STAD 32 – Vad händer med stadskärnan?

Page 1

STAD TIDSKRIFTE N

Debatt och reflexion om urbana landskap 32

M A RS 2021

Pris: 99 kr

Vad händer med stadskärnan?

DESSUTOM: Grönare med polyeten? | Kvinnorna som formade vardagslandskap | I pandemins spår


LANDSKAP

PARK & STADSRUM

LANDSKAP

PARK & STADSRUM

RAFT RAFT

NÄR EN BLIR TILL MÅNGA NÄR EN BLIR TILL MÅNGA RAFT-bänken, med sina stående RAFT-bänken, med sina stående plankor och sitt strama uttryck, blev

plankor och till sitten strama uttryck, blev inspiration ny möbelserie som inspiration till bänkar, en ny möbelserie nu består av solstol ochsom nu består av bänkar, solstol och bänkbord. bänkbord. Vi tillverkar denna serie i hårdträ, Viåtervunnen tillverkar denna serie EV-plast i hårdträ,i plast samt återvunnen valfri färg. plast samt EV-plast i valfri färg. Bli inspirerad på www.g9.se Bli inspirerad på www.g9.se Referensbilder: Köpenhamn, Fredriksberg Brygga Referensbilder: Köpenhamn, Fredriksberg Brygga


3

INNEHÅLL

STAD #32 LEDARE: Livet efter detta…………………………………………………… 6

Pandemin visar små barns ut­satt­het………………………… 48

Notiser…………………………………………………………………………………… 9

Grönare stad med polyeten?………………………………………… 52

SAMTALET: Kvinnorna formade vardags­landskapen… 18

Nya parkrum i pandemins spår…………………………………… 56 Recension…………………………………………………………………………… 60

TEMA: Vad händer med

stadskärnan?………………………………………………………

DEBATT: Pandemin blå­s­lampa för fram­tidens lärande… 65

24

REFLEXION: Kissnödig – kan du gå på stan då? ………… 66

Så ska stads­­kärnan räddas…………………………………………… 27 DEBATT: Stadskärnan föds på nytt………………………………… 37

Marknadsplats i tiden…………………………………………………… 38

12

Tech påverkar upplevelsen av staden………………………… 42 REFLEXION: Det tillfälliga räcker inte………………………… 46

24

20

49


4

STAD TIDSKRIFTEN

Tidskriften STAD – debatt och reflexion om urbana landskap fångar upp trenderna, speglar utvecklingen och lyfter fram forskning och praktik för håll­ bar stadsutveckling. Tidskriften STAD ges ut av Tankesmedjan Movium som arbetar med stadsutvecklings­frågor och ­ finns vid SLU. movium.slu.se

CHEFREDAKTÖR

Titti O ­ lsson, 040-41 52 13 titti.olsson@slu.se ANSVARIG ­U TGIVARE

Caroline Dahl caroline.dahl@slu.se REDAKTION

Karin Andersson Caroline Dahl Kolbjörn Guwallius Lena Jungmark Anna Lenninger OMSLAGSILLUSTRATION

Caroline Axelblom

Följ oss!

Utgivning 2021

Du har väl inte missat Tanke­­ smedjan Moviums nyhetsbrev?

STAD nr 33 Träd – 24 maj

GRAFISK FORM OCH PRODUKTION

Tomas Rudström, Södra tornet ANNONSER

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 annons@mediarum.se PRENUMERATION

movium.slu.se, klicka vidare till Tidskriften STAD, eller mejla movium-prenumeration@slu.se eller ring 040-41 50 16

Här publicerar vi krönikor, debatter och intervjuer och berät­ tar om våra projekt, publikationer och arrange­mang. Teckna dig här för att följa oss kontinuerligt! movium.slu.se/ nyheter/nyhetsbrev

STAD nr 34 Resurshushållning

– 20 sept

STAD nr 35 Klimat – stadsgrönska

– 6 dec

På movium.slu.se och på Facebook berättar vi mer om innehåll och gäs­ ter på våra tidningssläpp. Välkommen!

HELÅRSPRENUMERATION

Fyra nummer 396 kr Utlandsprenumeration Europa 596 kr ADRESS

Tankesmedjan Movium Box 54, 230 53 Alnarp TRYCK

TMG Öresund, Malmö 2021 ISSN

2001-631x

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

Vi gör STAD! Tidskriften STAD är en av Tankesmedjan Moviums profilprodukter. Movium finns vid SLU och agerar utifrån mottot urban natur – human stad. Forskning, planering, design och förvaltning av urbana landskap står i fokus för vårt arbete. Utgångspunkten är att se utemiljön som en oumbärlig resurs i ska­ pandet av attraktiva och hållbara städer.


Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa. GRAND PUBLIC

Nyhet

Nyhet 2020

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia. Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation. Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

BÄNKBORD DOMINO

F O R M G I VA R E

Jesper Ståhl

www.byarumsbruk.se


6

LEDARE

Livet efter detta Staden och dess kärna står inför ett historiskt paradigmskifte när våra levnadsmönster förändras radikalt, såsom de gör just nu. Under pandemin har vi tvingats leva på ett sätt som i mångt och mycket går stick i stäv med mänskligt beteende. Hålla avstånd. Undvika varandra. Helst handla på nätet. Pandemin har sannerligen satt fart på den omställning som handeln, och därmed stadskärnan, sedan ett bra tag står inför. Vad ska stadskärnan vara? Förra gången stadskärnan hamnade rejält i fokus var på 1980-talet. När man vid den tiden börjar intressera sig för staden, för stadsborna och därmed stadslivet, kallas den centrala delen av staden fortfarande för city. City var liktydigt med handel. Biltrafiken hade under 1960- och 70-talen släppts in i city, som därmed börjat förlora i attraktionskraft. Köpcentrumen i städernas utkanter expanderade kraftigt. Dit var det lätt att ta sig med bil. Köpcentrumen hade börjat vinna stora marknadsandelar på stadskärnans bekostnad. Men en stadskärna är ju så mycket mer än handel! Det insåg den nya generation av stadsträdgårdsmästare som vid den här tiden hade tillträtt runt om i

landets kommuner. Stadskärnan ska också vara platsen för upplevelser, händelser, rekreation och sociala möten. Det var hög tid att se att även andra dimensioner än de rent gestaltningsmässiga var viktiga i det offentliga rummet. Vad ska staden vara? frågade man sig. Vad ska den innehålla? I många svenska städer lade såväl politiker som planerare pannan i djupa veck och funderade över hur de skulle gå tillväga för att förvandla ”city” till ett mer mångfasetterat och levande stadsrum. Det krävdes nya strategier, inte minst för att öka insikten om stadskärnans identitet och själ. Då handlade det om att ta tillbaka mark för stadens invånare och ge plats åt annat än trafik. Flera nytänkande stadsträdgårdsmästare blev tongivande i utvecklingen av stadskärnan på 80- och 90-talen. De hämtade kunskap och inspiration ur en långvarig och stark parktradition och applicerade den på stadens offentliga rum som medel för att uppnå sociala mål: att staden är till för människan, att det är innehållet och inte formen som är det viktigaste. Gågatorna kom till vid den här tiden, liksom utsmyckningar, aktiviteter och händelser. Fram växte insikten om att en stadskärna kan bidra till att ge staden en stark identitet. I början av 2000-talet pågick diskussionen för fullt om vilka strategier som var bäst för att skapa en attraktiv stadskärna – somliga blickade bakåt, lutade sig mot beprövade metoder och hämtade inspiration från gamla tider, andra ville mer och annat, och skapade något nytt och eget.

ILLUSTRATION: CAROLINE A XELBLOM

Sedan 80-talet har det redan gått flera decennier och diskussionen är mer aktuell än någonsin. Staden och stadskärnan står återigen inför stora utmaningar – vad ska den vara nu, i vår tid? Längtan efter gemensamma upplevelser, möten och samvaro har inte varit så stor på länge. Går vi en ny dekadens till mötes, som förr efter krig och farsoter? Blir stadskärnan för en tid en intensiv plats för upptåg och karnevaler, bryter ett hejdlöst firande ut när vi väl tillåts att närma oss varandra fysiskt igen? Vad blir kvar efter en sådan tid i en redan tynande stadskärna som står inför ett skriande behov av omdaning? Vilka innovationer och nyskapande tankegångar, lärdomar och utvecklingsmöjligheter kommer ut ur det, månntro? T I T T I O L S S O N , C H E F R E D A K T Ö R S TA D

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


DESIGN TANK FOTO NICOLAS TOURRENC

Munch Vestre AB Sidan 7

Producerat i

Garanti

Färg

Skandinavien

Livstidsgaranti mot rost

200 RAL-färger

vestre.com

Designer

Andreas Engesvik & Jonas Ravlo Stokke


NOTISER

Är allt okej? Mångfunktionellt på begravningsplatsen.

FOTO: KOLBJÖRN GUWALLIUS

8

STADSRUM En begravningsplats ska vara en plats för lugn och kontempla­ tion. Eftersom begravningsplatser ofta ligger i anslutning till bebyggelse är många kyrkogårdsförvaltningar måna om att besökare ska känna sig välkomna. Det har gjort det vanligare att aktivt planera för rekreation. I december 2020 arrangerade Movium en tankesmedja om begrav­ ningsplatser. Mångfunktionalitet var ett av de teman som diskuterades och vi fick höra om flera intressanta

fall som nog får vissa att höja på ögonbrynen. I Norrland händer det att man kör snöskoter på begrav­ ningsplatser. Det är dock ett margi­ nellt problem eftersom begravnings­ platserna är stora och tillåter det. På den planerade begravningsplatsen på Järvafältet ligger gravkvarteren som öar i ett rekreationsområde. I Brämhult i utkanten av Borås har man anlagt en aktivitetsyta som innehåller ett utegym. Det råder delade meningar om investeringar för rekreation ska finansieras av kyrkoavgiften, kommunalskatten eller begrav­ ningsavgiften. HAR ALD KLEIN

Stöd för grönt i ny statlig förordning Gröna och trygga samhällen får ekonomiskt bidrag. STADSRUM Kommuner och fastig­ hetsägare får möjlighet att söka stöd för utveckling av stadsgrönska, eko­ systemtjänster och insatser för ökad trygghet i socioekonomiskt utsatta områden genom en ny förordning som regeringen har beslutat om. Förordningen om stöd för gröna och trygga samhällen är en överenskom­ melse mellan regeringen och sam­ arbetspartierna. Parker och gröna ytor nära bostäderna anses behövas för människors välbefinnande. – Våra städer och tätorter är vikti­ ga i den omställning som behövs för att lösa många av klimat- och miljö­ utmaningarna. Genom det här stödet kan aktörer bidra till att fler platser i samhället utvecklas i en grön och hälsofrämjande riktning, med ökad trygghet och till väl gestaltade mil­ jöer, säger bostadsminister Per Bo­ lund (MP) i ett pressmeddelande. Stödet kommer att öppna för ansök­ ningar under våren 2021 och admi­ nistreras av Boverket. K O L B J Ö R N G U WA L L I U S S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

FOTO: DAVID GRIMBECK /SVENSK A K YRK AN, BORÅS K YRKOGÅRDAR

Ekodukt ska kröna Hallandsåsen Passage ökar den biologiska mångfalden.

Planerad ekodukt. Illustration: Veidekke.

TRAFIK E6 över Hallandsåsen utgör en barriär för djur och växter i om­ rådet och motverkar den biologiska mångfalden. Därför satsar Trafikver­ ket på att anlägga en 32 meter bred ekodukt där. Ekodukter är passager för djur som även underlättar sprid­ ningen av växter då trafiken leds ge­ nom en tunnel under ett naturstråk. På Hallandsåsen finns bland an­ nat älg, vildsvin och andra mindre däggdjur. Dessutom anläggs ett så kallat viltuthopp, ett viltstängselfritt språng där djur som har kommit in på vägen av misstag kan ta sig ut från den utan att de kan hoppa in igen, en lösning som på andra håll har visat sig minska antalet trafik­ olyckor. Arbetet med ekodukten pågår och ska vara klart i slutet av september. K O L B J Ö R N G U WA L L I U S


FOTO FELIX OPPENHEIM

KONSTEN ATT UTSMYCKA DET OFFENTLIGA RUMMET

info@jom.se eller jom.se Tel 08- 687 00 10 Välkommen! Staden c.indd 1

2021-02-11 16:25:51



 

  

www.tmi-produkter.se

Tel. 08-530 668 05


10

NOTISER

FOTO: PIX ABAY

»Kunskapen om natur handlar ytterst om språk och det är politiskt. När naturen blivit en instagrambakgrund för våra selfier kan vad som helst hända med naturen utan att vi märker det. Men om jag vet att det är en kungsfiskare jag ser – då märker jag när den försvinner och kan förhoppningsvis göra skillnad.« F Ö R FAT TA R E N J U D I T H S C H A L A N S K Y

Publika parker och stadsrum 2021 Sänds digitalt från studio i Lund. KONFERENS Den 22 april är Tan­kesmedjan Movium med och arrange­r ar konferensen Publika parker och stadsrum tillsammans med värdsta­ den Lund, Malmö stad och Helsing­ borgs stad. På grund av pandemin fick 2020 års konferens ställas in i sista stund men nu tar vi nya, digitala tag. Låt dig inspireras av platser och

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

LUND. FOTO: TITTI OLSSON

FOTO: VISIT LUND AB

D A G E N S N Y H E T E R K U LT U R , 5 / 12 2 0 2 0 .

besöksmål genom spännande pre­ sentationer från Spanien, England, Nederländerna, Danmark och Sve­ rige. För att säkra att konferensen kan genomföras i år kommer den att arrangeras digitalt från Lund med utdelning av stipendium till Ulla Mo­ lins minne, och svenska föreläsare på plats i studion. Internationella fö­ reläsare kommer att delta från sina respektive hemländer. Riksarkitekt Helena Bjarnegård medverkar som expert och moderator. I år är temat ”Var dag utomhus” för att betona hur viktiga våra ge­ mensamma stadsrum är och hur betydelsen av dem har ökat under det senaste året. Vi träffas, arbetar, firar, tränar och umgås generellt mer utomhus än tidigare. Så förutom att inspireras av parker och stads­ rum får vi höra mer om hur de har använts och uppskattats i olika län­ der under pandemin. Program och anmälan via Moviums hemsida.

STADSRUM Det finns en rad givna element i stadsrummet som kan användas på ett fantasifullt sätt – jag tänker på när rondellhundarna bör­ jade dyka upp överallt och lockade till upptäcktsfärder, den gången främst för bilister. Ett brunnslock ligger där det ligger, men är som en utställningsyta i gatan, att upptäcka för den som går, som lägger märke till detaljer; för den som inte går med näsan i vädret.

FREDRIK JERGMO

TITTI OLSSON

Gatans värde Detaljer gör vandraren glad.


