MED MELLANSKOG NR 4 2020
MEDLEMSTIDNING
DECEMBER 2020
NR 4
Erika satsar på julgransodling FRAMTIDENS TEKNIK skapar redan ökad lönsamhet Skolor byggda i trä ÖKAR ELEVERNAS LÄRANDE TROTS MÄRKLIGT ÅR – Mellanskog delar ut 36 miljoner till medlemmarna
1
2
INNEHÃ…LL
MED MELLANSKOG NR 4 2020
10 19 22
5
12 24
LEDARE
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Vi är alltid starkare tillsammans ADVENT BETYDER ANKOMST, och är, för de flesta av oss, en tid med förberedelser inför julen och förväntningar på året som ska komma. År 2020 lär oss hur litet vi vet om framtiden. Handen på hjärtat, i fjol anade ingen att pandemin skulle drabba jorden – orsaka död, dämpa rörlighet och handel, lägga sordin på glädje och gemenskap. Nu vet vi att svensk skogsnäring och vårt Mellanskog klarar pandemins första år förhållande vis väl. Trots årets särskilda förhållanden har vi medlemmar fart på verksamheten i skogen, föreningens nettoomsättning ökar, samtidigt som kostnaderna är återhållsamma. Styrelsens omvärldsanalys och bedömning av Mellanskogs resultatutveckling under 2020 ledde därför fram till en extrastämma, som nu har beslutat om utdelning till alla medlemmar. Genom ränta på insatskapital blir alla medlemmar delaktiga
i Mellanskogs rejäla vinst från i fjol. Aktivitet i skogen – och trohet till föreningen – belönas dessutom med utdelning i relation till virkesleveranserna 2019. Totalt delas nära 36 miljoner kronor ut. Det är en stor framgång för Mellanskog och för var och en av oss medlemmar. Furan på höjd och granen i dal de ljuda alltjämt som en sträv principal Så skrev Karlfeldt för snart hundra år sedan. Bondsonen Erik Axel kände skogarna och olika markers skilda förutsättningar. Med det ålderdomliga ordet principal gav han barrträden rollen som bärande, både i näringsliv och bland orgelstämmor. För oss stämmer de vackra versraderna till eftertanke. För att vårt skogsbruk ska hålla i längden behöver vi klara att rätt matcha trädslagsval och groningsgrund. Då behöver viltstammarna vara i balans med rimlig
födotillgång och inte förorsaka oproportionerligt stora viltskador. Så kan produktiviteten öka och framtida insektsangrepp hindras. Som enskilda skogsägare blir vi alltid starkare tillsammans – och i vårt kooperativa företag är vi alla principaler, lika bärande medlemmar. För Sverige och landets ekonomi är skogsnäringen av stor och växande betydelse. Låt oss nu blicka framåt! Det kommer ett nytt år, med nya möjligheter – för skogarna och världen. Familjeskogsbruket är en ryggrad för lokalt företagande, för bygders framtidstro och för omställningen till ett klimatsmart och miljöanpassat samhälle. Nu önskar jag just dig god jul, gärna med en frisk, vacker och lokalproducerad julgran! KARIN PERERS Ordförande, Mellanskog
Med Mellanskog nr 4, 2020 5. FRAMTIDENS TEKNIKSPRÅNG 8. EFFEKTIVA TRANSPORTER 10. UTDELNING TILL MEDLEMMARNA 12. SKOGSÄGARBESÖK 15. JULGRANSODLING 16. NÄRINGSPOLITIK
19. FÖRDELAR MED TRÄHUS 22. BIOKOL I TRÄDGÅRSODLING 24. JULGODIS 27. KORSORD 29. VD-KRÖNIKA 30. FRÅN SKOGEN
PEFC/05-31-5 www.pefc.se
441
TRYCKSAK
428
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 4 maj 2020 Krediträntor: Merkonto 0,5 %, likvidfördelning/betalningsplan 0,75 %. Debeträntor: Dellikvid avverkningsrätt 3,25 %, a conto/förskott leveransvirke 5,25 %, dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter) Redaktionsråd Marie Wickberg, Fredrik Staland, Matilda Kreem, Per Sandberg, Erika Eriksson, Jenny Parnesten, Tommy Grenhage, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martina Eriksson, Cherie Halvarsson, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post fredrik.staland@mellanskog.se. Annonser Display i Umeå 090- 711 525, marten.back@display-umea.se. På omslaget Erika Eriksson Foto Jocke Lagercrantz. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Forssaprint 2020. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Kommunikationsavdelningen Mellanskog. Upplaga 24 000 ex. Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper.
3
4
ANNONS
MED MELLANSKOG NR 4 2020
KAMPANJ!*
179.900:-* MF950 + V6500 inkl. tillbehör
Ord. pris
206.100:-
Succén till kampanjpris! MF950 + V6500 • 9,5 tons vagn • Lastarea 2,15m2 • Hjul 400/60-15,5" TRAC • Ramförlängning inklusive ett par stöttor • Vikkran 6,5 meter räckvidd • Kontrollventil mekanisk lättvikts 4-XY + 4 EL on/off • Hydrauliska stödben • Radiovinsch • Brytblock på kran
* Kampanjen gäller till och med 2020-12-31 så långt lagret räcker. Maskinen på bild är ytterligare extrautrustad. Pris exkl. moms. Vi reserverar oss för ev. felskrivningar.
0935-399 00
info@trejon.se
Stort tack! Vi bockar och tackar för det fina mottagandet vi fick i Mellan skogsland. Ni var bland de första stoppen på premiärturen för att visa nya Malwa 560 i version 4.0. Som alltid blandas oro med förväntan och många tankar inför en lansering: ”Hur ska den nya modellen tas emot?”. Nu vet vi svaret. Mycket positivt med välbesökta visningar, kunniga besökare, stort intresse, många lovord och påtagligt många skogsägare som inte bara önskar, utan nu också kräver, Malwagallring i sin skog. Fördjupad information om Malwagallring och nya 560 4.0 hittar du på vår hemsida. Känn dig välkommen till Malwas värld och tack än en gång.
B ä s t på g A l l r i n g – Bå de För stA och A n dr A
www.malwa.se
Nu väntar skogen Malwa 560F Skotare. HSPgrip och kran FC45. Bra rörelsegeometri. Fasta lastbankar med sorteringshorn. Lastar 5,5 ton, med trailer 9 ton. Unika köregenskaper i terräng. Med band oslagbar på våta marker.
Malwa Forest AB • Fältspatsvägen 1 • 511 91 Skene • 0320-79 44 50
FRAMTIDENS TEKNIKSPRÅNG
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Isabelle har fokus på framtiden – Mitt jobb är att öka medlemmarnas lönsamhet genom att utveckla både skogs- och råvaruproduktionen på Mellanskog. Tillsammans med mina kunniga och erfarna medarbetare förstås. Det blir spännande! TEXT OCH FOTO SVERKER JOHANSSON/BITZER
Isabelle Bergkvist snackar framtid med Peter Hornwall vid Hällstigens Skogsentreprenad.
5
6
FRAMTIDENS TEKNIKSPRÅNG
MED MELLANSKOG NR 4 2020
FOTO Skogforsk
ISABELLE BERGKVIST Jägmästare. Har tidigare jobbat på Södra samt vid Skogforsk, senast som chef för skötselprogrammet. Ett av hennes expertområden är analys av drivningssystem, t.ex. hur produktivitet och kostnad påverkas av sortimentsfördelning, flerträdshantering, direktlastningssystem och maskinresurslogistik.
DET ÄR INGA små utmaningar som väntar Isabelle Bergkvist. Drivningen måste ständigt effektiviseras för att hålla kostnadsutvecklingen stången. Blötare vintrar och knastertorra somrar minskar tillgängligheten och ökar riskerna. Rätt virke ska levereras till rätt industri i rätt tid. Samtidigt som nolltolerans för allvarliga markskador och påverkan av skogens vatten måste bli verklighet. Går att öka tillgängligheten Men det går att skruva upp tillgängligheten högst avsevärt genom att standardisera plane-
ring och arbetssätt, menar Isabelle Bergkvist. Digitaliseringen ger nya möjligheter. – Redan idag använder branschen smarta planeringsverktyg för basvägsplanering, som bygger på skanning, markfuktighetskartor och hur volymerna fördelas på trakten. Där mycket virke ska rulla ut måste marken hålla, så där ska det risas. Grot tar vi ut på de delar av trakten där det passar. Det ger torrt, rent grot som betalas bättre. En välrisad basväg ger också fördelar: det ger snabbare terrängtransport, lägre bränsleförbrukning och bättre arbetsmiljö för förarna.
