TILLVÄXT ÄR VIKTIGT, inte bara i skogen, utan även i samhället i stort. Tillväxt i samhället kan skapas genom innovationer och entreprenörskap, det är nya bolag och nya affärsidéer som till stor del driver utveckling och tillväxt av ekonomin och av BNP. Det förstod man på 80-talet när forskning visade att de flesta nya arbetstillfällen skapades i små företag och inte i de stora bolagen.
Tillväxt kan också gå fel och ske på bekostnad av till exempel hållbar utveckling, vi vet idag att när det gäller samhällstillväxt är inte ohämmad tillväxt av godo. Att enbart se till BNP-tillväxt, utan att tänka på hållbarhet och samhällsnytta eller tillväxt som riskerar klimatet eller sociala rättigheter är inte en samhällstillväxt vi vill eller ska ha. Jag undervisar och forskar i innovationer och entreprenörskap och jag är skogsägare
– innovationer och skog – två tillväxtområden –olika men också lika.
Bland de unga entreprenörer jag möter på universitetet märks en tydlig förändring. Ungdomarna idag kommer i mycket högre utsträckning fram med innovationer för att förbättra samhället, så kallat socialt entreprenörskap, snarare än innovationer för att själv tjäna maximalt med pengar. Precis som i skogen behöver tillväxten för nya organisationer stimuleras, styras och skötas. Vi vill att nya bolag ska växa snabbt, utan att förstöra tillgångar och förbruka resurser på ett ohållbart sätt. På universiteten undervisar vi i entreprenörskap, studenterna får lära sig olika metoder och verktyg för att komma igång med verksamheter av många olika slag. Man får lära sig hur man arbetar i grupp och hur man kan utveckla och växa en idé.
Det finns innovationskontor som hjälper studenter och forskare att hitta rätt idéer och bidrar till att gallra fram de idéer som har bäst förutsättningar att växa. Genom att tillföra saknade resurser och kunskap, en sorts gödsling, så ges nya verksamheter, startup-bolag, snabbare och starkare tillväxt.
Så tillväxt för bolag och innovationer kräver starka idéer (bra plantor), de växer bättre med lite extra resurser (gödsling) och svaga idéer bör plockas bort tidigt (röjning). Igen visar det sig att naturen och skogen har mycket att lära oss människor, även i områden som entreprenörskap och innovation. Det är inte förvånande för oss skogsägare som vet hur smart och hållbar naturen är.
THOMAS ARCTAEDIUS
Affilierad professor i entreprenörskap och styrelsemedlem i Mellanskog
23. INBJUDAN WEBBTRÄFF
24. HÜGELKULTUR
27. KORSORD
12. FRAMTIDENS TILLVÄXTRAKETER
14. MELLANSKOGS MEDLEMSPREMIE
17. SKOGSBRÄNSLE
21. BOKTIPS
28. THOMAS BJÖRKLUND TILL MINNE
29. VD-KRÖNIKA
30. FRÅN SKOGEN
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 4 maj 2020 Krediträntor: Merkonto 0,5 % , likvidfördelning/betalningsplan 0,75 %
Debeträntor: Dellikvid avverkningsrätt 3,25 % , a conto/förskott leveransvirke 5,25 % , dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter)
Redaktionsråd Marie Wickberg, Fredrik Staland, Matilda Kreem, Per Sandberg, Erika Eriksson, Jenny Parnesten, Tommy Grenhage, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martina Eriksson, Cherie Halvarsson, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post fredrik.staland@mellanskog.se. Annonser Display i Umeå 090- 711 525, marten.back@display-umea.se. På omslaget Ludwig Persson Malmhake.
Foto Matilda Kreem. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Forssaprint 2020. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 000 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.
Trots att han tog studenten för bara några månader sedan har han redan fått jobb. Ludwig Persson Malmhake trivs med skogen som arbetsplats och ser fram emot ett spännande yrkesliv i skogsbranschen.
LUDWIG ÄR EN av alla unga som valt att satsa på en karriär i skogen. När kompisarna hemma i Solna sökte till gymnasieskolor i Stockholm valde Ludwig något annat, nämligen Ösby Naturbruksgymnasium i Sala.
– Från början var det inte självklart att jag skulle söka naturbrukslinjen. Tanken väcktes när jag tillbringade skolloven hos farmor och farfar i Hede i Härjedalen. Jag var tolv eller tretton år när mina kusiner, som då gick på naturbruksgymnasiet i Ljusdal, berättade om allt de fick lära sig. De förklarade att det alltid går att få bra jobb i den här branschen, och det verkar helt klart stämma, säger Ludwig.
Att läsa naturbruk med inriktning skog passade Ludwig perfekt. Med stort engagemang tog han till sig av utbildningens alla delar, teoretiska och praktiska, och valde även att lägga till högskoleförberedande ämnen. Hans framåtanda gjorde ett starkt intryck på en av lärarna, Ronnie Jansson, som nominerade Ludwig till Mellanskogs skolstipendium.
Sommarjobbet avgjorde
Efter tre år i Sala är Ludwig tillbaka i Solna. Han trivs att bo nära storstaden, särskilt eftersom han kan besöka släkten i Hede när han är ledig. På så vis får han det bästa av två världar. En stor del av
fritiden ägnar Ludwig åt sitt stora intresse – musik. Musikintresset delar han med pappa Jonny.
– Min pappa är väldigt viktig för mig, berättar Ludwig, han guidar mig och hjälper mig göra kloka val. Jag har tagit efter honom i mycket, han jobbade faktiskt i skogen som ung med att sätta plant och röja. När pappa flyttade till Sala samtidigt som jag skulle söka till gymnasiet föll allt på plats, som att det var meningen att jag skulle söka till Ösby.
Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Skogarna brann. Samma sommar hade Ludwig sitt första sommarjobb på Delta Skog i Härjedalen. Arbetsuppgifterna bestod främst av röjning och jobbet var stundvis krävande. Men Ludwig trivdes, så bra att han kom tillbaka sommaren efter.
– Första sommaren på Delta Skog kände jag att jag var på rätt plats, att jag hade valt rätt väg. Att röja i den hettan var tufft men vi hade kul tillsammans. Stämningen och gemenskapen var bra och chefen såg att jag jobbade hårt och visade sin uppskattning för det. Det är jag fortfarande tacksam för.
