Mellanskogsakademin utbildar nya skogsägare
Skogen ger förutsättning för allt FLER INNOVATIONER
LÅGKONJUNKTUR – hur slår den mot skogsnäringen?
Skogspolitik – FRIVILLIGT FORMELLT SKYDD
Skogen ger förutsättning för allt FLER INNOVATIONER
LÅGKONJUNKTUR – hur slår den mot skogsnäringen?
Skogspolitik – FRIVILLIGT FORMELLT SKYDD
I FJOL VID den här tiden såg vi ljust på framtiden. Pandemin var på väg att klinga av, åtminstone i den form som haft störst inverkan på våra liv, äntligen skulle världen öppnas upp och återgå till det normala. Men det blev precis tvärtom.
Det är lätt att bli pessimistisk av läget i världen och Sverige just nu, med ett invasionskrig i Ukraina som inte verkar vara på väg att ta slut, hög inflation, stigande räntor och vikande konjunktur.
Att se verkligheten som den är i stället för att blunda för den, och göra en så bra analys man kan, är en av de viktigaste uppgifterna för styrelser, ledningar, företagare och privatpersoner. Men det får ju inte bli samma sak som att gräva ner sig
och fastna i misströstan. Lika viktig är förmågan att samtidigt blicka framåt, mot ljusare tider och de möjligheter som alltid finns! ”Gör det du kan, med det du har där du är” hörde jag en föredragshållare säga för många år sedan, och det fastnade hos mig.
Jag tycker om citat, och ett sådant som gjorde starkt intryck på mig när jag var i 25-årsåldern var följande visdomsord: ”All olycka börjar med en jämförelse”. Kan låta drastiskt, men det ligger mycket i de orden – och båda dessa uttryck handlar om samma sak. Att spela med de kort just vi har på hand, och att göra precis det på bästa sätt!
Mellanskog lägger nu ännu ett verksamhetsår med fint resultat bakom sig. Det är mycket
glädjande, och en effekt av många medarbetares goda arbete och ett fint samspel med våra medlemmar. Därför kan Mellanskog sedan några år tillbaka dela överskott med våra medlemmar, genom det vackra ordet värdeöverföring. Vi gör det genom ränta på insatskapital, och efterlikvid på virkesleveranser.
Vi vill fortsätta bygga en stark och robust förening, premiera aktivitet och leverans hos våra medlemmar och samtidigt också visa uppskattning för trohet till föreningen över tid. Vi ska fortsätta spela våra kort på allra bästa vis, utifrån de förutsättningar just vi har och skapar! ¶
KARIN MATTSSON
Mellanskogs styrelse
4. MELLANSKOGSAKADEMIN
9. KLIMATSMART BYGGANDE
12. ÅRET SOM GÅTT I SIFFROR
14. MARKNADSUTSIKT
18. FÖRENINGSDEMOKRATI
20. FRIVILLIGT FORMELLT SKYDD
22. SKOGSFÖRETAGETS ÅRSLINJE
25. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA
27. KORSORD
29. VD-KRÖNIKA
30. FRÅN SKOGEN
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 14 mars 2023. Krediträntor Merkonto 2,20 % , likvidfördelning/betalningsplan 2,45 %
Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,25 % , a conto/förskott leveransvirke 5,25 % , dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter).
Redaktionsråd Anna Ramstedt, Fredrik Staland, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Martina Eriksson, Anders Westerlund, Erika Eriksson, Jesper Mott, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna.ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se.
På omslaget Agneta Persson. Foto Jesper Mott. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Ruter 2023. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Medlem- och hållbarhetsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 000 ex.
En grupp nyfikna nybörjare gläntar på dörren till en spännande tillvaro när de för första gången ser skogen ur ett skötselperspektiv. Instegskursen i Mellanskogsakademin heter Det är kul att äga skog, och den ger en bra start för nya skogsägare.
Kursen avslutas med en fältdag där ledare och deltagare också blickar framåt.
DET ÄR FJÄRDE och sista kurstillfället i denna omgång av Det är kul att äga skog. Platsen är en rikt varierad skogsfastighet strax utanför Sunne som valts ut med omsorg av kursledarna Agneta Persson och Britt-Marie Nordquist.
Agneta Persson jobbar vanligen som produktionsledare för drivning inom verksamhetsområde väst. Britt-Marie Nordquist är skogsägare med lång erfarenhet och även förtroendevald i Norra Värmlands skogsbruksområde.
– Mellanskog ville engagera en rutinerad skogsägare för att vara med och hålla i kursen och jag är glad att de frågade mig. I mitt eget arbete med skogen har jag hunnit prova på det mesta och det är kul att få dela med mig av det, säger Britt-Marie Nordquist.
Tillsammans har de planerat kursen med utgångspunkt i det grundkoncept som Mellanskog tagit fram.
– Det är viktigt att vi som håller i kursen själva jobbar praktiskt och aktivt med skogen för att bäst förmedla vad skogsägaren enkelt kan göra själv. Vi bidrar med lite olika infallsvinklar där jag delar erfarenheter och sådant som man med lite rutin kan se med egna ögon. Agneta visar tabeller, instrument och verktyg som de kan använda sig av. Vi kompletterar varandra på det sättet. Det är både skogsägarperspektivet och Mellanskogsperspektivet, säger Britt-Marie Nordquist.
Agneta Persson förklarar att hon vill ge nyttiga insikter kring hur Mellanskog tänker vid beslut om sådant som gallring och avverkning, och vilka kostnader och vinster en medlem i Mellanskog behöver ta i beaktande när de fattar skogliga beslut.
– Våra skogliga rådgivare lyssnar på medlemmarnas önskemål. Det är själva utgångspunkten. Vi på Mellanskog har också en standard som är en
trygghet och ett stöd för skogsägarna när de fattar beslut, säger Agneta Persson.
En grundkurs alla kan gå
Det är kul att äga skog omfattar både teoretiska och praktiska moment. Under de teoretiska delarna träffas gruppen vid tre tillfällen. De som känner att det är enklare att delta digitalt har också den möjligheten. Tillsammans går de igenom de flesta begreppen kopplade till skog och mätning av skog. Mellan andra och tredje träffen får deltagarna en hemuppgift där de funderar ut egna åtgärdsförslag.
– Men det är en grundkurs utan krav på direkta förkunskaper. Allt som krävs är en vilja att lära sig. Vi går igenom skogsbrukscykeln med åtgärder från slutavverkning, markberedning och plantering till röjning och gallring och även planering på lång sikt formulerat i skogsskötselplan, säger Agneta Persson.
Blandar teori och praktik
Vissa av deltagarna äger egen skog andra står i begrepp att ta över i ett köp eller generationsskifte.
Med idag finns bland andra Katarina
Bäckström och hennes son Albin Stolpe. De har valt kursen som ett gemensamt projekt för att på sikt ta över driften för en skog som Katarina äger tillsammans med sin syster och som deras pappa än så länge sköter.
– Pappa var i gång och högg senast förra vintern, men han är 87 år gammal och i år har han inte orkat. Vi känner att det är dags att ta in en yngre generation nu och Albin är också intresserad så vi gör detta tillsammans, säger Katarina Bäckström.
Katarina och Albin har ingen djupare erfarenhet av skogsskötsel, men de har en kärlek
till skogen, landskapet och till sjön som ligger vid familjens mark i Norra Gärdsjön mellan Grums och Arvika, sex mil utanför Karlstad. De har inte ambition att klara av allt arbete själva, men att röja och plantera kan de tänka sig.
– Vi vill förstå hur skogen fungerar för att fatta bra beslut. En första målsättning är att hålla en nivå som gör att skogen inte kostar mer än vad vi får tillbaka. Den ska kunna gå runt av sig själv.
Albin Stolpe gillar att kursen fogar samman både teori och praktiska moment. Att förstå terminologi och kunna läsa varningstecken i skogen och att sätta prioriteringarna kommer att ge en trygghet som skogsägare.