ILLUSTRATION Gösta Lindewall
Var ska avläggen placeras? Nya digitala verktyg ger snart förslag.
– Nästa steg är att vi också optimerar var avläggen placeras och kombinerar det med bästa möjliga logistik på avverkningstrakten. Hur påverkar det arbetet medlemsnyttan? – I det större perspektivet kommer bättre tillgänglighet att säkra värdeskapande och långsiktiga leveransavtal. Det ger föreningen en bättre lönsamhet, eftersom det finns stora premier kopplade till industrileveranser just-intime. Det kommer alla medlemmar till del. – Och den enskilda medlem som ser till att tillgängliggöra sina avverkningar kommer att ha fördelar av det. Ligg några år före i planeringen. Om du ska avverka – investera i vägen. Röj vägkanterna och hugg utrymmen för bra avlägg, vägen torkar upp och den blir lättare att underhålla och ploga. – Det ger samtidigt en solbelyst bård, där pollinerande insekter trivs och du skapar även en bättre brandbuffert. Allt hänger ihop i skogen och hållbarhetsperspektivet är en stor fördel för skogsägarna. För det mesta finns ingen motsättning mellan produktivitet och hållbarhet. Använd det. Vilka produkter göms i din skog? Digitaliseringen ger också en bättre bild av vad som står i skogen. Avverkningens resultat kan prognostiseras i förväg genom att jämföra skogens data med skördardata från avverkning av liknande
FRAMTIDENS TEKNIKSPRÅNG
bestånd i närheten. En mycket spännande utveckling, menar Isabelle Bergkvist. – Det ökar möjligheterna att optimera hela värdekedjan – att leverera rätt råvara till rätt industri i rätt tid. Innebär det att medlemmarna kommer att få bättre koll på vilka produkter som förväntas falla ut ur deras skog? – Ja, jag tror att skogsägarna på sikt kommer att ha betydligt bättre koll på vilka produkter som göms i deras skogar och att det kommer att ge alla parter betydligt bättre affärer. Men det ligger ännu i framtiden. Alltid koll med ForestLink Det krävs också kvalitetssäkrad aptering och ständigt uppdaterade tillredningsinstruktioner i maskinerna för att pricka leveransplanerna. För att lyckas med det har Mellanskog infört ForestLink, ett system som binder ihop leveransavtal med
avverknings- och apteringsinstruktioner, kommunikation mellan de olika leden i värdekedjan, produktionsrapportering, hänsynsåtgärder och fakturering. Nya beslutsstöd på väg ForestLink innehåller också nya beslutsstöd. Gallringsuppföljning, där föraren hela tiden ser vilken gallringsstyrka han eller hon ligger på. Nedräkning av hänsynsträd och högstubbar per hektar, så att certifieringsmålen säkras. – Och varje länk i kedjan ser hela tiden vad som gjorts tidigare, säger Isabelle Bergkvist. Skotaren ser hur skördaren kört och var virket ligger, risskotaren har koll på var groten ligger och hur mycket det är, markberedaren ser var maskinerna innan har byggt en bro över en bäck, och våra medlemmar får en kvalitetssäkrad uppföljning. Listan kan göras lång och effektiviserar vardagen för alla inblandade.
På fastmarken till höger lägger Peter Hornwall upp grothögar, medan riset istället får skydda marken på avverkningstraktens torvmarksdel till vänster. Med ForestLink får nästa förare i kedjan koll på var virke och grot ligger – och hur mycket det är.
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Om du får skicka med ett extra viktigt råd till medlemmarna, vad väljer du? – Okej, det får bli den gamla vanliga sanningen – röj skogen. Inte ens den mest smarta och supereffektiva teknik kan öka lönsamheten om man inte röjer i tid, det är den skötselåtgärd som danar skogen mest. ¶
”...röj skogen. Inte ens den mest smarta och supereffektiva teknik kan öka lönsamheten om man inte röjer i tid...”
7
8
MED MELLANSKOG NR 4 2020
EFFEKTIVA TRANSPORTER
Åkarna är en viktig pusselbit för lönsamhet När du avverkar eller gallrar i din skog är det många bitar som ska passa som i ett pussel för att virkesaffären ska bli lönsam och lyckad. En sådan pusselbit är åkaren som ser till att virket kommer ut från skogen och vidare till industrin. TEXT MARI NÄLSEN FOTO JOCKE LAGERCRANTZ
EN AV ALLA åkare som transporterar Mellanskogs virke är Spets skogstransporter AB i Lysvik, Värmland, som är underentreprenör till Mellanskogs avtalspartner Virkeslogistik Mellansverige AB. Bolaget startades med en bil 2005 av Peter Spets. Fyra år senare fick han sällskap av sonen Thomas Spets när han tog sitt körkort. Sedan dess har bolaget successivt växt och idag har de sju bilar varav fem virkesbilar och förutom Peter och Thomas finns ytterligare sex medarbetare. Många unga medarbetare Det är full aktivitet i garaget, som byggdes för fyra år sen, vid gården i Lysvik där Spets åkeri har sin bas. Chaufförerna Erik Rådström och Linus Holmberg håller tillsammans med Thomas och Peter Spets på att fixa iordning ett nyinköpt släp som snart ska ut och rulla på vägarna. Företaget har en väldigt ung medelålder och flera av chaufförerna har läst på Naturbruksgymnasiet i Sunne. En av dem är Linus Holmberg.
”Plötsligt stod jag mitt ute i skogen och vägen tog slut. De hade inte hunnit bygga någon vändplan ännu. Så jag fick vackert vänta tills dess att den var klar. ”
– Jag hade praktik här under skoltiden och sen fick jag komma tillbaka och jobba, berättar han. Nu har jag jobbat här i tre år. – Jag ser det som en fördel att ha ungdomar i verksamheten, det är så mycket teknik och datorer idag, det förstår de yngre sig på mycket bättre än mig, säger Peter Spets. Grannsämja och bra vägunderlag underlättar Mellan 20 000 och 22 000 m3fub transporterar Spets åkeri varje månad. Ju fortare virket kommer ut ur skogen desto snabbare får skogsägaren betalt. Att vara snabba på bollen är något som Spets åkeri sätter en ära i, även om det finns en del hinder på vägen. – Vi försöker alltid köra ut virket så snabbt som det går och i de bästa av världar fungerar det bra, säger Thomas Spets. Däremot råder vi inte över kvoteringar eller industrier som stoppar leveranser. Via skotarens dator skickas information till bilarna om var virke finns att hämta, vilka sortiment det rör sig om och vilken volym som är planerad. Det som är äldst prioriteras så långt det går. Vägunderhåll, hur stort avlägget är och om rågrannar kan samsas eller inte är direkt avgörande för hur smidigt och snabbt ett avlägg kan tömmas och virket komma ur skogen. – Om en skogsägare vill underlätta för oss att få ut virket snabbt ska de se till att det finns rejäla avlägg och att vägunderhållet är bra, säger Thomas Spets och tillägger att i de allra flesta fall är det faktiskt så. Vid vägs ände Att det händer en del ute i skogen blir tydligt när chaufförerna förlorar sig i den ena dråpliga historien efter den andra. Hala vägar, vägar som
tar slut och underkylt regn som får bilarna att kana ut i skogen. Men den som bräcker dem alla är den som Erik Rådström har att berätta. – Plötsligt stod jag mitt ute i skogen och vägen tog slut. De hade inte hunnit bygga någon vändplan ännu. Så jag fick vackert vänta tills dess att den var klar. Som virkesbilschaufför händer det också att det uppstår dispyter med lokalbefolkningen när virkesbilar som lastar står i vägen. – Det händer hela tiden och många har svårt att förstå att vi inte kan flytta på oss direkt. Om det är någon som frågar snällt kan jag ibland överväga att flytta mig trots att det är merjobb, säger Thomas Spets som råder dem som bor efter väg att lyfta luren och berätta vilka tider som vägen bör vara fri för att arbetspendlare och skolbussar ska ta sig fram. – Vi håller oss undan då, bara vi får vetskap om det. Några av virkesbilarna i företaget kör skift och några dagtid. De är alla Euroklass 6 och de senaste åren har bilarnas årliga mil minskat med flera tusen årligen. – Transporterna till industri och sågverk har blivit kortare och det är vi glada över. Vi behöver inte köra så långt längre, berättar Peter Spets. Det gör att det blir mer miljövänligt och vi behöver inte byta bilarna lika ofta. ¶
! Spets skogstransporter i Sunne AB Ägare: Peter Spets 53 & Thomas Spets 29 år. Antal anställda: Sex plus ägarna. Antal bilar: Sju, varav fem virkesbilar.