Stort ansvar redan från start Idag jobbar Ludwig på Naturskog och trots att han kommer direkt från skolan är han redan arbetsledare. Han uppskattar att cheferna litar på honom och att han, trots att han är ung, får ha så pass mycket ansvar. Den typen av förtroende är något han värderar högt hos en arbetsgivare.
”Första sommaren på Delta Skog kände jag att jag var på rätt plats, att jag hade valt rätt väg. Att röja i den hettan var tufft men vi hade kul tillsammans.”
LUDWIG PERSSON
MALMHAKE
Ålder: 18 år.
Bor: I en lägenhet på sjunde våningen i Solna.
Utbildning: Naturbruksgymnasium med inriktning skog.
Intressen: Natur, musik, träning och träffa kompisar.
Övrigt: Mottog
Mellanskogs skolstipendium 2020.
– För mig är det viktigt att jag känner mig sedd av min chef, att det verkligen lönar sig att jobba hårt. Jag tar gärna ansvar och tycker om att lära mig nya saker. Det är förstås viktigt att ha en bra lön men minst lika viktigt att det går att prata med chefen och att ha roligt på jobbet, säger Ludwig.
Om några år planerar Ludwig att läsa vidare till skogsmästare eller jägmästare men innan dess vill han jobba och skaffa mer erfarenhet. En roll han kan tänka sig i framtiden är som planerare. Under den arbetsplatsförlagda praktiken i skolan var han bland annat på ett skogsbolag i Sveg.
– Jag fick jobba tillsammans med en traktplanerare och trivdes jättebra. Det var roligt att träffa så många människor och att få jobba både ute och inne på kontoret. Jag tror jag kommer ha stor nytta av att kunna röja om jag själv ska planera för röjning och andra skogsvårdsåtgärder i mitt framtida jobb.
– Att jag trivs så bra med jobbet beror på flera saker. Skogen inspirerar mig och det händer att jag kommer på melodier när jag går och röjer. På kvällarna skapar jag låtar och beats åt kompisar och drömmer om att producera åt artister i framtiden, samtidigt som jag jobbar i skogen förstås.
När jag frågar Ludwig vad han anser om skogsbranschen och vad han tror skulle locka fler unga att söka sig hit funderar han en stund och svarar sedan.
– De flesta som växer upp i storstäderna känner nog inte till hur spännande branschen är. Många tror kanske att det bara finns tunga jobb där man smutsar ner sig men så är det förstås inte. Det finns något för precis alla och det går att göra karriär på många olika sätt. Dessutom utvecklas allt väldigt snabbt i och med tekniken – hur många unga skulle inte vilja flyga drönare på jobbet? ¶
Mellanskogs skolstipendium
Mellanskog vill lyfta ungdomar som valt att satsa på ett yrke inom de skogliga näringarna. Därför delar vi årligen ut ett stipendium om 3 000 kr till ett antal avgångselever från landets naturbruksgymnasier. Den nominerade eleven ska uppvisa stort intresse och en tydlig fallenhet för skogliga yrken samt vara en god kamrat och en bra förebild. Årets mottagare var Asko Sarap på Södra Viken, Hampus Persson på Kvinnerstagymnasiet, Jesper Åkerman på Älvdalens Utbildningscentrum, Ludvig Jakobsson på Gotland Grönt Centrum, Ludwig Persson Malmhake på Ösby Naturbruksgymnasium, Oliver Kollin på Slottegymnasiet och Simon Lindström på Uppsala yrkesgymnasium Jälla.
”För mig är det viktigt att jag känner mig sedd av min chef, att det verkligen lönar sig att jobba hårt. Jag tar gärna ansvar och tycker om att lära mig nya saker.”
Vill du öka lönsamheten i skogen? Ett sätt är att öka tillväxten. Här kommer de åtgärder som ger störst effekt på kort och lång sikt.
Tillväxtpotential: Mycket stor – och långsiktig.
Förädling är ett säkert kort om du vill höja tillväxten och samtidigt klimatsäkra din skog för framtiden. Förädlingen fungerar på alla marker och är en måttlig investering.
– Dagens fröplantager ger frön och plantor med 10–24 procent högre tillväxt jämfört med ortens ursprungliga träd. Genom att satsa på förädlat kan skogsägaren välja mellan att antingen få mer volym vid avverkning vid samma slutålder, eller att avverka tidigare med samma volym, säger Finnvid Prescher, senior rådgivare vid Svenska Skogsplantor.
Hurra! Efter åratal av granfröbrist fylls lagerna i Sverige åter på efter en riklig kottblommning. Mellanskogs medlemmar kan pusta ut även om föryngringen ligger några år fram i tiden. Nyligen tecknade föreningen ett långsiktigt avtal med Svenska Skogsplantor för att säkra tillgången till högförädlade plantor.
Tillväxtpotential: Nya studier pekar på högre tillväxt, men framförallt ökar överlevnaden.
Markberedning är ett säkert sätt att få fler plantor att överleva. Konkurrensen från övrig växtlighet minskar, det blir färre skadeinsekter, mindre frostskador och högre marktemperatur. Nya studier från forskningsinstitutet Skogforsk visar även att markberedning utöver att öka överlevnaden även kan öka tillväxten under ganska så lång tid.
– Idag markbereds runt 56 procent av arealen, målet är 80 procent. Att inte mer markbereds beror på att en del marker är svåra att markbereda, eller helt enkelt för små – då kan det vara lönsammare att grönrisplantera, säger Erik Viklund som är skogsvårdschef på Mellanskog.
Kan jag som skogsägare bestämma vilken typ av markberedning som ska användas?
– Som skogsägare kan man alltid fråga efter markberedning som är anpassad till ståndorten. På till exempel en stenig moränmark kan harven vara lämpligare än högläggare. Men det är inte alltid helt lätt att få den optimala metoden. Idag har skogsbruket brist på duktiga markberedningsförare, maskiner och entreprenörer. Så ibland kan man tvingas till kompromisser, säger Erik Viklund.
Tillväxtpotential: Stor och långsiktig om den utförs ambitiöst.
I spåren av avverkningarna av granbarkborreskadade bestånd frågar sig många skogsägare vilket trädslag de ska plantera i framtiden. Gran som planterats på alltför mager mark har drabbats hårt. Historiskt har det i delar av Mellanskogs område planterats gran på tallmarker för att minska risken för betesskador av framförallt älg. – Jag kan förstå att man som skogsägare är tveksam till att investera i tallplanteringar med tanke på att risken för betesskador är stor i många områden, säger Erik Viklund. Men riskerna är stora att granen stannar av i tillväxten och drabbas av skador. Att plantera gran i stället för tall innebär dessutom att fodermängden i landskapet minskar vilket ytterligare ökar betestrycket på den tall som finns. Så grundrådet att plantera rätt trädslag på rätt mark, så kallad ståndortsanpassad planering, håller fortfarande.