– Bara nu när jag senast var ute och valde ut julgran såg jag skogen med lite andra ögon. Jag känner också att vi blir bättre på att kommunicera med skogliga rådgivare och entreprenörer. Med energipriserna som de är kan vi spara en hel del
”Det är viktigt att vi som håller i kursen själva jobbar praktiskt och aktivt med skogen för att bäst förmedla vad skogsägaren enkelt kan göra själv.”
genom att fixa vår egen ved, så det ger också en drivkraft säger Albin Stolpe.
Katarina Bäckström tycker att det engagemang och glädjen som Britt-Marie Nordquist har inför skogen är något som smittar av sig.
– Det är också kul att det är många yngre och flera kvinnor som går kursen. Det bådar gott för framtiden, säger Katarina Bäckström.
En skog med många ansikten
Detta tillfälle då kursen avslutas med gruppen samlad i skogen utanför Sunne innebär att deltagarna får se tydliga exempel på sådant de tidigare gått igenom teoretiskt.
Fastigheten som Agneta och Britt-Marie valt är smal, långsträckt och går i en stigning tvärt upp efter en åsrygg. Den omfattar en mängd olika typer av skog i olika stadier och är därför ett väldigt bra studieobjekt för gruppen.
– Det här är ett perfekt ställe att visa tydliga praktiska exempel. Här saknas bara föryngringsavverkning och alldeles nyplanterad skog, men annars finns exempel på i princip allt, säger Britt-Marie Nordquist.
Tillsammans börjar gruppen vandringen genom en gallringsskog med gran för att sedan ta sig vidare upp via ett område som planterades för ett tiotal år sedan. Därefter följer en stigning över i en ny typ av gallring med tall och inslag av lärk. Utefter vägen testar kursdeltagarna att mäta antal stammar på en cirkelyta i en ung plantering. De får också prova på att använda relaskop för att mäta grundyta och se om stammarna står lagom tätt i en mer mogen skog.
På brantare ställen står imponerande knotiga gamla tallar lämnade som evighetsträd. Plötslig stannar kursledarna och pekar
ut en plätt med en markerad och något upphöjd rektangulär form som tydligt är skapad av människohand. Gruppen gissar snart på att det är en kolbotten, vilket också är helt korrekt. Det blir ett bra tillfälle att diskutera hur höga stubbar kan fungera som bra indikation så att maskinförare noterar att det finns en lämning som ska skyddas.
Viktigt att skydda vissa marker Nästan vid toppen av åsen finner de en bit mark som drabbats av svampangrepp och som fått stå helt orörd en längre period. Här står klena björkar, tallar och granar väldigt tätt. Gruppen får lära sig att det är en skog som måste gallras väldigt försiktigt. Alltför hård gallring nu riskerar att resterande träd kollapsar av snö och vind.
Högst upp på åsen är en platå som en gång i tiden varit våtmark. Någon gång under andra världskriget har marken dikats. Skogsägaren har valt att lämna den här biten av blandad löv- och barrskog som frivillig avsättning för naturvård. En avverkning skulle riskera att orsaka kraftiga skador på den blöta marken och kostnaden skulle troligen vara högre än intäkten.
– Det är ett bra exempel på en mark som är mer värd som skyddad avsättning och som en fin miljö för fågel och annat djurliv. Skogsägare som bedriver certifierat skogsbruk behöver sätta av en viss del av skogen och då är detta ett bra val, säger Britt-Marie.
Säsongens första ordentliga snöfall tilltar när gruppen tar sig ner till startpunkten igen. En skål varm gulaschsoppa och en smörgås värmer gott. Det är ett fint tillfälle för deltagarna att summera sina intryck och fundera på hur de själva vill gå vidare som skogsägare.
Katarina och Albin säger att de kan tänka sig att gå vidare med fortsättningskurser. I Norra Gärdsjö står maskiner och väntar om de väljer att ta på sig jobbet som självverksamma. Nu vet de i vilken ände de ska börja. ¶
”Vi vill förstå hur skogen fungerar för att fatta bra beslut.
En första målsättning är att hålla en nivå som gör att skogen inte kostar mer än vadvi får tillbaka. Den ska kunna gå runt av sig själv.”Britt-Marie Nordquist och Agneta Persson är kursledare för Det är kul att äga skog. Agneta Persson, produktionsledare för drivning inom region Väst, visar vägen genom skogen strax utanför Sunne i Värmland.
En smidig, stark och lättmanövrerad traktorprocessor – omtyckt och populär allroundmaskin som fungerar lika suveränt i klenare slutavverkning som i förstagallring. Matningshastighet upp till 5 m/s! Nu även med apteringsautomatik som tillval.
En rationell, smidig, trepunktsburen gallringsprocessor som trots sin litenhet och ringa vikt på ca 800 kg utför ett snabbt och e ektivt arbete! Med eget hydraulsystem, lastkännande ventil för mjuka köregenskaper och tre matarhjulsmotorer för maximal dragkraft.
För mer info kontakta oss på tel: 0479-220 59 / e-post: info@hypro.se @hyproab @hyproforest @hyproforest hypro.se
På ValtraCenter i Skövde kan du uppleva Valtras traktorer och kolla in olika utrustningsmöjligheter. Allt från Unlimited där du utrustar din traktor för att passa just dig, till avancerad teknik för att underlätta och effektivisera din arbetsdag. Flera visningstraktorer för provkörning finns på plats och här arrangeras också olika event och utbildningar.
Ett komplett sortiment, starka samarbetspartners och en rikstäckande service – Lantmännen Maskin är det naturliga valet för dig. Reservdelar, tillbehör och service är också viktigt. Vi ger dig allt på ett ställe.
Följ oss på sociala medier
Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se
Med ”grönsamhet” vill Setra Group göra affärer som alla tjänar på – kunder, samhället och naturen. Ett sätt att göra verklighet av visionen är innovativa metoder för att öka nyttan från restprodukter i och utbytet av det som är företagets råvara – gran och fura från från mellanskogs medlemmar.
KL-träfabriken är inrymd i Outokumpus gamla stålverk som lades ner för några år sedan. Batteriet av aspiratörer på taket skvallrar om höga ambitioner när det gäller arbetsmiljön i fabriken och att ta hand om all spån som produceras i tillverkningen.
MED MELLANSKOG OCH Sveaskog som ägare är Setra Group stadigt förankrat i det svenska skogsbruket. Sju sågverk utgör stommen i verksamheten och vid förädlingsverksamheten i Långshyttan i södra Dalarna ökas virkesproduktionens värde rejält. Här produceras limträ, konstruktionselement till fönster- och dörrkarmar samt KL-trä – byggelement i korslimmat trä.
KL-trä är ett hållbart alternativ till traditionella byggelement i stål och betong som fått allt större användning på senare år. I jakten på grönare och hållbarare byggmetoder har husbyggen i trä rönt ett jättestort intresse inom byggindustrin.
Idag byggs allt högre och större hus med KL-trä och limträ i väggar och bjälklag. Det är inte bara en miljövänligare byggmetod utan det bidrar också i hög grad till att öka utbytet i virkesproduktionen från både gran och furu.
Precisionstillverkning
Hans Messing är fabrikschef hos Setra i Långshyttan. Han är stolt över att få leda driften vid en av Sveriges mest innovativa och effektiva produktionsenheter för byggträ.
– Här i Långshyttan tar vi fram precisionstillverkade byggelement i en process som är helt kundanpassad, från ritbord till montage på byggplatsen. Vi kan göra större byggblock i KL-trä än någon annan enhet i landet och göra dem exakt sådana som det aktuella projektet kräver – med en noggrannhet på max ett par millimeter, förklarar Hans Messing.
I Långshyttan har Setra tillverkat Limträ sedan 1960-talet. 2018 startades komponent-
fabriken som gör råämnen till fönster- och dörrkarmar i furu. Året därpå stod den hypermoderna KL-träfabriken klar. Förädlingsverksamheten i Långshyttan har gett Setra ett nytt ben att vila verksamheten på och bidrar till att jämna ut toppar och dalar i konjunkturcyklerna. Så är det tänkt, men så här långt har fabriken haft fullt upp att göra sedan starten, trots den avmattning som märkts inom byggbranschen det senaste året.