11

NOTISER

FOTO: HARALD KLEIN

Saknar mörkret

Stadens ljus hotar biologisk mångfald. STADSLIV I höstas publicerade forskaren Johan Eklöf boken Mörkermanifestet som har fått mycket medial uppmärksamhet. Den beskriver hur insekter – och människor – påverkas negativt av ljusföroreningar. Under flera hundra miljoner år har insek­ ternas instinkter sakta utvecklats. Deras navigationssystem utgår från det svaga ljuset från måne och stjärnor som är en bråkdel så starkt som ljuset från en vanlig gatlykta. Lamporna dödar inte bara de insekter som dras till ljus på natten när de tror att de navigerar efter månen, utan tränger också undan de djur som utvecklats för att leva sina liv i skydd av mörkret. De helt oupplysta områdena på jorden blir färre och färre. Människan är beroende av sin syn. Är det mörkt så ser vi inte. Att vi kunde börja styra över ljuset är en grund för vår moderna livsstil, och glödlampan är en av de uppfinningar som snabbast fört oss bort från vår ”mörka” historia då vi tvingades leva nära naturen. Att ljus har varit något positivt är tydligt och det är inte för inte som den förmoderna rörelse som grundade sin samhälls­ syn på vetenskap kallades för ”upplysningen”. Idag värnar en upp­ lyst människa mörkret. HAR ALD KLEIN

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


12

NOTISER

Konsten att kunna läsa platser Populärvetenskapligt om designprocesser. FAKTABLAD Movium Fakta nr 1 2021 handlar om att läsa platser och bygger på Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahls avhandling Building transformative capacities: links between site and plan in postindustrial urban landscapes, från 2020. I faktabladet presenteras en kortversion av avhandlingen och vilka krav som ställs i en föränd­ ringsprocess och vilka förmågor som krävs för att kunna möta kra­ ven. Caroline Dahl visar bland annat att ett landskapsperspektiv i sam­ hällsbyggandet stöttar dessa förmå­ gor och att arbeta för platsspecifika gestaltningsprocesser är ett steg i den riktningen.

FOTO: LUFTEN ÄR FRI

FREDRIK JERGMO

Luften är fri!

2021 är utsett till frilufts­livets år. HÄLSA ”Luften är fri” heter projek­ tet som rullar på under året och leds av Svenskt Friluftsliv med stöd av Naturvårdsverket. Syftet är att sänka trösklarna för att prova på friluftsliv och att ge skjuts åt utomhuslivet som ett sätt att stärka hälsan. 72 aktö­ rer ligger i startgroparna för att S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

arrangera aktiviteter och få del av de 18 miljoner som satsats. Bland de större aktörerna kan STF, Svenska Scoutförbundet, Friluftsfrämjan­ det, Svenska kanotförbundet och Korpen nämnas. Friluftslivets år lär få en flygande start att döma av hur många stads­ bor som vallfärdat ut i naturen under det gångna året. Kanske kan ”Luften är fri” både bredda och fördjupa intresset. Värdet av natur, både den stadsnära och den som kräver tåg, buss eller bil har blivit uppenbart för oss alla efter 2020. Läs mer på luftenarfri.nu. LENA JUNGMARK

Framför Neptuniskolan i Västra hamnen i Malmö. Foto: Caroline Dahl.


Publika parker och stadsrum 2021

Stadsparken i Lund. Foto: Visit Lund AB

Foto: Lars Bendroth, Malmö stad

publika parker och stadsrum

2021

22 april – digitalt från Lund fernando porras-isla berättar historien om Madrid Rio, ett av Europas mest omtalade projekt, som blev en stor succé hos invånarna i Madrid. christian dobrick från West 8 presenterar Shanghais största publika, gröna stadsrum med hälsa, träning och lek som nyckelord. marcus chilton- jones från banbrytande RHS Bridgewater berättar om hur Europas största park- och trädgårdsprojekt engagerar lokalt. kristoffer holm pedersen från SLA visar hur man skapade danska alper på Copenhill i Amager Bakke naturpark. Riksarkitekt helena bjarnegård är moderator tillsammans med karl - oscar seth, stadsträdgårdsmästare i Lund. Välkommen!

Allt om konferensen och föreläsarna hittar du på movium.slu.se

Annons_publika-parker-STAD32-final2.indd 1

2021-01-26 16:44


14

FOTO: ANNA LENNINGER

NOTISER

Förändrad livsstil skapar mer avfall Mer sopor och färre sopkärl? STADSMILJÖ Under december 2020 gjorde Förpacknings- och tidningsin­ samlingen (Fti) 60 000 fler tömningar på återvinningsstationer än under december 2019. Hemarbete och ökad näthandel har medfört att hushål­

Ny dokumentär visar värdet av god jord. LANDSBYGD I förra numret av STAD riktade vi fokus mot landsbyg­ den. En av de intervjuade var Anders Larsson, landskapsarkitekt och forskare vid SLU. Han är verksam i den ideella föreningen ”Den goda Jorden”, som bland annat arbetar för att förhindra exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, ge juridiskt stöd och tips vid överkla­ ganden i planprocesser. Föreningen har precis släppt en film: ”Jorden vi ärvde – en glömd resurs?” av dokumentär­filmaren Tina-Marie Qwiberg. Se den på Youtube. TITTI OLSSON S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

plats. Förpackningsindustrin har ett producentansvar som innebär en skyldighet att ta hand om förbrukade förpackningar. Fti uppger att de ar­ betar för att förpackningsindustrin ska tillverka produkter som enkelt går att återvinna. Osäkert hur det påverkar förhållandet mellan sopor och kärl – det verkliga arbetet med att både minska och hantera avfall ligger på många händer. ANNA LENNINGER

FOTO: TITTI OLSSON

Det jorden ger

lens förpackningsavfall ökat. Sam­ tidigt har antalet återvinningsstatio­ ner utomhus minskat. Stationer har stängts när det inte gått att upprätt­ hålla en acceptabel ordning, och när marken tagits i anspråk för annat. En ny förordning som ställer större krav på fastighetsägare för insamling i eller i anslutning till fastigheter är ute på remiss. I många stadsmiljöer är detta än så länge svårt att praktiskt få på


NOTISER

Helsingborg vill flytta på hamnen Vill ge plats för mer stadsutveckling.

Malmö får humlebok, som här i tyska Baden-Baden. Foto: Gerd Eichmann.

Nya stadsträd planteras i Malmö Skelettjordar avlastar VA-systemet. TRÄD Just nu planterar Malmö stad många nya träd, bland annat 150 träd i det tätbebyggda och förhållandevis trädfattiga Möllevången. Träden ska göra stadsdelen grönare men också fördröja regnvatten och bidra till att mildra konsekvenserna av skyfall, kyla av stadens klimat och bidra med

skugga. Träden planteras i så kallad skelettjord som är luftig och kan ma­ gasinera vatten vid skyfall. Eftersom trädgroparna kan ta emot mer vat­ ten än vad som förväntas samlas på gatorna kommer också en del takav­ vattning att ledas till växtbäddarna. Sammantaget kommer belastningen på avloppsledningarna att minska. Totalt sätts 37 olika sorters träd på Möllevången, bland annat kines­ träd, humlebok, kaukasiskt päron och hagtorn. K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

STADSUTVECKLING I förra numret av STAD berättade vi om hur Varberg flyttar sin hamn och gräver ner järnvägen, vilket möjliggör för stadsutveckling längs kajerna intill centrum. Helsingborgs järnväg är sedan många år redan nergrävd och stadsutveckling pågår på hamnens mest centrala kajer, vilket vi tidigare har rapporterat om. Men nu vill staden flytta ytterligare hamnverk­ samhet söderut för att göra plats för ännu mer stadsutveckling. Förutom att det handlar om värde­ full och attraktiv central mark finns också behov för hamnverksamheten som inte kan tillgodoses under nuva­ rande omständigheter eftersom far­ tygen som trafikerar hamnen både blir fler och större. – Hamnen har utrett detta tillsam­ mans med staden i nästan ett och ett halvt år och tillsammans har vi kommit fram till alternativ som ger oss möjlighet att bygga en modern terminal och som samtidigt ger sta­ den bättre möjligheter att utvecklas, säger Bart Steijaert, vd på Helsing­ borgs Hamn, i ett pressmeddelande. Kommunen ska nu påbörja en pro­ cess för att ändra översiktsplanen gällande området. K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

Nybyggt i Limhamns Sjöstad, Malmö. Foto: Kolbjörn Guwallius.

Bostadsbyggandet pågår för fullt Ingen nedgång trots pandemi. BOSTAD Trots coronapandemin på­ går bostadsbyggandet i Sverige för fullt, det visar statistik från Bover­ ket. Enligt de preliminära siffrorna påbörjades 54 000 bostäder under 2020 och under 2021 förväntas

52 500 bostäder påbörjas. Siffrorna för 2020 står i kontrast till de dystra­ re prognoser som gjordes för ett år sedan. Utfallet sägs samtidigt vara svårbedömt just nu. – Det krävs nu en uthållighet i bostadsbyggandet för att det under­ skott på bostäder som har byggts upp under lång tid ska fortsätta minska, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket, i ett pressmeddelande. K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

Helsingborgs kustlinje med det aktuella hamnområdet. Foto: Bertil Hagberg. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

15


NOTISER

FOTO: ERIC WAHLSTEN

Guide till framtiden

Kejsaren och världsrekordet Världens snabbast växande träd siktas i söder.

TRÄD Om du bor långt, mycket långt, söderut i Sverige kan du njuta av skönheten hos kejsarträdet, Paulownia tomentosa. Uppkallat efter Anna Pavlovna, rysk storfurstinna och dotter till en tsar, som 1840 blev drottning av Nederländerna. Att trä­ det heter Anna Paulownaboom i Hol­ land faller på plats. Kejsarträdet har sina rötter i kine­ siska skogar men idag odlas det på plantskolor även här i Europa. I USA lär det dessutom växa ohämmat och invasivt i störda miljöer och är därför svartlistat i vissa stater. Kanske inte så konstigt eftersom det enligt Guin­ ness rekordbok kan ha en tillväxt på uppemot sex meter under första växtsäsongen. Världens snabbast växande träd. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

Res till Notterdam år 2045! STADSRUM Hur ser framtidens fossilfria stad ut och hur kan vi tu­ rista i framtiden utan att belasta miljön? En grupp forskare vid Lunds universitet har tagit fram en fiktiv reseguide i klassisk guideboksstil för besökare i Notterdam år 2045, en omtolkning av den nederländska hamn- och storstaden Rotterdam, gjord utifrån att världen har lyckats uppnå målen i Parisavtalet och and­ ra miljömål. – Reseguiden blir ett sätt att be­ rätta om en framtid som annars kan vara svår att föreställa sig, säger Ludwig Bengtsson Sonesson vid Lunds universitets centrum för stu­ dier av uthållig samhällsutveckling, till universitetets sajt. Besökare i Notterdam kan gå till museet och titta på en bensindriven lövblåsare och andra objekt från svunna tider, men också hänga i den park som har ersatt en sexfilig motorväg som i dag skär genom de norra delarna av staden eller äta lo­ kala delikatesser gjorda på veganska råvaror i stället för på komjölk. Boken avslutas med en kommen­ tar om att den inte ska ses som en optimistisk förutsägelse, men en hoppfull möjlig väg framåt baserad på de ”bästa sanningar” som är kända när den skrivs.

Stora blad

Under gynnsamma förhållanden sägs det kunna växa till 20 meters höjd på fem år. Vid odlingar i Spanien räknar man dock med en höjd på tio meter och en stamdiameter på 30 cm efter fem år. Riktigt så snabbt går det inte på våra breddgrader, men även här kan vi njuta av nästan obegrip­ ligt stora blad som kan bli omkring en halv meter långa och nästan lika breda. Kejsarträdet tar också upp mer koldioxid och avger mer syre än något annat träd. Med så stora blad trivs det förresten inte i alltför blå­ siga lägen. Ibland blir det fel men bra ändå. När Malmö stad beställde Paulownia tomentosa så blev det Paulownia fortunei istället. En smalväxande varumärkesskyddad klon med tidiga, blå blommor. De går att avnjuta all­ deles gratis på Lilla Torg. Gör det, de blommar i maj. Kejsarträdet ger ett rakt, lätt och vackert timmer redan efter fem år. Har du tröttnat på luftgitarr och kän­ ner för en elgitarr gjord av kejsarträ? Leta efter en Fender Stratocaster – Featherlight Paulownia Body. Kan du inte spela så häng den på väggen och njut. FREDRIK JERGMO

Ladda ner guiden här: reinventproject.eu/roughplanetguide. K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

BILD: SJEV VAN GA ALEN

16


När kontoret plötsligt är överallt och allt oftare utomhus blir funktionalitet och komfort allt viktigare. Work Lounge är vårt svar på bra arbetsplatser under bar himmel. Hitta mer om våra tankar kring Outdoor Office och utvecklingen av Work Lounge på www.nola.se Work Lounge Nyhet 2021 Design Superlab & Charlotte Petersson Troije

Nola Industrier AB Produktutveckling: Stockholm +46 (0)8—702 19 60  Order, offert & export: Malmö +46 (0)40—17 11 90


18

SAMTALET

Kvinnorna formade vardags­ landskapen


19 Som en detektiv har Catharina Nolin låtit ledtrådar föra henne genom historien i jakten på de första svenska kvinnliga landskapsarkitekterna och deras verk. Hon fann ett rikt – men hotat – kulturarv. T E X T: K A R I N A N D E R S S O N FOTO: SAMUEL UNÉUS

C

atharina Nolin är professor i konstvetenskap och forskare på Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Hon har spenderat de senaste åren av sitt yrkesliv i arkiv. Det hon sökt efter är de kvinnliga landskapsarkitekterna som varit med och format både yrkets praktik som den ser ut idag och det svenska stadslandskapet – men som fallit i glömska. Städats bort och suddats ut. Hennes sökande har tagit henne utanför Sveriges gränser till olika platser i Europa och sedan tillbaka till Sverige igen, till gestaltade och byggda miljöer som är en del av välfärdssamhällets vardagslandskap. Bostadsområden, folkparker, innergårdar, sjukhusmiljöer och fabriksområden. Platser ritade av kvinnor som Ester Claesson, Ulla Bodorff och Sylvia Gibson. Namn som få idag känner till. Catharina Nolin kämpar för att platserna, vars upphovskvinnor tillåtits att glida ut ur historien, ska bevaras. Jag undrar om hon får gehör och hon svarar att ja, det får hon, till viss del.

– Kvinnliga landskapsarkitekter blir mer beforskade och kända. Men det går långsamt. För långsamt, säger Catharina Nolin. För samtidigt som kunskapen sprids växer hotet om att platserna ska försvinna i förtätningens namn.