EFFEKTIVA TRANSPORTER
”Vi försöker alltid köra ut virket så snabbt som det går och i de bästa av världar fungerar det bra.”
Peter och Thomas Spets.
MED MELLANSKOG NR 4 2020
9
10
UTDELNING TILL MEDLEMMARNA
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Mellanskogs medlemmar får dela på 36 miljoner I mitten av november fick Mellanskogs medlemmar ta del av 36 miljoner kronor, som en extrastämma beslutat att dela ut. Utdelningen baseras dels på ränta av insatskapital och dels på värdet av inlevererat virke under fjolåret. TEXT MARTIN EKMAN FOTO MATILDA KREEM OCH UNSPLASH
EFTER ETT MYCKET bra ekonomiskt resultat för Mellanskog under 2019 var tanken från början att den ordinarie föreningsstämman i våras skulle ta beslut om en vinstutdelning till medlemmarna. Det ingen visste då var att världen skulle komma att lamslås av en pandemi vars konsekvenser inte gick att förutse. För att parera det uppkomna läget bestämde stämman att vänta med en vinstutdelning och ge styrelsen i uppdrag att återkomma med förslag om eventuell utdelning längre fram under året om ekonomin så tillät. – På grund av osäkerheten och oförutsägbarheten valde den ordinarie stämman att avvakta med den föreslagna vinstutdelningen i form av en värdeöverföring och låta styrelsen avgöra om ekonomin i föreningen skulle tillåta en utdelning
längre fram. Detta för att skapa rådrum och fungera som stötdämpare när framtiden var så pass oviss. – Nu när vi ser att vi klarat året på ett ekonomiskt bra sätt ser vi att vi kan göra den utdelningen, om än i något justerad tappning när det gäller storleken, och kallade till extra föreningsstämma där beslutet om vinstutdelning fattades, berättar Karin Perers, Mellanskogs ordförande. Ett styrkebesked Det goda resultatet för Mellanskog 2019 och prognosen för 2020 är grunden för vinstutdelningen till medlemmarna. Med utdelning i form av ränta på insatskapitalet får alla medlemmar ta del av Mellanskogs goda
resultat. Utdelningen i form av efterlikvid på levererat virke under 2019 gör Mellanskog för att premiera aktivitet i medlemmarnas skogar och visa uppskattning till de som är lojala och trogna sin skogsägarförening. – Jag är stolt och glad över att vi nu kan dela ut en del av vinsten för 2019 och att vi samtidigt står stadiga även när omvärlden skakar. Det är naturligtvis oerhört glädjande att visa att det lönar sig att vara medlem i Mellanskog. – Det här visar också en skogsägarförening med gott självförtroende, kurage och inte minst finanser att göra den här utdelningen. Redan efter sommaren kunde vi se att svensk skogsnäring klarat sig bra genom den första delen av pandemin. Sammanvägt ser vi ett
Värdeöverföring från Mellanskog till medlem ÅRSBOKSLUT
Medlemmen kan få gottgörelse baserad på affärer (ex. efterlikvid eller rabatter). Gottgörelsen dras av innan man fastställer årets resultat.
Föreningen redovisar ett resultat.
Vinsten läggs i det fria egna kapitalet.
Ur det egna kapitalet kan medlemmen få vinstutdelning baserat på affärer eller insatskapital, till exempel genom ränta, insatsemission eller efterlikvid.
UTDELNING TILL MEDLEMMARNA
”Så trots den fruktansvärda pandemin vi alla på olika sätt drabbas av mer eller mindre, står Mellanskog och svensk skogsnäring fortsatt stark.”
relativt gott resultat för 2020 vilket är mycket glädjande. Så med resultatet från 2019 och 2020 balanserat mot att pandemin fortfarande kommer att spela en stor roll i världen framöver har vi landat i de förslag om utdelning som styrelsen la fram till den extra föreningsstämman där de antogs, berättar Karin Perers. Fortsatt stabil utveckling Bakgrunden till vinstutdelningen är alltså det mycket goda resultatet förra året, men det förutsatte också att årets siffror fortsatte att utvecklas positivt trots pandemin. Något de alltså gjort.
MED MELLANSKOG NR 4 2020
– Mellanskog har klarat det här året på ett bra sätt, Vi har utvecklats bättre än vi trodde i våras. De finansiella nyckeltalen har stärkts över hela linjen under året och det fria egna kapitalet ökar. Det är främst volymerna i leveransen av virke som gör att Mellanskog når målen och fortsätter att växa. Det är glädjande nog också fortsatt hög aktivitet i våra medlemmars skogar med god kontraktering och skogsvårdande åtgärder. Vi ser också att de besparingsåtgärder vi infört leder till längre kostnader. Så trots den fruktansvärda pandemin vi alla på olika sätt drabbas av mer eller mindre, står Mellanskog och svensk skogsnäring fortsatt stark. Vilket trots allt är väldigt tillfredställande i en i övrigt svår tid, säger Fredrik Munter, Mellanskogs vd. ¶
! Hur mycket pengar får varje medlem? Vinstdelning i Mellanskog När Mellanskog går med vinst kommer det dig som medlem tillgodo. Utdelningen kan ske antingen som ränta på ditt insatskapital eller som en så kallad efterlikvid. Beslut om nivåerna på utdelning fattas på föreningsstämman. Fredrik Munter, vd Mellanskog
Karin Perers, ordförande Mellanskog
Ränta på insatskapitalet Ränta på insatskapitalet innebär att du får dela på vinsten med de andra medlemmarna. Hur stor andel av utdelningen du får baseras på hur många insatser du har. Det här är efterlikvid Efterlikvid innebär att de medlemmar som levererat virke till Mellanskog får en extra utbetalning. Storleken på utbetalningen baseras på hur stor volym timmer och massaved du levererat till föreningen under verksamhetsåret 2019.
11
12
MED MELLANSKOG NR 4 2020
SKOGSÄGARBESÖK
Här växer din framtida julgran På familjen Erikssons gård, Gärdet i Snaversrud utanför Karlstad, bedrivs en rad olika verksamheter såsom köttdjursuppfödning, spannmålsodling, bioenergiproduktion och skogsbruk samtidigt som Erika och Henrik Eriksson arbetar heltid utanför gården. Nu har de lagt till ytterligare ett ben i gårdens alla verksamheter, julgransodling. TEXT MARI NÄLSÉN FOTO JOCKE LAGERCRANTZ
SKOGSÄGARBESÖK
FAMILJEN ERIKSSON Erika Eriksson 47, arbetar på Skanska och är förtroendevald i Mellanskogs föreningsstyrelse. Henrik Eriksson, 48 år, arbetar på Landshypotek. Axel Eriksson, 19 år. Stina Eriksson 17 år. Bor: På gården Gärdet i Snaversrud utanför Karlstad. Verksamhet på gården: 125 hektar skog, brukar 96 hektar åker, hälften vall, hälften spannmål, köttdjur ett 20-tal plus rekrytering, blandad besättning dikor samt julgransodling.