Tillväxtpotential: Stor.
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att skogens värde ökar när den röjs. Genomsnittet för hur många gånger medlemmarnas skogar behöver röjas är 1,5 gånger. På en del marker räcker det med en röjning, men på många bördiga marker behövs flera. Det är egentligen inga nya tips; röj i tid och röj hårt. Ändå släpar röjningen efter i hela landet.
– Det finns flera orsaker till detta. Många skogsägare har en hög ambitionsnivå och vill röja på egen hand, och med enkla medel går det att göra ett bra jobb. Efter ett tag upptäcker de dock ofta att tiden inte räcker till, så ta gärna hjälp av Mellanskog. Ju bättre du ligger till tidsmässigt desto billigare och bättre blir röjningen, säger Erik Viklund.
Tillväxtpotential: Mycket stor för barrträd i slutavverkningsbestånd.
Säkert, effektivt och välbeprövat. Kvävegödsling är en av de mest lönsamma investeringar man kan göra som skogsägare. Efter gödsling ökar trädens tillväxt i cirka 10 år och avkastningen brukar vara cirka 10–15 procent.
– Det här är en tillväxtåtgärd som vi nyttjar för lite. På Mellanskog kvävegödslas mellan 400 och 700 hektar per år, men det skulle snarare kunna ligga på ett par tusen, säger Erik Viklund.
Det största hindret idag är nog nog okunskap om hur lönsamt det är, men också logistiken och kostnaden. Majoriteten av gödslingen sker med skotare med påkopplat aggregat, därför krävs stora arealer eller samverkan mellan skogsägare för att få ned ställkostnaden. Dock finns det forskningsprojekt och privata initiativ som ser på möjligheter att använda till exempel drönare vid gödsling.
Röjningen måste öka för att styra produktionen till framtidsstammarna. Och till rätt trädslag! Där tallarna betats och granen inte utvecklas som tänkt måste vi prioritera lövet. Vi måste också röja tidigare – det ger stabila, vitala bestånd och sänker medlemmarnas röjningskostnader.
Som medlem i Mellanskog sitter du på en väldig potential när Sverige ställer om till en grönare framtid. Nu satsar föreningen på tillväxten för din skog och din framtida avkastning. Möt Ingemar Öberg som hoppat på tillväxtsatsningen.
VARKEN MARKBEREDNING ELLER plantering var några självklara åtgärder för Ingemar Öberg när han köpte gården på 80-talet. Tvärtom. Markerna runt Årsunda i södra Gästrikland är en förlåtande mix av finjordsrika moräner och sediment, där självföryngringen går till.
Bytte metod
– Men när jag väl började testa en kombination av markberedning och plantering insåg jag att det snabbar upp etableringen med flera år. Visst är det dyrare, men förutom den kortare omloppstiden så drar plantorna ifrån vegetationen. Det säkrar
föryngringen på ett helt annat sätt än tidigare. Och självföryngringen slår till fint i mineraljorden som ett komplement till planteringen, såväl tall, gran och björk – riskspridning på köpet!
Grävmaskin – fixar det mesta
Markberedningen sker med grävmaskin, det är skonsammare än harv. Ingemar och hans fru Bodil är noga med att det ska vara trivsamt i skogen. De finjordsrika markerna kräver en del skyddsdikning och så passar de på att utöka vägnätet.
– Vägar är bra. Även för skogsvården – nog blir det mera röjt när man kan åka ända fram.
Är det något du ångrar?
– Det blev mycket gran på fel mark i spåren av 80-talets älgexplosion. I backspegeln borde alla ha fortsatt med tall på tallmark. Du såg ju alla tallföryngringar på vägen hit och inte är det några skador att tala om. Skadorna sprids ut när många fler satsar på tall.
– Så nu är jag noga med ståndortsanpassningen. Träden växer ju bäst där de passar av naturen. Annars ökar avgångarna – och tillväxten sjunker. Då är ju skogsvårdsinvesteringen bortkastad! ¶
Det finns några potentiella tillväxtraketer som står och väntar i kulisserna. Erik Viklund listar några av de mest lovande projekten som ska sätta fart på tillväxten.
VILKA RISKER ÄR du som skogsägare beredd att ta? Traditionellt när man talar om riskspridning inom skogsbruk nämns olika trädslag.
– Visst, ensidig satsning på gran ger en ökad risk samtidigt som lönsamheten kan vara fantastiskt bra. Men att få en risk nära noll och maximerad lönsamhet är svårt, säger Erik Viklund, skogsvårdschef i Mellanskog.
Det finns även ett annat sätt att se på riskspridning, menar Erik.
– Gammal skog är ett högriskprojekt där risken för röta, granbarkborrar och vindskador ökar med åldern. Bankboken kan med andra ord holkas ur väldigt fort. Och har man stora arealer oröjd skog ökar risken för snöbrott. Med rätt skötsel kan du som skogsägare minska riskerna för oförutsedda händelser och hålla en god lönsamhet.
Precisionsmarkberedning
Fult men nödvändigt. Så kan skogsägares uppfattning om markberedning sammanfattas enligt en färsk enkätundersökning från Skogforsk. Fler skogsägare efterfrågar nya metoder – något som snart kan bli verklighet. Först ut att testa är ett planteringsaggregat som går att koppla på ett skogsfordon med bra terränggående förmåga. Tanken är att planteringsaggregatet enbart markbereder fläcken där plantan sedan ska planteras.
– Genom att markbereda så pass lokalt sker en energibesparing jämfört med att exempelvis harva hygget. Dessutom bör man kunna få till högkvalitativ plantering med bättre överlevnad än i dag, säger Olle Gelin, forskare vid Skogforsk som står bakom projektet.
Mindre energiåtgång betyder även att storleken på maskinerna skulle kunna krympa och minska risken för körskador.
Erik Viklund ser stora möjligheter med projektet.
– Vi behöver utveckla en billigare markberedning med mindre markpåverkan, och rejäl omrörning på den lilla fläcken där plantan ska stå. Markberedningen skulle också behöva bli lättare att automatisera. Det skulle också öppna upp dörren för självgående planteringsrobotar och mekaniserad plantering, säger han.