N

ågra dagar före vårt samtal har Catharina Nolin pub­ licerat ett öppet brev till ledamöter i Stockholms byggnadsnämnd. Brevet inleds: Den modernistiska landskapsarkitekturen är i fara, och allra värst är det för verk av kvinnliga landskapsarkitekter. Catharina Nolin frågar: Ska vi acceptera att verk av landets mest ansedda och nyskapande landskapsarkitekter utraderas? Anledningen till brevet är att Kooperativa Förbundets huvudkontors takträdgårdar vid Slussen i Stockholm, ritade av Ulla Bodorff och beskrivna av Nolin som modernistiskt epokgörande, riskerar att rivas när fastighetsägaren vill bygga om. >

S TA S TA DD 3 23 2| |M D AR EC S 2020 1


20

SAMTALET

Kooperativa Förbundets hu­ vudkontors takträdgårdar vid Slussen i Stockholm, ritade av Ulla Bodorff och beskrivna av Nolin som modernistiskt epokgörande, riskerar att rivas när fastighetsägaren vill bygga om. Fotograf okänd. HSB Riksförbunds arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Ulla Bodorff var en av dem som introducerade funktio­ nalismen i Sverige. KF:s tak­ trädgårdar. Fotograf okänd. HSB Riksförbunds arkiv hos Centrum för Näringslivs­ historia.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

– KF:s takträdgårdar är bara ett exempel av många. På kvarteret Plankan på Södermalm har nyligen Sylvia Gibsons nyskapande gård från mitten av 1960talet raderas ut helt. Svenska Bostäder har beslutat att bygga ett nytt lägenhetshus mitt på den öppna gården. Byggnadskroppen i kvarteret Plankan löper runt hela kvarteret, runt en stor öppen gård, en boende- och stadsmiljö med inspiration från Wiens storgårdskvarter, som på liknande sätt kombinerade bostadsbyggande med allmänna parkoch grönytor. Markplaneringen till hela Reimersholme, en liten ö med bostadshus, parker, planteringar och stenpartier väster om Södermalm, är unik och ritad av Ulla Bodorff. Där har det funnits planer på förtätning, som nu skrinlagts. – Där, liksom i kvarteret Plankan, har boende motsatt sig de stora ingreppen. Ofta vet de mer om platsens kulturhistoriska värde än kommunen. Ett sätt att skydda dessa verk är att väcka frågan om byggnadsminnesförklaring, men då måste platsen vara väldigt väl bevarad. Men det är inte okomplicerat. – Det finns en stor skillnad mellan en byggnad och en trädgård – ett hus kan förändras och förfalla men grundstrukturen finns nästan alltid kvar, en trädgård eller en park utvecklas på ett annat sätt. Och då kanske bedömningarna också måste göras på ett annat sätt än idag.

»Hennes sökande har tagit henne utanför Sveriges gränser till olika platser i Europa och sedan tillbaka till Sverige igen ...


21

D

et var nästan en slump att Catharina Nolin började fördjupa sig i historien om våra tidiga kvinnliga landskapsarkitekter. För 20 år sedan blev hon ombedd att till en bok om svensk trädgårdskonst skriva om en, för henne då okänd, landskapsarkitekt som hette Ruth Brandberg. – Jag visste ingenting om henne då men insåg snart att hon hade en jätteintressant och spännande historia. Hon jobbade bland annat för Selma Lagerlöf på Mårbacka och ritade även flera sjukhusanläggningar, men nästan alla de är borta idag. Catharina Nolin anade att här fanns ett enormt område som nästan ingen viss­te någonting om. Hon började leta efter kvinnorna som varit med och format Sverige. – Jag var en erfaren arkivforskare redan då, men det var något helt annat att forska om de här kvinnorna än på en manlig arkitekt eller om offentliga parker, som jag gjort tidigare. De flesta av de kvinnliga landskapsarkitekterna var inte gifta och det fanns ingen familj som tog hand om deras arbetsmaterial. Kontoren de drev lades ner när de själva pensionerades eller gick bort. Det finns inget arkiv i Sverige som systematiskt samlar in material från landskapsarkitekter eller om landskapsarkitektur. Det material som finns kvar är således väldigt utspritt. För Catharina Nolin innebar det att hon behövde vara uppfinningsrik och hitta olika vägar i sitt sökande. – Det var spännande att se och försöka hitta material. Alla de här kvinnorna är utbildade, utomlands eftersom det inte fanns någon utbildning inom trädgårdskonst i Sverige – här utbildade man sig till trädgårdsmästare. Trädgårdsutbildning var inte stängd för kvinnor, men man behövde ha gjort praktik i en trädgård, och det var svårt att ordna, säger hon. Det innebar att när de kom tillbaka till Sverige för att arbeta hade de många nya idéer men de saknade en tidigare lärare som kunde backa upp dem och introducera dem till den svenska marknaden, vilket var ingången till arbetslivet för många av deras manliga kollegor. >

Kvinnliga landskapsarki­ tekters liv och verk blir mer beforskade och kända. Men det går för långsamt, anser Catharina Nolin.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


22

SAMTALET

M

Kv Humleboet. Ester Claesson, som brukar kallas Sveriges första kvinnliga landskapsarkitekt, skapade redan på 1910-talet en banbrytande bostadsgård i Röda Bergen i Vasastan i Stockholm. Kvarteret Humleboet utgjordes av hus runt en rektangulär gård. Fotograf okänd. HSB Riks­ förbunds­arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

ånga av de tidiga kvinnliga landskapsarkitekterna kom att arbeta med det som brukar kallas välfärdssamhällets vardagslandskap, där man byggde för en bredare allmänhet än vad som gjorts tidigare. – Många av deras verk präglas av en stor förståelse för dem som ska använda platsen. Det är tydligt att de ser landskapsarkitektur som en social praktik med ett stort engagemang för att underlätta för vardagen, säger Catharina Nolin. Ulla Bodorff var med och introducerade funktionalismen i Sverige och gjorde många uppdrag för HSB. Bland annat bostadsområdet Fröslunda i Eskilstuna, ett omfattande bostadsområde med punkthus, smalhus och småhus samt ett centrum som inte riktigt slutfördes. Det är planerat utifrån topografin och växtligheten är vald för att passa ihop med husformerna. Catharina Nolin nämner också Ulla Bodorffs arbete med Riksby i Bromma, vars planering avspeglar samhällets uppbyggnad i stort men som också var gjord för att underlätta vardagen för i första hand kvinnorna, och Berthåga begravningsplats i Uppsala, som tongivande. Ester Claesson, som brukar kallas Sveriges första kvinnliga landskapsarkitekt, skapade redan på 1910-talet en banbrytande bostadsgård i Röda Bergen i Vasastan i Stockholm. Kvarteret Humleboet utgjordes av hus runt en rektangulär gård. Istället för att varje byggherre skulle ha sin del av gården tog Claesson fram ett förslag om en stor öppen och enhetlig gård för alla boende att dela på som en väsentlig del i boendemiljön, formad för planteringar och med platser för social samvaro. En drivkraft för Catharina Nolin har varit att visa för dagens landskapsarkitekter hur yrket har sett ut och utvecklats. – Landskapsarkitektutbildningen är idag kvinnodominerad. Jag vill ge de kvinnorna en historia där de kan se sig själva.


Efter regn kommer solsken.

PIN SYSTEM väderskydd Design: David Karásek


24

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

TEMA:

VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

T E M A I L L U S T R AT I O N E R : C A R O L I N E A X E L B L O M


Digitaliseringen av samhället blev extra tydlig under pandemiåret 2020. Vad händer med stadskärnan när vårt sätt att leva och konsumera förändras radikalt? INNEHÅLL: Så ska stads­­kärnan räddas ................................................................................. 27 DEBATT: Stadskärnan föds på nytt . ................................................................. 37 Marknadsplats i tiden .......................................................................................... 38 Tech påverkar upplevelsen av staden . ...................................................... 42 REFLEXION: Det tillfälliga räcker inte............................................................. 46


26

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


27

Så ska stads­­ kärnan räddas

Att butikslokaler gapar tomma i svenska städer har blivit en del av normalläget. Vad ska hända med centrum när handeln delvis flyttar till externa köpcentrum och internet? T E X T O C H F O T O : K O L B J Ö R N G U WA L L I U S

K

lädkedjan H&M:s lokal i centrala Kristianstad snirklade sig tidigare genom två äldre byggnader längs Östra Storgatan. Men sedan förra årsskiftet täcks de nedsläckta skyltfönstren av en bred, mörkrosa banderoll som talar om att lokalerna går att hyra. Lokalpressen har skrivit mycket om krisen för detaljhandeln i staden, men det stora flertalet lokaler används trots allt. Den som vill öppna en butik inne i Kristianstads pittoreska centrum just nu kan dock välja och vraka bland dem. Det är svårt att säga exakt hur många som är lediga då de ofta både går att dela upp och slå samman, men i flera kvarter i den bilfria stadskärnan gapar skyltfönster tomma och mörka. ”Butiken har upphört”, står det på en lapp; ”tack alla kunder för alla dessa år” på en annan; telefonnummer till en uthyrare på en tredje.

När STAD besökte Kristianstad 2014 för ett längre reportage var det för att staden hade vunnit utmärkelsen Årets stadskärna. Samtidigt färdigställdes en ny galleria på det gamla Domushusets tomt och planerna för ett stort köpcentrum på en åker i stadsranden höll på att konkretiseras. Den gången befarade många att den nyligen prisade stadskärnan snart skulle dräneras på handel och folkliv. Det hade i så fall inte varit första gången något liknande hände. Ett historiskt exempel som ofta nämns i sådana här sammanhang är Jönköping, där köpcentret A6 (numera Asecs) ersatte det gamla artilleriregementet med samma namn strax utanför stadskärnan 1987. Med avgiftsfria, lättillgängliga parkeringsytor och ”gågator” med ett koncentrat av butikslokaler i bekväm inomhusmiljö hade det klara konkurrensfördelar jämfört >

Järnhandeln i centrala Genarp är nedlagd, men här planeras för ett nytt torg med kaféer och småbutiker.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


28

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

Det är inte bara i stads­ kärnan som butiker har tvingats bomma igen. Även på köp­centret C4 Shopping finns flera tomma lokaler.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

med den traditionella stadskärnan, där butikerna låg utspridda och kunderna fick köra runt mellan avgiftsbelagda gatuparkeringar. Konkurrensen tvingade fram en förnyelse av stadskärnan när det gällde såväl gågator och parkeringshus som öppettider. Kristianstad var en av de sista städerna i sin storlek att få någon form av köpcentrum när C4 Shopping, namngivet efter stadens grundande kung, Kristian IV av Danmark, öppnade hösten 2018. Ett av argumenten för att släppa fram centret var att människor redan åkte till andra kommuner för att köpcentrum­ shoppa, ett annat att östra Skåne helt saknade köpcentrum. Kunderna skulle förmås att stanna i kommunen i stället för att ta bilen till Lund eller Helsingborg. Rösterna emot hävdade – förutom riskerna för centrumhandeln – att köpcentret skulle inverka negativt på miljön. Förtätning med bostäder skulle bidra till att behålla stadskärnans attraktivitet och kundunderlag. Men den dåvarande verksamhetsledaren för Handelsstaden Kristianstad (samverkansbolaget för kommun, handelsförening och fastighetsägare), Tin Josefsdotter, uttryckte att det inte skulle räcka. – Att staden är en mötesplats är viktigt. Jag tror inte att enbart shoppingen bär längre, inte i någon stadskärna, sa hon 2014.

Sex år senare har inte bara C4 Shopping öppnat, även näthandeln har ökat i omfattning. Ovanpå det har coronapandemin snabbt förändrat förutsättningarna för alla slags besök i butiker. Det har fått fler kommuner än Kristianstad att fundera över vad vi egentligen ska ha våra städer till när det paradigmskifte handeln står inför med ökande näthandel skyndas på av att all fysisk kontakt mellan människor ska minimeras. Bolaget Handelsstaden Kristianstad har bytt namn till Kristianstad City. I dag är Charlotte Svärd verksamhets­ ledare. Hon ser med försiktig optimism på framtiden. – Vi har satt som mål att vi ska söka för att bli årets stadskärna igen före 2025. Jag tror absolut att vi har möjlighet att bli det, säger hon. Det är ingen enkel resa dit. Näthandeln och pandemin sätter spår i hela landet. Det nyöppnade köpcentret innebär ytterligare press som jämförbara städer redan är igenom tack vare tidigare etableringar av extern handel. Den centrala Galleria Boulevard på den gamla Domustomten har en välbesökt bottenvåning. Men på plan två är flera butikslokaler tomma. En hel avdelning av gallerian som byggdes färdigt för fem år sedan har vare sig haft inflyttning eller invigning. Kommunen och fastighetsägaren, köpcentrumkoncernen Steen & Ström, har förhandlat om att omvandla den tomma delen till en ny gymnasieskola, vilket staden behöver. En annan tanke är att bereda plats för och flytta dit stadsbiblioteket. Fastighetsägare i centrum måste i vilket fall tänka nytt. – Vi har fått ta ganska många smällar på kort tid. Men det är en väldigt spännande tid nu. Jag ser framför mig att stadskärnan får ett mer spännande utbud, vilket passar i Kristianstad som har en vacker och koncentrerad stadskärna med många unika värden, säger Charlotte Svärd. Hon berättar att den strukturomvandling som just nu sker inom detaljhandeln är en utmaning för handlarna i staden. Det sker även livsstilsförändringar som hon menar påverkar handeln.


29

– Coronapandemin har skyndat på utvecklingen. Näringsidkarna har tagit ett rejält kliv i utvecklingen genom nya smarta sätt för kunderna att handla lokalt och för att möta dem på nya sätt, som hemkörning och inköp vid butiksdörren. De klassiska butikerna i framtidens Kristianstad blir enligt Charlotte Svärd färre, mindre och mer specialiserade. Man lär se fler begagnataffärer och butiker som säljer lokalproducerad mat, men även tjänsteföretag som skrädderier och annat. Butikskedjorna blir kvar, men fastighetsägarna kommer inte att kunna räkna med dem i samma utsträckning längre. Kulturella upplevelser med allt från mat från olika kulturer till nöjesutbud kommer att bli en viktigare del av stadskärnan. Även kontorslokalerna kan bli mindre om trenden med hemmajobbande, som har blivit tydlig under coronakrisen, fortsätter när pandemin är över. Det här kan göra att en del kontor i centrum byggs om till bostäder. Charlotte Svärd ser det som en positiv möjlighet vid si-

dan av annan förtätning med helt ny bostadsbebyggelse. – Det är viktigt för stadskärnan att den får fler boende eftersom det ger en tryggare och mer trivsam stad. Det vore bra om det var tänt i fönstren på kvällarna och om fler var ute och rörde sig på gatorna på kvällstid. I dag är det förhållandevis få som bor inom gågatunätet. Att C4 har öppnat innebär utmaningar, men också möjligheter. – Det är klart att det påverkar när handelsytan utökas. När handeln är koncentrerad till en plats får man alla flöden där. När den delas upp på olika platser blir det mer utsmetat och därmed tuffare för näringsidkarna. Samtidigt har kommunens omsättning som helhet ökat och på så sätt ser det bra ut, men den behöver öka ytterligare. Det är positivt att fler tar sig till vår kommun för att göra sina inköp. Kanske åker man till C4 och gör sina ärenden för att sedan ta sig in till stadskärnan och njuta av restauranger, kultur, nöje, unika småbutiker och rekreationsområden. >

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


30

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

Strax utanför Genarp plane­ ras 250 bostäder på en åker, vilket väntas ge byn ungefär 1 000 nya invånare och där­ med ett bättre underlag för ett litet centrum.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

Pandemin har lett till att flera butiker har börjat med hemkörning av varor. En del butiker ordnar själva med hemkörning, andra samordnar leveranser genom Kristianstad City. Den totala omsättningen i detaljhandeln i Kristianstad ökade med fem procent under 2019, det första hela året då C4 var öppet, enligt statistik från HUI Research. Det kan jämföras med ökningen i riket och i Skåne län som låg på tre procent. Omsättningsökningen i Kristianstad tangerade ökningen för 2012 och 2015 och var i övrigt den bästa sedan 2007. I absoluta tal ökade detaljhandelns omsättning i kommunen med 336 miljoner mellan 2018 och 2019. Av kommunerna i närområdet var det bara Östra Göinge och Sölvesborg som hade en lägre omsättning i detaljhandeln än året före. Att Kristianstads detaljhandel i genomsnitt ökade omsättningen mer än länet och riket kan inte med säkerhet sägas bero på att det har öppnat ett köpcentrum i kommunen. Det finns avvikelser även andra år. Men att 2019 var ett starkt år för handeln i Kristianstad står klart. Ändå pågår alltså en lokal debatt om hur centrumhandeln utarmas. Är man bara ovan vid tomma butikslokaler, något som inte är ovanligt på andra håll?