ERIKA ERIKSSON ÄR sedan åtta år ledamot i Mellanskogs föreningsstyrelse, ett starkt intresse för medlemsägda organisationer ledde henne dit. Hjärtefrågorna är hur man skapar ökad medlemsnytta och hon tycker dessutom att äganderättsfrågor är viktiga att värna. Julgranar har hon i blodet då hennes pappa bedrev odling i större skala på gården utanför Lund. En verksamhet som Erika Erikssons bror idag tagit över. Efter noggrann research planterades de första julgranarna på Gärdet våren 2019. Stora täckrot från Norge. – Då hade jag kontaktat de intresseorganisationer för julgransodlare som finns för att lära mig allt om vilka plantor som fungerar för de växtförhållanden som råder här i Värmland. Det är ju inte riktigt som att odla i Skåne. Det
MED MELLANSKOG NR 4 2020
är viktigt att plantorna klarar vintrarna, förklarar Erika Eriksson. Våren 2020 kom ytterligare 500 julgransplantor i jorden, en annan sort, barrotade obesprutade danska plantor. Till våren ska ytterligare 750 planteras och efter det planerar Erikssons att fortsatt sätta 1 000 granar om året. Fullt utbyggt ska två hektar vara planterade och eftersom förbandet är 140 centimeter blir det 5 100 granar per hektar. – Målet är att minst 80 procent av dem ska bli säljbara julgranar, säger Erika. Satsar på ekologiskt Gården är ekologisk och således även julgransodlingen. Det är en konkurrensfördel tror Erika Eriksson. – Jag har tolkat det som att efterfrågan på ekologiska granar ökar, säger hon.
”Det är ju inte riktigt som att odla i Skåne. Det är viktigt att plantorna klarar vintrarna.”
13
14
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Julen 2025 räknar familjen med att sälja sina första granar och till att börja med tänker de sig att bjuda in kunderna till gården och låta dem hugga sin egen gran och ha en happening kring det. Hur det kommer att se ut senare när antalet granar ökar har de inte funderat så mycket över. – Vi får titta på det och se om vi ska ha försäljningskanaler även utanför gården, säger Henrik Eriksson. Just nu har de endast utgifter för julgranarna men om tio år när de fått verksamheten att rulla räknar de med att julgranssatsningen ska stå för 20 procent av gårdens intäkter. Julgransodling är skötselintensivt, framför allt är det viktigt att hålla efter ogräset för att inte hämma tillväxten. Familjen Eriksson sköter det mekaniskt med gräsklippare och röjsåg men har också prövat på en metod i form av en testprodukt. – Det är en platta av rester från massaindustrin som man trär runt granens fot mot marken och på så vis hindras ogräs från att tränga upp, berättar Henrik Eriksson.
SKOGSÄGARBESÖK
För att bli till fina julgranar behöver plantorna också klippas och formas för att bli täta och jämna. Hur de ska klippas ska Erika Eriksson få lära sig vid studiebesök hemma på föräldragården där hennes pappa klippt julgranar i 20 år. – Jag tänker att jag får pröva lite olika granfrisyrer, säger hon och skrattar. Tror att många vill köpa svensk gran Granarna ska också gödslas årligen och marknadsföringen ska hållas igång samtidigt som både Erika och Henrik Eriksson har heltidsjobb förutom gårdens alla verksamheter. Nyligen har de dessutom installerat en solcellsanläggning på taket. Målet är att bli helt fossilfria inom några år. – Vi försöker i den mån vi kan med små steg i taget, säger Henrik Eriksson och berättar att de kör traktorn på HVO och nästa steg är att byta ut bensindrivna röj- och motorsågar till eldrivet. Det är idag få storskaliga julgransodlare i Sverige och de som finns är företrädesvis i södra Sverige. Det tror Erika Eriksson främst beror på att det inte finns någon tradition kring julgransodling.
– Det är ingen som riktigt känner till hur man startar och hur odlingen går till, tror hon. Men det finns stor potential, vi importerar väldigt mycket julgran till Sverige och jag tror att folk vill köpa svenskt. ¶
! Erika Erikssons tips för att lyckas med julgranarna • Det är viktigt att plantorna får en bra start när de är små och späda. Välj bra plantmaterial och ägna mycket tid åt dem i början. • Kom igång tidigt med ogräsbekämpningen. • Gör din research, vad passar i ditt område. • Gör det lätt för dig, plantera med avstånd så gräsklipparen kommer år i båda riktningarna. • Lyssna på erfarna odlare. Gör inte om andras misstag, det finns egna kvar att göra iallafall.
JULGRANSODLING
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Julgranar – ett lönsamt komplement Martin son ser Petters oda många g ad l ök skäl til sodling julgran ge i Sveri
Den svenska julgranproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna.
Det finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark, där odlingen är väl utvecklad.
Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran.
Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter bör resultera i att man väljer bort plastgranar från Kina som är dåliga för miljön.
ATT EN STOR och stolt skogsnation som Sverige inte är självförsörjande på julgranar är något av en gåta. Varför fortsätter vi att importera granar när vi borde kunna odla dem själva i högre utsträckning och erbjuda marknaden friska, vackra och närodlade granar som inte transporterats långa sträckor, samtidigt som svenska odlare tjänar på produktionen? Att det inte odlas mer julgran i Sverige är till stor del en fråga om vana och tradition. Det tror i alla fall Matts Söderström, skogsbrukschef på Mellanskog. – Jag kan tycka att det är synd för det finns en stor marknad och har man till exempel outnyttjad jordbruksmark så är julgransodling ett utmärkt sätt att höja avkastningen på sin mark. Visst kräver det en hel del arbete och skötsel och att man har en vettig framförhållning och är konsekvent, men rätt utfört finns det pengar att tjäna även i Sverige. Internationellt är den här marknaden värd många miljarder, förklarar Matts. Vad säger forskningen? En som kan det mesta om julgransodling är forskaren Martin Pettersson som skrev landets första doktorsavhandling om julgransproduktion för två år sedan. I avhandlingen jämför han den storskaliga och ekonomiskt framgångsrika produktionen i USA med Sveriges småskaliga dito. – Det saknas stöd och kunskap i Sverige för de som är intresserade. Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha underlag och statistik kring odlingen i Sverige vilket förvånar mig. För att lyfta produktionen behövs samarbete både internationellt och mellan myndigheter, forskare och odlare, på samma sätt som redan finns i många andra länder, säger Martin.
!
FOTO Unsplash
Vill du lära dig mer? • Föreningen Sydsveriges Julgran och Pyntegrönodlarförening har mycket kunskap och information. Webbplats: http://www.julgransodlarna.org • Då det inte finns någon riktigt bra bok på svenska tipsar Martin Pettersson om att köpa den norska boken ”Skader i juletrefelt – biotiske og abiotiske faktorer” som är mycket bra för julgransodlare.