Vegetativ förökning och somatisk embryogenes
Istället för att odla frö i plantager används rotade sticklingar för att massföröka unga granplantor. Dessutom har en ny metod utvecklats för att massproducera skogsplantor, somatisk embryogenes (SE). SE-plantor växer 30 procent bättre än oförädlat material. Då massproduceras embryon från vanliga frön som förökar sig i laboratorium. Automatiserad produktion av så kallade SE-plantor av gran är inom räckhåll. Nu finns planer på massproduktion.
– Det är fortfarande en bit bort att få ett storskaligt genomslag i det dagliga skogsbruket, men har stor potential och är det mest spännande
som sker på förädlingssidan, säger Erik Viklund. Idag begränsas användningen av SE-plantor i skogsvårdslagen.
Revansch för mekaniserad röjning?
Intresset för mekaniserad röjning har åter vaknat till liv, framförallt på grund av ökande bristen på arbetskraft inom skogsvård. Ett problem för mekaniserad röjning har varit att timkostnaden varit för hög när röjningsaggregat satts på skördaren. Men det finns några projekt på gång, som visar en viss potential för att inte begrava drömmen om mekaniserad röjning. Bland annat har Skogforsk visat att rotryckning ger mindre lövuppslag. ¶
I början av juni införde Mellanskog en medlemspremie på timmer. Det innebär att medlemmar får ett tillägg på 30 kr/m3to på alla sågbara sortiment av barr i hela Mellanskogs område. Premien är ett led i Mellanskogs strategi att stärka fördelarna med medlemskap i föreningen.
– DET SKA LÖNA sig att vara medlem i Mellanskog. Vi lever i osäkra tider, att i det läget kunna införa en premie för våra medlemmar känns väldigt bra, säger Fredrik Munter, vd på Mellanskog.
Men hur sätter man egentligen priset på virke. För en skogsägarförening är frågan central – målet är att skapa så mycket värde som möjligt för medlemmarna, men precis hur och när förändringar ska göras är en svår avvägning.
– Prissättningen behöver spegla marknaden och det som skapar störst värden för hela föreningen. Om vi kan leverera rätt virke vid rätt tid kommer vi att kunna göra lönsamma affärer, därför anpassar vi avverkningen efter våra leveransavtal och affärsmöjligheter, säger Lars Magnusson som är virkeschef på Mellanskog.
Samtidigt betonar Lars att det finns en rättviseaspekt som föreningen ska hålla högt.
– Vi ägs av våra medlemmar, de ska behandlas rättvist. Det ska dessutom vara lätt att förstå hur prissättningen ser ut och vilka premier som finns.
Under året har Mellanskog bedrivit ett projekt för att klargöra vilka principer som ska gälla för prissättningen framåt (se faktaruta). Nästa steg, säger Lars Magnusson, är att se över hur prislistorna är utformade.
– Det behöver bli betydligt lättare att förstå vad som står i våra prisblad. Skogsägare förväntar sig, med rätta, både transparens och begriplighet av Mellanskog.¶
MELLANSKOGS PRISSÄTTNING SKA
…vara transparent, enkel och rättvis
Mellanskogs prestationer* går att följa och utvärdera. Pris och premier är tydliga och förutsägbara. Alla medlemmar behandlas lika.
…belöna medlemskap
Prissättning och Mellanskogs agerande gynnar alltid i första hand medlemmarna. Prissättningen är därför tydligt differentierad mellan den som är medlem och den som inte är det.
…skapa värde för hela föreningen
De sortiment och prestationer* som skapar störst värde för föreningen som helhet betalas bäst. Prissättningen stärker föreningens ambitioner att växa och utvecklas.
*En prestation ur ett skogsägarperspektiv kan tillexempel vara mark med hög bärighet eller trakter i närhet av industri. För Mellanskog som förening kan en prestation vara skogsgårdens lönsamhet, leveransprecision eller effektivitet.
Välkommen till KompetensCenter Skog i Värnamo
Här kan du se och provköra vårt samlade utbud av skogsmaskiner och tillbehör för skogen. Ta kontakt med din säljare för ett besök.
Vi erbjuder ett helhetskoncept med flexibla lösningar som passar dina ändamål. Ett komplett sortiment, starka samarbetspartners och en rikstäckande service – Lantmännen Maskin är det naturliga valet för dig som arbetar i din egen skog. Reservdelar, tillbehör och service är också viktigt. Vi ger dig allt på ett ställe. Välkommen att kontakta oss!
Följ oss på sociala medier
Det svänger snabbt på energisidan. För fem år sedan var intresset för skogsbränsle svalt – nu ökar efterfrågan och Mellanskog är väl positionerade för att hantera betydligt större bränslevolymer. Och det behövs.
TORVEN FASAS UT, liksom en del kvardröjande fossila bränslen. Pandemin orsakar störningar i byggbranschen, som i sin tur slår mot tillgången på rivningsvirke. Klimatpolitiken gör att länder börjat bränna sina egna sopor och en begynnande virkesbrist i Sverige gör att skogsindustrin glatt kokar pappersmassa av ved som tidigare gått till energi.
De största volymerna finns utanför den viktigaste bränslemarknaden i Mälardalens storstadsregion. Men lösningen finns redan på plats.
– Bioekonomin är här och den skapar konkreta värden för våra medlemmar, konstaterar Staffan Dalbrink, biobränslechef på Mellanskog. Nyckeln är vår logistiksatsning där vi lagt över volymer från lastbil till tåg. I takt med att vi öppnat terminaler har våra medlemmar kunnat öka uttaget av skogsbränsle. Men jag vill understryka att det ännu finns en ointecknad potential att öka bränsleskörden i just Mälardalen, nära de stora förbrukarna.
Effektiviserar kedjan Mellanskog investerar också i att ytterligare öka skogsägarnas lönsamhet i bränsleaffären. Skogsentreprenörerna har fått finslipa sina drivningsmetoder för att bli ännu effektivare när grenar och toppar allt oftare är en naturlig del av skörden. Produktionsledare och skogsinspektorer har drillats i hur alla länkar i skogsbränslekedjan ska skötas för att uppnå högsta möjliga effektivitet och bränslekvalitet.
– Vi levererar en betydligt jämnare bränslekvalitet idag, jämfört med för några år sedan, berättar Sara Hedström, som är produktionsledare för bränslesegmentet i Västmanland. Vi har blivit bättre på att hålla ihop hela bränslekedjan från planering, skördning och skotning till väglager, flisning och transport.