S

amtidigt som stadskärnan, så som vi har vant oss vid att den ser ut, står inför stora utmaningar finns på flera håll planer på att utveckla den. I västra Skåne har till exempel Eslövs kommun precis avslutat en prestigefylld renovering av Stora torg mitt i staden för att skapa en mer attraktiv mötesplats i stadskärnan. Projektet har kostat 60 miljoner kronor och tagit flera år att förverkliga. – Görs det på rätt sätt så att man får en saluhallskänsla kan det fungera. Man behöver skapa en känsla av rörelse, sorl, mys och en känsla för det lokala, säger Sofia Ulver, konsumtionskulturforskare och docent vid Lunds universitet. I Eslöv handlar det om att göra torget till mer av en mötesplats än det har varit tidigare. Bättre sittplatser och en parkliknande hörna, men också plats för torghandel, kulturevenemang och ett utbud av restauranger med uteserveringar. En plats som i dag helt saknar stadskärna, eller kanske snarare bykärna, är Genarp i Lunds kommun med 3 000 invånare. Det är en av flera småorter i kommunen som politikerna vill ska leva mer än bara som en plats att bo på. Genarp ligger mellan åkrar och skog två mil sydväst om centralorten. Det saknas inte verksamheter, men de är inte


31 samlade. Skolan, folktandvården, en pizzeria, en enkel park, en second handaffär, två livsmedelsbutiker och ytterligare några inrättningar ligger utspridda längs eller nära den genomgående huvudgatan. – Genarp har inte riktigt haft samma utveckling som de andra mindre tätorterna i kommunen. Den ligger ganska långt efter och det påverkar sådant som service och allmänna kommunikationer. Så småningom leder det till att man får räkna med att ha bil för att kunna bo där och att man gör sina inköp någon annanstans. Det utarmar byn och gör det svårare att hitta folk som vill bosätta sig där, säger Klas Svanberg (M), ordförande i Lunds byggnadsnämnd. Under ett kommunalt utvecklingsprojekt för några år sedan, där många bybor deltog, framkom att de saknade en central mötesplats. Med utgångspunkt i projektets slutrapport har ett planprogram nu tagits fram för att skapa ett centrum kring den lilla redan existerande Fjärilsparken. Enligt planprogrammet ligger de målpunkter i byn som bidrar till folkliv utspridda och saknar kopplingar till varandra. Under hösten och vintern har planprogrammet varit ute på samråd och resultaten är ännu inte sammanställda, men enligt Klas Svanberg har det kommit både positiva och negativa synpunkter. >

»Men en sak kan nog sägas vara säker: våra städer blir inte som förut.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


32

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

»Nu kommer skomakare, skräddare och bönder att komma tillbaka till stadskärnan. Vi får se mer närodlat och stadsodlingar samt handelsplatser för det. Ambitionen är att skapa 120 nya lägenheter och ett torg med butiker och kaféer. De nya två- och trevåningshusen ska komplettera eller ersätta den befintliga bebyggelsen i de närmaste kvarteren, som för närvarande bland annat består av en ödetomt och en pizzeria. Men det ska inte bli något jättecentrum. Torget och husen ska ha en skala som passar för orten och bevarar dess identitet som by, enligt planprogrammet. – Alla håller kanske inte med om att man vill ha den typen av bebyggelse i en by, men det är i alla fall tanken. Frågan är om man ska börja med att bygga ett

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

centrum eller vänta in att fler har flyttat till Genarp, säger Klas Svanberg. Tidshorisonten för torget och centrumbebyggelsen är flera år. Det kan dröja ett decennium innan det finns ett färdigt torg med nya hus intill. Men innan dess kommer Genarp att växa på annan plats. Just nu pågår nämligen detaljplaneringen av ett bostadsområde i kanten av byn med 250 radhus och villor som ska möjliggöra för omkring 1 000 nya invånare. Klas Svanberg tror att dessa behövs för att Genarp ska få ett underlag till ett centrum med kafé och andra verksamheter. En utmaning med att bygga ett cent­ rum är att det sannolikt kommer att sakna en livsmedelsaffär. Ica och Coop ligger på 70 respektive 200 meters avstånd till det blivande torget i fastigheter som de själva redan äger och som det inte är sannolikt att de kan sälja till någon annan verksamhet. – Det skulle bli en jättekostnad för dem att flytta, så jag tror inte på den idén. Och det finns nog ingen marknad för en tredje aktör. Genarp har aldrig haft ett regelrätt centrum, men Klas Svanberg tror att det skulle påverka Genarp positivt och att det skulle göra samhället tydligare. – Ofta har ju samhällen någon typ av centrumbildning, det kan vara en vägkorsning eller en centrumfastighet där man har samlat flera affärer. Utgångspunkten är i alla fall att vi behöver göra någonting för att lyfta och marknadsföra Genarp. Sofia Ulver tror att nya centrum går att skapa, men att det är viktigt hur man gör det. Hon nämner Röstånga som ett positivt exempel på hur lokala krafter har varit inblandade i att väcka liv i en sömnig ort på landsbygden. En viktig faktor där har varit att flera med liknande intressen har sökt sig till orten. – Det beror helt på hur man gör det. Det behöver göras försiktigt, fint och lyhört. Man får inte göra det på ett sätt så att intimiteten försvinner. Om Genarpsborna kan gå eller ta cykeln till ett litet centrum i stället för att åka in till en stad finns det alla möjligheter att lyckas med det, säger hon.


33 Köpcentret C4 Shopping på en före detta åker utanför Kristianstad har karaktä­ r­iskt stora parkeringsytor och en sluten fasad med glasade entréer.

D

en vision för Kristianstads stadskärna som verksamhetsledaren för Kristianstad City Charlotte Svärd uttrycker är i linje med framtidsspaningarna i den senaste upplagan av HUI Researchs rapport Cityindex, som görs på uppdrag av Fastighetsägarna och släpptes i september 2020. Christina Friberg är expert på stadsutveckling inom Fastighetsägarna. Hon tror att städerna kommer att hämta inspiration från historien. – Städerna grundades i syfte att vara handelsplatser och mötesplatser. Nu kommer skomakare, skräddare och bönder att komma tillbaka till stadskärnan. Vi får se mer närodlat och stadsodlingar samt handelsplatser för det. Det blir mer av unika butiker. Storskaligheten som vi har sett på senare år kommer att få ett annat uttryck framöver medan restauranger, kaféer och speceributiker blir mer betydelsefulla. Cityindex pekar mot att städerna blir mer upplevelse- och serviceorienterade. Samtidigt finns en hållbarhetstrend som ansluter till idéerna om närproducerat och småskaligt. – Det är sådant som har tagit mest stryk under pandemin, men vi tror att

det under den här tiden kommer fram nya idéer och innovationer som blir kvar. Att sällanköpshandeln minskar i städerna har påskyndats av pandemin. Jag tror att butikerna kan ställa om till att bli mer av showrooms och serviceplatser för sådant som levereras hem. Enligt Christina Friberg kommer vi också att få se stadskärnor där verksamheterna blir mer tematiserade med klusterbildningar av liknande verksamheter, med inspiration från bland annat delar av New York City. Pandemin har också förstärkt behovet av gröna och vilsamma platser utomhus där människor kan mötas, menar hon. Konsumtionskulturforskaren Sofia Ulver tror att stadskärnorna behöver vara platser som lockar med någonting unikt om människor ska vilja ta sig dit när handeln kan ske hemifrån på ett sätt som ofta är både säkrare och billigare. Kanske kommer vi inte ens att ta oss till paketutlämningsställen i en framtid där drönare levererar alla varor direkt till dörren. Därmed blir det sannolikt att städerna fylls med annat än handel. Fler lokaler kommer i stället att användas för restaurangliv och andra mötesplatser samt mer småskalig och lokalt orienterad handel. > S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


34

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

H&M:s gamla lokaler på Östra Storgatan i Kristi­ anstad står tomma, men mycket av den övriga kom­ mersen pågår som vanligt i gågatunätet. Kanske måste alla städer vänja sig vid en andel outhyrda lokaler.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

– Allt tyder på det. Jag är säker på att det kommer att finnas handel, men jag tror inte att det är just handeln och shoppingen som kommer att skapa mening i vardagen för människan i framtiden. Konsumtionsidealet har tappat status och relevans och blivit mer stigmatiserat på grund av en ökande miljö­ medvetenhet. Även Sofia Ulver tror på tematiserade kvarter. Hon använder begreppet drömkvarter, där en viss typ av verksamheter samlas med utgångspunkt i vilka som rör sig där. Det är redan vanligt i metropolernas stadsdelscentrum, men går att skapa även i mindre städer. Det är lätt att stadskärneutveckling och ett fokus på hippa kvarter driver på en gentrifiering, medger hon, men även när det gäller fastighetsspekulation behöver man tänka nytt.

– High street-tanken, där stora, rika bolag kommer in och satsar enorma pengar, kommer inte att fungera. Jag tror att det är ett misstag att de gör det och att de tillåts göra det – det är inte i linje med den framtida konsumtionskulturen. Att anonyma, stora aktörer bara fokuserar på ekonomin och tillväxten i städerna går inte hand i hand med den organiska konsumtionskultur som finns. Vi kommer inte att ta oss in till städerna om de inte känns lockande. Städerna har under pandemin visat sig vara sårbara. Det som en gång byggdes som ett försvar mot yttre hot har i sig blivit ett hot när många människor samlas på en liten yta. Tätbebyggda områden har varit värst drabbade. Städerna måste alltså minska på trängseln och locka med någonting annat än handel. Enligt Sofia Ulver vill vi


35 ha nära till sådana som liknar oss själva när det gäller livsstil och intressen. Vi kan söka oss till kvarter där vi får igenkänning och känner trivsel. – Det kan handla om att det nödvändiga finns runt hörnet, men också att det finns ett ställe där man kan ta en fika och sitta med sin laptop eller träffa en kompis. Det behövs miljöer där man kan sitta bland sorl och andra människor för att folk ska lockas till städerna. Hoppet verkar leva om ett myllrande stadsliv, trots alla samtidiga hot. Men en sak kan nog sägas vara säker: våra städer blir inte som förut. Vi är mitt i ett paradigmskifte där staden måste bli något annat än den självklara platsen för våra inköp. Och samtidigt som mycket av hoppet för framtidens städer bygger på idén om staden som en mötesplats kräver coronapandemin att vi inte möts. Per Frankenius är välkänd inom det lokala näringslivet i Kristianstad. Han äger flera fastigheter i centrum och är ordförande för en lokal klädaffär som har ”överlevt alla kriser sedan 1895”, som han säger. Han var även en av personerna bakom köpcentret C4 Shopping, som numera är sålt till en nederländsk koncern som äger 27 köpcentrum i fyra länder. Han tillstår att köpcentret har haft inverkan på handeln i centrum, men tror inte att det är hela förklaringen till att butikerna har det tufft. – När vi inom handeln började jobba med Kristianstads attraktionskraft på 1980-talet fanns många stora institutioner här. Vi hade regemente, Riksbanken, länsstyrelsen och hela landstinget. Från politiskt håll var det tydligt att man tyckte att allt som skedde var en bieffekt av statliga insatser. Sedan lades regementet ner, länen slogs ihop, Riksbanken försvann och domstolarnas verksamhet har bantats. Men om framtidens centrum innebär färre kedjor och fler lokala initiativ som kanske också har lägre omsättning än kedjorna, vem ska då kunna betala de ofta höga butikshyrorna som historiskt har definierat affärsgatorna? Kanske behöver hyrorna sänkas på lång sikt för att lokalerna inte ska stå tomma – en tanke som ofta är tabu i fastighetsvärlden. >

»Kanske behöver hyrorna sänkas på lång sikt för att lokalerna inte ska stå tomma – en tanke som ofta är tabu i fastighetsvärlden.

På bottenvåningen i Galleria Boulevard i centrala Kristian­ stad finns gott om kunder och inga tomma lokaler. Men på ovanvåningen står flera av lokalerna tomma. Besökare uppmanas följa coronarestrik­ tioner och hålla avstånd.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


36

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

Frågan är i så fall hur det påverkar viljan att investera i och värdet på fas­ tigheterna. Christina Friberg på Fas­ tighetsägarna tror inte att hyrorna eller fastighetsvärdena behöver påverkas av utvecklingen. – Jag tror att det kommer att krävas andra affärsmodeller. Det kanske inte kan vara lika långa hyreskontrakt och det kan bli mer flexibla lösningar så att nya verksamheter kan testas och så att olika verksamheter kan dela på en och samma yta, säger hon. Hon menar att lokalerna även kan fyllas med verksamheter som ser olika ut vid olika tider på dygnet. Men den flexibilitet som behövs kan kräva lagändringar. – Kommuner kommer att behöva vara flexibla när det gäller vilka tillstånd som

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

ges och då måste lagar och byggregler ändras. I dag begränsar detaljplanerna till stor del vilken verksamhet som ska tillåtas. Vikten av att samverka blir också större i framtiden, både kommuner och fastighetsägare måste vara delaktiga i samhällsutvecklingen, säger Christina Friberg. Det kommer en tid efter pandemin. Om vi då flockas till sociala sammanhang i en ny typ av stadskärna eller är skrämda till mer distans för en längre tidsperiod lär visa sig. Oavsett verkar ekonomin i stadskärnornas kommande paradigm att se annorlunda ut än den har gjort hittills. Såväl allmänheten som investerarna och beslutsfattarna kommer att behöva anpassa sig.


37 DEBATT

Stadskärnan föds på nytt Stadskärnan är viktig för oss alla. Den är vår känslomässiga bindning till en stad och skyltfönstret för stadens attraktionskraft, skriver Björn Bergman, vd, Svenska Stadskärnor. Självklart har stadskärnan en framtid! Stadskärnan är i själva verket ett resultat av alla förändringar genom historien och kommer att överleva genom anpassning. Hur den kommer att se ut och vilken funktion den kommer att ha framöver bestämmer vi gemensamt genom att engagera oss i samverkan, utnyttja vår konsumentmakt och påverka politiskt. Stadskärnan skapar tillhörighet och samhörighet. Den lockar investeringar och talanger, samt lägger grunden för tillväxt. Därför kräver den också vår uppmärksamhet, omsorg och vårt gemensamma fokus. Ingen part kan ensamt ta ansvar för stadskärnans attraktivitet eftersom den bestäms av så vitt skilda delar som kommersiellt utbud, miljö, arkitektur, historia, trygghet, renhållning, tillgänglighet, kultur, nöje, service, et cetera. Vi har ett gemensamt ansvar för stadskärnan som innebär skyldigheter, men också medför rättigheter. Stadskärnan ska vara för alla, alltid och i alla delar.