15
16
MED MELLANSKOG NR 4 2020
NÄRINGSPOLITIK
Kritiserad förordning – nu under lupp Hösten 2015 stod Mellanskogsmedlemmen Per-Olof Löfgren i begrepp att avverka ett fint blandbestånd strax utanför Vallsta i Hälsingland. Mot slutet av 2015 får han beskedet att avverkningen inte kan genomföras, eftersom fågeln lavskrika har sitt yttersta utbredningsområde i trakterna. Samma beslut meddelas ytterligare en av Mellanskogs medlemmar med skog i samma område. TEXT MARIE WICKBERG FOTO PIXABAY
NÅGRA HELT VANLIGA skogsägare hamnade plötsligt mitt i ett stormigt hav av myndigheter, felaktigt implementerade förordningar, handläggningstider, fågelklubb och överklaganden. Per-Olof fick senare tillstånd att avverka sin skog, men för den andra Mellanskogsmedlemmen pågår rättsprocessen fortfarande, fem år senare, vidare med stöd av bland andra Mellanskog. Bakgrunden till allt detta är den så kallade artskyddsförordningen. Mellanskog har länge hävdat att den är implementerad på ett felaktigt sätt – och att den behöver ses över i grunden. I samband med januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna kom äntligen beskedet att så skulle ske. Utmaningarna att reda i för utredningen är många – och snåriga. Artskyddsförordningens syfte är framför allt att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer, vilda djur och vilda växter. Skogsbruket stöter därför på frågan kopplat till flera olika arter. I ett fall med svampen bombmurkla konstateras att dispens från artskyddsförordningen ska ges vid pågående markanvändning. Om sådan dispens inte ges ska marken skyddas på ett sådant sätt att ersättning utgår. Vem rapporterar och hur? Skogsägarföreningen Södra har stöttat medlemmar i ett artskyddsärende som rör tjäderns spelplats. Här har domstolen istället gjort bedömningen att avverkningen kan begränsas med stöd i artskyddsförordningen. För att få ersättning behöver markägarna stämma staten. I Kil, i Värmland har Mellanskogs utökade terminal stoppats på grund av förekomst av brun gräsfjäril, även den fridlyst och upptagen i artskyddsförordningen som en så kallad 4:a-art,
vilket betyder att den åtnjuter ett extra skydd på EU-nivå. Det leder oss till ytterligare ett problem; besluten kring artskydds- förordningen grundas ofta i observationer i artportalen, ett öppet system för sökning och rapportering av observationer av arter. Vem som helst kan rapportera in i systemet och förekomsterna i portalen pekar därför snarare på var det finns ornitologer eller naturintresserad allmänhet än hur verkligheten faktiskt ser ut. I fallet hos Per-Olof Löfgren i Vallsta i Hälsingland hade den lokala fågelklubben ordnat en inmatningsplats för lavskrikan på den aktuella marken – och därför fanns naturligtvis gott om observationer av lavskrika. Det var viktig i det fallet, eftersom förbudet mot avverkningarna bygger på att man befinner sig i lavskrikans sydligaste utbredningsgräns. I Kil var fallet det omvända. Här stoppades terminalen eftersom den riskerade att störa en lokal population av den bruna gräsfjärilen. Och enligt artportalen är den särskilt sällsynt i just trakterna av Kil, där de rapporterade förekomsterna är få. Mellanskog gav miljökonsulterna Greensway uppdraget att undersöka populationen av brun gräsfjäril i ett större område runt Kil. Efter noggranna inventeringar med hjälp av håv kunde man konstatera att arten snarast var mer förekommande i trakterna av Kil än i resten av Värmland. I detta ärende har Mellanskog nu förlorat i två juridiska instanser och förekomsten av fjärilen betyder därmed i praktiken att exploatering är omöjlig, oavsett om fjärilens livsmiljöer hotas eller inte. Flera viktiga frågor återstår Åter till utredningen. Den förre liberale riksdagsledamoten Lars Tysklind ska djupdyka i frågor som handlar om hur tillämpningen av
artskyddsdirektivet kan ske effektivt och rättssäkert, hur ersättningarna ska se ut och hur stora rådighetsinskränkningar som kan accepteras. Utredningen kommer sannolikt att behöva fördjupa sig extra i frågan om fåglar. Den svenska implementeringen av EU:s fågeldirektiv, som görs till svensk lag genom artskyddsförordningen ger enskilda fåglar, och den plats de lever i, ett mycket långtgående skydd. Vilket är grunden till problematiken i fallet med lavskrikan i Hälsingland. Utredningen ska redovisa sina slutsatser den 14:e maj 2021, skogsägarrörelsen finns representerade i expertgruppen. ¶
Marie Wickberg, chef kommunikation och näringspolitik på Mellanskog.
! Vill du läsa mer? Med Mellanskog har tidigare skrivit om artskyddsförordningen i nr 2 2018 samt nr 4 2016. Du hittar gamla nummer av tidningen genom att gå in på sidan www.issuu.com och söka på Med Mellanskog.
NÄRINGSPOLITIK
MED MELLANSKOG NR 4 2020
17
18
ANNONS
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Sveriges mest sålda huggarvagnar!
Mowi och Moheda är våra starka varumärken. Utvecklade, tillverkade och testade i Sverige. Byggda av skogsfolk - för skogsfolk! Se alla våra modeller på www.mowi.se och www.mohedasystem.se FTG Cranes AB • 668 40 Bäckefors • 0521-26 26 30 • www.ftgforest.com
NORDENS MEST SÅLDA TRAKTORKEDJOR
PIGGELIN SR-FLEX 9
PIGGELIN FLEX 9 & 11
GUNNTRAC 5 & 6.5
Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 Nordic Traction AB, Gunnebo | 0490-285 90 | www.nordchain.se
FÖRDELAR MED TRÄHUS
MED MELLANSKOG NR 4 2020
R Å M VI BR A Ä R T AV Klassrum med väggar i trä sänker pulsen och förbättrar elevernas koncentration. Blodtrycket sjunker och stresspåslaget minskar när vi är omgivna av trä. Magiskt eller helt naturligt? Nu ökar kunskapen om träets roll för välbefinnandet och hur det får oss att trivas och må bra. TEXT KATARINA BRANDT FOTO EVELINE JOHNSSON/SCANDINAV
19
20
MED MELLANSKOG NR 4 2020
FÖRDELAR MED TRÄHUS
FOTO Liljewall arkitekter
I Herrestaskolan, som öppnade i januari 2016, har alla synliga trappor och de flesta väggar en exponerad massivträyta.
RÄ SOM BYGGNADSMATERIAL har en positiv inverkan på både miljö och hälsa. Det är en av slutsatserna i det europeiska forskningsprojektet Wood2New, där industriföretag och universitet från sex länder samverkat för att klarlägga effekterna av trä i inomhusmiljöer. Utöver de rent tekniska egenskaperna har forskarna även mätt de känslomässiga upplevelserna av trä i till exempel skolor och vårdmiljöer. Det intressanta är att trä uppfattas likadant oavsett kultur, det vill säga naturligt, varmt och trivsamt. Tomas Nord är universitetslektor vid avdelningen för industriell ekonomi på Linköpings universitet och en av forskarna som deltagit i Wood2New. Han menar att många av resultaten visar sådant som vi tidigare anat, men inte kunnat mäta. – Det verkar som att vi människor påverkas positivt av att vistas i miljöer med exponerade
träytor, bland annat har studier visat att vi upplever mindre stress. Det är resultat som är intressanta för de som bygger och inreder exempelvis skolor, vårdmiljöer och arbetsplatser, säger Tomas Nord. Trä är en naturlig del av vårt ursprung Vad är det då som gör att ett naturmaterial som trä har så många positiva effekter på oss? Vissa forskare menar att en del av förklaringen går att hitta i våra gener. Människan kommer från naturen, det är där vi hittar vårt ursprung. Att omge sig med trä gör miljön mer naturlig och kan därför bidra till att skänka lugn och avkoppling. Studier visar att ett organiskt material som trä kan efterlikna effekten av att tillbringa tid ute i naturen. De känslor som naturen utvecklar hos oss påverkar i sin tur bland annat blodtryck, hjärtfrekvens och stressnivåer i positiv riktning.
Lättare att lära i skola med mycket trä I januari 2016 kunde Herrestaskolans 400 elever flytta in i sin nya skola i Barkarbystaden norr om Stockholm. Det var den första skolan i Sverige som byggdes i KL-trä och har sedan dess följts av fler. Ett exempel är Vallaskolan i Sala som invigdes
”Det verkar som att vi människor påverkas positivt av att vistas i miljöer med exponerade träytor.
g vin Elf iel an
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Blomkvist, projektledare vid Fastighetsenheten på Sala kommun.
FO TO
i september. Under den vackra tegelfasaden, som knyter ihop den nya skolbyggnaden med den gamla, döljer sig en stomme i massivträ till vilken Setra levererat limträ. Sala kommun har ambitiösa miljövisioner vilket gjorde valet att bygga i trä desto enklare. En annan viktig anledning till materialvalet var att trä skapar goda förutsättningar för lärande. Det har visat sig att barn har lättare att koncentrera sig och sitta still när de är omgivna av trä. – Mycket synligt trä i kombination med mjuka och lugna färger ger en miljö som är lugn och harmonisk. Det känns direkt när man kommer in i byggnaden och är en viktig parameter som kommer att främja inlärningen, säger Stefan
D
FÖRDELAR MED TRÄHUS
Tomas Nord är en av forskarna som deltagit i forskningsprojektet Wood2New.
FOTO Leif Johansson/Scandinav
Klassrum med väggar i synligt trä sänker barnens stressnivå
Klassrum i trä sänker puls och stressnivå* I en österrikisk studie granskades inverkan av olika byggnadsmaterial på elevernas puls. Resultaten visade att klassrum med solida timmerväggar i vissa fall sänkte både pulsen och stressnivån. Barn som vistades i klassrum med väggar i synligt trä hade en puls som visade på i genomsnitt 8 600 färre hjärtslag per dag än barn i klassrum med gipsväggar. Under morgontimmarna är stressnivån normalt högre, men också stressen minskade strax efter att eleverna kom till skolan och minskningen var bestående. ¶
! Patientrum i trä förkortar sjukhusvistelsen** En norsk forskargrupp som ingick i Wood2New studerade trämaterial och psykosociala effekter, bland annat genom att titta närmare på de miljöpsykologiska effekterna av att vårdas i olika patientrum på en ortopedisk vårdavdelning vid St. Olavs sjukhus i Trondheim. I ett rum var väggarna vitmålade och utsmyckningen bestod av en litografi, i ett annat hängde landskapskonst på väggen medan de två andra rummen hade en vägg som var klädd med panel av björk respektive ek. Experimentet som omfattade 210 deltagare visade att de patienter som vistades i de båda trämiljöerna aldrig behövde mer än fem dagar på sjukhuset efter en operation medan de som vistades i rummen utan trä behövde upp till sju dagar innan de kunde lämna sjukhuset.
