Medicinteknik är behandlingsmetoder

Medicinteknik är behandlingsmetoder – inte prylar

Val av medicinteknisk produkt eller grupp av produkter bestämmer vilken typ av vård som kommer att bedrivas. På samma sätt som man inför en operation planerar in personal, lokal och läkemedel; behöver man planera för vilken medicinteknik som ska användas. Och är det ett ortopediskt ingrepp är det mycket medicinteknik som ska väljas, beställas, levereras och utbildas på. Det gäller att vara ute i god tid. I många fall behöver operationsteamet även hjälp av en produktspecialist som ska vara med på plats.

Sverige är en del av världen. När världen drabbas av störningar inom logistik och produktion; påverkar det även Sverige. Sedan drygt två år har flera faktorer som påverkar tillgången till medicintekniska produkter, däribland ortopediska implantat samverkat. Samtliga har tyvärr gått i en riktning och minskat tillgången till produkter eller i alla fall gjort den mer osäker och de har samtliga bidragit till att kostnaderna ökat.

Det råder en pandemi i världen – fortfarande. Bara för att allt fler länder släpper på restriktionerna har inte smittan slutat skapa problem i fabriker, i åkeribranschen, i hamnar eller på flygbolag. Hindren är många och komplikationerna arbetar bara åt ett håll: det blir svårare och dyrare att få produkterna till sjukhus runtom i världen. Om sjukhusen dessutom är i behov av instrumentarier och produktspecialister är det ännu mer som måste klicka och kraven på framförhållning blir ännu större. De problem som drabbar vården i form av personalbrist drabbar även leverantörernas produktionsanläggningar. För att minska risken för smitta har man på flera företag infört fler skift och isolerat de olika skiften från varandra – allt för att minska risken för smitta inom personalen och utnyttja dygnets alla timmar mer effektivt. Fortfarande är dock ett vanligt leveransbesked: ”Omicron related delays”.

Vilka är då de viktigaste faktorerna som orsakar leveransproblemen för tillverkarna av ortopediska implantat – förutom pandemin?

Råvarubrist – i industrin råder det brist wellpapp, metaller och plast och i tillägg till det har bristen på halvledare effekt på produktionen och transporterna. Sedan pandemins start har alla företag fått rätta sig efter ansträngda logistikkedjor inklusive massiva kostnadsökningar. MDR – det nya europeiska medicintekniska regelverket – har lett till att produkter försvunnit från marknaden och nya produkter har en längre väg att gå innan de kan sättas på marknaden. Till detta kan man dessutom räkna med kraftigt ökande bränslekostnader och ökande energipriser.

När svensk sjukvård vill börja öka den elektiva kirurgin igen sker detsamma över hela världen vilket ökar efterfrågan i tillägg till den allmänna tillväxten inom de olika ortopediska disciplinerna. Det blir en global konkurrens om implantat och materiel.

Kontainerfartyget Ever Given fastnade i Suezkanalen i mars 2021.

på vissa viktiga mineraler riskerar att störa och fördyra materialförsörjningen långt utanför krigszonen. Det är sekundärt i sammanhanget.

Men ska vi bara konstatera att brist kommer att uppstå och kostnaderna skena? Självklart inte! Sedan snart två år har företagen vidtagit en mängd åtgärder för att minska påverkan från externa utmaningar? Dessa åtgärder är exempel på vad medtechbolag gjort baserat på riskbedömningar och förutsättningar:

Flera företag har byggt extra lager med osterila produkter för att inför leverans sterilisera produkterna. Tillverkning av samma produkt etableras på flera olika platser i världen.

Några företag har flyttat hem produktion till Sverige. Ett annat sätt att minska sårbarheten och sprida riskerna är att anlita flera olika underleverantörer.

I den mån man kan försöker man bygga upp större lager. Man försöker använda sig av olika transportsätt och ta olika transportvägar. Debaclet i Suezkanalen visade på ytterligare en form av störning som varit svår att förutse men som fick allvarliga konsekvenser.

Det är inte bara leverantörerna av medicinteknik som kan påverka tillgången av produkter till svensk sjukvård. Sjukhusen och regionerna kan och måste göra sin del. I ett projekt som faktiskt startade före pandemin, arbetar Swedish Medtech och regionerna gemensamt med att minska riskerna för att sjukvården ska bli utan produkter och därmed patienter utan vård. Under devisen ”Säkra leveranser – Säker vård” tar deltagarna fram checklistor och avtalsskrivningar som ska minska riskerna för brist i vården. Regionerna och klinikerna måste lägga mycket större krut på prognoser och att kommunicera dessa till leverantörerna. För många produkter är ledtiden flera månader så både volymförändringar och ändrade beställningsmönster måste kommuniceras till företagen med god framförhållning.

En del onödiga krav kan också tas bort såsom krav på 75% kvarvarande steriltid. Att kräva fyra års kvarvarande steriltid när sjukhusen ligger på max tre till sex veckors lager är både mycket fördyrande och leder till ett stort resursslöseri.

Som så mycket annat i vår verksamhet är en förtroendefull dialog en förutsättning för ett gott utfall för patienten.