Påbörjad strukturomvandling

Innan covid19-pandemin hade en strukturomvandling av stadskärnan redan påbörjats. Stora delar av detaljhandeln har under flera decennier flyttats ut till externa köpcentrum och handelsplatser och på senare tid har även den digitala handeln medfört en minskning av försäljningen av framförallt sällanköpsvaror i stadskärnorna. Istället har restauranger, caféer och kommersiell service ersatt butikerna vilket har medfört att den ekonomiska omsättningen totalt sett fortsatt att öka. Stadskärnans utveckling från den enda handelsplatsen till en viktig mötesplats är tydlig och den skyndas på av den ökande digitaliseringen som fått extra kraft genom pandemins restriktioner. Handeln kommer även framöver att utgöra en viktig besöksanledning, men tillsammans med många andra verksamheter och aktiviteter. Vi kommer fortsatt att hitta de lokala och helt unika entreprenörerna här, de som sätter prägel på platsen och är ett viktigt bidrag till stadens identitet.

FOTO: SVENSK A STADSK ÄRNOR

Möter tidens krav

Stadskärnan genomgår en renässans därför att den har kvaliteten att kunna möta den nya tidens krav på hållbarhet och äkthet. Här erbjuds både kommersiella och icke-kommersiella verksamheter, men vi måste skapa nya anledningar att komma till centrum om inte handeln längre fyller den viktiga sociala funktionen. Vad lockar besökare till stadskärnan och vad ska vi fylla de tomma lokalerna med framöver? Är det kultur, nöjen, bostäder, kontor, sociala vård- och serviceinrättningar, utbildningsverksamhet eller föreningsliv som är svaret? Stadskärnan kommer fortsätta vara viktig för oss och det kanske är rätt tillfälle just nu, mitt i pandemin, att fundera över vilken stadskärna vi vill ha framöver? Dags att formulera våra gemensamma mål och visioner, organisera oss, göra upp planerna för förverkligande och samla resurser för att kunna genomföra insatserna! Samverkan mellan offentliga och privata aktörer kommer även framöver att vara den enda möjliga vägen för att skapa attraktiva stadskärnor. BJÖRN BERGMAN

vd Svenska Stadskärnor S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


38

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

Marknadsplats i

Vad händer på parkeringsplatsen? Är det torghandel? Bakluckeloppis? Nej, här sker utlämning av varor. T E X T: A N N A L E N N I N G E R

S

trax före klockan sex på kvällen varannan onsdag kör den ena matproducenten efter den and­ ra in på den stora parkeringen vid Flygfältets Handelsområde i Norrtälje. De parkerar på varannan pplats, öppnar bakluckorna eller ställer fram små bord och plockar fram de produkter som kunder i förväg beställt via sociala medier och som de för det mesta redan betalat för. Getost, äppelmust, bröd, ägg, kött, mjölk, chokladpraliner, grönkål, honung och svartvinbärssaft – allt är odlat eller processat av matproducenter i eller i närheten av Roslagen och utbudet varierar efter säsong. Den stora parkeringen omgärdas av plåtfasader till lokaler som hyser däckfirma, bilverkstad och de vanliga butikskedjorna. Miljön är just så krasst utformad som man kan förvänta sig av ett handelsområde från 2010-talets början. Kvällen är råkall och mörk, på parkeringen är stämningen varm och trivsam. Kunder letar sig fram till rätt leverantör för att hämta sin beställning och kanske lära sig mer om hur varan producerats eller hur den bäst kan tillagas.

Luckan stängd

Klockan sju är alla bakluckor stängda, alla leverantörerna har kört hem och den för tillfället utrymda personalparkeringen är tom. Kunder till Flygfältets stora permanenta livsmedelsbutik fortsätter att utnyttja parkeringsplatsen under ett par timmar till. Under årets mörka period är det inte säkert att alla uppmärksammar det som sker på personalparkeringen, ljusa kvällar däremot är aktiviteten mer uppenbar. Är detta en torghandel? En baklucke­ loppis? Nej, det är Reko Norrtälje, en utlämning av förbeställda varor där lokala matproducenter säljer direkt till kund och som bygger på kontakter via sociala medier.


39

tiden Franska bönder

Franska bönders försök att hitta sätt att sälja direkt till kund utan mellanhänder ses som Rekoringarnas inspirationskälla. Lantbrukare och små företag inom förädlingen får så lite betalt, eller ställs inför orimliga leveranskrav av de stora uppköparna, att de tvingas söka andra försäljningskanaler. Parallellt finns en växande grupp konsumenter som eftertraktar lokala produkter som är ansvarsfullt producerade, och som ofta saknas hos kedjorna. Reko – Rejäl konsumtion – utvecklades i Finland med start 2013. Konceptet är enkelt: vem som helst kan starta en grupp som samlar producenter och konsumenter och bestämma en tid och hitta en plats för utlämning. Producenter lägger upp en annons för varje utlämningstillfälle med produkt och pris, kunden beställer via sidan och betalar oftast via Swish.

Utan mellanhänder

Alla överenskommelser och transaktioner sker direkt mellan producent och kund där producenten har det fulla ansvaret för varans kvalitet och för förpliktelser gentemot myndigheter. Det finns ingen övergripande organisation eller förening utan varje ring är sin egen självständiga enhet. Det fria nätverksbyggandet påminner – än så länge – om intentioner från internets barndom. – Varje grupp har friheten att bestämma vilka som får vara med och sälja sina produkter, säger Katarina Holmberg, som driver Norrtelje musteri och är en av de producenter som deltar på Flygfältets parkering.

Korrekt information

Katarina Holmberg är en av Reko Norrtäljes administratörer. Administratörerna ser till att det finns en sida för varje utlämningstillfälle och att korrekt information finns tillgänglig för både producenter och konsumenter. Det får dock inte skapas ett mellanled som tar betalt av producenterna för att få använda beteckningen Reko. Utlämningar sker ofta på platser som ägs eller förvaltas av företag eller föreningar. Utlämningar som sker på offentlig plats kan ske utan tillstånd eller avgifter eftersom själva köpet av varan redan skett på nätet. I formellt avseende är en Rekoring varken marknad eller torghandel. – Det händer att kunder frågar varför vi inte kan ha en fast torghandel på Stora torget, så som det var förr, säger Katarina Holmberg. >

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


40

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

»Franska bönders försök att hitta sätt att sälja direkt till kund utan mellanhänder ses som Rekoringarnas inspirationskälla. Fungerar inte

Hennes svar på varför det inte finns en traditionell torghandel på det kullerstensbelagda torget framför rådhuset i den pittoreska stadskärnan är kort – den här formen av handel fungerar inte för samtidens lokala producenter av livsmedel. – Det finns ingen som har kapacitet eller råd att både odla eller förädla och sköta ett permanent torgstånd där man aldrig vet hur mycket som säljs under dagen. Att innerstaden till viss del är bilfri tror hon är av underordnad betydelse. Det är dock onekligen praktiskt med en relativt central utlämningsplats som är enkelt åtkomlig för både bilister och cyklister och dit det dessutom finns bussförbindelse.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

Långt tillbaka

Det är på sätt och vis möjligt att betrakta det som sker på parkeringsplatsen på Flygfältets Handelsområde som en direkt förlängning av en verksamhet vars upprinnelse ligger långt tillbaka i tiden. Förr rodde skärgårdsbefolkningen om höstarna längs vattenleder in i Roslagen med sommarens skörd av saltad fisk och torkad sjöfågel. Från motsatt håll kom uppländska bönder med råg. I mötet uppstod marknadsplatser för byteshandel. Landhöjningen förflyttade efter hand dessa mötesplatser längre österut för att hamna på den plats där dagens Norrtälje ligger: vid Norrtäljeåns mynning i Norrtäljeviken. Vid hamnen ligger Lilla Torg som tillsammans med båtar under sekler utgjort samhällets marknadsplats. Hit förde vägarna från det omgivande landskapet.

Ingen rutnätsplan

När staten under 1600-talet tog ett fastare grepp kring handel och stadsbyggande fick Norrtälje stadsrättigheter samtidigt som två andra uråldriga platser för varubyten i Roslagen förklarades som olagliga för handel och förbjöds. En rutnätsplan blev inte aktuellt i den trånga dalgången längs ån men väl en planlagd och formellt formgiven plats framför ett nytt rådhus – Stora Torg. Mycket av handeln med färskvaror kom att flytta från Lilla Torg till Stora Torg. Idag präglas Lilla Torg av upprustade nätta träbyggnader. Inga spår finns kvar av de smågrisar eller den fisk som såldes här för hundra år sedan. På Stora Torg, som är ett ganska


41 litet torg, håller stadens korvgubbe på att ställa iordning gasbehållarna i en permanent korvmoj. Försäljningen går trögt i restriktionstider. Ibland får han sällskap av ambulerande handlare som reser mellan olika städer och slår upp sina stånd. Under den (vanligtvis) årliga julmarknaden fylls, under några timmar i början av december, inte enbart Stora Torg av torgstånd utan även stora delar av stadskärnan.

Stort värde

Charlotte Köhler är Norrtäljes stadsarkitekt. Hon betonar att invånarna sätter stort värde på stadskärnan med sin me­ deltida struktur och låga trähus. Stoltheten känns igen från andra små städer med bevarade äldre stadskärnor. – Men om Flygfältets parkeringsplats fungerar bra för Rekoringen är det troligen en lämpligare plats än vad Stora Torg skulle vara, säger hon. Är platsen funktionell, och ger plats åt många producenter med ett brett utbud, skapar det ett mervärde som till och med kan få en stor parkering omgiven av enkla byggnader att framstå som trivsam. Bilen är ofta både leverantörens och butikens arbetsredskap. Att stå på en parkering är helt i linje med Rekoringens form.

Skapar begränsningar

– I stadskärnan skulle den historiskt präglade miljön kunna medföra krav på anpassningar som skapar begränsningar för Rekoringen, säger Charlotte Köhler. Hon tillägger att det inte heller gynnar stadskärnan att fungera som en kuliss för en marknadsform som inte längre är relevant. Reko Norrtälje är ett nytt fenomen, lite av en underdog, för att använda Charlotte Köhlers ord – och hon gillar det. Ny mark bryts vid sidan av den vanliga formen för handel. Ännu har frågor som rör Rekoringen inte hamnat på stadsarkitektens bord. Men hon har förhoppningar om att det kommer fler lokalt präglade initiativ som stärker både staden och omgivande landsbygd.

»Inga spår finns kvar av de smågrisar eller den fisk som såldes här för hundra år sedan.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


42

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

Tech påverkar upplevelsen av staden T E X T: H A R A L D K L E I N

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


43 Det tar tid att se den digitala teknikens avtryck i våra bebyggda miljöer. Men snart nog slår vårt förändrade konsumtionsmönster igenom, spår Harald Klein.

V

i lever inte i någon rymdvärld med amorfa byggnader som gårdagens framtidsvisioner visade. De formmässiga experimenten i arkitekturen begränsas snarast till prestigebyggnader i Mellanöstern. De organiskt framvuxna förindustriella miljöerna är mer dynamiska och detaljerade än den sentida arkitekturen. Däremot har den nya tekniken i högs­ ta grad påverkat hur vi människor lever våra liv, och stadens funktioner anpassas sakteliga efter våra behov. Samhällets grad av digitalisering blev extra tydlig år 2020. Under det covid-accelererade året gjorde vi ett utvecklingssprång gällande teknikanvändning, vilket påverkade var vi arbetade och var vi handlade, något som kommer att påverka stadens funktioner och på sikt dess utseende.

Går strålande

Att vi spenderar mer tid hemma påverkar vårt behov av handel, service och mötesplatser nära hemmet. En vän till mig har ett café, mitt i ett villaområde, som gått strålande under pandemin eftersom människor som tröttnar på att sitta ensamma hela dagarna går dit för att få ett avbrott, jobba och vara i ett sammanhang. Caféet tillfredsställer många av våra önskningar när det gäller konsumtion då det är rationellt (fysiskt nära), emotionellt (du får en upplevelse och träffar och lär känna människor) och gynnar det lokala (dina pengar stannar i ditt grannskap, du bidrar till utveckling där. Att caféet finns ökar kanske till och med värdet på din bostad).

Något som underlättar livet på ”landet” och är på stark frammarsch, gynnat av digital teknik, är de fysiska men små och obemannade livsmedelsbutikerna dit du får tillträde med hjälp av bank-ID och kan betala med Swish. Detta är ett rationellt sätt att handla på.

Kopplar samman

Vi är inne i ett handelsskifte där fler och fler utnyttjar internet och sociala mediers kapacitet att koppla samman människor som har varor att sälja med kunder, så som tidigare skett med köp och sälj-sidorna i dagstidningen, därefter via Blocket, och det senaste exemplet är de lokala Rekoringarna (se sid 38). Det är en form av e-handel som inte alls är förknippad med den ”e-skam” som fler och fler börjar känna då de handlar sina varor från de stora e-handelskedjorna som knappast bidrar till någon utveckling i din bostadsort. E-handelsförsäljningen utgör dock fortfarande en mindre del av den totala konsumtionen. 2018 skedde 90 procent av all detaljhandel i en fysisk butik, varav en tredjedel omsattes i externa eller halvexterna handelsområden. E-handel utgjorde knappt 10 procent av den totala detaljhandeln, men sedan år 2003 har e-handeln haft en årlig tillväxt på mellan 15 och 20 procent, medan den totala detaljhandeln under samma tid har vuxit med i snitt 2 procent. Hur stor del av den totala konsumtionen som e-handeln stigit till under covidåret 2020 blir spännande att se. >

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


44

TEMA: VAD HÄNDER MED STADSKÄRNAN?

»På sikt kommer du att kunna prova de där digitala kläderna på din avatar så du köper rätt storlek och passform från början. Emotionellt värde

Ökande e-handel betyder inte att alla fysiska butiker blir utkonkurrerade, men den håller på att omstrukturera den fysiska handeln. Kanske är denna omstrukturering till stadens favör om man jämför med externhandelns påverkan. Den lokala handeln är mer emotionell och kan uppfylla andra behov av service och kringtjänster än den rationella handeln. Tidsmässigt är den lokala handeln idag ofta mer effektiv än e-handeln. Bor man nära en butik går det snabbt från köpimpuls tills att varorna är hemma. Men e-handeln kommer att minska såväl den fysiska butikens tidsfördel, antalet matbud och matkasse-budbilar, när det blir til�låtet att drönare transporterar varor

»Att vi spenderar mer tid hemma påverkar vårt behov av handel, service och mötesplatser nära hemmet. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

direkt från e-handelslagret till din dörr. Den svåraste konkurrensen kommer den ”rationella” externhandeln att möta då e-handel och nya leveransformer kommer att bli ett mycket mer rationellt sätt att handla än att sätta sig i bilen och åka till ett köpcentrum.