En stark och hållbar byggtrend – Just nu är vi i en upprampningsfas. För ett par år sedan levererade vi strax under 50 000 m³ och idag har vi dubblat det till 100 000 m³. Planen är att vi ska leverera 200 000 m³ förädlade trävaror inom ytterligare ett par, tre år, förklarar Hans Messing.
Han grundar sin optimism på flera starka trender inom byggandet de senaste åren.
– Att bygga miljöcertifierat och hållbart är verkligen inne just nu. Vi har flera exempel på byggprojekt där man tänkt om och frångått stål och betong som byggelement och i stället satsat på trä. Handlar det om riktigt höga hus händer det att betongen får vara kvar för att göra till exempel hisschakt, men i övrigt låter många byggare trä ersätta betong och stål, både i stomme och byggnadsskal, berättar Hans Messing.
Hållbara innovationer
Inom Setra-gruppen talas det mycket om ”grönsamhet” – det är ett centralt begrepp i Setras profilering både utåt mot kunderna och inåt mot de anställda. Den här grönsamheten
handlar inte bara om att ta fram alternativ till mer miljöbelastande byggmaterial utan också om att ta bättre vara på råvaran – sågtimret, att ta hand om restprodukter i tillverkningen och om att hitta innovativa sätt att få ut mer nytta ur produktionen.
– Vi har till exempel ett samarbete med Preem för att producera bioolja från sågspån vid vår enhet i Kastet, Gävle. Det är en olja som kan ersätta dieselolja som drivmedel i fordon eller eldningsolja i värmeproduktion. Här i Långshyttan ska vi nästa år dra i gång en pelletsfabrik för att ta hand om såg- och kutterspån från våra fabriker och vi tillverkar sedan tidigare byggreglar av avkap från komponenttillverkningen, säger Hans Messing.
Målsättningen är att så lite som möjligt ska gå till spillo i produktionen vid Setras olika anläggningar.
Använder mest gran
– För den svenska marknaden använder vi i huvudsak virke av gran, men det finns inget tekniskt i linjen som begränsar oss från andra träslag.
Hans Messing förklarar att byggelementen tillverkas i två kvalitetsklasser – synlig och inbyggnad. Synlig används precis som det låter där träytor ska vara synliga och inbyggnad där andra byggnadsskikt kommer att dölja KL-träelementen. Till den synliga kvaliteten sorteras virke med mindre kvist fram och dessa byggelement putsas också, på båda sidor, i en stor bandslip.
Bland de projekt där KL-trä från Långshyttan använts nämner Hans Messing de så kallade Cederhusen i Hagastaden, Stockholm. Det handlar om elva våningar höga hus i massivträ, ett av världens största trähusprojekt i innerstadsmiljö med 111 bostadsrättslägenheter. Flera andra större trähusbyggen pågår runtom i landet, inte bara för bostadsändamål utan också för kontorsbyggnader, skolor, med mera. Setra ska till exempel leverera trästommarna till första byggetappen av Greenhouse Sthlm, Electrolux nya klimatsmarta kvarter vid Stadshagen i Stockholm. ¶
”Här i Långshyttan tar vi fram precisionstillverkade byggelement i en process som är helt kundanpassad, från ritbord till montage på byggplatsen.”Hans Messing är fabrikschef hos Setra i Långshyttan. Han leder en verksamhet som präglas starkt av hållbara innovationer i syfte att ta bättre vara på skogsråvaran.
Tillverkningsprocessen i Setras KL-träfabrik är hårt styrd. Varje byggelement är unikt och anpassat för dess plats i det aktuella byggprojektet. Så här ser tillverkningsprocessens sexton olika steg ut.
1. Byggnaden och dess konstruktionsdetaljer ritas upp i CAD-program på dator.
2. I ett så kallat ”nesting-program” fastställs exakt hur de olika delarna ska fogas ihop med varandra.
3. Dataunderlaget från dessa första steg används för att kalibrera inställningar på maskiner och verktyg i produktionslinjen (bild 1)
4. Råvaran – brädorna – konditioneras i upp till två veckor inomhus för att uppnå önskad temperatur och fuktkvot (bild 2)
5. Alla brädor skannas, hyvlas och vänds så att fiberriktningen är densamma. I fortsättningen kallas de ”lameller” (bild 3)
6. Kvistar i ändarna kapas bort för att inte utgöra hinder för fingerskarvningen.
7. Lamellerna fräses i ändarna för fingerskarvning. Polyuretanlim appliceras.
8. Lamellerna trycks samman och kapas i längder på upp till 20 meter. Limmet får härda i en ”härdzon” innan lamellerna bearbetas vidare (bild 4)
9. Lamellerna hyvlas till exakt rätt dimension.
10. Efter hyvling sammanfogas lamellerna till skivor och pressas ihop. Skivorna kapas till önskad längd.
11. Färdiga skivor lagras i ett höglager tills alla skivor för en KL-träskiva är klara, då hämtas de för sammanfogning och pressning (bild 5)
12. De olika skikten limmas i kors mot varandra. Sammanfogningen sker med polyuretanlim i en press som med måtten 6 x 20 meter är den största i sitt slag på världsmarknaden (bild 6)
13. KL-träskivor av synlig kvalitet slipas i en jättelik bandputsmaskin.
14. De färdiglimmade och hoppressade KL-träskivorna tas in i en stor CNC-styrd fräsmaskin med två verktygshuvuden. Maskinen kan också borra hål från sidan av elementet, för senare ledningsdragning. Om så krävs vänds elementen för bearbetning från andra sidan (bild 7)
15. Prover tas ut från varje element för kvalitetskontroll av limskarvar, med mera. Data från dessa prover sparas individuellt för varje KL-träskiva i tio år. KL-träskivorna kontrollmäts (bild 8)
16. En montageordning har hela tiden styrt flödet och används nu för att skapa paket med KL-träelement och för att styra hur de lastas vid transport till bygget. Avsikten är att varje element ska lossas i den ordning som det ska monteras på byggplatsen.
5,7
Den totala ansluta medlemsarealen är 1,7 miljoner hektar.
Mellanskogs ekonomiska resultat uppgick till 430 miljoner kronor.
Mellanskogsakademin erbjöd 11 utbildningar och 7 webbinarier.
De levande träden i våra medlemmars skogar innehåller mer än 300 miljoner ton CO2. Varje år binder tillväxten in mer än 11 miljoner ton CO2. Träden i våra medlemmars skogar innehåller i genomsnitt 187 ton CO2 per hektar.
Vi har planterat mer än 16 miljoner träd under året! Andelen tallplantor har ökat kraftigt de senaste åren. En ökad mångfald i träslag skapar skogar som är bättre rustade att möta framtidens klimat – och därmed ökar tillväxten i våra skogar.
Vi har genomfört fler än 50 medlemsträffar inom Mersmak röjning. Satsningen, som syftar till att öka kunskapen om nyttan med röjning för bland annat klimat och biologisk mångfald och görs tillsammans med Säker Skog.
Räntan på insatskapitalet var 11 miljoner kronor.
Fyra prishöjningar av massavedsortiment och två av timmersortiment genomfördes.
Utdelningen med levererat virke som bas var 65 miljoner kronor.
Föreningsstyrelsen består av 43% kvinnor och 57 % män.
43 % av Mellanskogs areal är PEFC-certifierad. Mellanskogs medlemmar är miljömedvetna. Våra certifierade medlemmar har frivilligt avsatt cirka 64 000 hektar skog för naturvårdsändamål.
8 av 9 motioner som beslutades på årsstämman 2021 hade genomförts i slutet av 2022. Ytterligare 7 motioner antogs på stämman 2022.
Fullmäktige utgjordes 2022 av 27% kvinnor och 73% män.