– Det handlar om att alla inblandade kommunicerar bättre, eftersom den som är före i produktionskedjan skapar förutsättningar för nästa länk. Funkar det inte för man en
dialog om det – och man får beröm om det funkar bra! Det här skapar också trygghet hos våra bränslekunder, det märks tydligt i våra relationer, tycker jag. ¶
3 faktorer för hetare bränsle
Klimatpolitiken
Europa ställer om från fossil energi till bioenergi. Det politiska trycket att använda inhemsk råvara i energiproduktionen ökar. De länder som svenska värmeverk fått avfall från eldar volymerna själva. Här i Sverige fasas de sista fossila bränslena ut och prognoserna visar på lägre torvförbränning.
Konjunkturen
I samband med pandemin viker den europeiska byggmarknaden. Mindre RT-flis (returträ och rivningsmaterial från byggen) riskerar att nå energisektorn. Men som i punkten ovan eldar fler sitt eget byggavfall – Storbritannien exporterar till exempel mindre RT-flis nu.
Massabruken
Satsningarna på ökad produktion vid flera skogsindustrier i Sverige gör att det går åt mer massaved. Den nya klassningen av massaved tillåter också att virke som förut eldats nu kokas istället.
Sammantaget kan värmeverken inte i samma omfattning som tidigare förlita sig på restprodukter, avfallsimport och massaved. Man säkrar istället skogsbränsle med regionala, pålitliga leverantörer som Mellanskog.
”Viskapar trygghet för våra bränslekunder.” Sara Hedström, produktionsledare ”Bioekonomin är här och den skapar konkreta värden för våra medlemmar.” Staffan Dalbrink, biobränslechef
– Skogsägarna är positiva till att ta ut grot, konstaterar Andreas Andersson medan han servar hydrauliken i sensommarhettan.
Andreas Andersson på Salbohed Skog AB är en av alla de Mellanskogs samarbetspartners som fått slipa på sin grotanpassning tillsammans med Skogforsks instruktör Anders Mörk. Syftet är att bli ännu effektivare och kapa kostnaderna i hela produktionskedjan.
– Det är bra att diskutera sitt arbete med en instruktör – oavsett hur mycket man har jobbat med en sak så är det alltid värdefullt med en finslipning, säger Andreas.
– Nu grotanpassar vi de delar av hygget som bär maskinerna och där vi inte behöver riset att köra på. Att köra risat ger en bättre komfort och sliter inte lika illa på band och kedjor, med en bättre arbetsmiljö och ekonomi för oss entreprenörer. Och riset behövs verkligen där det är fuktigt, annars
blir det lätt körskador. Å andra sidan kan vi jobba verkligt effektivt med riset på ytorna där det skördas.
– Skogsägarna är positiva. Det blir lättare att promenera, att smyga på jakten och det blir enklare och effektivare att plantera när riset är bortkört. Med det här skonsamma sättet att inte ta ut grot på alla delar av hygget blir det också färre körskador. Det är viktigt för skogsägarna, förklarar Andreas. ¶
– Vi har nyss avverkat ett granbestånd som drabbats av granbarkborre och då även skördat groten. Det brukar vi göra. Jag rådgjorde som vanligt med min skogsinspektor Mattias Zettergren och Mellanskog gjorde ett väldigt bra jobb, förklarar Magnus von Unge.
– Dels ger groten förstås en intäkt, kanske högre just för oss nära förbrukarna här i Mälardalen. Dels finns det en social aspekt –skogen blir mer tillgänglig, både för oss själva och för alla andra som rör sig här i markerna nära Västerås.
– Nackdelen är ett mindre tapp i tillväxt, eftersom näringsämnen förs bort i och med grotskörden. Det innebär i princip att nästa skogsgeneration får stå kvar ett par år till för att producera lika mycket virke, men det ligger långt in i framtiden och grotintäkten får vi nu. Man får väga för och emot.
Vad blir det efter granen?
– Det blir en mix. Monokulturernas tid är förbi, tror jag. Skadegörarna får det svårare när vi skapar blandskogar, och i våra bestånd finns skilda markförhållanden, där olika träd passar olika bra. De avverkningar vi har gjort på senare tid är främst utpräglade granåkrar, och de arealerna ställer vi om för att öka riskspridning och klimatanpassning. ¶
“Man får väga för och emot”Magnus von Unge är nyss pensionerad från sin tjänst som professor i medicin vid Oslo Universitet och hinner nu engagera sig mer i sitt skogsägande.
• 9,5 tons vagn
• Vikkran 6,5 meter räckvidd
• Kontrollventil mekanisk lättvikts
4-XY + 4 EL on/off
• Hydrauliska stödben
• Ramförlängning inklusive ett par stöttor
• Radiovinsch
• Brytblock på kran
179.900:-*
Vi visar nya Malwa 560H skördare på följande platser mellan 11 och 25 oktober: Arboga, Hudiksvall, Ockelbo, Rättvik, Sunne och Uppsala.
Tider, adresser och fler platser finns på vår hemsida www.malwa.se och i sociala medier.
Mycket av utvecklingsarbetet har vi som vanligt gjort i samarbete med markägare som driver på för mera skonsam gallring och virkesrika bestånd och förare som kör våra maskiner varje dag.
Just det, vi slipar på diamanten tillsammans. Tack till er alla!
Först ut blir skördaren, 560h, som får en ny, miljövänlig motor, nyutvecklad kran, ny front plus ytterligare ett stort antal förändringar*.
Du är mycket välkommen!
*/ På vår hemsida, malwa.se, finns från och med oktober bilder, teknisk specifikation och beskrivning av 4.0-maskinerna.
Stoltheten och glädjen att laga till ett villebråd som man fällt själv är svårslagen. Kan man servera en spännande jakthistoria till är upplevelsen fulländad. Även om man inte jagar själv är råvarorna från skog och mark den bästa grunden för en bra måltid. Tack vare vårt karga klimat får vi en trög, kämpande utveckling med komplexa smaker. Anders Levén är en av Sveriges mest namnkunniga kockar, känd från tv, radio och tidningar. I snart trettio år har jakt och vilt varit hans stora intresse. Här bjuder han på ett femtiotal recept för alla som jagar och älskar smaken av vilt. Rätter som både jaktlaget och familjen kommer att älska!
Av: Anders Levén
Fotograf: Magnus Skoglund
Förlag: Bokförlaget Semic * Boken finns att köpa i bokhandeln och du kan även vinna den i vårt korsord på sidan 27.
