städa bort mindre granar som har förutsättningar att utvecklas till kjolgranar i framtiden. Försök också gynna de strukturer för biologisk mångfald som bevarades i föryngringsavverkningen, till exempel solexponerad död ved, grova aspar, ädellövträd och grova tallar. – Igenväxning är ett problem för arter som gynnas av solexponering. Röj fram strukturerna så att de blir fortsatt solbelysta. Kantzoner som lämnades runt vattendrag vid föryngringsavverkningen ska i regel lämnas oröjda. – Här brukar tanken vara att de ska lämnas för fri utveckling. Julian Klein understryker att hur ungskogarna röjs är avgörande för den biologiska mångfalden. – Röjningen lägger grunden för all framtida utveckling när det gäller trädslagsblandningen. Om vi ska bevara den biologiska mångfalden är det centralt att öka lövinblandningen i ungskogarna. Blandskogar producerar dessutom mer biomassa, vilket är en fördel för klimatet eftersom mer koldioxid då lagras in.
Julian Klein, doktorand vid Institutionen för ekologi på SLU
RÖJ UTIFRÅN DINA MÅL
MED MELLANSKOG NR 1 2021
! Att röja för tillväxt Helen och Lars-Göran ”Lövet” Löfgren är skogsvårdsentreprenörer och driver Jolo AB. Här är deras råd om röjning för tillväxt: Varför röja? • Du ökar tillväxten på träd du vill satsa på. • Framtida avverkningskostnader blir lägre. • Skogen blir mer vital och mer vind- och stormfast. • Du kan påverka trädslagsfördelningen. • Träden behåller en större andel grönkrona – motorn för fotosyntes och tillväxt.
Röj inte för sent • Röj första gången vid 1,5–2 meters höjd. Att vänta innebär dyrare röjning. • Många gånger kan det också behövas en andra röjning.
Röj hårdare än du tror • Röjning ger varje träd plats att växa. Röj så att det ser glest ut. • Sikta på att ha omkring 2 000 stammar per hektar kvar efter röjning. • Satsa på raka, enkelstammiga, symmetriska träd. Röj fram de trädslag som passar bäst för markförhållandena. • Ta bort träd som kommer att störa huvudstammarna fram till förstagallringen.
Vad särskiljer röjning för tillväxt från andra röjningsstrategier? • Skillnaderna är inte så stora, men här eftersträvas enhetlig höjd på beståndet och färre trädslag.
Vilken hänsyn ska man ta när man röjer? • Lämna ”rase”-arterna, det vill säga rönn, asp, sälg och ek. • Kantzoner ska oftast lämnas oröjda. Ibland finns anledning att röja fram utsikt mot vatten. • Gynna gärna biologisk mångfald genom att skapa brynmiljöer mot åkrar. • Röj bort träd, men risa inte ned på och intill kulturlämningar. Spara träd och buskar som är karaktäristiska för kulturmiljön. • Håll stigar fria från röjningsavfall.
Vad kostar det och vilka risker finns med att röja för att gynna tillväxten? • Variationen är stor – mellan 1 200 och 12 500 kronor per hektar beroende på antal stammar och trädens medelhöjd. • Risken för insekts- och svampangrepp kan öka om du satsar på enhetlighet vad gäller trädslag.
9
10
MED MELLANSKOG NR 1 2021
RÖJNING OCH EKONOMI
Räkna på röjning – det lönar sig Betrakta röjningen som en investering – inte en kostnad. Röjningen ger plats för de stammar som ska bilda det framtida beståndet och lägger också grunden för att gynna den biologiska mångfalden vid framtida åtgärder. TEXT MELLANSKOG FOTO ERIK WESTBERG
VÄL UTFÖRD RÖJNING gynnar beståndets värdeutveckling och påverkar nettot positivt både vid gallring och slutavverkning. Dessutom minskar risken för framtida snö- och vindskador och efterföljande insektsskador. Sveriges röjningsberg Det finns stora arealer oröjda ungskogar i Sverige. Kanske finns en del av dem på din fastighet? Kanske har du haft ambitionen att röja själv, men sedan insett att tiden inte räcker till? Det kostar att vänta, plötsligt har ytterligare några växtsäsonger passerat och det har blivit både svårare och dyrare att röja när ungskogen vuxit sig hög. Mellanskog har en grov tumregel som säger att fördyringen blir 1 000–1 500 kronor per hektar för varje år som röjningen försenas. Risk för älgbete Man tjänar sällan på att skjuta upp en röjning men det som trots allt kan tala för att vänta med röjningen är om man bedömer att det finns stor risk för omfattande viltbete i tallungskogen.
”Trots 1800 granar och 7000 björkar finns det goda förutsättningar att få den granskog med björkinblandning som du hade tänkt från början”
Att vänta tills tallarna nått betesfri höjd på 4–5 meter kan då vara en god idé. Risken för viltskador ska alltså ställas mot kostnaden för att röja senare. Tänk på att det är risken här och nu du ska ta ställning till – hur stora är riskerna för just ditt bestånd, under just de åren röjningen bör göras. Lokalkännedom är viktigt. Lokalt kan viltstammarna förändas ganska snabbt, och skadorna kan variera mycket mellan olika områden. Lönsamheten i röjning Som skogsägare ställs man oftast inför två frågor när det är dags att röja. 1. Vad kostar röjningen? 2. Om du ska investera exempelvis 4 000 kr per hektar – är det då värt det? Vi har tagit fram två exempel som visar på lönsamheten för röjning. På www.mellanskog.se/ rojning kan du räkna på egna exempel med hjälp av vår röjningskalkylator. Som stöd har vi använt ett verktyg för röjningsanalys som Skogforsk har utvecklat och som finns på www.skogskunskap.se för dig som vill räkna lite närmare på just din skog. När du tittar på exemplen nedan bör du tänka på att förutsättningarna i just ditt bestånd kommer att påverka just din kalkyl, men generellt sett kan man säga att röjning lönar sig. Att röja i tid är alltid mer lönsamt än att vänta. Tallarna i älgparadiset Låt säga att du har en självföryngrad tallungskog på tre hektar, som du plantröjde för åtta år sedan, och som nu har vuxit till sig och blivit fem meter hög. Nu har dina 4 000 tallar, 500 granar och 2 000 björkar per hektar klarat sig förbi älgarnas hungrande blickar och det är dags att röja dina tre hektar en sista gång.