FOTO Sten Jansin
WOOD2NEW Forskningsprojektet hade undertiteln: Competitive wood-based interior materials and systems for modern wood construction. I projektet ingick ett femtontal partners från sex länder inklusive forskare från Building Research Establishment, BRE, i Storbritannien, Holz Forschung, Österrike, Treteknisk, Norge, Aalto University, Finland och Linköpings universitet, Sverige.
*Källa: Maximilian Moser, Gesundheitliche Auswirkungen einer Massivholzausstattung in der Hauptschule Haus im Ennstal. **Källa: Nyrud, A.Q., Bysheim, K., Bringslimark, Does elements of nature have a healing effect? The impact of wooden materials and landscape pictures in patient rooms.
Vallaskolan i Sala är planerad utifrån att huset och pedagogiken ska samspela. Byggnaden har en stomme i trä under tegelfasad.
Denna artikel publicerades ursprungligen, i längre version, i Setra News nr 2 2020. Setra News är Setra Groups kundtidning som utkommer tre gånger per år.
21
22
MED MELLANSKOG NR 4 2020
BIOKOL I TRÄDGÅRSODLING
Biokol – jordens svarta guld Kolbitar med massor av mikroskopiska sprickor och hål. En nyhet i trädgårdshandeln, men tusen år på nacken som metod för att skapa fantastisk odlingsjord. Det är dags att börja använda biokol i trädgården! TEXT OCH FOTO ELIN IDERSTRÖM
EN AV UTMANINGARNA med att odla hemma i trädgården är att växterna ständigt behöver vatten och näring. På sommaren när många vill åka bort kan det bli problem. Biokol som jordförbättring kan lösa det dilemmat. – När vi tågluffade i juli lämnade jag mina tomater i växthuset i tre veckor. De var planterade i en ränna med välladdad biokol, bokashikompost* och hönsgödsel. Plantorna klarade sig utan problem, trots att det var mitt i en värmebölja, berättar Ulrika Neldorin. Ulrika började utforska biokol efter att hon och hennes man Magnus Neldorin skulle ta ner träd på sin torptomt i Ransby 2014. De ville göra så hållbara val som möjligt och tog bland annat hjälp med att dra bort timret med ardennerhästar. Men vad skulle de göra av alla kvistar och grenar? När paret läste på om biokol insåg de att de kunde elda upp sitt skogsavfall och samtidigt få nytta av det i sin trädgård. Magnus grävde en rejäl eldgrop och efter några experimenterande försök är de sina egna producenter av biokol.
! ULRIKAS ODLINGSBÄDDAR • Bottna med 1/3 blandat, grovt trädgårdsavfall. • Lägg på 1/3 laddad biokol som blandats med gödsel och bokashikompost. • Toppa med 1/3 fin ekologisk jord på påse eller silad kompostjord.
Vad är biokol? Biokol är biomassa som hettats upp med minimal tillgång till syre. Själva biokolen kan, till skillnad från vanligt träkol som används för att elda, användas till jordförbättring i olika typer av odlingar. Eftersom biokolet är väldigt poröst har det en stor aktiv yta, med massor av mikroskopiska sprickor och hål. Det gör att kolet kan hålla massor av näringsämnen och vatten. Jordförbättring i praktiken Biokol kan i princip blandas i vilken odlingsjord som helst, för att förbättra strukturen, skapa optimala levnadsvillkor för mikroorganismer och bygga jord som håller mycket vatten och näring. Det gör nytta i alla typer av odlingar, men särskilt i näringsfattiga jordar.
Ulrika gör rejäla odlingsbäddar med mycket välladdad biokol. De första åren brukar det passa att odla rejäla plantor i dem som pumpa, squash eller potatis. När de förmultnat mer är det dags för till exempel rödbetor och lök.
BIOKOL I TRÄDGÅRSODLING
– Min erfarenhet på sandjord är att biokol gör stor skillnad, säger Ulrika. Särskilt varma somrar brukar jorden annars tappa näring och vatten, men i mina bäddar som jag preppat med bokashikompost och biokol kan det gå flera veckor innan jag behöver vattna eller gödsla. Man kan faktiskt kalla det en typ av latmansodling. I trädgårdshandeln säljs både laddad och oladdad biokol. Om du använder oladdad biokol är det viktigt att ladda kolet med näring. Om du inte gör det kommer biokolen att dra till sig näring och vatten direkt från odlingsjorden, vilket lämnar mindre kvar till dina växter. Att ladda det innan är helt enkelt ett sätt att ”mätta” biokolen. Ett lätt sätt att göra det på är att hälla upp kolet i en hink och fylla upp med guldvatten (1 tiondel kiss och 9 tiondelar vatten) eller med vatten och pelleterat hönsgödsel. Efter att det dragit en vecka eller två är biokolet laddat. Att använda biokol i dina odlingar är enkelt. Du kan blanda ut det direkt i dina befintliga bäddar och odla som vanligt. En annan variant är att bottna en pallkrage med tidningspapper och ett lager trädgårdsavfall, hälla på biokolet och sedan toppa med en påse jord. I sådana pallkragar kan du odla länge och bara fylla på med lite mer varje år. Som ett hobbyprojekt säljer Ulrika en del biokol via eget företag. – Vi är inga storproducenter då vi har andra jobb, utan vi gör det för att det är kul och för att ta det är ett smart sätt att ta tillvara på skogsavfallet från tomten. Väldigt många vill ha biokol och det är aldrig några problem att få sålt allt vi hinner elda. ¶ *Bokashi är en komposteringsmetod där man fermenterar sitt köksavfall inomhus innan man gräver ner det direkt i jorden.
MED MELLANSKOG NR 4 2020
! 4 POSITIVA EGENSKAPER 1. Biokol binder näring som dina trädgårdsväxter har nytta av. Det lagras i kolet som en näringsreserv. 2. Biokol kan användas som en buffertzon mot näringsläckage, till exempel i botten av en kompost eller underst i odlingslådor med mycket gödsel. 3. Biokolets alla porösa sprickor och mikroskopiska hål är perfekt hem för mängder av mikroorganismer. 4. Biokol binder vattenmolekyler och fungerar som en vattenreservoar i odlingar.
Biokol säljs som jordförbättringsmedel av både små och stora producenter. Biokol kan både lagra vatten och näring, ge jorden bra struktur och förhindra näringsläckage.
! I trädgården är biokol ett enkelt material att använda. Det står sig länge, är lätt att bära och gör nytta i alla jordar.
TERRA PRETA Vid Amazonfloden i Brasilien finns en otroligt näringsrik, mörk och livskraftig jord. Den kallas ’Terra preta’, som är portugisiska för ’Svart jord’. Vid undersökningar har man konstaterat att Terra preta har högre humus- och näringsinnehåll och betydligt mer mikroorganismer än regnskogsjorden runt omkring. Jorden skapades av urfolk för omkring tusen år sedan, då de brände ner skog under låg värme för att skapa odlingsyta. Tack vare den låga temperaturen förkolnade skogen snarare än förbrändes, så att mycket av kolet bands i biokol som blev kvar i jorden. Idag tittar forskare på liknande metoder för att komma tillrätta med koldioxidutsläpp genom kolsänkor.
23
24
MED MELLANSKOG NR 4 2020
God jul önskas alla skogsägare!