Whiskyn och den rökta chilin ger detta en härlig bbq-smak – för en ”vildare” tacokväll. Friterade, spröda tunnbrödskex är en delikatess till. Du kan enkelt göra dem själv genom att skära mjukt tunnbröd i remsor och fritera dem gyllene i 180°C het olja. Låt dem droppa av på hushållspapper.
4 portioner
· 1 gul lök
· 2 vitlöksklyftor
· 1 färsk majskolv
· 3 tomater
· ca 3 dl kokta små svarta bönor
· 1 anchochili
· 600 g älgfärs
· smör och olivolja till stekning
· 1 msk paprikapulver
· 1 ½ dl Heinz chilisås
· 1 msk chipotlepuré eller torkad, smulad chipotle
· 6 cl whisky, t ex Tallisker
· 2 dl vatten
Till servering Friterat tunnbröd och isbergssallad.
Skala och hacka lök och vitlök fint. Skär loss kornen från majskolven och tärna tomaterna fint. Skölj bönorna och blötlägg anchochilin en stund. Fräs köttet i smör och olja i en rymlig gryta. Ha i lök och vitlök, råa majskorn, tomattärningar och små svarta bönor. Hacka anchochilin fint och ha i också den, tillsammans med paprikapulver, chilisås och chipotlechili. Avsluta med whisky och vatten och låt allt koka i minst 20 minuter. Smaka av med salt och peppar. Späd eventuellt chiligrytan med lite vatten så att konsistensen blir efter behag. Servera med friterat tunnbröd och sallad.
Som gigantiska larver slingrar de sig fram längs marken. På Arthur Sevestres gård i Råda, Värmland, finns tre stora hügelkulturer. Här växer det massor med grönsaker – på gammal ved.
HÜGELKULTUR ÄR ETT begrepp som kommer från permakulturen. Det innebär att man bygger odlingsbäddar på höjden som inte kräver mycket skötsel, men ökar jordens mullhalt och förbättrar dess vattenhållande förmåga. Idén är att efterlikna naturen. Genom att odla på höjden skapas fler mikroklimat och större odlingsyta. Idag är det en trend som plockas upp av fler och fler trädgårdsodlare.
Mycket odling på liten yta
Arthur Sevestre började odla för 12 år sedan. Han har ett intresse för permakultur och bygger idag upp sin gård ”Två Ekar Gård” i Värmland enligt principerna för restoration agricultur. På gården finns tre stora hügelkulturer. När Arthur startade sin nuvarande gård var hügelkulturer en av de första sakerna han anlade. De lockade för att de helt enkelt såg kul och intressanta ut. Under åren har hügelkulturerna producerat massor av mat!
– Du ska kunna odla mycket på en plats, det är målet. Det ska fungera bättre än vanliga odlingsbäddar. Utan gödning och utan bekämpningsmedel, utan att du behöver vattna dem, säger Arthur.
Idéen med hügelkulturer kom dock inte till som en odlingsmetod, utan som en lösning på att ta reda på gammalt virke från skog. Den österrikiske permakulturläraren Sepp Holzer utvecklade metoden när han ville ta reda på stockar och grenar på de branta slänterna i Österrike. Genom att använda stockarna som kärna i en odlingsvall, fick Sepp inte bara undan dem enkelt utan de fungerade också som kolkällor och producerande odlingsplatser i många år framåt.
Så anlägger du en hügelkultur
En hügelkultur kan anläggas var som helst. Om den läggs från väst till öst ger det maximalt med södersol på en sida, vilket är toppen för
värmekrävande plantor, och mer skugga på den norra sidan. Läggs hügelkulturen från norr till söder fördelas ljuset mer jämt. Hügelkulturen läggs i en slingrande S-form, som gör att ljuset reflekteras maximalt in mot växterna. Längden bestämmer man själv.
Om du ska anlägga en hügelkultur, räkna med att det behövs mycket material. Vallarna ska vara minst 1,5 meter höga när de anläggs. De sjunker mycket snabbt de första åren. Vinkeln på sidorna ska vara minst 45 grader för maximal effekt.
Botten består av murken ved eller stockar.
Placera dem liggande, eller korta av dem och ställ dem upp för att få upp ännu mer fukt via ändträt mot marken. Ofta rekommenderas att gräva ner stockarna ca 60 centimeter för att få dem att ligga stabilare. Om anläggningen görs på en gräsmatta är det praktiskt att gräva bort grässvålen där du lägger stockarna.
Därefter fyller du på med gammal sly och mindre ved, men det gäller att få det tätt. Du behöver fylla upp ordentligt mellan träet så att det inte blir stora lufthål. Om du har grävt upp grässvål lägger du tillbaka den i detta lager, med gräset nedåt. Det kan vara bra att kila in större pinnar som extra stöd från sidorna. Efter detta lager fyller du på med olika organiskt material som gödsel, urin, ull, kompost. Använd det du har till hands.
– När jag bodde i Skottland använde vi mycket sjögräs. Jag saknar det, det var så bra, berättar Arthur.
Allra sist toppar du med jord eller odlingsbar kompost. Efter det är skötseln mycket enkel. Du behöver i princip inte göra någonting alls, inte ens vattna. Bara odla. Högst upp på bädden är det varmt och torrt, medan det längre ner längs sidorna blir fuktigare och svalare.
En del använder hügelkulturer för att ta reda på träd och sly som behöver tas ner på den egna tomten. Det kan vara ett smart sätt att både öppna upp trädgården och samtidigt skapa odlingsmöjligheter. På samma sätt kan gallringsrester användas efter röjning av skog.
Arthur berättar att det kräver en del planering för att göra hügelkulturer i större skala för att kunna ta hand om en stor mängd stockar och grenar, men att han ser stora vinster med det om det skulle gå att få till. Om man har maskiner att flytta virket med blir också anläggningen mycket enklare än vad det är för en hobbyodlare i sin villaträdgård.
– I köksträdgården är hügelkulturer ett roligt, mindre projekt, särskilt om du har vatten i närheten. Det växer mycket bättre än i vanliga bäddar och det är spännande att utforska de olika mikroklimaten, förklarar Arthur. ¶
En hügelkultur pryder sin plats på de flesta ställen. Den här byggdes i år och är nu en vacker blickpunkt och vindskydd framför vidderna kring Råda.