”Att vänta tills tallarna nått betesfri höjd på 4–5 meter kan då vara en god idé. Risken för viltskador ska alltså ställas mot kostnaden för att röja senare. Tänk på att det är risken här och nu du ska ta ställning till.” Investering: 9 000 kr Röjningsvinst vid förstagallringen: 24 000 kr Avkastningsränta på investeringen till förstagallringen: 5% Granarna i björkhavet Visst tog gräskonkurrensen en del av granarna du planterade, och björkarna kom snabbt och drog som förväntat förbi i rekordfart. Men med 1 800 granar och 7 000 björkar finns det goda förutsättningar att få den granskog med björkinblandning som du hade tänkt dig från början. Det är dags att passa på att röja dina 3 hektar nu när granarna har blivit 3 meter höga. Investering: 11 000 kr Röjningsvinst vid förstagallringen: 28 000 kr Avkastningsränta på investeringen till förstagallringen: 5%
RÖJNING OCH EKONOMI
MED MELLANSKOG NR 1 2021
11
12
MED MELLANSKOG NR 1 2021
ANNONS
SKOGSMASKINER FÖR ALLA BEHOV – FRÅN KLEN GALLRING TILL GROV SLUTAVVERKNING
D 8 H E N T R OT AD KLASSIKER
– EN UPPDATER ALLRING FÖR BESTÅNDSGÅENDE G
+
LÅG BRÄNSLEFÖRBRUKNING MYCKET BRA TOTALEKONOMI LITEN & KOMPAKT MASKIN PENDELARMAR PÅ HJULEN STEGLÖS TRANSMISSION MED ANTISPINN
VÅRA SERVICEVÄNLIGA SKOTARE OCH SKÖRDARE MED FANTASTISK FÖRARKOMFORT UPPFYLLER ALLA BEHOV FRÅN KLEN GALLRING TILL TUFF SLUTAVVERKNING. VI ERBJUDER SVENSKTILLVERKADE PRODUKTER AV HÖGSTA KVALITET MED DEN SENASTE TEKNIKEN, ETT VÄL UTBYGGT SERVICENÄT SAMT ETT KOMPETENT OCH TREVLIGT BEMÖTANDE.
ROTTNE.COM
MedMellanskog_RottneH8_215x280mm_Jan20.indd 1
2020-01-08 13:59
RÖJNING
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Det här är röjning i korthet • Röjning utförs normalt i ungskog som är 2–4 meter hög. • Vid röjningen sparas huvudstammarna. Det är de som ska bilda det framtida beståndet. • Röjningen har stor betydelse för beståndets framtida kvalitet, värde och stormfasthet. • Röjning utförs nästan enbart med hjälp av motormanuell röjsåg. • Röjning skiljer sig från gallring genom att de röjda stammarna vanligen lämnas kvar i skogen. • En van röjare röjer 1–3 hektar per dagsverke om röjningen inte är alltför svår. För självverksamma kan det ta dubbelt så lång tid. • Röjningskostnaden ökar snabbt när beståndet blir högre och tätare. Det är dyrt att vänta. Källa: skogskunskap.se
Så här beställer du en röjning hos Mellanskog • Kontakta din skogliga rådgivare och gör upp om vilka områden som är aktuella. • Skriv ett kontrakt. • Luta dig tillbaka, Mellanskog tar hand om resten.
MERSMAK RÖJNING ÄR Säker skogs gemensamma projekt tillsammans med skogsägarföreningarna Norra Skog, Mellanskog, Södra samt LRF och Vuxenskolan. Projektet jobbar för ökad kunskap och aktivitet i röjning. Mersmak röjning finansieras av Landsbygdsprogrammet och genomförs med stort engagemang av alla inblandade. Det här är viktiga frågor! Mersmak röjning vänder sig till både dig som idag röjer själv eller dig som skulle vilja börja röja själv, men även till dig som anlitar hjälp för röjningen. Håll utkik på mellanskog.se för träffar i just ditt område!
Lär dig mer om röjning! Välkommen på webbinarium När: 17 februari kl 19.00 Plats: Vi ses på webben! Läs mer och anmäl dig senast den 17 februari kl 12.00 på www.mellanskog.se/evenemang
Läs mer om röjning på webben På kunskapswebbplatsen Skogskunskap.se, finns all tänkbar information om röjning. Där kan du bland annat läsa om röjningens grunder, hänsyn vid röjning, röja själv eller köpa tjänsten, skador i röjningsskog samt se filmer om röjning. Webbplatsen länkar även vidare för den som inte kan få nog av röjningsfrågan.
13
FÖRENINGSÅRET
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Vi möts digitalt ! Några tips när du deltar i Teamsmöten med många deltagare! • Stäng av mikrofonen när du inte talar. • Klicka på symbolen Räck upp handen om du vill begära ordet. • Du kan också ställa frågor i möteschatten – klicka på symbolen Visa konversation så kan du själv ställa frågor och se vad andra har skrivit. • Om du får hackigt ljud eller grynig bild, stäng av din kamera.
Rä ck at upp tb h eg an är de ao n rd för et Ö pp na m öt es ch Vi at sa te vil n de ka lta so ri m m öt et
MELLANSKOG HAR KLARAT sig bra genom pandemin. En av orsakerna är att vi kunnat fortsätta att möta våra medlemmar i skogen men också på distans för att ge råd och att göra affärer. Samtidigt har också våra förtroendevalda kunnat mötas på distans under året för möten i våra skogsbruksområden, vi har genomfört två föreningsstämmor och haft samråd i ordföranderådet. Våra distansmöten genomför vi i programmet Microsoft Teams. Teams är en mötesplattform som fungerar i moderna webbläsare. Det går även att ladda ned en Teams-app till din dator, telefon eller surfplatta. Fördelen med att mötas via Teams jämfört med att till exempel tala i telefon är att vi kan dela både ljud, bild och titta på samma underlag som till exempel drönarbilder av din fastighet eller din skogsskötselplan. Det blir helt enkelt en mer personlig mötesupplevelse. För dig som är distansskogägare är nyttan uppenbar, du kan få kvalificerad rådgivning kring din skog utan att resa. Och det fungerar lika bra för alla skogsägare som vill ha ett tidseffektivt möte med sin skogliga rådgivare. ¶
Ka m er ap å/ av M ikr of on på /a v De la sk är m
14
! Så här enkelt är det att ansluta till ett Teams-möte • Innan mötet: Inbjudan till mötet skickas till din e-postadress. • I mötesinbjudan finns en länk. Klicka på länken Klicka här för att delta i mötet. • Nu öppnas din webbläsare – välj Fortsätt i den här webbläsaren. (du kan också välja att ladda hem Teams-appen eller att starta mötet i Teams-appen om du redan har den installerad på din enhet). • Nu öppnas ett inställningsfönster där du ser din kamerabild och kan slå på eller av din mikrofon. Klicka på Anslut nu. • Nu ansluter du till mötet. Ibland kan du behöva vänta en liten stund på att den som bjudit in dig ska släppa in dig. TIPS Om du inte får ljudet att fungera ordentligt eller har problem att ansluta till mötet från din dator, telefon eller surfplatta, kan du alltid ringa in till Teams-mötet. Om du behöver ansluta dig via vanlig telefon hittar du telefonnumret och konferens-ID i din mötesinbjudan. Telefonsamtalet debiteras med normal telefontaxa.