Ändrad mobilitet

I detta perspektiv talar också teknik­ utvecklingen för stadens många olika butikslägen. Tekniken ändrar vår mobil­itet. Inte bara med tjänster som e-scootrar, internetbaserade taxibolag och (snart) självkörande bilar/taxi. Den ökar också vår rörelsefrihet och ändrar vårt beteende då vi med hjälp av smartphonens kartappar, som visar både karta och vår egen position, aldrig behöver gå vilse så vi vågar lämna allfarts­ vägarna och ge oss ut på äventyr för att upptäcka vad som finns bortom A-läget. Det utvecklas många spännande tekniker som bland annat underlättar e-handeln. Skor och kläder scannas in i 3D så att varorna kan vridas och vändas på i din skärm. I den dyraste och senaste modellen av en av marknadens smartphones finns en laserscanner som med exakt precision kan läsa av omgivningen. Du kan alltså läsa in din kropp och skapa en avatar som är en tredimensionell digital kopia av dig själv. På sikt kommer du att kunna prova de där digitala kläderna på din avatar så du köper rätt storlek och passform från början.


45 Förstärkt verklighet

Tekniken där ett digitalt objekt syns mot verkligheten i din kameraskärm kallas för augmented reality (AR), eller förstärkt verklighet på svenska, och blev synlig för den större massan genom spelet Pokémon Go, där digitala varelser, som du ska fånga, dyker upp i den riktiga världen som du ser den på din skärm. AR-teknik, där något digitalt visualiseras i ”verkligheten”, kommer att slå igenom stort med sådant som laserscannerns precision, 5G-nätets ökade möjligheter för dataöverföring och glasögon/linser som fungerar som transparenta skärmar. Gällande den bebyggda miljöns utformning så tror jag att det kommer dröja innan drönare bygger hus i banbrytande former som artificiell intelligens har hjälpt oss att utforma på optimala sätt utifrån exempelvis luftens strömmar. Men att den digitala världen blir synlig är något som jag är övertygad om kommer att slå igenom stort inom kort. Några som jag tror kan bli tillfredsställda av den ökade digitaliseringen är, kanske lite paradoxalt, de historiekramande medlemmarna i Arkitekturupproret. Bildgoogla ”3D-ornament” och tänk att byggnadsornament inte längre behöver kosta särskilt mycket om man låter en 3D-printer utföra ”hantverket”.

Nästa nummer: I STAD 33 står träden i fokus – en stark symbol för livet självt.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


46 REFLEXION

Det tillfälliga räcker inte

Lena Jungmark

Lena Jungmark efterlyser både vardag och fest i stadens utemiljö. Det är lätt att bli glad när tillfälliga installationer och färgglada häng- och lekplatser dyker upp i stadsmiljön mot bakgrunden att barns och ungas platser blir allt trängre och färre. Barn och unga har ju sannerligen rätt till en stadsmiljö planerad också för dem. Ändå skruvar jag lite på mig och längtar efter kontinuitet, tillräcklig budget för bestående verksamhet och kurage att stå upp för barns behov i samhällsplaneringen. För inte är väl dessa tillfälliga lekplatser tecken på att vi gett upp? Inte nöjer vi oss med smågodis och har slutat laga den mer krävande och närande vardagsmaten? För utveckling och hälsa krävs en stabilare och mera långsiktig kosthållning än tillfälliga pop-up-platser. Naturligtvis finns det en massa positivt med tillfälliga inslag i stadsmiljön. Som att vända uppochner på invanda perspektiv och låta en bilstinn gata bli sandstrand med parasoller under sommaren … det är både humor och allvar. Oväntade installationer märks, får publicitet och känns uppfriskande galna och definitivt kul. Tankar och fantasier väcks om vad stadsmiljön skulle kunna vara – för vem och vad den planeras och finns till. Det tillfälliga kan skapa opinion som driver fram förändring mot hållbarare och mänskligare städer. För dem som arbetar professionellt med planering, utformning och förvaltning kan det tillfälliga vara ett sätt att öppna upp för nya idéer och lekfullhet. Med fullskaliga testbäddar kan man få erfarenhet av hur en ny utformning eller nytt innehåll påverkar. Vad händer med invanda mönster och gränser mellan det privata och offentliga? Hur blandas olika grupper i samhället, och vad kan platsen åstadkomma? Det till-

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

fälliga blir ett sätt att utveckla och själv utvecklas. Men det räcker inte. En god vardag, livsmiljö, förutsätter en god och sammanhållen grönstruktur, bilfria cykelvägar till skola och förskola och nätverk av lekmiljöer. Det är parker och naturområden som hänger samman och gör det möjligt att röra sig i upplevelserik miljö på väg hem. Det är ohipp, vardaglig och stabil samhällsplanering, den som för inte så länge sedan genomsyrat vår planeringspraktik och som vi på något sätt fortfarande tror att vi har. Så är det inte. Beställda planärenden inriktade på högsta möjliga exploatering håller planavdelningarna upptagna, och exploatörer saknar alltför ofta eget intresse för den gemensamma offentliga miljön – det kitt av grönska som lockar till en miljövänligare och hälso­ sammare livsstil. Brister kan inte kompenseras med tillfälliga pop-up-aktiviteter. Jag vill slå ett slag för den alldagliga kommunala planeringen av grönområden med plats för både barn och vuxna. Den som skapar förutsättningar för ett gott och hälsosamt vardagsliv, där vi kan gå till och från skolan fem dagar i veckan, hämta och lämna på förskolan, gå ut med hunden, ta en sväng i kvarteret och få en nypa frisk luft, cykla till affären, hänga med kompisar. Med vardagsstruktur på plats är jag den första att sjunga tillfällighetens lov! Det är inte antingen eller. Både den långsiktiga och stabila planeringen och det tillfälliga, galna behövs. Det har det gångna året visat: vårt stora behov av god upplevelsekvalitet i det vardagsnära, men också vår längtan efter överraskning och fest.


Haga är vår nya produktserie för plantering där möjligheten till kombinerade sittytor finns. - Haga passar väl in i park såväl som i stadsmiljöer.

blidsbergs.se


48

Pandemin visar små barns ut­satt­het

Pandemin påverkade hela samhället större delen av förra året och gör så fortfarande. Hur drabbar en pandemi samhällets yngsta, det vill säga barnen? Maria Nordström rapporterar.

Läs mer Maurer, M, Daukantaité, D & Hoff, E, Gymnasisters hälsa i årskurs 1–3, sammanfattningsrapport, Psykologiska institutionen, Lunds universitet (kommer under 2021). Qvortrup, L (2020), En øjenåbner for ulighed i læring, i Ungdom på pause – unges liv og læring i en Coronatid, Egmontrapporten 2020. Søndergaard, D. M. et al (2020), Unge balancerer sig vej gennem krisen, i Ungdom på pause – unges liv og læring i en Coronatid, Egmontrapporten 2020. .

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

U

nder 2020 genomfördes flera studier som visar hur skolbarn påverkas av pandemin. En svensk studie om hälsan hos gymnasister i årskurs 1–3, som kom hösten 2020, visar att pandemin tydligt har påverkat ungdomarna. Av drygt 800 tillfrågade gymnasister på tre stora kommunala gymnasieskolor i olika delar av landet uppger de flesta att de blivit fysiskt mycket mindre aktiva, har förlorat kondition och gått upp i vikt. En liten del av de tillfrågade menar att de har fått det mycket mer besvärligt under pandemin och har ibland svårt att gå ur sängen på morgonen. En annan liten grupp gymnasister uppger däremot att de har fått mera tid att träna och vara fysiskt aktiva. I Danmark var skolan stängd under den första vågen av pandemin våren 2020. En studie som gjordes då visar att föräldrarnas stöd var avgörande för barnens resultat i skolan liksom för deras kontakt med både lärare och skolkamrater. Stödet från föräldrarna hjälpte barnen att få en struktur i vardagen, som skolan före pandemin hade gett dem. Utan föräldrastöd blev ”hemskolan” en mycket negativ upplevelse för en del barn.

Ålderns betydelse

En annan aktuell dansk undersökning som också gjordes förra året betonar ålderns betydelse för skolbarnens möjligheter att klara av situationen. De som var 15–16 år gamla hade det lättast, svårast var det för de yngsta barnen. Det berodde inte bara på kvaliteten på stödet hemifrån utan också på att de yngre skolbarnen har större behov av nära sociala kontakter med lärare och skolkamrater. Fysisk närhet till lärare och skolkamrater är avgörande för små barns uppmärksamhet i klassrummet och deras förmåga att tillgodogöra sig undervisningen, framhåller forskarna. Uppmaningen till alla att hålla fysiskt avstånd och att isolera sig var därför mer drabbande för små barn än för äldre. Flera stora internationella organisationer som värnar barns lek uppger att barn hindras att leka under pandemin. Barnen lider av ”play deprivation”, lekbrist. Ofta är det föräldrarna som inte vill att deras barn ska vara ute av rädsla för coronasmitta. På lekplatser hindras barn att leka på grund av detta och man blockerar lekutrustningen. >


49

Ett barnvänligt övergångs­ ställe i Ahmedabad, Indien. Foto: Kirti Zala.

»Barnen lider av ”play deprivation”, lekbrist. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


50 Leken viktig

Ordförande i IPA World, International Play Association, Robyn Monro Miller, framhåller att leken har ett biologiskt utvecklingsvärde för barnet och att möjligheterna att främja barns lek måste upprätthållas också under en pandemi. Organisationen PlayBoard NI i Nordirland studerade under tre månader 2020 hur barns lek förändrades under pandemin. Lekarna blev mindre fysiskt rörliga och livliga, lek med andra barn minskade dramatiskt medan tekniskt präglade lekar och spel i mobiler, datorer och på surfplattor ökade kraftigt. Dessa resultat hänger samman med det faktum att barn vistas alltmer inomhus och isoleras. I webbinariet ”Making Cities Child Friendly in the Post Pandemic World. Play and Public space”, ordnat av IPA India under november 2020 och med deltagare från 16 olika länder, framhölls betydelsen för barn av en tillgänglig och närbelägen utemiljö. Särskilt gatan framhölls som en viktig plats för barn att leka på. Att stänga av gator för att under viss tid tillåta barns lek där sker nu på många platser i världen, ofta med inspiration från England, Holland och Nya Zeeland.

»Särskilt gatan framhölls som en viktig plats för barn att leka på.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

Enda möjligheten

I Indien är gatan ibland den enda ute­ miljön som står till buds för barn att vara och leka, eftersom en del parker förbjuder lek. Och med duktiga ”playworkers” kan gatan göras till en miljö där barn får ge utlopp för leklust och kreativitet. Också i Melbourne i Australien arbetar man med att stänga av bostadsgator temporärt och man har som ambition att göra det på många ställen i staden. Projektet ”Play streets” omfattar 1 000 bostadsgator. Men att få tillstånd att använda gator för lek, om än bara tillfälligt, kan vara komplicerat. Enligt Kieran Brophy, Play Australia, kan det krävas mer än 24 tillstånd för att stänga av en enda bostadsgata temporärt. Alla föräldrar gillar inte heller play streets – Australien är ett utpräglat bilsamhälle.

Gillar spel

Att barns lek med spel på mobiltelefoner och surfplattor har ökat under pandemin för att barn vistas mer inomhus än utomhus beror inte bara på pandemin. Barn tycker att spel på mobiler och surfplattor ofta är mer spännande än lek på iordningställda lekplatser, påpekar japanska forskare och lekaktivister. Barnen går ibland till lekplatser men leker inte med lekredskapen där utan med sina mobiler och surfplattor. Det är dags att göra något åt detta, hävdade Mitsunari Terada och Hiroshi Shimamura, verksamma i Tokyo Play Organization och IPA Japan, under webbinariet, och citerade barn som undrar: ”Varför kan inte lekplatser uppdateras precis som våra datorspel?” För att locka barn att leka i sin omgivning måste barn och vuxna samarbeta om utemiljöns utformning och användning. Vuxna måste förstå barn bättre och se vad de verkligen uppskattar. De måste också inse att det som barn tycker om förändras, poängterar Terada och Shimamura.


51 Samarbeta med barn

När det gäller pandemin är det viktigt att samarbeta med barn och låta barn engageras i kampen mot sjukdomen, menar Terada och Shimamura, som ordnat ”pandemimarknader” tillsammans med barn. På marknaderna visar barnen – främst för jämnåriga eller yngre barn – hur de har uppfattat pandemin och formulerar i form av bilder påpekanden och varningsord om förhållningssätt och beteenden för att barnen ska skydda sig mot smitta. Ett sätt är, visar en av barnens teckningar, att hålla avstånd från andra, exempelvis genom att gå bakom en person – eller ett djur. Man kommer ihåg detta genom att påminna sig om alla rumpor och bakdelar som man då ser.

I de studier och diskussioner som pågår i olika nätverk och webbinarier framträder det tydligt att pandemin påverkar barn och unga starkt, inte minst när det gäller att vara fysiskt aktiva. Yngre barns behov av att vara ute, kunna leka och röra sig fritt liksom av att finna platser utomhus utmanas av pandemin och vuxenvärldens restriktioner. Barn behöver en närbelägen och lätt tillgänglig utemiljö. Pandemin har visat att nu om någonsin är utemiljön av största betydelse för barns hälsa, välbefinnande och utveckling. MARIA NORDSTRÖM

Maria Nordström är miljöp­sykolog och forskare vid SLU

Barnens egna teckningar visar med all tydlighet var man bör befinna sig när man närmar sig en annan levande varelse i pandemitider. Foto: Hitoshi Shimamura.

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


52

Grönare stad med polyeten? Konstgräs och platsgjutna gummiytor har blivit självklara inslag i utemiljöer för barn. Anna Lenninger synar dem i sömmarna. TE X T OCH FOTO: ANNA LENNINGER


53 Eleverna på Blommens­ bergsskolan önskade sig en sitt- och hängplats. Lösningen blev ett litet konstgjort berg med mjukt formgivna sidor av infärgad asfalt. Toppen är täckt av cirka 30 kvadratmeter plastgräs.


54

»… personal på en förskola förmanade henne att ta av sig skorna innan hon beträdde gårdens nyanlagda gummiyta.

J

ag har glädjen av att ha en förskola i mitt kvarter. Brukar heja på bekant personal och på barn som frågar vad min hund heter. I samband med att en äldre byggnad för några år sedan ersattes med ett nytt och mycket större hus för fler barn gjordes hela gården om. Med moderna Stockholmsmått mätt är gården rymlig. Staden hade i det här fallet möjlighet att ge förskolan mer friyta på relativt plan mark men valde att spara marken för framtida bostadsbyggnation. Bitvis utgörs den tilldelade tomten av områden med stora nivåskillnader och berg i dagen. Det måste ha varit en utmaning för projektörerna. Lösningen blev ett sammanhängande system av ramper och terrasser i trä. Och – nästan ännu mer uppseendeväckande – på en mindre slänt bredvid träkonstruktionen skalades det översta lagret med mager ”matjord” bort och marken lämnades som en lekyta av mineraljord.

Grön slänt

Efter en tid bekläddes slänten med en matta av plast. Idag är ytan onekligen grön till färgen men mer onaturlig än tidigare. Den lönn som barnen kan klättra upp en liten bit i står i en utskuren kvadrat i mattan och accentuerar den bisarra kontrasten mellan det levande och det döda. Inslagen av plastmattor ökar utmed min och hundens promenadvägar. På Blommensbergsskolans lilla skolgård finns ett litet konstgjort berg med mjukt formgivna sidor av infärgad asfalt och med gradänger av trä som vetter mot en liten scen. Toppen är plan och täckt av cirka 30 kvadratmeter plastgräs. – Högstadieeleverna önskade sig en sitt- och hängplats. Gräs skulle inte S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

fungera, varken på bergets krön eller på gårdens lilla bollplan, säger ansvarig landskapsarkitekt Maria Hernberg.