Fudgetackor X 4 Till 1 tacka med valfri smaksättning 1 1/2 dl vispgrädde 500 g strösocker 150 g smör 2 msk flytande honung valfri smaksättning, se nedan 100 g vit choklad Smaksättningar 2 tsk vaniljpulver 100 g hallonpuré, passerad 4 msk siktad kakao 1 påse saffran (0,5 g)
MÄT UPP GRÄDDE och socker i en kastrull och koka upp under omrörning tills sockret har smält. Tillsätt smör och honung och blanda ihop. Blanda i valfri smaksättning och koka fudgemassan på medelstark värme utan lock till 116o och ta av från värmen. Smält chokladen och blanda den i fudgemassan. Häll fudgen i en avlång form, ca 8×20 cm, klädd med bakplåtspapper. Låt kallna och ställ i kylskåp att stelna. Skär i skivor eller tärningar. FOTO Eva Hildén
EFTER ETT MINST sagt omtumlande år som ingen av oss lär glömma i första taget, är det nu snart tid att fira jul och nyår. Exakt hur det ska göras i år återstår att se, men till varm glögg och riktigt gott julgodis behöver ingen hålla avstånd. Därför skickar vi med lite inspiration från en trevlig bok om julgodis och tips om årets årgångsglögg. Samtidigt som vi passar på att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
JULGODIS
Julgodis Kolor, praliner, tryfflar, fudge & annat himmelskt gott Författare: Lena Söderström Fotograf: Eva Hildén FÅ SAKER SKAPAR sådan julstämning som det traditionella knäckkoket och pysslet med att sätta papper om den perfekta hemlagade kolan. Julgodiset är en lika viktig del av decemberfirandet som pyntet, klapparna och julmaten. Det finns många klassiska favoriter att välja bland och de flesta av oss har väl något riktigt paradrecept även när det kommer till julens söta – den perfekta knäcken, den himmelska fudgen, mintkyssarna som smälter i munnen. Men ibland känner man också att det är dags att bjuda släkt och vänner på något oväntat och nytt. Boken kan köpas i bokhandeln eller beställas på nätet.
Årets årgångsglögg från Blossa Med smak av mynta och grönt te VARJE ÅR LANSERAR Blossa en ny årgångsglögg, ofta med smaker som överraskar, inspirerade av länder från jordens alla hörn. I år har Blossa färdats till Marrakech för att finna inspiration till årets smak. Här ligger torget Jemaa el-Fnaa – omringat av caféer som traditionsenligt tillagar det söta marockanska myntateet. Årets glögg har en frisk smak av mynta och grönt te som förenas med traditionella glöggkryddor. Blossa 20 säljs på Systembolaget och kostar 124 kr (750 ml). Blossa Glögg alkoholfri Det finns en uppsjö av olika märken och smaker av alkoholfri glögg att välja på i dagligvaruhandeln. Det här är en av årets populära alkoholfria från Blossa med en fruktig doft med en ton av kardemumma med en söt smak av kryddnejlika och kardemumma. Pris: 30 kr
JULGODIS
MED MELLANSKOG NR 4 2020
25
Pudriga vita chokladtryfflar med limesmak Till 25 tryfflar. 250 g vit choklad med limesmak 1 dl vispgrädde 3 msk florsocker Till garnering florsocker Bryt chokladen i bitar. Mät upp grädde och florsocker i en släpplättpanna och koka upp under omrörning. Ta pannan från värmen, lägg i chokladen och låt stå ca 5 minuter. Rör om med en visp tills chokladen har smält. Häll chokladmassan i en form och låt kalna i rumstemperatur. Täck med plastfilm och ställ in i kylskåp ca 1 timme eller tills smeten har stelnat så mycket att den kan formas till tryfflar. Forma massan till tryfflar och vänd dem i florsocker. Förvara svalt.
FOTO Eva Hildén
26
ANNONS
MED MELLANSKOG NR 4 2020
Fastighetsförmedling
Vi vet värdet på din gård. Vet du? Ludvig & Co:s Skogsmarksprisrapport för första halvåret 2020 visar att priset på skogsmark ökat med 2,5% över hela landet, trots Corona och en osäkerhet i marknaden. Från rekordnivåer i norr- och mellansverige till viss nedgång i delar av södra. LRF Konsult har blivit Ludvig & Co och med fler än 17 000 förmedlade skogs- och jordbruksfastigheter kan vi med trygghet säga att vi kan det här med fastighetsförmedling. Vi finns alltid nära dig och din gård genom våra 130 kontor över hela landet. Nyfiken vad din mark är värd? Boka en kostnadsfri värdebedömning idag via ludvig.se/mgv eller 0771-27 27 27
Värdefullare skog med förädlade plantor Jo, du kan i högsta grad påverka värdet på din skog. Redan från början.
EN TRYGG UPPVÄXT MED CONNIFLEX Conniflex appliceras direkt i plantskolan och skyddar mot snytbaggeangrepp de två första växtperioderna när plantan är som mest sårbar. Det är den mest beprövade skyddsbehandlingen och resultaten talar sitt tydliga språk. Ett klokt val för dig och din skog.
conniflex.se
skogsplantor.se
KORSORD
MED MELLANSKOG NR 4 2020
SÅDAN HAR ASTRO- INFÖRDE MELKOAGU- KAN TAGIT LOGISKA LANSKOG PÅ PROGLERAT ÄVEN DOKET NOSEN TIMMER I JUNI HETA SÅ
ENDEMISK FRAMFÖR TVÅ STÄMMOR
BASKISK GRUPP
DEKORERAR OCH DESIGNAR
TRIO L
LIGGA I
LIKALEDES
FOTEN PÅ SPETS
PÅ BIL I PHUKET
FUNDAMENT HELA NOTA BENE FÄ
ÄR KAN GRIFT STJÄLPA SAXAT ANTECK- STORA FRÅN NING BLAD LASS
AVGÖR TIMMERKVALITETEN
GRÄS KALIUM OFÖRSKÄMT TILLTAG
BÄNK FÖR MATLAGNING TINTINS JYCKE
DEN FÖRSKRÄCKLIGE
MOJITO OCH GIMLET
KNÅPANDE KUNGANAMN
MED UPPRYCKTA RÖTTER BÖJD
BÖR TE FÅ FOLKRIK DELSTAT
PÅ BILAR I MILANO OCH GRAZ
OXUDDE 1380
KÄNNA SIG FÖR
SNABBA
UNION STRÖMNINGEN
MÖJLIGHET
UNIKA
AVLÄGS- BÖNENANDE LEDARE AV VÄTA FÅLLA
RUMSFÖRDELNING TILLBEDS KLO HAFT ANSVAR FÖR
FINGERVISNING
HAR MED GÖRA
MED HÄNSYN TILL STORA
FREDLIGT AVSLUTAD
KAN LANDET DELAS UPP
BEHÖVA FÖRR
BUMS SKOTTKLIPPARE
PÅVEKRONA HJÄRTA PÅ RED.
LÖVTRÄD
E J N E D
BIT I C K E
PÅ BONNBILEN HANDELSVÄG
COACHNING BATTERITYP
ANTAGONISM
BRÅDMOGEN FLACKAD
SLÄPAT SIG
KAN VARA INVECKLAT
HÄRS- MENTALIKARE TET ATT
RUTA
VANLIGT MÅTT I RECEPT
90 FÖR CAESAR
VATTEN VÄTE
LANDTUNGA
ÄR BLEKINGES RESPEKTIVE HÄRJEDALENS LANDSKAPSTRÄD
Vinn ett snyggt förkläde i buffelskinn! Klä dig för succé i köket i vinter. Bland de rätta svaren lottar vi ut fem exemplar av ett exklusivt förkläde som är handgjord i mjukt buffelskinn med ficka fram och en hängare för handduken. Skötselråd skickas med. Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 31 december.
Vinnare nr 3, 2020 Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren, som vunnit varsitt exemplar av Anders Levéns kokbok ”Att laga älg och annat vilt”. Grattis! Johan Schönning, Askim, Lise-Lotte Lindberg, Ornö, Richard Jansson, Enviken, Yvonne Runesson, Gimo och Ing-Marie Blomqvist, Leksand. Rätt svar i förra numret är: PRAKTFULLA FÄRGER och PANORAMA I GRANN ÅRSTID.
27
MED MELLANSKOG NR 4 2020
ANNONS
LH2009
28
Välkommen till KompetensCenter Skog i Värnamo Här kan du se och provköra vårt samlade utbud av skogsmaskiner och tillbehör för skogen. Ta kontakt med din säljare för ett besök.