Mellanskogs medlemmar utgörs av 33 % kvinnor, 65 % män och 2 % juridiska personer
Avvaktande och försiktighet präglar alla delar av ekonomin. För skogsindustrin har det främst blivit tydligt i och med att stora byggprojekt sätts på vänt och det påverkar i sin tur sågverksindustrin. Andra delar av skogssektorn har inte påverkats i lika hög grad och vissa delar går fortfarande starkt.
INFLATIONEN SKÖT FART i efterdyningarna av pandemin och förstärktes av kriget i Ukraina och den följande energikrisen. Centralbankerna försöker dämpa inflationen genom att höja styrräntorna och öka kostnaderna för kapital. Följden är att både energi och kapital har blivit dyrare och de är fundamenten för ekonomin. Allt detta påverkar även skogsindustrin. Frånfallet av den ryska råvaran har också stora konsekvenser för virkesmarknaden i Sverige och runt Östersjön.
De senaste två årens höga lönsamhet på trävarumarknaden har hastigt dalat. Mellanskog bedömer att flera sågverk kan komma att visa röda siffror under en period, men under våren borde kurvan plana ut och situationen ljusna för sågverken.
Det finns en efterfrågan på marknaden i USA som inte kan mättas med virke från Kanada och när pandemirestriktionerna i Kina klingar av så innebär det ökad efterfrågan även där.
Både styrkor och svagheter
Mårten Mattsson, Mellanskogs affärsansvarig för timmermarknaden, säger att hösten 2022 varit ganska spretigt, men att bilden för den närmsta framtiden nu klarnar.
– Under tredje kvartalet 2022 var det i princip tvärstopp i sågverken och marknaden var oerhört avvaktande kring vad som skulle ske. Vid årsskiftet var sågverken återigen mer positiva i sina utsikter. Men priserna på färdigvaran sjunker och avropen är färre och kunder på färdigvaror drar ut på avsluten, säger Mårten Mattsson.
Mellanskog tror att det blir en minskad lönsamhet för sågverken framöver, men det är en förändring från en väldigt hög lönsamhetsnivå. Sågverken har starka kassor och klarar lite tuffare tider. Den svaga kronan gynnar såklart även svenska sågverk på exportmarknaden precis som den förhållandevis billiga svenska råvaran.
Svenska sågverk kan därför positionera sig för framtiden.
– Det finns ett sug efter råvaran från svenska sågverk. Den bilden är ganska klar. De har också gjort stora investeringar som de vill ska ge resultat och det stärker efterfrågan ytterligare.
Mellanskog har slutit avtal för större delen av de volymer som ska levereras under första halvåret 2023 och det är ingenting som tyder på sänkta timmerpriser tills vidare, enligt Mårten Mattsson.
– Mellanskog bedömer att läget för det kommande halvåret är ljust på timmermarknaden. Men det är hög inflation, ökande kostnader och andra orosmoln som kan komma att bromsa in projekt på längre sikt.
Liten risk för prisras på massaved Priserna för avsalumassa har visat rekordnivåer under slutet av 2022. Nu verkar toppen vara passerad men priser ligger fortsatt högt, liksom efterfrågan.
Staffan Dalbrink, som jobbar med Mellanskogs affärer på massaveds- och bränslesidan, gör en något positiv bedömning av första halvåret 2023, men sedan är det mer osäkert och effekten av lågkonjunkturen har inte fått fullt genomslag ännu. Det som kan driva på i positiv riktning är den jämförelsevis goda energisituation som råder för svensk industri och att valutan gynnar de svenska producenterna.
– Vi konstaterar att massaveden visat positiv utveckling under 2022 och Mellanskog har höjt
”Vi konstaterar att massaveden visat positiv utveckling under 2022 och Mellanskog har höjt priset gentemot skogsägarna fyra gånger under året.”
priset gentemot skogsägarna fyra gånger under året. Vår bedömning är att marknaden är fortsatt väldigt god och att industrin kommer att tjäna pengar och producera på en hög nivå under 2023, säger Staffan Dalbrink.
Flera faktorer håller tillbaka utbudet av all skogsråvara, vilket givetvis minskar risken för prisras. Skador från barkborreangrepp driver inte upp utbudet i lika hög grad. Skogsstyrelsen tar emot färre avverkningsanmälningar. Sveaskog avser minska avverkningen i Sverige med en miljon kubikmeter. En effekt av kriget i Ukraina är dessutom att de volymer som Ryssland exporterat till Finland och norra Europa uteblir. Efterfrågan ökar samtidigt från storsatsande bruk som de i Ortviken, Obbola och finska Kemi.
– Vi rustar för att vara med och leverera och utökar vår lastningskapacitet i bland annat Hargshamn för att kunna exportera på båt och vi ökar ytan på vår tågterminal i Kjula utanför Eskilstuna, säger Staffan Dalbrink.
Ta ut mycket grot
Marknaden för biobränsle påverkas väldigt mycket av kriget i Ukraina, vilket har inneburit exportmöjligheter för Mellanskog. Efterfrågan på skogsbränsle ökade under våren 2022 med en mindre avmattning under den varmare
perioden för att återigen öka i takt med att temperaturen sjunker.
– Vi levererar för fullt till värmeverken och får fortsatta förfrågningar på exportaffärer så det ser väldigt positivt ut även för biobränslemarknaden. Mitt budskap till medlemmarna är att ta ut så mycket grot som möjligt, säger Staffan Dalbrink.
Faktum är att Mellanskogs lager knappast räcker för att tillgodose efterfrågan på biobränsle på exportmarknaden under vinter och vår 2023, men organisationen jobbar givetvis för att kunna leverera så mycket som möjligt. ¶
Kommer skogen att räcka?
Enligt Skogsstyrelsens senaste konsekvensanalyser så ökar tillväxten i skogen där klimateffekten starkt bidrar. Skogen blir ett bättre kolförråd, men avverkningspotentialen är marginell eftersom ökningen främst omfattar lövskog i norra Sverige som inte är ekonomiskt realiserbara i speciellt hög grad.
Efterfrågan på rundvirke bedöms öka under överskådlig tid i och med globala trender och klimatomställningar. Den totala resursanvändningen av skogen ökar och vi använder mer och mer av marginalen som skogen kan ge. Ett faktum som politiker och beslutsfattare måste ta ställning till är därför att det inte går att både öka produktionen och samtidigt avsätta mer för naturvård. Det ena kommer att påverka det andra. Det finns inget utrymme att avsevärt öka volymerna i svenskt skogsbruk.
Råd till skogsägare
• Vänta inte på bättre virkespriser – de är rekordhöga och sannolikt kring en topp.
• Framtiden är osäker och det är viktigt med riskspridning i skogen (träslag, ålder och andra sätt att sprida risker).
• Du kan påverka din framtida avverkningsvolym. Genom att sköta skogen väl kan skogsägare höja tillväxten med minst 20 procent jämför med en sämre skött skog.
”Men det är hög inflation, ökande kostnader och andra orosmoln som kan komma att bromsa in projekt på längre sikt.”Staffan Dalbrink Affärsansvarig på marknadsavdelningen Mårten Mattsson Affärsansvarig för timmermarknaden Mellanskogs terminal i Kjula. FOTO Mellanskog
Marknaden för träindustri nådde sannolikt ett bottenläge vid årsskiftet. Setra vill fortsätta att leda branschen och fokus ligger därför på ökad effektivitet och att styra volymer till det som är mest lönsamt för att klara en tuffare period.
OLLE BERG, chef för marknad och affärsutveckling på Setra, konstaterar att priserna på färdigvara mer än halverats från maj fram till årsskiftet.
– Det gäller hela Europa, USA och i viss mån globalt. Vi ser att alla BNP-siffror har reviderats ner och det påverkar alltid byggandet. Vi tror att marknaden nått botten under fjärde kvartalet 2022 och att den stabiliseras under våren.
En förutsättning är att marknaderna i Nordafrika, USA och Kina fungerar normalt, annars mättas marknaden i Europa snabbt och då sjunker priserna.