Blev tillgängligt

När berget anlades i början av 2000-talet hade plasten knappt påbörjat sin vandring från idrottsplatser till bostads-, skol-, eller förskolegårdar. När gräset på fullstora bollplaner byttes ut mot konstgräs blev stora ytor tillgängliga på ett vis som tidigare varit omöjligt. De blev användbara under stora delar av året, och för fler än bara topplag. Vetskapen om förändringen bidrog till att konstgräsplaner stod högt upp på önskelistor vid skolgårdsupprustningar. Även andra ytor på skolgårdar har blivit mer använda och uppskattade med plastmattor. Konstgräs och platsgjutna gummiytor har kommit att bli självklara inslag i barn- och ungdomsmiljöer. Enligt Maria Hernberg är det visserligen stimulerande att utforska gestaltningsmöjligheter med nya material, men det som verkligen bidrog till genomslaget för plast (och gummi) var tillgänglighetsaspekten. Äntligen fanns material som godkändes av både tillgänglighetskonsulter och leksäkerhetskontrollanter. Kraven på framkomlighet och säkerhet var reglerade och miljöperspektivet blev inledningsvis underordnat.

Lång erfarenhet

Maria Hernberg har lång erfarenhet av att arbeta med uppdrag för Stockholms skolfastighetsbolag (SISAB) som äger och förvaltar många av kommunens skolor och förskolor. Hon har sett hur gårdarnas yta minskat och hur de svåraste tomterna blir kvar åt barnen när bostadsbolagen tagit sitt. Kostnadsramarna är stenhårda med ett fast pris per


55 kvadratmeter utan hänsyn till terrängens beskaffenhet. Utemiljön blir en given post att pruta på och SISAB betraktar konstgräset som kostnadseffektivt. Maria Hernberg anser att Stockholms stad agerar direkt barnfientligt i sin stadsplanering. I det perspektivet är inte konstgräs – med sandfyllning – ett material värt att strida emot. Kraften måste koncentreras på att bevara så mycket befintlig natur som möjligt, särskilt träd och buskar. – Man ska inte heller glömma bort att många tycker det är fint med konstgräs, säger hon.

Skorna av

Jag kommer att tänka på en händelse som en person som arbetade med skötsel åt en trädgårdsanläggare för ett par år sedan vittnade om – personal på en förskola förmanade henne att ta av sig skorna innan hon beträdde gårdens nyanlagda gummiyta. Jord blev till smuts som vore det inomhus. Kraven på prydlighet från både föräldrar och personal tycks accentueras ju mindre ytorna blir. Gränsen mellan det prydliga och det stökiga är dock inte given. Landskapsarkitekt Emma Simonsson ser prydlighet som ett begrepp som bör ifrågasättas. När tillgång till detaljrika miljöer med god tillgång till natur resulterar i våta och leriga barn och i kläder med fläckar från bär blir det tecken på lek i en stimulerande miljö istället för ett irritationsmoment. – Om driftspersonal slipper arga samtal från föräldrar eller personal skulle kraven på olika syntetiska lösningar minska, säger Emma Simonsson.

Belyser kåren

Hon och landskapsarkitektkollegan Mattias Gustafsson tillhör initiativtagarna till den svenska grenen av uppropet Architects Declare som vill belysa den egna yrkeskårens negativa påverkan på klimat och biologisk mångfald. Liksom Maria Hernberg pekar de på att många avgörande beslut inte ligger hos landskapsarkitekten. De ligger hos beställare och formas av samhällstrender, planförutsättningar, lagar och regleringar, hur byggprocessen är upp-

byggd och vilken ekonomisk modell som tillämpas. – Det vi som yrkesgrupp framför allt bör inrikta oss på är att minimera resursanvändningen i de led vi styr över, säger Emma Simonsson.

Ökat resursslöseri

Många gånger överdimensioneras markarbeten som schakter och grundläggningar för vägar och andra konstruktioner. Det bidrar till ett resursslöseri i masshanteringen och det är här landskapsarkitekternas miljö- och klimatpåverkan är som mest negativ. Landskapsarkitekter borde helt enkelt göra så små ingrepp i landskapet som möjligt. Detta är ett etiskt ställningstagande som får estetiska konsekvenser. Emma Simonsson och Mattias Gustafsson talar om etik och estetik utifrån ett brett perspektiv, som behovet av att utifrån miljöhänsyn omvärdera vad som betraktas som stadsmässigt.

Tidens uttryck

Även om miljöpåverkan från en liten yta med plast på en liten gård är marginell, är den en direkt konsekvens av tidens uttryck för det stadsmässiga. Kontrollerat och programmerat. Inte fullständigt hårdgjort men inte heller organiskt levande. Kanske är det att gå för långt att tolka uppskattningen av konstgräset som ett uttryck för bristande kunskap om biologiska processer, men det är något med namnet som förleder och oroar. Och färgen. Alltid grönt som en välskött engelsk lawn, inte grått som asfalt, gult som sand, blått som vatten eller punkigt lila. – Ska vi leka rädda gråsuggor, hör jag ett barn fråga sina kamrater när jag på hemvägen går förbi den lilla slänten på förskolegården. Fallna löv från lönnen har undgått mattrengöringen och samlats i en zon mellan plastmattan och granntomtens gamla stödmur. Fundamentala livsprocesser fortsätter trots allt, om än i marginalen. – Hunden heter Ada, säger jag när ett annat barn frågar, och glömmer att hind­ra henne från att kissa på de löv som hamnat vid sargen mot plasten.

Maria Hernberg arbetade på Cedervall arkitekter när hon ritade berget, idag på WSP. Emma Simonsson och Mattias Gustafsson arbetar på Urbio. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


Nya parkrum i pandemins spår När vi drabbas av en pandemi behöver vi våra lokala grönområden, skriver Cecil Konijnendijk.

Avstängd gata blir nytt parkrum i Barcelonas Superkvarter.


57

V

i befann oss fortfarande i Vancouver – på väg att flytta tillbaka till Europa – när pandemin slog till. Inom några veckor blev ungefär halva jordens befolkning tillsagd att hålla sig hemma, i nedstängningar av varierande grad. I Vancouver innebar det att jobba hemifrån, att barnens skolgång skedde online, och att restauranger, kulturella evenemang och butiker som inte ansågs livsnödvändiga stängdes. Men medan andra kanadensiska städer även valde att stänga sina parker bestämde Vancouver sig för att hålla grönområden och stränder öppna, så att lokalbefolkningen fortfarande kunde njuta av naturen, gå promenader, motionera och ta med sig sina barn ut under nedstängningen. I Barcelona, där vi är bosatta sedan i somras, var nedstängningen mycket omfattande och stadens populära parker hölls stängda, vilket ledde till en del desperata vädjanden från boende om att åtminstone några grönområden skulle lämnas öppna.

Vetenskapliga studier

Betydelsen av lokalt belägna gröna ytor under pandemin härrör inte bara från egna erfarenheter, utan också från ett växande antal vetenskapliga studier från olika städer och länder. Studierna visade en kraftig ökning av vistelser i grönområden så snart nedstängningen var ett faktum. Människor strömmade i hög utsträckning till parkerna för att komma hemifrån (där plötsligt hela livet – såväl arbete som lek – utspelade sig) och också troligen för att se andra människor ”på riktigt”. Senare under våren påbörjade en grupp hos oss på University of British Columbia (UBC) en global undersökning på flera språk om behovet av natur och grönska för vår hälsa och vårt välbefinnande under pandemin. Vi studerade såväl inomhusväxter, trädgårdar och uteplatser som grönska i den omedelbara gatumiljön och längre bort. Metoden som användes var bekvämlighetsurval, med hjälp av sociala medier.

Tusentals svar

Tusentals människor svarade, men i ärlighetens namn ska sägas att en stor del av svaren kom från personer med ”gröna” arbeten. De första resultaten visar inte bara en ökande betydelse av grönska både inomhus och utomhus under pandemin, utan också den direkta koppling detta har till hälsa och välbefinnande. Grönska blev till stor del ett sätt för människor att handskas med tillvaron under pandemin. Vi vet förstås redan att både visuell och fysisk tillgång till grönområden är avgörande för hälsan och välbefinnandet. De senaste åren har det skett en formlig explosion av studier som undersökt detta och vi börjar få kunskap om vilka sorters ”gröna” upplevelser som är bra för oss, och varför. Men pandemin har ytterligare ökat fokus på detta. En av de saker som människor i helt nedstängda områden efterfrågade först var att få tillgång till lokala parker, bland annat för att barn skulle ha någonstans att vistas och för att kunna motionera. Rastning av hundar var ofta tillåtet, och det finns berättelser om hundar som har blivit rastade tiotals gånger om dagen – av olika personer. >

Att hålla distans är idag ett etablerat förhållningssätt. Vancouver, 2020. Foto: Cecil Konijnendijk. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


58 Läs mer: Om den nya synen på offentliga platser med anledning av den pågående pandemin: tandfonline.com Sök: The impact of COVID-19 on public space Om Barcelonas Superkvarter: barcelona.cat Sök: Turning Barcelona into big superblock

Gatukonst, Vancouver. Foto: Cecil Konijnendijk

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

Långsiktig förändring

I en internationell undersökning, ledd av Jordi Honey-Rosés på UBC, ställde vi oss frågan om det förnyade intresset för parker och andra offentliga utrymmen skulle leda till förändringar på lång sikt. Vi formulerade ett antal nyckelfrågor för framtida forskning och diskussion, alla kopplade till förändringar i användandet av och uppträdandet på offentliga platser, förändringar i utformning och skötsel, och förändringar vad gäller jämlikhet och tillgång. Man skulle till exempel kunna tänka sig att satsningar görs för att försäkra sig om att alla invånare har tillgång till närliggande grönområden och att åtgärder förbereds för att kunna omvandla gator till temporära esplanader under pandemier. Vissa städer var snabba med att sätta upp föreskrifter och skyltar i sina lokala parker för att kunna hålla dem öppna. Så var fallet i Vancouver, där exempelvis offentliga toaletter också förblev öppna, för att försäkra sig om att alla skulle kunna nyttja parkerna. Detta väcker frågan om ”grön jämlikhet”: alla har inte enkelt haft tillgång till en daglig dos grönska, ibland enbart av den anledningen att det inte existerade något grönområde i den zon där man hade til�låtelse att röra sig.

Permanenta lösningar

Covid-19-pandemin verkar alltså ha snabbat på förändringar i planering och utformning av stadsrummet. Myndigheter i Barcelona, Paris, Wien och på andra ställen har börjat göra tillfälliga lösningar mer permanenta. Barcelona började stänga av (delar av) utvalda gator för att ge de boende i trånga stadsdelar mer offentligt utrymme. Delar av gator som nu har gulmarkerats kommer stegvis att undantas från den reguljära trafiken och kopplas samman till ”Superkvarter” i ett nytt program som myndigheterna i Barcelona startat. Superkvarter bestående av tre gånger tre kvarter kommer att skapas, där trafiken är avstängd för reguljär trafik och där korsningar omskapas till nya offentliga torg. En konsekvens av detta blir även att biltrafiken minskar, liksom stadens höga halter av luftföroreningar. Som Winston Churchill en gång sa: ”Never waste a good crisis” (Slarva inte bort en rejäl kris). Det finns hoppfulla tecken på verkliga förändringar i vissa städer, där man tänkt särskilt på människors hälsa och välbefinnande. Men vi har fortfarande en lång väg att gå. CECIL KONIJNENDIJK

Nature Based Solutions Institute, nbsi.se Översättning: Annika Hultman Löfvendahl


nyhet.

Hags Aneby AB


60

RECENSION

Ny planeringspraktik i vardande En bok med en underrubrik som bjuder in arkitekter, och låter både dem och arkitekturen bli en aktiv del i diskussionen om ruralism, väcker intresse hos Caroline Dahl. Det är ett antal numera ganska välkända miljöer och personer som porträt­teras i boken En annan landsbygd: om gestaltad livsmiljö på landsbygden, däribland Väveriet i Uddebo, Röstånga RUAB och Egnahemsfabriken på Tjörn. Det finns därför en risk att boken avfärdas som något vi alla redan känner till, men för den som tar sig tid att läsa noga finns mycket relevant tankegods att ta del av. Boken inleds med en tidslinje. Landsbygdens avbefolkning från 1800-talet till våra dagar beskrivs parallellt med avgörande nationella beslut och regleringar som förminskat landsbygdens generella betydelse för samhällsutvecklingen. I introduktionen redogör också författaren för den frustration som finns runt om i landet över en sedan länge pågående centralisering som skapar ett ensidigt urbant tolkningsföreträde i samhälls­ planeringen.

Långa intervjuer

Merparten av boken utgörs sedan av långa intervjuer med personer verksamma i stora delar av landets olika landsbygder. Att texten är skriven i intervjuform gör kanske att den blir mindre anekdotisk även om fråga–svar-formen i längden blir lite upprepande. Av berättelserna framgår både vad som varit problematiskt i de olika projekten och hur man överkommit olika hinder. Erfarenheter som förmedlas framstår som genuina och sakliga även om ett visst mått av idealism också framskymtar. Som verksam inom akademin saknar jag dock en förankring i forskning och den internationella diskurs som under senare år träffsäkert har pekat på nya och problematiska relationer mellan stad och land, såsom Neil Brenner och Vanessa Miriam Carlow för att nämna S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

EN ANNAN LANDSBYGD: om gestaltad livsmiljö på landsbygden

Angelica Åkerman

Rian designmuseum, 2020

ett par forskare. Bokens innehåll tycks vara påverkad av dessa diskurser men relationen är outtalad och därmed går läsaren miste om värdefulla lästips som ytterligare kan fördjupa insikter och nya synsätt. Dessutom missar man möjligheten att lyfta fram lokalt utvecklingsarbete som den globala trend det är, något som ytterligare hade befäst bokens relevans men kanske också problematiserat några av ruralismens dilemman på ett mer fördjupat sätt.

Människa och plats

De förändringsprocesser som sker på landsbygden och som beskrivs i boken skulle jag vilja kalla för framväxandet av en ny slags planeringspraktik som utgår från människorna på plats och platsens förutsättning. Vilken roll det offentliga ska spela i denna planeringspraktik är just nu oklart. Bokens avslutande reflektion är en lovande ansats till en debatt om detta och jag hoppas att den lockar fler att ta del i samtalet. För precis som boken visar är det flera visioner och praktiker som behövs för landets alla olika landsbygder. Och här uppstår en av de svåraste utmaningarna som tyvärr inte problematiseras nämnvärt i boken, nämligen att samhällsplaneringen arbetar utifrån generella och likriktade instrument och riktlinjer medan det lokala utvecklingsarbetet behöver formas plats- och situationsspecifikt. Det är frågan om ens arkitekturpolitiken ”Gestaltad livsmiljö” kan lösa det dilemmat. Boken bidrar i varje fall till att initiera en debatt om detta. Boken publicerades i anslutning till utställningen med samma namn som först uppfördes på Rian designmuseum i Falkenberg och visas på Form/Design Center i Malmö 20 mars–23 maj 2021. CAROLINE DAHL


Citykross utmanar begreppet jord I takt med att klimatet förändras blir det allt viktigare att ta hand om både dagvatten och värmeböljor. Hasselfors Gardens version av kolmakadam är en produkt med flera klimatsmarta fördelar. CITYKROSS är speciellt framtagen tillsammans med Stockholms Stad för att säkra plats för trädens rötter och stadens vatten. CITYKROSS GROVA PORSYSTEM ger goda möjligheter för rötterna att utvecklas väl. JORDEN ÄR EN BLANDNING av krossad sten, biokol och grönkompost. YTAN KOMPAKTERAS INTE så att växtbädden enkelt ta emot regnvatten.