MED MELLANSKOG NR 1 2021
FÖRENINGSÅRET
Mellanskog växer och satsar på medlemsutveckling VI VÄXER, NÄR detta skrivs har vi nyligen blivit 26 600 medlemmar, och vi vill fortsätta bli fler. Faktum är att endast en av tre enskilda skogsägare i vårt område är medlem i Mellanskog så det finns utrymme för vår förening att fortsätta växa. För att Mellanskog ska vara en attraktiv skogsägarförening anser vi att det är viktigt att det finns samma förutsättningar att vara både medlem och förtroendevald i Mellanskog, oavsett var man bor eller har sin skog. Vår starka medlemsorganisation med nästan 27 000 medlemmar och över 100 förtroendevalda är en enorm styrka. Föreningsut-
vecklarna kommer att arbeta med att stötta våra förtroendevalda i viktiga frågor, t.ex. regionalt näringspolitiskt arbete, medlemsvärvning och föreningsåret. De har också en viktig roll att vara en nod som underlättar kontakten mellan våra förtroendevalda och medarbetare. Samarbetet mellan föreningsutvecklarna kommer att vara viktigt och de har förutom den regionala rollen också ett ansvar för delar av vår gemensamma medlemsutveckling. Några exempel där vi kommer att få se våra föreningsutvecklare göra nytta är bl.a. i samband med våra skogsbruksområdens
årsmöten i mars som i år genomförs i digital form via plattformen Teams, i samband med verksamhets- planeringen där skogsbruksområde och rådgivningsorganisation tillsammans ska välja och prioritera kommande aktiviteter, som stöd för våra sbo-styrelser och valberedningar och för att koordinera våra aktiviteter och utbildningar för medlemmar. Det finns en föreningsutvecklare i vart och ett av våra fyra verksamhetsområden. I nuläget utgår de från Karlstad, Falun, Ljusdal och Uppsala och arbetar med att stötta tre till fem skogsbruksområden var. ¶
Våra föreningsutvecklare
Mårten Karlow (Ljusdal) Sbo Härjedalen, Mellanljusnan, nordöstra- och södra Hälsingland.
Cherie Halvarsson (Uppsala) Sbo Västmanland, Gotland, Uppsala, norra Stockholm och Södermanland.
Per-Olov Hellsén (Falun) Sbo norra- och södra Dalarna, Gästrikland.
Kajsa Lander (Karlstad) Sbo Örebro, norra- och södra Värmland.
15
16
FÖRENINGSÅRET
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Har du en bra idé – skriv en motion DET ÄR MEDLEMMARNA tillsammans som pekar ut Mellanskogs riktning. Utan våra medlemmars idéer skulle vi vara en blekare kopia av oss själva idag. Har du en bra idé som du tycker skulle passa för att göra Mellanskog ännu bättre? Eller är det något som inte fungerar som det ska? Skriv en motion till föreningsstämman med förslag på en förändring du vill att vi beslutar om. Här kommer några viktiga saker att tänka på när du skriver din motion: Vad får motionen handla om? Det finns inga begränsningarna så länge temat för motionen håller sig inom Mellanskogs verksamhet. Tänk på att en motion måste engagera en majoritet av fullmäktige för att kunna antas på stämman. Passar idén som motion? Som medlem har du alltid rätt att lämna in en
motion. Men tänk på att inte alla förslag behöver tas upp på en föreningsstämma. Erfarenheten visar att en del motioner går att lösa inom ramen för ordinarie verksamhet så kontakta gärna någon i din sbo-styrelse eller föreningsutvecklaren i ditt område och bolla dina tankar om du är osäker. Rubriken säljer in din idé! En väl formulerad rubrik berättar vad du vill att motionen ska uppnå. Förklara din idé Skriv en bakgrund där du hjälper läsaren att förstå varför ditt förslag är viktigt. Ge också information som är viktig för att öka förståelsen för sammanhang och behov. Försök gärna kvantifiera t.ex. hur många medlemmar som skulle gynnas av ditt förslag eller vilka geografier som skulle påverkas.
Jag yrkar = Jag vill I ditt yrkande beskriver du vilket beslut du vill att föreningsstämman ska ta med hjälp av att-satser. Att-satsen ska beskriva det eller de beslut du vill att stämman ska fatta, varken mer eller mindre. Ju tydligare ditt yrkande är desto lättare blir det att fatta beslut. Ett tips är att formulera yrkanden som är specifika, mätbara, accepterade av många, roliga eller engagerande att genomföra och med en tydlig bortre gräns när yrkandet bör vara genomfört. Vem eller vilka står bakom motionen? Avsluta med att underteckna med ditt namn. Skicka motionen till styrelsen i ditt skogsbruksområde senast 7 dagar innan årsmötet. På www.mellanskog.se/arsmote kan du läsa mer om motioner och ladda ner en motionsmall. ¶ FOTO Unsplash
MARKNADSLÄGET
MED MED MELLANSKOG MELLANSKOG NR NR 4 12020 2021
R I L B R HU N E D A N MA R K I V – 1 202 N E R A V HAR S Att förutspå framtiden är naturligtvis vanskligt, det gäller det mesta och så även marknadsläget för skogsindustriprodukter. Om några ändå ska våga sig på en riktigt kvalificerad gissning så är det väl vd:arna för de tre skogsägarföreningarna och Mellanskogs delägda sågverkskoncern Setra Group? SAMMANSTÄLLNING MELLANSKOG FOTO UNSPLASH
17
18
MED MELLANSKOG NR 1 2021
MARKNADSLÄGET
Pär Lärkeryd
Lotta Lyrå
VD NORRA SKOG
VD SÖDRA
Vilken är din övergripande spaning om marknaden för skogsindustriprodukter under 2021? Året startar med sug efter sågade trävaror eftersom pandemin begränsar produktionen. Marknaden fortsätter att vara god första halvåret för att sedan mattas när produktionen åter är i gång. Samtidigt finns höga lager av massaved. Digitaliseringen gör det svårt för tillverkare av tidningspapper men driver samtidigt internethandel vilket skapar kartongbehov. Men investeringar i kartongproduktion tar tid, så vi får leva med en pressad marknad för massaved.