– Normalt när vi har konjunktursättning så blir det överutbud, men vi börjar märka av det ryska bortfallet nu ordentligt och det motverkar en mättad marknad. Många sågverk går in i första kvartalet med för höga lager, men senare kan vi se en bättre balanserad marknad eftersom det inte produceras i lika hög grad i Europa och Kanada.
Väldigt positivt på längre sikt Olle Berg konstaterar att sågverk och träindustri just nu inte tjänar pengar eftersom företagen inte hunnit reducera kostnaderna i den takt som priserna har fallit gentemot kunderna. Men Setra har en bättre ekonomisk kraft i ryggen nu än när pandemin slog till.
Det finns inga råvarulager som ingen gör anspråk på. Det innebär ett nollsummespel om
marknadsandelarna. Om någon växer så förlorar konkurrenterna.
– Produktionskostnaden är väldigt ansträngd på grund av inflation och då lägger vi fokus på att jobba effektivt och försöka styra volymer till marknader som betalar lite bättre. Vi ska vara snabba och flexibla så vi kan ta de affärer som är värda att ta och skjuta på vissa saker som inte är tidskritiska. Setra vill fortsätta att leda den här branschen.
Framtiden talar ändå för tillväxt inom trävaruindustrin. Under de kommande fem-tio åren blir den avsevärd.
– Det är ett hack i kurvan just nu och det kommer fler, men trenden är ändå en ökning, säger Olle Berg. ¶
”Normalt när vi har konjunktursättning så blir det överutbud, men vi börjar märka av det ryska bortfallet nu ordentligt och det motverkar en mättad marknad.”TEXT JESPER MOTT FOTO SETRA
Skogsägaren Lena Svenonius såg hur allt fler skogsägare efterfrågade spetskompetens inom naturvård och klimatanpassning. Men hur skulle de få mera hjälp av sin förening? Hon skrev en motion till föreningsstämman – som blev antagen!
HÄR STÄDADE VI på ordentligt! Slet med ris och röjning, säger skogsägaren Lena Svenonius och pekar på ekbacken. På våren blommar blåsippor och orkidén Adam och Eva. Hon skrattar till.
– Tills min son kom förbi och påpekade att det finns jättehöga biologiska värden i den döda veden. Då lät vi det vara och gick hem och drack kaffe istället.
Vändpunkt i skogsägandet
Lena Svenonius är fjärde generationen skogsägare på Björkö-Arholma. De tidigare generationernas intresse har legat i boningshusen och det öppna landskapet. Till skogen gick man på kostigar till hemliga svamp- och lingonställen. Sent 50-tal avverkade hennes morfar två hektar tallskog nära gården. Men den nya tallplanteringen blåste ned gång på gång.
– Under min uppväxt var stormluckorna en ständig påminnelse om hur krångligt skogsskötsel är. Men var det egentligen så krångligt?
Vändpunkten kom när mina föräldrar gick med i Mellanskog på 1990-talet. De fick bra rådgivning och började se hur stora ekonomiska värden det finns i skogen, som till exempel kunde läggas på att laga ladugårdstaket, säger hon.
Bruka och bevara?
I dag firar hon åtta år som skogsägare och medlem i Mellanskog. Sitter med i styrelsen för norra Stockholms skogsbruksområde och beskriver sig som en nyfiken skogsägare och ser avkastningen från skogen som en viktig inkomstkälla. De första åren stod virkesproduktionen i fokus för avkastningen, men med tiden har tankarna om hur skogen kan ge inkomst vidgats. Förra året gick hon en fem dagars utbildning ledd av forskare på Skogforsk med tema att både bruka och bevara sin skog.
– Vi träffade andra medlemmar i Mellanskog som berättade om sina skogar och fick
se exempel på hur de med engagemang och kunskap nått alternativa mål i sitt familjeskogsbruk, säger hon.
Skrev egen motion
Efter utbildningen malde tankarna om de olika förutsättningarna för medlemmarna i det egna skogsbruksområdet, om samhällets dalande intresse för att engagera sig i föreningslivet och om skogsägarnas olika mål.
– Den polariserade debatten om skogen skapar en bild av att skogsbrukarens enda mål är att få bästa möjliga ekonomiska avkastning. Men alla skogsägare tänker inte så, några ser andra värden i skogen och har mål som inte enbart handlar om avkastning. De här skillnaderna ställer höga krav på Mellanskogs skogliga rådgivare – och i stället för att begära att de skogliga rådgivarna ska vara experter på samtliga skötselsystem kanske det vore bättre att skapa en plattform dit de kan vända sig för att få stöd och utbildning inom naturhänsyn och ekologi?
Det blev startskottet för Lena Svenonius motion: Att stärka naturvårdskompetensen inom föreningen.
Fick bifall
I motionen yrkar hon att Mellanskog ska stärka de skogliga rådgivarnas kompetens inom naturhänsyn och ekologi, Motionen fick bifall och antogs på årsstämman.
– Det är en god idé. Skogsägarnas drivkrafter och mål skiljer sig åt – och vi måste möta dem alla. Vi ser i vår intressentanalys att intresset för miljö- och hållbarhetsfrågor ökar. Vi vet samtidigt att behovet av god, individanpassad rådgivning är stort. Båda dessa frågor adresseras i Mellanskogs nya affärsplan under fokusområdena medlemsvärde och miljövärde, säger Fredrik Staland, medlemschef på Mellanskog. ¶
Fredriks bästa motionstips!
Nix, det handlar inte om intervallträning (dock är Fredrik en hejare på detta också, så fråga gärna om tips nästa gång ni möter honom). Den behöver lämnas till din sbo-styrelse senast 14 dagar före sbo-årsmötet. Läs mer om årsmötet och motioner på www.mellanskog.se/arsmote
Här kommer tre tips hur du skriver en vinnande motion.
1. Gör det lätt för fullmäktige att gilla motionen. Lyft blicken! Beskriv hur din motion kommer att hjälpa även andra medlemmar.
2. Uttryck dig kort och koncist och var supertydlig med vilket beslut du vill att stämman ska fatta.
3. Och tänk på att din motion måste samla stöd från en majoritet av fullmäktige för att kunna antas på stämman. Ju fler medlemmar som gynnas av din idé, desto lättare att få ett bifall.
” Det är vi medlemmar som utgör föreningen, att skriva en motion
är ett jättebra sätt att påverka och en bra möjlighet att själv sätta sig in i frågorna.”
Modellen för svenskt skogsbruk utgår från att brukandet kan bedrivas överallt men anpassas så att virkesproduktion förenas med skogens alla värden, vare sig det handlar om friluftsliv eller bevarande av biologisk mångfald. Ett självklart inslag i denna modell är också de områden som helt undantas från brukande.
TEXT MARIE WICKBERG FOTO JESPER MOTT, THOMAS ADOLFSÉN / SCANDINAV.SEEN UTMANING HAR varit en avsaknad av markägares perspektiv vid skyddandet av skog. Arbetssättet har i många fall skapat oro, misstro mot myndigheterna och minskat incitament till att utveckla skogar med höga naturvärden. Men nu ökar politikens fokus på frivillighet i skydd av skog – och skogsägarrörelsen är med på tåget.
Mellanskog har länge menat att det måste gå att arbeta på ett annat sätt – med skogsägarens engagemang i centrum. I en undersökning som genomfördes bland LRF:s skogsägande
medlemmar 2021 säger 83 procent av de tillfrågade skogsägarna att de själva skulle kunna tänka sig ta initiativ till att skydda höga naturvärden i skogen i ett scenario där staten erbjuder ersättning och all form av skydd på marken sker med skogsägarens medgivande.
En ny inriktning
Genom propositionen: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund slogs i november 2021 fast att formellt skydd av skog i huvudsak ska ske utifrån frivillighet och på initiativ från markägarna. Mellanskog välkomnar förändringen och tillsammans med övriga skogsägarföreningar och LRF har vi beskrivit hur en ny modell för formellt skydd med grund i frivillighet skulle kunna se ut (se illustration).