Din partner i skogen Vi erbjuder ett helhetskoncept med flexibla lösningar som passar dina ändamål. Ett komplett sortiment, starka samarbetspartners och en rikstäckande service – Lantmännen Maskin är det naturliga valet för dig som arbetar i din egen skog. Reservdelar, tillbehör och service är också viktigt. Vi ger dig allt på ett ställe. Välkommen att kontakta oss! Följ oss på sociala medier Tel 0771-38 64 00 | www.lantmannenmaskin.se
VD-KRÖNIKA
MED MELLANSKOG NR 4 2020
2020 – ett annorlunda år ÅRET NÄRMAR SIG sitt slut och jul och en lugnare tid står för dörren. När mörkret tätnar tänder vi ljus och lyktor och får tillfälle till eftertanke och reflektion. 2020 kommer många av oss minnas som ett riktigt skräpår som drabbat liv och hälsa, stjälpt planer över ända och hindrat oss från att träffa dem som betyder allra mest. För Mellanskog återstår lite tid innan vi helt kan summera året men redan kan vi konstatera att för föreningen är 2020 inte på något sätt ett förlorat år. Tvärtom har vi klarat att växa i medlemsantal och omsättning som vi föresatt oss. Vi har också hunnit med viktigt arbete för Mellanskogs framtida framgång. För första gången sedan 2011 har vi gjort en rejäl genomlysning av organisationen och genomfört ett antal viktiga förändringar. Vi förstärker vår produktionsorganisation för att bli ännu bättre på att utföra de avverknings- och skogsvårdstjänster som så många medlemmar efterfrågar. Vi anställer fyra föreningsutvecklare som kommer att arbeta lokalt för att stötta våra medlemmar och Sbo-styrelser med det som är viktigt i bygden. Vi byter namn från skogsinspektor till skoglig rådgivare för de personer som, precis som tidigare, ansvarar för kontakten med våra medlemmar.
Det sistnämnda gör vi för att betona rådgivningens roll i framtidens Mellanskog. Många arbetsuppgifter kan automatiseras och digitaliseras men den personliga rådgivningen kommer alltid att vara central i skogsägarföreningens verksamhet. Trots årets speciella förutsättningar har vi fortsatt bygga ett starkare Mellanskog. Pandemin har också lärt oss nya färdigheter som vi kommer att ha nytta av, som att bättre ta tillvara de tekniska möjligheter som finns för bl.a. distansmöten. Framförallt tycker jag dock att året lärt oss att inte ta något för givet och hur mycket vi kan sakna det som tidigare varit självklart – en arbetsplats som fast punkt i tillvaron eller att få krama en släkting. Den typen av insikter skapar en ödmjukhet inför livet och en påminnelse om att uppskatta de enkla ljuspunkterna i vardagen. Var rädda om er själva och varandra. Låt den mörka årstiden bli ett tillfälle att reflektera över vad som verkligen är viktigt, resa kan vi göra någon annan gång. ¶ FREDRIK MUNTER, vd
29
30
MED MELLANSKOG NR 4 2020
FRÅN SKOGEN
FOTO Mellanskog
Landsbygdsministern besöker markägare GRANBARKBORREN HAR UNDER året ödelagt stora värden för Mellanskogs medlemmar. I slutet av september välkomnade vi landsbygdsminister Jennie Nilsson ut i skogen hos markägaren Clas Nisbeth och hans dotter Sofie Nisbeth i Tisslinge utanför Knivsta för att titta på skador och höra mer om hur Mellanskog jobbar. MELLANSKOG FOTO Kristian Pohl/Regeringskansliet
Nu blir det lättare att kolla kvaliteten på utfört uppdrag
Corona – hur gör Mellanskog?
FRÅN OCH MED 21 oktober kan Mellanskogs medlemmar ladda ned kvalitetsdeklarationer för de uppdrag man beställt av Mellanskog. Kvaliteten på utförda uppdrag redovisas i anslutning till skogsägarens kontrakt på medlemswebben. – De flesta skogsägare är intresserade av att veta hur det går på de uppdrag man beställer av Mellanskog. För oss som skogsägarförening känns det självklart att vara öppna med resultaten. När det nu finns tekniska förutsättningar för att publicera kvalitetsdeklarationer på medlemswebben så vill vi göra de tillgängliga för
våra medlemmar, säger Isabelle Bergkvist som är produktionschef på Mellanskog. Kvalitetsdeklarationen är ett kvitto på att jobbet har utförts enligt Mellanskogs instruktioner. Entreprenören redovisar till exempel att rätt hänsyn har tagits till fornlämningar och naturvärden, att antal planterade plantor eller lämnade stammar efter röjning uppfyller målen och att det inte har blivit några oacceptabla markskador. Kvalitetsdeklarationerna går att ladda ned som PDF och återfinns under fliken ”Mina kontrakt”. MELLANSKOG FOTO Cecilia Reje
MELLANSKOG följer utvecklingen noga och bedömer hela tiden om, och hur, vår verksamhet behöver anpassas. Våra skogliga rådgivare träffar gärna skogsägare, men iakttar största försiktighet. Det betyder till exempel att: • Alla inblandade behöver vara helt friska. • Vi håller möten ute. • Vi håller avstånd. • Vi skakar inte i hand. • Vi åker inte i samma bil till skogen. Flera av våra medlemsarrangemang är tyvärr inställda, men följ vår hemsida och våra sociala medier för information om webbinarier och coronaanpassad verksamhet. Vi ses! MELLANSKOG FOTO Pixabay
Dialogmöte med Trafikverket JORD- OCH SKOGSBRUKETS transporter måste kunna köras på alla delar av vägnätet. Det var medskicket till politiker från kommunen, regionen, riksdagen och tjänstemän från Trafikverket när LRF Mälardalen och Mellanskogs skogsbruksområde i Norra Stockholm arrangerade ett dialogmöte på Backa gård i Vallentuna.
Ann-Britt Asplund, logistikansvarig på Mellanskog berättade om hur vägar med lägre bärighetsklass påverkar skogstransporter negativt. I många fall innebär det omvägar och högre bränsleförbrukning. Det innebär högre kostnader och ökad klimatpåverkan. LRF OCH MELLANSKOG
FRÅN SKOGEN
MED MELLANSKOG NR 4 2020
31
FOTON Johan Michaelsen
Svampträff i Stockholm TILLSAMMANS MED SVAMPEXPERT Bo Nyhlén fick ett 20-tal skogsägare i Stockholm möjligheten att under en dag i skogen fylla sina korgar med olika sorters svamp. Deltagarna fick sedan en genomgång där de fick lära sig de olika svamparnas namn, om de är ätliga, kanske rent av goda, eller om de är dugliga till något annat än mat. MELLANSKOG
36
Mellanskog beslutade tidigare i höstas att dela ut 36 miljoner kronor till medlemmarna i form av en vinstutdelning. Utdelningen fördelas genom ränta på insatskapitalet och värdet på levererat virke under 2019. Läs mer om vinstutdelningen på sidorna 10–11.
”Hur de ska klippas ska Erika Eriksson få lära sig vid studiebesök hemma på föräldragården där hennes pappa klippt julgranar i 20 år. – Jag tänker att jag får pröva lite olika granfrisyrer, säger hon och skrattar. ” Läs mer om familjen Eriksson som påbörjat en satsning på julgransodling hemma på gården i Värmland (sidorna 12–14).
Haix Protector Forest Sågskyddskänga klass 2
15%
2546:–
Ord.pris: 2995:– HAIX strumpor på köpet!
Resistent mot olja och bensin. Skyddande tåhätta. Innerfoder: Gore-Tex Performance (4-lager). Vattentätt och ventilerande. Micro-Dry foder uppe i skaftet. Innersula: Anatomiskt utformad, stötdämpande, fuktabsorberande, antibakteriell. Utbytbar och tvättbar. Separat hälkappa ger optimerad dämpning och stabilitet. Yttersula: Vibram anti-halksula med robust profil. Skafthöjd 22 cm. Vikt 1400 g/sko (2800 g/par). Färg orange/svart. Storlek 38-48,5. Art.nr 281003. Erbjudandet gäller vid köp av Haix Protector Forest t o m 2021-01-01. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Tel. 0644-721 00 skogma.se
FOTON Anders Hagevi
Bo Nyhlén