Vilken är din övergripande spaning om marknaden för skogsindustriprodukter under 2021? Jag tror att marknaden kommer präglas av de globala trender som fick en skjuts under 2020. Bland annat digitalisering, urbanisering och ökade efterfrågan på klimatsmarta alternativ. I denna utveckling är skogsindustrin central på flera sätt – inte minst vid produktionen och innovationen av hållbara produkter. Skogens roll kommer bara bli viktigare i den pågående klimatomställningen.
Hur mycket kommer coronapandemin att påverka året? Årets pandemi visar hur svårt det är att sia om framtiden. Men om inget nytt och oväntat händer under 2021 kommer sannolikt konjunkturen att drivas på av vaccinerade människor som åter vill leva normala liv. Vilka ytterligare faktorer håller du spaning på, dvs. vad kan komma att påverka bilden utöver corona? Media är väldigt enögd och alla driver samma fråga till dess det är dags att titta med andra ögat. När mediabevakningen av corona släpper kommer återigen klimatfrågan högst upp på dagordningen. Det blir spännande att följa om media kommer att inse att om klimatfrågan ska lösas behövs förnybara råvaror, varför skogen måste brukas istället för att som nu driva på skapandet av Nationalparken Sverige. Ur ett skogsägarperspektiv, vad kommer att påverka vardagen mest? Något som kommer att påverka många skogsägare är vad politiken till slut gör av rapporten som Skogsutredningen presenterade. Kommer politikerna att ha modet att säkerställer syftet med utredningen och stärka rättssäkerheten för skogsägare eller fortsätter man på den inslagna vägen att tro att staten är bättre på att sköta skog än de som levt med den i generationer.
Hur mycket kommer coronapandemin att påverka året? Det är svårt att veta, men den kommer vara en del av vår vardag. Vi tror att den höga efterfrågan på sågade trävaror och byggsystem kommer bestå, samtidigt som pandemin också kan skapa en global ekonomisk osäkerhet. Därför är det viktigt att både ha örat mot marken för att kunna agera och ställa om snabbt, och samtidigt fokusera på det vi själva kan påverka och jobba systematiskt med förbättringar av verksamheten. Det är basen för lönsam tillväxt. Vilka ytterligare faktorer håller du spaning på, dvs. vad kan komma att påverka bilden utöver corona? Det finns flera olika saker att hålla ögonen på. En av dessa är hur politiken hanterar Skogsutredningens betänkande, och däribland frågan kring hur Sverige ska definiera skogsmarken som undantas brukande. Denna kan bli direkt avgörande för många och det är en fråga som politiken måste lösa. Globalt sett kommer valutasituationen och den geopolitiska utvecklingen kunna spela roll under året. Ur ett skogsägarperspektiv, vad kommer att påverka vardagen mest? Skogsägarnas vardag är tudelad. Dels kan beslut i näringspolitiska frågor – som äganderätten och EU:s taxonomi, som ska avgöra vad som är en hållbar verksamhet – få en stor inverkan. Samtidigt kommer också angreppen från granbarkborren fortsätta påverka vardagen för många. Vi jobbar därför löpande i hela värdekedjan för att rädda stora virkesvärden och därigenom främja medlemmarnas bästa.
MARKNADSLÄGET
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Fredrik Munter
Katarina Levin
VD MELLANSKOG
VD SETRA GROUP
Vilken är din övergripande spaning om marknaden för skogsindustriprodukter under 2021? Jag har en positiv grundsyn på utvecklingen 2021. Tack vare ekonomiska stimulanser och ett globalt glädjerus över en normaliserad tillvaro tror jag att konjunkturen i stort och även för skogsindustriprodukter kommer att utvecklas positivt. För sågverken ser förutsättningarna extra spännande ut och 2021 kan komma att bli ett riktigt toppår.
Vilken är din övergripande spaning om marknaden för skogsindustriprodukter under 2021? Vi tror att vi kommer att få se en bra efterfrågan på träprodukter under 2021. Träkonsumtionen är god men inte på rekordnivåer. Trävarumarknaden globalt präglas framförallt av ett underutbud. Intresset för träbyggnation är mycket stort globalt, framförallt drivet av en ökad miljömedvetenhet, där trä är överlägset andra byggmaterial ur ett koldioxidperspektiv. Detta tillsammans med en stark ROT-sektor ger en positiv bild. Setra möter kunderna med en bra produktportfölj i detta läge: KL-trä, limträ, komponenter, hyvlat konstruktionsvirke och sågade trävaror.
Hur mycket kommer coronapandemin att påverka året? 2021 börjar som 2020 avslutades. Under förutsättning att vaccinerna håller vad de lovar, och att vi inte överraskas av ev. virusmutationer, så tror jag att livet normaliseras efter första halvåret. Vissa förändringar pga corona är av permanent karaktär, som att möten, arbete och undervisning på distans blir en mer naturlig del av vardagen. Vilka ytterligare faktorer håller du spaning på, dvs. vad kan komma att påverka bilden utöver corona? EU talar om en ”grön omstart” efter corona och jag hoppas och tror att samhällets fokus nu kommer att skifta mer mot klimatutmaningen. Det bör i grunden vara positivt för svenskt skogsbruk och kunna ge intressanta möjligheter. I Sverige råder ett känsligt läge i väntan på hur politiken kommer att hantera skogsutredningen och artskyddsförordningen. Här blir vår uppmärksamhet och påverkan mycket viktig. Ur ett skogsägarperspektiv, vad kommer att påverka vardagen mest? I det korta perspektivet är det alltid vädret och extrema väderhändelser som kan få störst påverkan. För Mellanskog blir vädret 2021 extra viktigt då stora delar av geografin är drabbad av angrepp av granbarkborre. Det blir en nervös väntan på hur sommaren blir och vi hoppas att vi kan få lite hjälp av vädret med bekämpningen. Stormar och bränder slipper vi gärna.