Beprövat arbetssätt Tanken om frivillighet i det formella skyddet är inte ny. Under åren 2010–2014 genomfördes
ett försök kring frivilligt formellt skydd i fem områden. Försöket fick namnet Komet och gick ut på att markägarna själva skulle föreslå områden som kunde bli aktuella för formellt skydd. Utvärderingar har visat att arbetssättet förbättrade samarbetet mellan markägare och myndigheter. Det stimulerade skogsägares intresse för naturvård samtidigt som många tidigare okända områden med naturvärden uppmärksammades. Däremot ansågs arbetssättet inte bidra till måluppfyllelsen för skydd av skog i samma omfattning som traditionellt arbete. Även kostnaderna per hektar blev högre än traditionellt arbete, främst på grund av projektkostnader och omfattande informationsinsatser till skogsägare.
Våra nordiska grannar Norge och Finland har sedan mer än femton år tillbaka arbetat på ett sätt som säkerställer frivillighet, ömsesidig respekt och tillit till skogsägarnas egen kunskap och engagemang. Huvudregeln är att formellt skydd av skog inte sker mot markägarens vilja.
Myndigheterna identifierar vilka naturtyper som har störst behov av skydd och prioriterar resurser till dessa.
Myndigheterna gör en utlysning där de tydligt beskriver för markägaren vilka naturvärden som efterfrågas för skydd av natur.
”Huvudregeln är att formellt skydd av skog inte sker mot markägarens vilja.”Så här vill skogsägarrörelsen att modellen för frivilligt formellt skydd ska utformas
I stället anger staten kriterier och önskvärda prioriterade naturvärden. Därefter tar skogsägaren själv initiativ till att skydda mark. De finska och norska modellerna har legat till grund för den modell som skogsägarrörelsen i Sverige nu föreslår.
Vad händer nu?
På uppdrag av regeringen ser Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen över arbetet med formellt skydd av skog. Mellanskog deltar i processen som kommer att pågå till och med 2024. LRF och Skogsägarrörelsens modell för frivilligt formellt skydd är ett inspel i detta arbete. ¶
Fakta
Det formella skyddet utgör 8,8 procent av den totala skogsmarken och består av nationalparker, naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Men faktum är att ungefär en fjärdedel av den totala svenska skogsmarksarealen på olika sätt är undantagen från brukande. Det handlar, utöver det formella skyddet, om impediment, alltså skogar med så låg produktionsförmåga att de enligt lag inte får brukas, frivilliga avsättningar och hänsynsytor i det aktiva skogsbruket.
Hänsynsytor
Frivilliga avsättningar
Improduktiv skogsmark utanför formellt skyddad skogsmark
Markägaren föreslår områden till myndigheten. Även myndigheterna kan föreslå områden som är lämpliga för skydd. Markägaren har i princip alltid rätt att säga nej till föreslaget avtal.
Myndigheten och markägaren kommer överens om skyddsform, föreskrifter och ersättning.
TILLSAMMANS MED DEN rutinerade
ekonomiska rådgivaren Ida Bååth från LR Juph Redovisning, har Med Mellanskog skapat en enkel överblick över de viktigaste ekonomiska hållpunkterna för skogsägare under året.
Utgångspunkten är den enskilde näringsidkaren som redovisar sin moms en gång om året. Det blir aningen fler datum att hålla reda på för den med kvartals- eller till och med månadsmoms. IDA BÅÅTH
31 december
Vi använder årsskiftet som startpunkt. Den sista december stänger man böckerna och upprättar ett bokslut (den stora merparten av Mellanskogs medlemmar är enskilda näringsidkare och då ser räkenskapsåret ut så här, aktiebolag kan givetvis ha ett brutet räkenskapsår och andra datum för bokslut).
1 januari
Första januari öppnas de nya böckerna och ett nytt år inleds.
12 maj
Tio dagar efter inlämning av inkomstdeklarationen ska du lämna in momsdeklarationen (om du inte handlat med andra EU-länder för då är det gjort 26/2).
2 maj
Senast andra maj ska enskilda näringsidkare (och de flesta av oss, löntagare såväl som näringsidkare) lämna inkomstdeklarationen. Den enskilda näringsidkaren ska också samtidigt lämna in sin NE-bilaga, vilket innebär att man deklarerar sin näringsverksamhet. Det är också då man ska beräkna sitt kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond – för den som minns användes förr blankett N6 för detta ändamål. Skogsavdraget och periodiseringsfonden är avsättningar i deklarationen som också är viktiga att ha i beaktande vid just det här tillfället. Senast 2/5 ska skogsägaren också ha gjort skogskontoinsättning.
26 februari
Skogsägare som redovisar årsmoms och har handlat med andra EU-länder ska lämna momsdeklaration för året den 26/2 för det förevarande året.
15 juni
För dig som är kund på rådgivningsbyrå har de troligen sökt ett byråanstånd och då har du fram till den fram till 15/6 på dig att lämna inkomstdeklarationen och fram till 26/6 att lämna skattedeklaration och betala eventuell moms.
30 juni
Sista dagen för bokslutet är 30/6, men bokslutet har du ju redan klart eftersom du har lämnat din inkomstdeklaration med näringsbilaga redan tidigare.
Framgångsrika företagare förstår vikten av semester. Det är ett tecken på bra affärsmannaskap att vila upp sig. Vilsamt och rogivande, vad betyder det för en skogsägare? Vissa tar givetvis alla tillfällen i akt att röja och plantera.
30 september
Du ska löpande under året ha koll på det som spelar roll, det vill säga din ekonomi, men ett tillfälle så gott som något är att runt sista september göra en avstämning av räkenskaperna. Det finns dessutom god tid att justera i verksamheten innan året är slut.
Kvartal fyra startar
Den sista november gör de som är lite i framkant ett provbokslut för att ha koll på vad som händer när böckerna stänger vid årets slut. Gjorde du inte hemläxan i september så är det hög tid att göra det nu. Efter årsskiftet är det för sent.
Ska du göra avverkningar, gallra eller röja? Du kan ha intäkter från vissa åtgärder. Andra åtgärder, som markberedning och plantering, är bara förknippade med kostnader. Budgetarbetet är ett bra tillfälle för att titta igenom vad du kommit överens om med din skogliga rådgivare och få de skogliga åtgärderna på pränt i siffror. Den som ska sälja ett avverkningsuppdrag bör också fundera på en betalplan tillsammans med sin skogliga rådgivare, för att ha koll på sitt beskattningsbara resultat i verksamheten framöver.
Jakt
Jakten är en bra chans komma ut på rekreation i frisk luft och njuta av skogens skatter och samtidigt fundera på skogens beskattning. Att vara ute och jaga på marken är dessutom bästa sättet att inventera skicket på skogen (det samma gäller såklart även svamp- och bärplockning).
Kronos
Clark Tracks, som ären del av Nordic Traction AB, är ledande tillverkare av boggiband för skonsam körning i skogen.
Lövträd och
för
Moderträd med mycket bra masur från södra Finland.
Masur i alla plantor!
1. Det går att göra bokashikompost i vanliga hinkar, men de som har en tappkran och är särskilt framtagna för ändamålet gör processen enklare.
2. Utan bokashiströ, ingen bokashi! Ströet innehåller rätt bakterier som får i gång fermenteringsprocessen.
3. Lakvattnet från bokashi tappas så ofta som det behövs och används som växtnäring.
Med bokashikompost kan du snabbt och enkelt använda dina matrester och annat hushållsavfall som resurser i trädgården. I stället för att kasta överbliven mat blir det ny jord, redo att odla i.
BOKASHI ÄR EN komposteringsmetod som funnits i Japan i många år, men som på senare tid även spridit sig till Sverige. Skillnaden på bokashi och annan kompost är att hushållsavfallet med bokashimetoden fermenteras med hjälp av effektiva mikroorganismer. När avfallet fermenteras och sedan grävs ner går inte
Lakvatten är supernäring Medan bokashikomposten fermenteras bildas det ofta lakvatten. Det är bra att tömma ur för att få en fermentering som inte blir för blöt och därför säljs de flesta bokashihinkar med en tappkran på. Lakvattnet går att använda som näringsvätska för grönsaker och blommor både i kruka och på friland. Tänk på att spä ut det med en del lakvatten, tusen delar vatten, då lösningen är väldigt stark och innehåller levande mikrober.