Bra att odla på en hügelkultur
En svårighet med att odla på hügelkulturer är att i vårt klimat rinner mycket av matjorden bort om våren, om det inte finns rejälare plantrötter som håller fast den. Det är därför bra att odla perenna växter vars rötter hjälper till att hålla fast jorden. Några förslag är sparris, rabarber, jordgubbar, gräslök, perenna örter och bärbuskar.
Om du vill skapa skydd mot vind, insyn eller buller kan du gärna blanda upp det med höga växter som solrosor eller jordärtskockor.
På stockarna finns också spännande möjligheter att odla svamp.
Källor
Permakultur – Framtiden i din trädgård av Ylva, Johan och Siri Arvidsson.
Skogsträdgårdsboken – Odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg.
En huggarvagn från Moheda eller Mowi håller för att brukas i skogen år efter år. När du byter in den kan du glädjas åt ett högt andrahandsvärde – en begagnad huggarvagn från FTG är eftertraktad! Se alla våra modeller på www.mowi.se och www.mohedasystem.se
FTG Cranes AB • 668 40 Bäckefors • 0521-26 26 30 • www.ftgforest.com
Conniflex appliceras direkt i plantskolan och skyddar mot snytbaggeangrepp de två första växtperioderna när plantan är som mest sårbar. Det är den mest beprövade skyddsbehandlingen och resultaten talar sitt tydliga språk.
Ett klokt val för dig och din skog.
conniflex.se
skogsplantor.se
SISTA KONTAKTEN
TAKLÖK
BRIE
KAN BRUKAS FÖR BEFRUKTNING UNGEFÄR
ÄR 3-5 METER LÅNG
GÖRA TRIX VÄLDIGT VATTEN NOMINERAS
JÄTTETAVLORNA
SOCIALISTISKT SLAGORD AVENYER
GRENAR OCH TOPPAR
ÄLDRE SLÄKTING
GÖRA MOS PÅ BIL I LYON
MOTTAGARE KRISTEN
SUFFLETTVAGNAR
SPEJARE DIREKT POTPURRIERNA
RUNE MOBERG
CYPRESSBUSKE REST GOTT OM KRITA & FROST
FRID SKAMHÖRNAN PASSA
KÄNSLIG FÖRTJÄNST FÖRR UTSLAG
FÖR F.D. DRINKARE
KORT AVSTÅND STRÖMNINGEN
VERKAR INSPIRERANDE
FRITT BEMANNAS I DESSA TIDER
MATFISK
SPELAS DET PÅ VERITABEL EU FÖRE EU
RYSSFLOD & REDE IHOP
SLINGRAT SIG TOG EN STRAFF
FÅTÖLJNAMN VRIDIT I BOTTEN ÖKAR PLANTORNAS CHANS ATT
SKOPAN GÅ
RIK HÖLL UT
OXUDDE 1342
Bland de rätta svaren lottar vi ut fem exemplar av Anders Levéns kokbok ”Att laga älg och annat vilt” med vackra bilder av fotografen Magnus Skoglöf. Perfekt inför hösten jakter för här bjuder Anders på ett femtiotal recept för alla som jagar och älskar smaken av vilt. Du kan läsa mer om boken på sidan 21.
Mejla orden som bildas i de gröna rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 23 oktober.
PEKANTYP SKÄR
Vinnare nr 2, 2020
Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren, som vunnit varsitt exemplar av Lisen Sundgrens nya bok ”Äta vilda växter”. Grattis!
Lena Ek, Kungsör, Torbjörn Arven, Edsbyn, Tony Mellgren, Karlstad, Sixten Larsson, Nås och Kristina Bäckmarker Jansson, Bengtsfors.
Rätt svar i förra numret är: I ETT BLOMSTERHAV och MUNTERHET MED KVALITET.
kokbok
”Att laga älg och annat vilt”TILL MINNE
MELLANSKOGS TIDIGARE ORDFÖRANDE Thomas
Björklund har lämnat jordelivet. Thomas var född 1948 och verkade hela livet med sin barndomssocken Bjursås som nav i tillvaron.
Thomas Björklund hade många strängar på sin lyra. Gemensam klang i hans engagemang gav naturen och människans långsiktiga samspel med allt annat levande på vår planet. Som skogsägare klev Thomas fram som en tydlig och hängiven företrädare för familjeskogsbruket. Han valdes till Mellanskogs ordförande 1999 och var starkt drivande för Mellanskogs utveckling. Mellanskog, som då sträckte sig över Dalarna, södra Norrland, Mälardalen och Gotland, förenades med Västra Skogsägarna till dagens vidsträckta förening med 26 000 medlemmar och 3 miljarder kronor i omsättning. Under Thomas tid som ordförande skedde även den, då mycket överraskande, fusionen mellan Mellanskogs och LRF:s sågverksbolag Mindab och statliga Assi Domän Timber som tillsammans bildade trädindustriföretaget Setra Group AB.
Som Mellanskogs ordförande var Thomas Björklund varmt engagerad i näringspolitiska frågor, för skogsägarnas möjlighet att med frihet under ansvar bruka sina skogar och leverera råvaror till gagn för hållbar samhällsutveckling. Han tillhörde den nationella Skogsägardelegationen hos LRF Skogsägarna och var flitig debattör på scener och i tidningsspalter.
När Thomas Björklund år 2006 lämnade rollen som Mellanskogs ordförande, fortsatte hans medverkan i skogliga sammanhang hemma på den egna gården i Bjursås, i Mellanskogs skogsbruksområde i södra Dalarna och som styrelseledamot i olika träindustriella förtag, bland annat som ordförande för Balungstrands Sågverk. Hans eget företagande rymde bredden från skotillverkning till besöksnäring.
För många är Thomas Björklund också känd och respekterad för sitt genuina arbete i hembygdsrörelse och viltvårds- och jaktsammanhang.
Thomas Björklund hade ett brinnande intresse för hållbart skogsbruk och inhemsk förädling. I själ och hjärta var han en föreningsmänniska som ville – och kunde – samla många människor i gemensamt arbete. Vi i Mellanskog ska verka i hans anda. ¶
Karin Perers, Mellanskogs föreningsordförande
Göran Engström, Mellanskogs ordförande i södra Dalarna
EN AV TJUSNINGARNA med att vara skogsägare är att få se skogen växa och utvecklas. Tillväxten syns inte från dag till dag, även om det kan tyckas så när toppskotten sträcker sig mot solen i juni. När årsring läggs till årsring blir tillväxten påtaglig och vi häpnar över hur landskap förändras över ett par årtionden. Särskilt tillfredställande är att få skörda frukterna av eget arbete, att exempelvis få gallra det skogsbestånd som en själv planterade och se skogen växa fram, förhoppningsvis på det sätt som var planerat.