Hur mycket kommer coronapandemin att påverka året? Vi tror att våra marknader har strategier för att hålla i gång byggande och tillverkning. Med detta, och med vaccinering på väg, är vi optimistiska. Det är framförallt coronarelaterad frånvaro som kan påverka oss i produktionen om många måste vara hemma. Vi har varit mycket försiktiga och hela coronatiden uppmanat till att stanna hemma eller att gå hem vid minsta symptom och så fortsätter vi. Vilka ytterligare faktorer håller du spaning på, dvs. vad kan komma att påverka bilden utöver corona? Vi följer noga hur ekonomi och konsumtionen utvecklas på de största marknaderna globalt, USA och Kina. Deras behov av varor påverkar den totala balansen av trävaror så mycket, därför är det viktigt att ha koll på utvecklingen i dessa länder specifikt. För närvarande är utvecklingen bra, men med viss osäkerhet i och med turbulensen kring presidentbytet i USA. Hur synen på och regler kring brukandet av skog utvecklas politiskt i EU är också viktigt att följa. Ur ett skogsägarperspektiv, vad kommer att påverka vardagen mest? Klimatet! Både i det korta och långa tidsperspektivet. Nu har vi sett extremerna rada upp sig – torka, stormar, regn, bränder. Vad kan vi göra mer akut för att minska fossilt CO2 att släppas ut? Hur ökar vi biobränsleanvändning både i den egna tanken och i större sammanhang? Hur ska vi sköta skogen så att den klarar alla utmaningar? Setra försöker jobba så ”Grönsamt” som möjligt i vardagen med biobränsle i pannorna, biodiesel delvis i truckar, köpa grön el och vår satsning på pyrolysolja av sågspån vid Kastet i Gävle tillsammans med Preem.
19
20
SKOGSUTREDNINGEN
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Förslag i stor skogsutredning oroar skogsägare I slutet av november presenterades den så kallade Skogsutredningen, med uppdraget att bland annat titta på nya flexibla skyddsformer för skog och hur den växande bioekonomin skulle kunna förenas med internationella åtaganden om biologisk mångfald. Utredningen blev en besvikelse för skogsbruket, som i sina kommentarer menade att utredningen missat det tydliga uppdraget att stärka äganderätten och istället landat i förslag som gör skogsägandet krångligare – och att mer mark nu riskerar att undantas från brukande. TEXT MARIE WICKBERG FOTO JOCKE LAGERCRANTZ, CALLE BREDBERG/SCANDINAV
KARIN MATTSON ÄR skogsägare i Härjedalen och förtroendevald i Mellanskogs styrelse, hon har dessutom mångårig erfarenhet av näringspolitiskt arbete inom bland annat Riksidrottsförbundet. Karin oroas över att skogsdebatten blir allt mer polariserad och att den präglas mer av pekpinnar än av morötter för de skogsägare som gör rätt. – Vi skogsägare är bra på att skapa värden i skogarna, både biologiska och ekonomiska. Väldigt många kurvor kring tillståndet i miljön pekar till exempel åt rätt håll. Ändå upplever jag ett bristande förtroende för att vi vill och kan göra rätt. Utredningen föreslår bland annat att flera hundra tusen hektar skog i de fjällnära områdena ska ges ett formellt skydd, Karin Mattson är kritisk. – Det här är skogar som brukats med vett och förstånd i flera generationer. Utredningen verkar tänka att turism kan ersätta skogsbruk för att skapa en levande landsbygd. Turismen och andra näringar är såklart jätteviktiga, men skogsbruk är en förutsättning för att det ska finnas bra infrastruktur och samhällsservice i många av delar av vårt land. I betänkandet lämnas ett femtiotal förslag på förändringar i allt från nyckelbiotopsregistrering till mer konkreta mål med naturvårdspolitiken. Utredningen pekar särskilt på att man måste se förslagen som en helhet. – Vissa förslag kan hanteras var för sig men de flesta förslag har en nära koppling till varandra. Det är därför viktigt med en helhetssyn, säger
Karin Mattsson, Mellanskogs styrelse
Agneta Ögren, särskild utredare för skogsutredningen i ett pressmeddelande. Karin Mattsson håller med om att en helhetssyn är viktig, men menar samtidigt att förslagen har kantrat över mot detaljreglering och undantag från brukande. – Vi ser naturligtvis flera bra förslag i utredningen, bland annat att frivillighet ska vara en utgångspunkt för formellt skydd och att nyckelbiotopsregistreringen ska upphöra. Samtidigt finns annat som kommer att vara väldigt svårt för skogsägarrörelsen att acceptera och vi önskar nu att politiken gör en ordentlig bedömning kring vilken riktning de vill att skogspolitiken ska ta. ¶
! ”Det här är skogar som brukats med vett och förstånd i flera generationer. Utredningen verkar tänka att turism kan ersätta skogsbruk för att skapa en levande landsbygd.”
Vad händer nu? • Utredningen har tagits emot av regeringskansliet, som kommer att skicka den på remiss. • Mellanskog och övriga skogsägarföreningar kommer att svara på remissen. • Regeringen tar sedan ställning till vilka delar av utredningen man vill gå vidare med och skriver en proposition. Propositionen lämnas till riksdagen som sedan röstar om förslaget.
FÖRDELAR MED TRÄHUS SKOGSUTREDNINGEN
MED MEDMELLANSKOG MELLANSKOGNR NR11 2021
! Formellt skydd av skog bör i huvudsak ske frivilligt Denna modell tillämpas redan i Finland och Norge och utredningens bedömning är att frivillighet som grund för det formella skyddet skulle fungera även i Sverige.
Ytterligare skydd av stora arealer, framförallt fjällnära skog Även om utredningen föreslår frivillighet, säger man också att vissa prioriterade naturtyper ska undantas från den principen. Totalt handlar det om 525 000 hektar skog i fjällnära områden samt ytterligare 100–200 000 ha av andra naturtyper.
Registreringen av nyckelbiotoper ska upphöra Utredningen gör bedömningen att registreringen inte är förenlig med lagstiftningen och att den bör upphöra. Befintligt register ska gallras.
En ny typ av naturmiljöbeskrivningar ska göras Utredningen föreslår att nyckelbiotopsinventeringen ska ersättas av en inventering kallad naturmiljöbeskrivning. Den ska avse förhållanden i naturen som kan ha särskild betydelse för biologisk mångfald i skogen och fungera som ett stöd i beslutsfattandet för enskilda skogsägare.
Kunskapskrav i skogsvårdslagen Före det att avverkningen utförs ska markägaren kunna redovisa för Skogsstyrelsen vilka natur- och kulturmiljövärden som berörs av den aktuella åtgärden, vilken påverkan den aktuella åtgärden kommer ha på dessa samt hur markägaren avser att efterleva de krav om hänsyn som skogsvårdslagen ställer på den skogsbruksåtgärd som ska vidtas.
21
22
ANNONS
MED MELLANSKOG NR 1 2021
NORDENS MEST SÅLDA TRAKTORKEDJOR
Masurbjörk Beställ klonade plantor!
PIGGELIN SR-FLEX 9
PIGGELIN FLEX 9 & 11
GUNNTRAC 5 & 6.5
Masur i alla plantor!