Bokashiströ
För att få din bokashikompost att fermentera på rätt sätt är det viktigt att blanda i ett strö som innehåller effektiva mikroorganismer. Detta strö finns att köpa färdigt i butik. De viktigaste bakterierna i ströet är fotosyntesbakterier, mjölksyrebakterier och probiotiska jästsvampar. Tillsammans bryter de ner organiskt material när det kommer i kontakt med jord och vatten.
någon näring förlorad i luften som koldioxid eller metan utan binds i jorden. Det är bra för miljön, för matjorden och växterna i trädgården älskar det!
Så går det till Varje dag samlar du ihop ditt organiska hushållsavfall i en lufttät hink och strör över bokashiströ. Ströet innehåller bakterier och jästsvampar som skapar fermentering. Bokashiströ och hinkar säljs både i fysiska trädgårdsbutiker och på webben. När hinken är full låter du den stå och fermentera i rumstemperatur under två veckor. När de två veckorna gått kan du gräva ner innehållet i hinken i dina rabatter eller lannen. Nu omvandlas komposten till jord, samtidigt som det binder kol i jorden och det ger den befintliga jorden mer näring. Två veckor efter att du grävt ner bokashikompost kan du så eller odla på ytan. Både grönsaker och blommor älskar det.
Många fördelar
Många bokashianvändare har gått över till bokashikompostering från andra komposteringsmetoder då fördelarna är många. Processen går fort och har få jobbiga moment, komposten behöver till exempel inte vändas eller luftas utan grävs ner vartefter hinkarna blir färdiga. De som gräver ner bokashikompost i sin trädgård behöver inte heller tänka på annan gödsling. Mullhalten blir högre, jorden blir luckrare och det ger gott om näring även till krävande växter som tomater, kål och pumpa.
Bokashikompost kan också användas för att vitalisera gammal jord, till exempel jord från blomkrukor eller jord i pallkragar som behöver mer näring och mull. I pallkragar gräver du helt enkelt ett djupt hål, häller i innehållet från din bokashihink och täcker med jord. För att fräscha till krukjord häller du över jorden och innehållet från bokashihinken i någon form av behållare och blandar. Det kan göras i en tom pallkrage med lock eller en plastback. På bara några veckor börjar komposten förvandlas till ny, fräsch jord. Du måste inte ha något lock på behållaren, men det kan vara bra för att förhindra gnagare och andra skadedjur att kalasa på innehållet. Många bitna bokashianvändare gör jordfabriker av detta slag inomhus, på balkonger eller i växthus och har ständigt näringsrik jord redo för nya planteringar. ¶
Moheda och Lantmännen Maskin har en lång historia tillsammans. Med gemensamma krafter har vi arbetat hårt för att kunna ge dig en bra dag i skogen. I år är det 60 år sedan den första Mohedavagnen rullade ut ur Lantmännens hallar. Något vi givetvis vill fira. En Moheda har utvecklats för att tåla tuffa tag. Ett robust kraftpaket med genomtänkt konstruktion som följsamt tar sig fram i terrängen utan att kännas klumpig. En pålitlig och flexibel kamrat som troget ställer upp, oberoende av årstid och väder.
Mohedas program rymmer skogsvagnar för alla typer av skogsarbeten, från transport av skogsavfall, ved och gallringsvirke till frakt av timmer från tyngre slutavverkning. Hälsa på din närmaste Lantmännen Maskin-handlare eller besök på oss på www.ftgforest.com/moheda så berättar vi mer.
Produktion vid egenägd fabrik
Beprövad och kraftig konstruktion
Rätt materialval med stål från SSAB, bland annat Strenx® och Hardox®
Lång livslängd för en hållbar framtid med bland annat: Pullverlackering, utbytbara bussningar och kraftiga nav
Brett sortiment med en lösning för allas olika behov
OXUDDE 1774 KÄRLEKSGUD STORMA
DE KAN SÄTTA FLÄCKAR
INVASIV VÄXT
PROFETERA
FÖRYNGRINGSMETOD
UPPMUNTRANDE AVFALLSPLATSER
4-SPÅRSSKIVA
ROBOTTEKNIK
LAND PÅ
AFRIKAS HORN SKÄR
GAMMAL VANA
OLJEVÄXT
SMET
IVÄG & KULL
HUGG
PÅ BIL I TEHERAN
MINSANN KRUKKONST ÅLDERMAN
REST
”KANADA”TRÄD
BELUGAROM SKÖTS AV FÖRENING
KONKURS STORA ANDFÅGELN STRECK
TINDRAR RENMAT LEDSNA
FIRAS 11 OKTOBER VATTEN
EU FÖRE EU ARABLAND
ARMBÅGAR SIG FRAM
SYSTERSON 10 000 METER
HÖJER NIVÅN
AUTOSTRADA FÖR KRYP
UPPTRÄDA RYTMISKT
KAN VARA ÄDEL
DONERA
UTGÅNGSLÄGEN & ÄGA
ARBETSLOKAL
SPISA
TIDSFÖRDRIV
ORT I NORR GNUGGBILD
LASTDJUR KONKURRERAT
KNAPP URANSTAPEL KRITTER
GURGEL OCH GNABB
AMFITEATERN
INFLAMMATION
PORÖST I BAKVERKEN MINNE
STRUNTPRATET VADARE
TORKHUS
FOLK I ÖST
MILJARDDEL SEDEMERA
PYJAMASAR
GRÄNSAVGIFT
UNDERRÄTTADE I SOVJET
VÄDERBITNA SERVEPOÄNG
FÖRUTSADES
SEPARERADE
KORT VIKT LÄKARTYP
MUSIKTECKEN
SLUTORD I BÖN
SAMMANBINDA
HAR FÖRBEREDANDE KURS
MISSTÄNKTE
SOLVARVET
ÄNGLASTAD
Bland de rätta svaren lottar vi ut fem exemplar av Bo Landin och Lennart Henriksons nya bok ”Vatten – land”. I den rikt illustrerade boken tar de oss med på vandringar längs vattendrag som berättar en historia om livet i vattnet och om vattnet som livsförutsättning. Ett varmare klimat leder till stora förändringar i vattenmiljöerna, både i Sverige och på andra kontinenter. Landin och Henrikson berättar initierat om svält, jordhunger, utdikning, levande landskap – och om återvätningen av Sverige.
Mejla orden som bildas i de gröna rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 10 mars.
Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren som vunnit varsitt exemplar av Jan Pedersens bok ”Fåglar i Sverige och Norden: fälthandbok för alla”. Grattis! Göta Andersson, Sveg, Siv Nilsson, Säffle, Karin Berglund, Mockfjärd, Ann-Mari Larsson, Grisslehamn och Pär Änges, Siljansnäs.
Rätt svar i förra numret är: VINTRIG BILD AV TRÄDTOPPAR och FOND MED SKOGSBESTÅND.
Går du i säljtankar och vill veta värdet på din skog? Som specialister på skogsfastigheter ger vi dig en kostnadsfri muntlig värdebedömning av din skog och värdefulla råd inför en eventuell försäljning. Vi är Sveriges största förmedlare av skogs- och jordbruksfastigheter.
Läs mer och boka på ludvigfast.se/mgv
ludvigfast.se
DET SLOGS ÅTERIGEN fast i Skogsstyrelsens skogliga konsekvensanalys för de kommande 100 åren som presenterades i november förra året. Efterfrågan på det moderna, klimatpositiva material som trä utgör bedöms öka under överskådlig tid. Det går att öka virkesproduktionen, ganska rejält, men givet att vi också vill vårda biologisk mångfald, rekreation och andra värden så närmar vi oss maxtaket för vad som är praktiskt möjligt. Slutsatsen är att vi har en värdefull resurs, med begränsat utbud, som efterfrågas alltmer.