För mer information om Citykross och våra andra jordar kan du kontakta kundcenter på 020-50 50 70 eller gå in på vår hemsida

hasselforsgarden.se/landscaping


62

RECENSION

Strategi på trottoarnivå Karin Andersson konstaterar att jämlik stadsplanering är mer än en fråga om mått och material. Boken hon läst ger dock inga svar – den är en ögonöppnare. FEMINIST CITY – Claiming Space in a Man-made World

Feminist City – Leslie Kern

Verso, 2020

Stadsplanering handlar inte bara om stadsplanering. Leslie Kern är geograf och professor på Mount Allison University i Kanada och inte en rad i hennes undersökning av jämlika städer handlar om mått eller material. Hennes ingång till ett resonemang om stadsplanering är upplevelser och möjligheter. Den stora och övergripande bild som målas upp är att den byggda miljön är ett resultat av ett samhälles värderingar och att den ofta gynnar dem som redan sitter på makt och möjligheter. Men i Kerns beskrivningar är inget enkelt, allting är komplext. Hon utgår ofta från egna erfarenheter som illustrerande exempel från verkligheten. Men hon stannar aldrig där. Hon för inte någon anekdotisk bevisföring, snarare är det en strategi för att få med läsaren ner på trottoaren. Från trottoaren zoomar hon sedan ut igen och visar på hur komplexa maktrelationer påverkar människors tillgång till staden. Hon utgår från en feministisk analys som ser hur hudfärg, sexualitet, ekonomisk situation, ålder – utöver kön – spelar roll när samhällen struktureras och organiseras. Hon visar tydligt att ”kvinnor” inte är en homogen grupp, liksom ”män” inte är det. I hennes vision om den feministiska staden kan inte några kvinnors trygghet eller platstagande rättfärdigas, om den sker på bekostnad av andras.

Svar saknas

I början av min läsning är jag frustrerad över bristen på svar. Som praktiserande landskapsarkitekt vill jag veta hur. Hur ska man göra? Hur ser en feministisk stad ut? Men mot slutet av boken förstår jag att bokens syfte är ett annat. Kern visar att det inte är så enkelt. Det handlar inte om mått på trottoarer eller avstånd mellan lyktstolpar eller ens kollektivtrafikens linjedragning och turtäthet. Kern beskriver frustrerade och uppgivna planerare som frågat henne ifall enda sättet att skapa tryggare städer är att ta bort buskar och asfaltera parker. Hoppfulla studenter som trott att det handlar om designlösningar och som irriterat inser att ingen ökad belysning i världen i sig kommer att leda till en förändrad samhällsordning. För Kerns vision handlar om mind set. Om teoretisk kunskap som leder till en djup förståelse som i grunden förändrar praktiken.

Tematiska kapitel

I sju tematiska kapitel målar Kern upp en bild av hur det är att vara en kvinna i en urban miljö. Hon skriver om att vara mamma, hur väninnor är en förutsättning för ett friare urbant liv, om svårigheten att få vara ostörd som ensam kvinna i en stad. Hon skriver om hur protester lett till alla de rättigheter kvinnor besitter idag, och om hur protester varit ett sätt att göra sig plats, hon skriver om hur rädslor styr kvinnors friheter och möjligheter. Det är komplext. Hennes bok lämnar ett virrvarr av frågor. Det är forskarens privilegium att få ställa frågor och visa på problem utan att behöva lösa dem. Och hur frustrerande det än kan vara för en praktiker är Feminist city ett gediget fundament att stå på. Det skapar insikt om att dagens urbana miljöer är byggda på en orättvis grund. Känslan jag bär med mig efter att ha läst Feminist city är inte ”nu vet jag hur jag ska göra” utan snarare ”jag vill veta mer för att kunna göra bättre”. Och det är ett riktigt bra betyg för en viktig bok. K ARIN ANDERSSON

S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1



64

RECENSION

Sätter ord på utmaningarna JPI Urban Europe har släppt en kompakt skrift på engelska om dilemman i det publika rummet. Caroline Dahl välkomnar den – men saknar arkitektens röst. Joint Programming Initiative (JPI) Urban Europe är ett nätverk av europeiska länder som gemensamt arbetar för att utveckla forskning och innovation kring urbana utmaningar. Nätverket bildades 2010 och har sedan dess genomfört många projekt, aktiviteter, utlysningar och påverkningsarbete kring EU:s urbana forskningsinriktning. Målsättningen är att koppla samman olika urbana aktörer för att utveckla ny kunskap, nya verktyg och dialogplattformar för att omställningen till hållbara städer och samhällen ska skyndas på. Skriften tar upp ett antal dilemman för det publika rummet, exempelvis frågor kring jämställdhet, inkludering och tillgänglighet, samskapande och temporär användning samt stadsmorfologi och mobilitet. Dessa dilemman har blivit identifierade inom nätverket i samband med workshops och andra aktiviteter som skett under 2019 och 2020. Därefter har författarna, av vilka merparten är europeiska forskare inom stadsplanering och geografi, bearbetat dem ytterligare utifrån vetenskapliga studier och referenser. Utifrån varje dilemma ges ett antal rekommendationer om hur myndigheter och andra aktörer kan agera.

Är användbar

Skriften kan vara användbar för svenska kommuner eftersom den hjälper till att sätta ord på utmaningar kring gator, torg och andra offentliga platser där man har svårt att få gehör för åtgärder hos exempelvis politiker eller fastighets­ägare. För flera dilemman används genomförda exempel vilket skapar en hög trovärdighet kring slutsatser och rekommendationer. Intressant är att man rör sig tvärs igenom sektorsområden och försöker se dilemman ur olika synvinklar och skalor. Möjligen är texten något allmänt hållen S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1

UNFOLDING DILEMMAS OF URBAN PUBLIC SPACES … Johannes Riegler och Jonas Bylund (red)

JPI, Urban Europe, 2020

Kan laddas ner här: jpi-urbaneurope.eu/ SÖK: Unfolding dilemmas of urban public spaces

för den som har arbetat länge med frågor kring det publika rummet, men jag vill ändå tro att den kan erbjuda viktiga källor och exempel. Intressant är exempelvis beskrivningen av omvandlingen av gaturummen i São Paulo i Brasilien där en stegvis strategi möjliggjorde förändringen. Intressant är också kulturföreningen ProstoRoževs arbete i Ljubljana med att ta outnyttjade publika rum i anspråk för tillfällig användning i samskapande processer med invånarna.

Gemensam vårdnad

Det publika rummets betydelse för samhällets utveckling är viktigt och därför är denna lilla skrift välkommen. Det publika rummet är också ett stadsbyggnadselement som många professioner, discipliner och andra aktörer har att vårda och utveckla gemensamt. Tyvärr blir jag därför förvånad när jag inser att arkitekten – oavsett om denna arbetar med landskap, byggnader, stadsform eller interiör – är helt frånvarande i JPI:s skrift. Varför har det blivit så? Det är för mig en påfallande brist att den disciplin och profession som bidrar till att forma det publika rummet inte har getts utrymme att bidra med sin tolkning av dilemman och formulerandet av rekommendationer från sin kunskapsbas. Detta sker naturligtvis idag i dialog och samskapande, men materialiserandet i fysisk form är trots allt en kompetens som arkitekten besitter och som borde ha beaktats tillsammans med andra. Jag påminner mig därför om vilken oerhörd styrka den svenska arkitektkåren har som kan luta sig mot arkitekturpolitiken ”Gestaltad Livsmiljö” och min rekommendation är därför att läsa båda dessa publikationer parallellt. CAROLINE DAHL


65

Ett år av global smittspridning har på felaktiga grunder satt skolans utemiljö i fokus, skriver Petter Åkerblom och Maria Hammarsten. Under pandemins andra våg hösten 2020 hörde vi plötsligt utbildningsminister Anna Ekström säga: ”Förlägg mer undervisning utomhus”. Så skulle vi hantera situationen när smittspridningen ökade även i skolans värld. Risken för covid-19 fick ministern att vakna. Men det är andra skäl som gör utomhusundervisning intressant. Elever presterar bättre i skolarbetet med inslag av utomhusundervisning, visar forskningsöversikten Klassrum med himlen som tak (Linköpings universitet 2018). Eleverna blir mer nyfikna och gör bättre ifrån sig i klassrummet. Denna vetenskapliga evidens borde vara tillräcklig för att ministrar och skolmyndigheter skulle värna utomhusundervisning som verktyg för bättre betyg!

Prioriteras inte

Ett problem är att lärarutbildningarna inte prioriterar utomhusbaserad undervisning. Än i dag förbereds studenterna huvudsakligen på klassrumssituationer. Vi ska därför inte bli förvånade om lärare inte följer utbildningsministerns råd att undervisa mer utomhus. De är ju helt otränade på detta!

Därför bör våra lärosäten få i uppdrag att implementera utomhusundervisning i lärarutbildningarna. Idag är det upp till varje lärosäte att välja om utomhuspedagogik får räknas in i lärarexamen eller inte. Ett exempel på hur det kan gå till är det pilotprojekt med paketerad pedagogik som sjösatts av Jönköping University tillsammans med Naturskolan i Jönköping. I projektet får lärarstudenterna både kunskap och färdighetsträning med hjälp av lådor med pedagogiskt material för utomhusbruk inom språk- och matematik­lärande.

Krympande skolgårdar

Om lärare ska kunna bedriva utom­husundervisning krävs det att det finns funktionella och mångsidigt lämpliga utomhus­ miljöer i skolans absoluta närhet. Men dagens ideal är att bygga täta städer och statistiken visar att detta innebär att skolgårdarna blir allt mindre (SCB 2017), och det finns exempel på skolverksamhet i lokaler som saknar egen gård, vilket bryter mot Plan- och bygglagen. Samtidigt pågår försök att transformera befintliga utemiljöer

FOTO: PRIVAT

Pandemin blå­s­ lampa för fram­ tidens lärande

FOTO: BIRGITTA PLEIJEL

DEBATT

Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsförvaltning, SLU. Maria Hammarsten, doktorand i pedagogik med inriktning mot didaktik, Jönköping University.

från asfalt till levande ekosystem. Jönköping University forskar om skogsträdgårdar och hur denna pedagogiska lärmiljö kan skapas vid befintliga skolor. Forskningen visar att aktiviteter i skogsträdgårdar både leder till mer fysiskt aktiva elever och att de fördjupar sin förmåga att tolka fenomen i naturen. Naturligtvis kan pandemin användas som argument för att undervisa mer utomhus. I bästa fall fungerar den som dörröppnare för en långsiktig satsning på pedagogiskt intressanta utomhusmiljöer och en lärarutbildning som inspirerar till undervisning med himlen som tak. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


66

REFLEXION

REFLEXION

Kissnödig – kan du gå på stan då?

Karin Andersson

Tillgången till en toalett avgör faktiskt vem som kan vistas i stadens offentliga rum. »You think you’re just peeing when you sit down in a public toilet. You’re not. Because toilets are, inescapably, a feminist issue. Lezlie Lowe, författare till boken No Place To Go: How Public Toilets Fail our Private Needs syftar på bristen på bra offentliga toaletter och det faktum att kvinnors behov sällan tillgodoses – som när det kommer till toalettbesök faktiskt skiljer sig en hel del från mäns. Exempelvis tar det längre tid för en kvinna att gå på toaletten. Studier visar att ett toalettbesök för en kvinna tar upp till tre gånger så lång tid som för en man. Orsakerna är främst praktiska och handlar inte om nån förlegad idé om att kvinnor speglar sig för länge. Om man kissar sittande på en toalettstol i ett bås måste en dörr öppnas och stängas, toalettsitsen torkas av, kläder tas av och sen tas på igen. Det tar helt enkelt längre tid att kissa i ett toalettbås än i en urinoar. Dessutom har många kvinnor mens och måste därför oftare uppsöka toaletter. Är du gravid eller någon gång har fött barn behöver du kissa oftare och har också svårare att hålla dig. Urinvägsinfektion, som medför att du måste kissa ofta och helst med detsamma, är betydligt vanligare hos kvinnor. Kvinnor har oftare än män med sig ett barn som ska kissa, som otåligt väntar på sin kissande mor eller som behöver bytas på (Tryggare Sverige visar i en rapport att skötbord ofta tas bort från offentliga toaletter eftersom det händer att folk använder dem som plats för sitt missbruk). Det är också betydligt vanligare att kvinnor har sällskap av en äldre person,

som måste gå på toaletten oftare än genomsnittet, och som behöver hjälp. Listan är lång och anger skillnader men inte nödvändigtvis problem. Allt ovan hade ju varit helt hanterbart om det bara fanns bra toaletter. Men det är ont om fräscha och gratis offentliga toaletter. Alla mina gravida eller nyförlösta vänner planerar socialt umgänge utifrån var det finns bra offentliga toaletter. I coronatider, när vi alla uppmanats att umgås utomhus, har de offentliga toaletterna blivit en dealbreaker. Finns det inte någon toa på nära håll kan inte alla vara med på vårt samkväm. Kanske tycks offentliga toaletter vara en icke-fråga. Det är väl bara att hålla sig tills man kommer hem eller gå in på ett café och fråga om man får låna deras toalett? Men testa att ha mens under en dag när du ska vara utomhus hela dagen, så förstår du snart varför Lezlie Lowe menar att det är en feministisk fråga. Eller testa att vara hemlös, eller ung och inte ha ett eget kontokort, så förstår du nog varför författaren och journalisten Caroline Criado Perez* menar att tillgången på offentliga toaletter är en fråga om rättvisa. Lezlie Lowe menar att tillgången till bra offentliga toaletter är en fråga som osynliggörs och därför kan planeringen av dem fortsätta att utgå ifrån mäns behov. » This means not only that women lose hours of their lives waiting in queues for the toilet, but that they cannot make use of public space in the same way as men. Håll kvar den tanken. Den är svindlande.

* Läs hennes bok Osynliga kvinnor: hur brist på data bygger en värld för män för mer matnyttig information. S TA D 3 2 | M A R S 2 0 2 1


Bevattning & Fontän

Välkommen kontakta oss för att prata bevattning, fontäner och andra vattenanläggningar

BVK

BEVATTNINGSKONSULT AB

Box 740 , 182 17 Danderyd 010-179 40 00 , info@bvkab.se , www.bvkab.se


SPACE

SPACE

tel: 08–440 85 40 info@foxbelysning.se www.foxbelysning.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.