Moderträd med mycket bra masur från södra Finland. Masurbjörk berikar din fastighet och ökar mångfalden i Din skog.
www.masurplantor.se Masurbjörk & Specialplantor Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 Nordic Traction AB, Gunnebo | 0490-285 90 | www.nordchain.se
Bengt-Elis Pettersson 0702-65 41 71 0382-124 19 elis@masurplantor.se www.masurplantor.se
Helt enkelt en bra investering. Satsa på en skogsvagn från Mowi eller Moheda så får du ett robust och effektivt arbetsredskap med hög, svensk kvalitet. Dessutom gör du en långsiktig investering - en begagnad skogsvagn från FTG har högt andrahandsvärde. Se alla modeller på www.ftgforest.com FTG Cranes AB, Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors • 0521-26 26 30 • www.ftgforest.com
TRÄDGÅRDSKRÖNIKA
MED MELLANSKOG NR 1 2021
När det tinar upp lite på våren kan du försiktigt börja vattna utomhussådderna. Att lägga på snö som får tina efterhand är ett smart trick.
Äntligen dags att så Det spelar ingen roll hur förra säsongen slutade, om jag gav upp för allt ogräs redan till midsommar eller om jag skördade friskt hela hösten – när ljuset kommer i februari kliar det i så-fingrarna! Längtan är stor efter allt som grönskar och prunkar. TEXT OCH FOTO ELIN IDERSTRÖM
I FANTASIN FYLLS köksträdgården av ståtliga kålplantor, höga sockerärtsgirlanger och spröda vallmoblommor som skimrar i solljuset. Som tur är fungerar det utmärkt att plocka fram fröpåsarna nu på direkten. När ska jag så? Många grönsaker trivs faktiskt bättre när det är kallt och gror i låga temperaturer. Det enklaste sättet att veta vad du kan så när, är så helt enkelt att läsa på fröpåsarna – förutsatt att du köpt fröer från en producent som vet vad de pratar om. Fröer från sallat, spenat, kål, morötter, rädisa och örter som koriander, dill och persilja tål att ligga i riktigt kall jord och gror sedan av sig själva när temperaturen är rätt. Detsamma gäller många sommarblommor som ringblommor, blåklint och vallmo. Du kan redan nu så dem på friland, i pallkragar eller i krukor utomhus. Ifall du har ett växthus eller kan ställa dina sådder lite skyddat får du en ännu bättre start. Så precis som vanligt, och om jorden är frusen kan du strössla fröerna på den frusna ytan och täcka tunt med tinad köpejord från påse. Mangold, rödbetor och bönor behöver lite mer värme. De fungerar fint att så direkt utomhus, men först när temperaturerna stiger lite framåt april eller maj.
Att så inomhus Chili, tomat, aubergine och paprika kräver värme, men är generellt svåra att få skörd ifrån i vårt klimat om du inte ser till att ha plantor redo att sätta så snart vädret tillåter. I slutet av februari någon gång är det naturliga ljuset tillräckligt för att driva upp plantor i ett ljust söderfönster inomhus. Det viktigaste för inomhussådden är just bra ljus, att inte ha det alldeles för varmt samt att ge ordentligt med vatten och näring. Även pumpa, squash, majs och vissa bönor vill ha rejält med värme. De växer dock snabbt, så vänta med att så dem till några veckor innan du kan flytta plantorna utomhus. Jag brukar vänta till i mitten av maj. Vad ska jag så i? Undvik lerkrukor och porslinskrukor till utomhussådder. De kan spricka om de utsätts för fukt som omväxlande fryser och tinar. Plastkrukor är bra, om du inte vill så på friland eller i pallkrage. I trädgårdshandeln finns massor av bra krukor och små odlingstråg, men testa gärna innerkrukor från krukväxter eller använda trågbrickor som blomsterhandlar brukar ge bort gratis. Inomhus är det bra att ha små krukor, odlingstråg eller pluggbrätten med hål i botten som står på någon typ av bricka eller vattenuppsamlare. Snabba plantor passar fint att få växa några veckor i ett halvt mjölkpaket med avklippta hörn nertill.¶
! KOM IHÅG-LISTA GRÖNSAKSFRÖER Tål kyla Spenat, sallat, kål, morötter, palsternacka, dill, persilja, rädisor, ärtor. Känsliga för kyla Mangold, rödbeta, bönor. Kräver värme Chilipeppar, gurka, squash, pumpa, majs, tomat, basilika.
Elin Iderström Trädgårdsexpert och mångårig krönikör åt Med Mellanskog.
23
24
MED MELLANSKOG NR 1 2021
SLÖJDA I TRÄ
Satsa på finstämd träförädling ETT INTRESSE SOM lockar allt fler är att slöjda i olika trämaterial. Både praktiska saker att använda hemma och som rena konstverk. Att många av Mellanskogs medlemmar är vana slöjdare är inte svårt att förstå med en kärlek till naturen och många gånger fri tillgång till bra material in på knuten. Och nej, man måste inte heta Emil i Lönneberga och ägna sig åt en massa hyss för att tycka att tälja sig en trägubbe eller en vacker skål är bland det roligaste som finns. Det räcker med en kniv eller yxa och något lämpligt material att arbeta med. Som inspiration tipsar vi därför om Jögge Sundqvists trevliga och pedagogiska bok som vänder sig till både vana slöjdare och oss rena nybörjare. Löser du korsordet på sidan 27 har du också chansen att vinna boken. Annars finns den att köpa i bokhandeln. MARTIN EKMAN
Jögge Sundqvist är professionell slöjdare och leder kurser i träslöjd i Norden och i USA. År 1999 fick han Svenska Slöjdarstipendiet av Nordiska museet och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Han är ständigt aktuell med utställningar på gallerier och museer i Sverige och utomlands.
Slöjda i trä DET HÄR ÄR en inspirerande grundbok som beskriver hur du slöjdar enkla, funktionella och roliga träföremål med kniv och yxa. Du får bland annat lära dig att tillverka slevar, skålar, smörknivar, tårtspadar, hängare, knoppar, skärbrädor och pallar. Här får du svar på vilka verktyg och redskap du behöver, hur du väljer rätt material och vilka träslag och tekniker som lämpar sig bäst för olika föremål. Boken innehåller allt du behöver
veta om klyvning, torkning, täljning, slipning, mönsterskärning, målning och ytbehandling. Här finns också en utförlig ordlista som förklarar alla fackuttryck. Jögge Sundqvist är professionell slöjdare. Han arbetar i rått och torrt trä med handverktyg i en lång slöjdtradition och tillverkar bland annat målade pallar, stolar, knivar, skåp, slevar och tråg. Jögge är starkt influerad av den svenska
självhushållningsslöjden och folkkonsten från 1600–1700-talen och har varit verksam med utställningar och workshops i Skandinavien, Europa och USA sedan 1985. Författare: Jögge Sundqvist Fotograf: Jostein Skeidsvoll Illustratör: Annika Nordin Förlag: Natur &Kultur
SLÖJDA I TRÄ
MED MELLANSKOG NR 1 2021
25
FOTO Jostein Skeidsvoll
26
ANNONS
MED MELLANSKOG NR 1 2021
ETT VINNANDE SKOGSFÖRSVAR Angrip barkborreangreppen med lönsamhet – kör HYPRO!