Jag fascineras över hur det aldrig slutar växa i skogen, oavsett vad vi människor tar oss till. Det är ett myller av arter och liv som växer, vissa konkurrerar - andra samarbetar. Den som är målmedveten och aktiv kan styra tillväxten för att uppnå sina mål med skogsägandet. Men i skogen växer det även utan målmedveten skötsel, resultatet blir bara ett annat och sannolikt inte vad som förväntats.
Ett av Mellanskogs medlemslöften är att alla ska få vara skogsägare på sitt sätt. För mig betyder det att det inte finns något ”rätt” sätt att äga eller sköta skog, det avgör var och en. Mellanskog ska genom rådgivning och stöttning hjälpa till med vad som är rätt för dig. En oskött skog kan vara helt ok – så länge det är ett resultat av ett aktivt beslut.
Till skillnad från skogen så växer inte Mellanskog av sig självt. Tillväxt i en förening som vår måste heller inte vara ett självändamål. Tillväxten ska kunna motiveras av att den bidrar till föreningens vision och skapar värde.
Mellanskog har ställt upp mål för tillväxt i både medlemsantal och virkesvolym. Helt enkelt därför att en sådan tillväxt gynnar och stärker föreningen och befintliga medlemmar.
När Mellanskog talar för en allt större andel av de mellansvenska skogsägarna så blir vi en allt viktigare röst för politikerna att lyssna på. Med en växande virkesvolym blir vi effektivare, starkare i förhandling och lönsammare. Tillväxt är därför något att sträva efter, både i skogen och vår förening.
Det är inte så lätt att se hur Mellanskog växer från dag till dag. Men för varje månad som nu passerar ansöker fler skogsägare om medlemskap än vad som utträder. Medlemsantalet växer stadigt och när årsring läggs till årsring kommer vi att häpna över vad en starkare förening har kunnat åstadkomma. ¶
ETT TIPS FÖR dig som vill veta mer om skog. På www.skogskunskap.se hittar du fakta och instruktioner om skogens skötsel, skogsbilvägar, filmer, kunskapstester och räkneverktyg för din skog. Skogskunskap drivs av Skogforsk tillsammans med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. MELLANSKOG
Drängsmarks vatten- och ångsåg
Vid Sädesbäckens såg står att läsa ”Fornlämningar är spår i landskapet som vittnar om verksamheten i gamla tider. De ger kunskap om forna tiders livsvillkor, seder och bruk – hur människor levde, vilka redskap de använde, vad de odlade och vad de åt, samt hur de begravde sina döda”.
VIKINGASKEPPEN BYGGDES AV täljbräder, Vasaskeppet av kransågat virke och våra hus och lador av virke från vattensågar, ångsågar och vädersågar. En gång i tiden uppfördes vattensågar för husbehov varhelst det fanns ett vattendrag. Man sågade ofta dygnet runt när vårfloden gav tillräckligt med vatten.
cirka 5 000 vattensågar och drygt 50 ångsågar. Idag finns några av dessa kvar som byggnadsminnen men de flesta är under förfall och är snart borta.
Vi har rest från Hässleholm i Skåne till Vittangi i Lappland. Vi har träffat många entusiastiska män och kvinnor som bidragit med kunskap och guidningar. Många av de besökta sågverken är idag i liv tack vare hembygdsföreningar och ofta tack vare en enskild, driftig person. Vi har lärt oss mycket av vad som en gång pågick i vårt land.
Mats Nylinder och Hans Fryk
Bäckar och åar dämdes. I slutet av 1800-talet installerades elgeneratorer vid sågarna som gav ljus i byarna. Det har säker byggts mer än 10 000 vattensågar i vårt land.
I mitten på 1800-talet fanns det fortfarande
Denna bok ger en inblick i sågverksindustrins utveckling fram till början av 1900-talen och en beskrivning av de flesta kvarvarande vatten-, ångoch vinddrivna sågverken i landet. Vi har besökt drygt 140 sågar och i skrift behandlat 101 av dem. Boken tillägnas alla som vårdar våra kulturminnen. AV BOKENS FÖRFATTARE: MATS NYLINDER OCH HANS FRYK
Boken som är inbunden och på 282 sidor, kan beställas genom Mats Nylinder
Mail: M.Nylinder@telia.com
Tel: 070-556 32 08 Pris: 498 kr inkl. moms, porto tillkommer.
ÅRETS SKOGSKURS FÖR tjejer, arrangerad av studenter från SLU, kunde glädjande nog genomföras trots Corona. Kursen innebar bland annat en översyn där deltagarna fick träffa representanter för olika delar av skogsbrukets olika yrken vilket var mycket uppskattad av deltagarna och flera uttryckte att de gärna jobbar i skogsbranschen iframtiden. Mellanskog är stolt sponsor av kursen. MELLANSKOG
I början av juni införde Mellanskog en medlemspremie på timmer. Det innebär att medlemmar får ett tillägg på 30 kr/m3to på alla sågbara sortiment av barr i hela Mellanskogs område. Läs mer om Mellanskogs prissättning på sidorna 14–15.
SETRA GROUP, SOM till hälften ägs av Mellanskog, levererar stommen till Folkhems nya bostadskvarter. Cederhusen kommer bli Sveriges största bostadskvarter i massivträ och ordern på korslimmat trä har gått till Setras nya limträfabrik i Långshyttan. Projektet, som blir Stockholms första innerstadskvarter i trä, består av hela fyra bostadshus på 10–13 våningar med stomme av KL-trä som utgör både väggar, schakt och bjälklag. Byggindustrin börjar mer och mer ställa om till trä och Setra har en viktig roll i utvecklingen. MELLANSKOG
”Kvävegödsling är en av de mest lönsamma investeringar man kan göra som skogsägare. Efter gödsling ökar trädens tillväxt i cirka 10 år och avkastningen brukar vara
Läs mer om skogliga tillväxtåtgärder på sidorna 8–13.
Mångsidiga, produktiva, lättanvända och pålitliga med stabil konstruktion.
Läs mer om våra sågverk på skogma.se eller kontakta oss direkt så berättar vi mer.
Tel. 0644-721 00 | skogma.se
cirka 10—15 procent.”FOTON Stefan Hällberg Anna-Lena Gull, marknadschef Bygglösningar på Setra Group