Det är värt att vara rädd om det som är värdefullt. Svenskt skogsbruk och det exportvärde (över 150 miljarder per år) som skogens produkter genererar har otroligt stor betydelse för Sverige och vår välfärd, men även för en levande landsbygd, inte minst genom alla arbetstillfällen som skapas. Att Sverige skulle avstå från en sådan tillgång för att kompensera för resten av Europas fossila utsläpp är en helt absurd tanke som ändå på fullt allvar diskuteras i EU. Det vore mer logiskt att avbryta all oljeproduktion eller att förbjuda turism för att inte ge upphov till flygresor. Att de nordiska länderna skulle avstå från
världens mest hållbara skogsbruk borde för alla vara uppenbart orimligt.
Eftersom råvaran från skogen är begränsad så gäller det att använda den klokt. Fokus bör ligga på att skapa så mycket nytta och värde av varje kubikmeter som möjligt. När skogsproduktionen inte längre kan öka så blir innovationsarbetet för att ta fram mer förädlade produkter ännu viktigare. Det finns redan många goda exempel och genom bland annat ägandet i Setra bidrar Mellanskog till ”grönsamhet” som du kan läsa mer om i det här numret av tidningen. Ökad efterfrågan på en råvara med begränsad tillgång innebär att priset stiger. Från 2021 har trenden varit mycket positiv och de prishöjningar som Mellanskog genomfört saknar motstycke i modern tid. Det är också den enskilt viktigaste orsaken till en tydligt ökad lönsamhet för skogsgården men också att Mellanskog kan redovisa ett strålande ekonomiskt resultat för 2022. Det är också ett bevis för att samarbete ger styrka och handlingskraft! ¶
FREDRIK MUNTER, vd
Kanske vet du någon som är nyfiken på Mellanskog? Ett sommarjobb kan vara första steget på en gemensam resa. Just nu finns möjlighet att skicka in ansökningar till sommarjobb, sista ansökningsdag är 31 mars. Läs mer på mellanskog.se/karriär
DEN 10 JANUARI höjde Mellanskog priserna på massaved, bränsleved och grot. Detta som ett led i att ytterligare stärka medlemsnyttan för alla våra medlemmar. Läs mer på mellanskog.se
HALLÅ DÄR MATTIAS SVAHN, Mora, du är en av våra mest kända skidcoacher. Säsongen för längdskidåkning är här, vilka trender gäller i spåret?
– En tydlig trend är att man unnar sig att motionera och satsar på kvalitet i sin utrustning. Spridningen bland mina kunder är större, för 15 år sen var det medelålders män som ville förbättra sin Vasaloppstid, idag kommer par eller kompisgäng i olika åldrar och med olika förkunskaper – man söker mer en aktiv semester än tävlingsförberedelser. Gällande utrustning är skin-skidan mest populär just nu. Intresset för
skateåkning har ökat starkt de senaste två åren medan den riktigt erfarne motionären satsar på stakåkning.
Du har åkt Vasaloppet elva gånger som aktiv, tre gånger som åkande reporter och är Officiell Vasaloppscoach; vad vill du skicka med för tips till Med Mellanskogs läsare?
– En generell farhåga som jag ofta möter är att man är rädd för utförsbackarna. Det går utmärkt att ta av sig skidorna och gå nedför. Sedan vore det roligt om fler kvinnor vill åka, min erfarenhet är att kvinnor har precis den uthållighet som krävs i Vasaloppsspåret.
FÖRRA ÅRET DÖDADE granbarkborren hela
5 miljoner kubikmeter skog i Sverige. Svealand drabbades värst – hela 3,8 miljoner kubikmeter granskog dog här till följd av granbarkborren. Totalt sett har granbarkborren dödat mer än 32 miljoner kubikmeter gran i Sverige sedan sommaren 2018. Det kan jämföras med bränderna sommaren 2018 som tillsammans förstörde cirka 2 miljoner kubikmeter skog. På så vis kan angrepp av granbarkborre ses som en lågintensiv naturkatastrof som pågår år efter år.
Problemen i Svealand var fortsatt mycket stora under året, skadenivåerna låg på ungefär samma nivå som 2021. Allra värst var det i Södermanland och Örebro län där drygt hälften av de totala skadorna konstaterades.
Mellanskog arbetar fortsatt intensivt för att hjälpa medlemmar med granbarkborreskadad skog, av allt att döma kommer angreppen bli omfattande även under 2023. För att hantera de stora volymerna har vi gjort stora strategiska affärer och utökat våra logistiklösningar för att ha kapacitet att flytta virket med både båt och tåg. Efterfrågan på virke är stor och som medlem får du bra betalt för samtliga sortiment, även granbarkborreskadat virke.
Se till att inventera din skog regelbundet så att du upptäcker eventuella angrepp i god tid. Besök vår hemsida och Skogsstyrelsens hemsida för att hålla dig uppdaterad. Gå till: mellanskog.se/granbarkborre samt skogsstyrelsen.se/ granbarkborre.
Mellanskog satsar stort på egna terminaler med både tåg och båt för att på så vis nå en större marknad, bland annat för massaved, och därmed skapa värde för våra medlemmar. När vi i slutet av förra året införde rensorterad björk och rensorterad aspmassaved som standardsortiment i
Värmland och Mälardalen investerade vi i en utbyggnad av terminalen i Kjula utanför Eskilstuna. Utbyggnaden är nu klar och vi har därmed fördubblat ytan i logistikparken från 1,5 hektar till 3 hektar. På så vis har vi bättre plats att hantera fler produkter och en större årsvolym.
MELLANSKOG HAR TILLSAMMANS med Norra Skog, våra medlemmar, medarbetare och samarbetspartners genomfört två insamlingar till förmån för Ukraina genom UNHCR Sverige. Under insamlingen i mars i fjol lyckades vi samla in 242 250 kronor, en summa som dessutom dubblades av Akelius Foundation. I januari i år samlade vi in drygt 111 000 kronor. Därmed har vi tillsammans bidragit med närmare 600 000 kronor till de drabbade i Ukraina. Ingen kan göra allt men att alla kan göra något. Tillsammans kan vi göra mer!
EN MILJON KLÄDESPLAGG gjorda av textilavfall och förnybar skogsråvara. Det blir resultatet av ett samarbete mellan Södra och skandinaviska modeföretaget Lindex. Södras koncept, OnceMore, gör det möjligt att omvandla stora volymer använda textilier till nya kläder och textilier genom att tillföra förnybar skogsråvara. OnceMore-massan produceras vid Södras massabruk i Mörrum. Plaggen kommer att finnas i sortimentet med start i år.
för Ukraina
HELGEN INNAN JUL bjöd familjen Bergström Trolin i Forsa utanför Hudiksvall in barnfamiljer och andra att hugga julgranar till förmån för de drabbade i Ukraina. De uppmuntrade alla som högg en gran att ge ett frivilligt bidrag till insamlingen ”Skogsägare för Ukraina”. Familjen, som tidigare satt upp en slinga med informationsskyltar som en del av satsningen Välkommen till min skog, passade även på att informera om dagens skogsbruk och sitt skogsägande. Mellanskog sponsrade med glögg, pepparkakor och korv och evenemanget lockade hundratalet personer. Resultatet blev 10 000 kronor till insamlingen.
MELLANSKOGFörra året planterade Mellanskog 16 miljoner träd. Läs mer om det och en massa andra intressanta siffror i vår artikel ”Året i siffror” på sidan 12.
Katarina Bäckström berättar om varför hon och sonen Albin Stolpe har valt att gå Mellanskogsakademins instegskurs Detärkulattägaskog. Läs mer om kursen och varför den passar så bra för nya skogsägare på sidan 4.
”Vi vill förstå hur skogen fungerar för att fatta bra beslut. En första målsättning är att hålla en nivå som gör att skogen inte kostar mer än vad vi får tillbaka. Den ska kunna gå runt av sig själv.”FOTO Mellanskog FOTO Södra