HYPRO 755 HB
HYPRO 300
För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se
Succén Trejon Multiforest – New Edition Förbättrade och uppgraderade skogsvagnar konstruerade för tuffa förhållanden och ökad säkerhet. Läs mer om modellerna på trejon.se eller kontakta oss för mer information! +46 935-399 00
info@trejon.se
KORSORD
MED MELLANSKOG NR 1 2021
SÄGS HA MAGISKA RÖTTER TRASIG STÅR ÖVERST BRY -B
AKTIV
SPARK- VULKAN DRÄKT
KRYDDA
KÄNNER LABYFÖR RINTDET AKTIG MELLANRUM
LEVER MUNKARNA DJÄRV FILTRERAT
FIRAS 4 JULI
TRISSLJUD
BASTARDSVÄRMARE KYLER
VINYLSKIVA VASS SOM VI LEDFÖRSLITNINGAR
SNABELDJUR DRAS TIMMERSTOCKAR FRISK
PÅ BIL I BEIRUT TYCKER MYCKET OM STICKLINGEN
HÖGTID SISTA NÄR DET DEN AR- GÄLLER TONDE MODE
SURHET BEGÄRA HOPPFULL
FLUOR MANTILJ MONARKIN FARFALLEN
NOVEMBERTIDEN
LAMELL UTAN L TAKTLÖSA
SEXKANT
STUGA
JURIST
REKLAMARE
SNES
JÄMRADE SIG
TUGGAS PÅ
BLAD
VIPPA
VÄNTELISTA SNODDES ERODERADES
PLAYAUNDERLAG
OX XUDDE 1402
FOR
ÄR ETT SÄTT ATT PÅ SIKT HÅLLA UPP TILLVÄXTEN I SKOGEN
SYNTAGMASTAD VÄDERSTRECK
LJUDENHET MÄSTERSKAP
STILLA FARLIG HUSDJUR
OOLONGDRYCK
STOR PIPPI BEDRIVER
ÄR NOG BRA PÅ GRUNDÄMNEN KORTA TRAPPOR VIKA
NOMINERA
SLUTET
KAN FÅ ÄR SMÅ SMÅSPETAKTIGT SAR
GROVT HÅR
FRYSPUNKT
GER RÅD OM UTBILDNING
SCENERIET OZELOT KAN MAN STÄLLA IN TV:N EFTER BEN PÅ STATIV
VÄRDSHUS MIMARE ORD
KORSADE
UPPSLAGSVERK
BUMS
EN
METKROK GE BÖRDA
RÄTTESNÖRE
Vinn Jögge Sundqvists bok ”Att slöjda i trä”! Bland de rätta svaren lottar vi ut fem exemplar av Jögge Sundqvists bok ”Att slöjda i trä” med vackra illustrationer och fotografier. Perfekt för dig som vill komma igång att slöjda eller fortsätta att utveckla ditt slöjdande under mörka, kalla vinterkvällar. Du kan läsa mer om boken på sidan 24. Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 10 mars.
Vinnare nr 4, 2020 Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren, som vunnit varsitt stiligt förkläde i buffelskinn. Grattis! Kerstin Walan, Värmskog, Mariana Gustafsson, Fjärdhundra, Hans Kers, Vikarbyn, Birgitta Jansson, Valbo och Kjell Ellström, Stockholm. Rätt svar i förra numret är: VINTERNS ANKOMST och TIDIGT SNÖFALL PÅ TUJA OCH TALL.
27
ANNONS
MED MELLANSKOG NR 4 1 2021 2020
A104 & 114 HiTech4 Vilket utrustningspaket väljer du? Alt 1 Välj till frontlastare G4S och få 97.000:- i rabatt
Alt 2 Skogspaket ingår utan extra kostnad I skogspaketet ingår bukplåt, lampskydd, bakrutekil, ståltank och diagonaldäck på fälgar med ventilskydd.
Alt 3 Frontlyft ingår utan extra kostnad Manövrering med elektronisk joystick i armstödet.
Kontakta din säljare för mer information!
YOUR WORKING MACHINE Erbjudanden i denna annons går inte att kombinera med varandra och kan inte heller kombineras med andra erbjudanden. Gäller vid köp av fabriksny A104 HiTech4 eller A114 HiTech4, ett begränsat antal. Pris exkl moms. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.
Följ oss på sociala medier Tel 0771-38 64 00 | www.lantmannenmaskin.se
Teckna serviceavtal Det ger en förutsägbar och jämn fördelning av din maskinkostnad. Betala per månad eller i samband med service – alltid med samma belopp.
LH2101
28
VD-KRÖNIKA
MED MELLANSKOG NR 1 2021
Vi är mitt i en revolution PÅ SIDORNA 18–21 i det här numret av Med Mellanskog läser vi om bedömningar av marknadens utveckling under året som kommer. Det är naturligtvis svårt, för att inte säga omöjligt, att träffa helt rätt i en sådan övning. Titt som tätt ger sig ändå modiga människor på att försöka spana in i framtiden. 1996 siade till exempel dåvarande kommunikationsminister Ines Uusmann om internets utveckling. Det påstås att hon sa att ”internet är en fluga”, riktigt så var det inte, däremot konstaterade hon i en intervju med Svenska Dagbladet att; ”Alla pratar om internet men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad.” Nu har vi facit och såhär i efterhand kan vi konstatera att Ines Uusmann hade fel. Faktum är att vi just nu befinner oss mitt i en revolution av information och data. Runt om oss genereras och lagras mängder av data i våra bilar, mobiler, pulsklockor, robotar, drönare, hushållsapparater och på en mängd andra ställen. Internet har tagit klivet ut från vara datorer och in i våra saker, fordon och apparater. För Mellanskog ligger framtiden naturligtvis fortfarande i skogsråvaran. Samtidigt påverkar datarevolutionen också vår bransch i grunden. Även vi genererar stora mängder data, inte minst i våra skogsmaskiner.
Vi har dessutom möjlighet att snabbt, genom till exempel drönare eller laserscanning samla in och analysera stora informationsmängder på mycket kort tid. Data som ligger i en digital hög och samlar damm har inget egentligt värde, men om informationen kan användas för att skapa bättre analyser och smartare lösningar blir den plötsligt högintressant. Med hjälp av större datorkraft skapas nu sådana analyser alltmer sofistikerat, bl.a. genom att kombinera information från olika källor. Mellanskog har till exempel kunnat minska sina transporter de senaste åren genom smart databearbetning, det vinner både du som är medlem och miljön på. En sådan utveckling saknar inte utmaningar. En är tydlighet kring vem som har ägarskap över datamängderna, en annan är att, i alla lägen, säkerställa människors integritet. Jag tror ändå att en avgörande konkurrensfaktor för Mellanskog de kommande åren är förmågan att skapa medlemsnytta ur den kunskap som ligger och väntar på oss någonstans i det digitala molnet. Har jag rätt? Ja, det får framtiden utvisa. ¶ FREDRIK MUNTER, vd
29
30
MED MELLANSKOG NR 1 2021
FRÅN SKOGEN
FOTO Xulio Gonzalez, Skogforsk
Skogskunskap.se – kunskap om skog på nätet HAR DU NYSS blivit skogsägare eller har du ägt skog i många år? Oavsett så finns det alltid mycket nytt att lära. Vi vill tipsa om hemsidan Skogskunskap där du hittar allt från fakta och instruktioner om skog och skogsskötsel till användbara räkneverktyg och olika kunskapstester. Skogskunskap drivs av Skogforsk tillsammans med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Se mer på www.skogskunskap.se redan idag!. MELLANSKOG FOTO Matilda Kreem
Skotare görs om till ”brandbil” vid skogsbrand VID SKOGSBRÄNDER FINNS ofta behov av att snabbt kunna få ut släckningsutrustning i brandhärjad skogsmark. Nu finns en specialbyggd lastramp, som lyfts upp på en normal skotare, till vilken räddningstjänstens lastväxlarbilar kan lyfta över vattentank och släckutrustning. Idén till lastrampen föddes hos skogs- och jordbrukaren Håkan Johansson i Sala, som
dessutom är medlem i Mellanskog.. Arbetet har koordinerats av Skogforsk med medverkan och finansiering från bland andra Mellanskog. Än så länge finns bara en prototyp, men nu går arbetet vidare för att på sikt bygga ett rikstäckande nätverk med lastramper över hela Sverige. Redan till kommande brandsäsong kommer ett antal lastramper finnas i drift. MELLANSKOG
FOTO Lars Göran Abrahamsson och Mellanskog
Corona – hur gör Mellanskog? MELLANSKOG följer utvecklingen noga och bedömer hela tiden om, och hur, vår verksamhet behöver anpassas. Våra skogliga rådgivare träffar gärna skogsägare, men iakttar största försiktighet. Det betyder till exempel att: • Alla inblandade behöver vara helt friska. • Vi håller möten ute. • Vi håller avstånd. • Vi skakar inte i hand. • Vi åker inte i samma bil till skogen. Flera av våra medlemsarrangemang är tyvärr inställda, men följ vår hemsida och våra sociala medier för information om webbinarier och coronaanpassad verksamhet. Vi ses! MELLANSKOG
Hur gick det med lavskrikan?
FOTO Pixabay
I FÖRRA NUMRET av Med Mellanskog (nr 4) kunde du läsa om artskyddsförordningen och det pågående rättsfallet där en avverkning utanför Vallsta i Hälsinglad stoppats på grund av ett lavskrikerevir. I mitten av december meddelade Mark- och miljööverdomstolen sin dom. Domstolen återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Mellanskog har tillsammans med LRF stöttat markägaren i rättsprocessen och reagerar starkt på beskedet.
– Detta är en cirkus. Det är nästan på dagen fem år sedan avverkningsanmälan lämnades in, nu börjar processen i princip om från början och skogsägarens limbo fortsätter. Allt detta för att skydda en fågel som på inget sätt är hotad, det här är helt absurt, säger Karin Perers, ordförande i Mellanskog. Domen är inte möjlig att överklaga. Om beslut om ett förbud vidhålls kommer skogsägaren att åter få gå till domstol för att kräva ersättning från staten. MELLANSKOG
FRÅN SKOGEN
MED MELLANSKOG NR 1 2021
31
FOTO Mellanskog
Mellanskogsvirke blir samlingslokal i Kenya GENOM ETT SAMARBETE mellan bland andra Setra Group och företaget Arvet byggs just nu samlingslokalen ”The Community Hall” i KL-trä från bland annat Mellanskogs medlemmar. Byggnaden har skänkts till flyktinglägret Kalobeyei i norra Kenya och invigs i maj. MELLANSKOG FOTO Setra
Nu blir Medlemswebben ännu bättre! SNART KOMMER DU kunna se din fastighet på Medlemswebben, precis som i Medlemsappen, men med ytterligare funktionalitet. Har du en skogsskötselplan blir det nu enklare än någonsin att se vilka skötselåtgärder vi rekommenderar för just din skog. Den nya funktionen lanseras under våren – så håll utkik under Min skog på Medlemswebben! MELLANSKOG
5%
Det är avkastningsräntan på en investering vid en förstagallring i både tall- och granskog i våra räkneexempel på temasidorna om röjning som du kan läsa mer om på sidorna 8–13.
NYHET
”Jag fick hjälpa till med lite allt möjligt; plantering, dra fram virke, barka med spade och kvista någon gran. Lite glimtar av skogsägarlivet blev det, trots att man då inte var så munter och motståndare till att hänga med på det pappa ville förmedla. ” Skidåkare, distriktssköterska och skogsägare, många titlar passarför Anna-Lena Fritzson från Dalarna. Läs mer om hur hon ser på sin roll som skogsägare i vårt reportage på sidorna 4–7.
VÄRLDSLEDANDE INOM TEKNIKEN FÖR TRANSPORTABLA SÅGVERK. Mångsidiga, produktiva, lättanvända och pålitliga med stabil konstruktion. Läs mer om våra sågverk på skogma.se eller kontakta oss direkt så berättar vi mer.
Sågverket på bilden har extra utrustning.
Tel. 0644-721 00 | skogma.se
SKOGSBRUKSOMRÅDE
DATUM
Uppsala
1 mars
Norra Stockholm
3 mars
Norra Dalarna
4 mars
Gotland
8 mars
Södra Hälsingland
9 mars
Södra Dalarna
10 mars
Södra Värmland
10 mars
Nordöstra Hälsingland
11 mars
Örebro
11 mars
Västmanland
15 mars
Mellanljusnan
16 mars
Gästrikland
17 mars
Södermanland
17 mars
Härjedalen
18 mars
Norra Värmland
18 mars
