6 minute read
Fallprevention
9 10 11
Advertisement
14
riksgenomsnittet. Tabellen visar ännu större skillnader mellan kommunerna. Varför har Norsjö mindre Fritt fall i Västerbotten än hälften än Robertsfors? Observera att siffrorna är per hundra personår, dvs ungefär procent. Hos 80+ 15 är höftfrakturer är ungefär en fjärdedel av skadorna som kommer till akuten, så nästan 10% av de äldr16 måste söka akuten på grund av skador. Så fruktansvärt onödigt! 17
Västerbotten 2,3
18 Det är en stor skillnad mellan höftfraktur enligt Socialstyrelsens officiella siffror. Mörkare markering visar sämre siffror. Norrland är hårdast drabbat. Tabellen visar att det är också en markant BIildtext Det är en stor skillnad mellan höftfraktur enligt Socialstyrelsens officiella siffror. Mörkare 19 skillnad mellan olika kommuner, siffrorna visar antalet höftfrakturer hos 80+ per 100 personår, dvs ungefär procent. markering visar sämre siffror. Norrland är hårdast drabbat. Tabellen visar att det är också en markant
Robertsfors 2,9 Lycksele 2,8 Bjurholm 2,7 Åsele 2,4 Vännäs 2,4 Vindeln 2,4 Skellefteå 2,3 Fallskador hos årsrika är idag ett gigantiskt folkhälsoproblem Storuman Umeå 2,3 2,3 – över 70% av vårdplatserna för Vilhelmina 2,1 alla skador. Och värre blir det Dorotea 2,0 när antalet 80+ fördubblas inom Sorsele 1,9 något decennium! Värst är höft- Nordmaling 1,7 fraktur, som ger samma död- Malå 1,6 lighet och funktionsnedsättning Norsjö 1,4 som metastaserande cancer. Frånsett lidandet, är det dyrt – samhällskostnaden för en (1) höftfraktur är över 700 000 kronor bara det första året. 20
Hela 70% är kvinnor. Men av någon anledning verkar äldre och sjuka kvinnor inte lika vara intressanta i sjukvårdsfeministiska sammanhang som yngre och friskare. Varför? En förklaring kan vara att bara 1,7% av riksdagsledamöterna är pensionärer, att jämföra med 27% av väljarna. Det finns också en stor geografisk skillnad: Norrland är värst drabbat av någon oklar anledning. Kartan visar förekomsten av höftfraktur hos 80+. Västerbotten är näst sämst i Sverige, med 15 %-enheter över riksgenomsnittet. Tabellen visar ännu större skillnader mellan kommunerna. Varför har Norsjö mindre än hälften än Robertsfors? Observera att siffrorna är per hundra personår, dvs ungefär procent. Hos 80+ är höftfrakturer är ungefär en fjärdedel av skadorna som kommer till akuten, så nästan 10% av de äldre måste söka akuten på grund av skador. Så fruktansvärt onödigt!
21 ungefär procent. 2630 chars
beror på olycka eller otur. Att det är fel visar framgångarna med att minska döden på vägar och arbetsplatser. Skador är inte olyckor!
Det finns många goda enskilda skadeförebyggande initiativ. Men ingen nationell samordning för att minska antalet fallskador. Det krävs därför en lagstiftning för att minska skador som vi har för vägar, arbetsplatser, till sjöss och i luften.
Ansvaret för att minska onödig död och invaliditet måste definieras. Idag betalas kostnaderna från olika plånböcker. Det finns ett tiotal statliga verk som tangerar fallskador som spelar Svarte Petter om ansvaret. Ytterligare en myndighet, fd datainspektionen som nu uppgraderats till Integritetssykyddsmyndigheten (IMY), arbetar oförtrutet för att de övriga myndigheterna inte ska få länka sina databaser; det hotar patienternas säkerhet och kostar miljarder, som så väl behövs i vården. Annars bör man i konsekvensens namn skriva om 1§ i Hälso- och sjukvårdslagen som stipulerar att de med det största behovet ska ges företräde till att till vården. Så är inte alltid fallet idag.
Även 2§, som kräver att Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa, behöver moderniseras, och göra ett specifikt undantag för fallskador som idag inte systematiskt följs upp, trots att det är den skademekanism som dödar och invalidiserar flest människor i Sverige. Fall int!
51
Från vänster: Ferenc Sari, Maria Lingehall, Marina Lyckell Isaksson, Cecilia Hellberg och Helen Löfroth. Bakom kameran: Kristina Nordmark. 52
53
Skellefteå har nu sina egna ghost busters. Bekämpa säkerhetsrisker
Gör brottsplatsundersökningar!
Det kom till Fall int-gruppens kännedom att Skellefteås fina nya Sara kulturhus, hade stora säkerhetsrisker. Ghost busters från kommunen och vården ryckte genast ut för att inspektera på ort och ställe.
Säkerhetsrisker i offentlig miljö var nämligen årets tema för fallveckan, där vi skapar opinion för vår kampanj Fall int! Det höll dock på att ta en ända med förskräckelse när en av spökjägarna halkade på den utsökt vackra men mycket hala golvet vid entrén och landade på ändan, som lyckligtvis höll – annars hade det blivit en arbetsskada, då hade det fått en helt annan juridisk dignitet, med utredningar från arbetsmiljöverket och kanske till och med polisen. (När en undersköterska på ett äldreboende i Skellefteå stukade knät så ryckte nämligen polisen ut för att utreda om ett arbetsmiljöbrott hade blivit begånget, vilket lyckligtvis visade sig inte vara fallet.)
Fallskador är nämligen en av de vanligaste arbetsskadorna, som bekämpas energiskt av myndigheter, fackföreningar och arbetsgivare. Ett exempel är att på oljeplattformar får de anställda inte gå med händerna i fickorna i trappor och måste hålla i ledstången, inte enbart av omsorg för arbetarna, utan för att arbetsgivaren är ekonomiskt ansvarig. Arbetsmiljöverket arbetar hårt och framgångsrikt för att ”ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet” en naiv men effektiv nollvision. Men de flesta av alla dödande skador sker i hem och på fritiden, 91%, medan trafiken står för 8% och arbetsplatser bara 1%.
Spökjägarna fann förutom halkrisken en rad andra säkerhetsrisker: inga ledstänger i trappor, som ofta var mer estetiskt än funktionellt utformade; låga räcken på läktare och avsatser, som sällan var markerade. Bristande belysning och markering av utrymningsvägar, för att nämna några. Sarahuset är ett fint exempel på det innovativa nya sättet att bygga trähus, men de homogena träytorna på väggar och golv gjorde att det kunde vara svårt att orientera sig. Och som sagt säkerhetsriskerna var många. Personalen på Sarahuset var mycket positiva till inspektionen, och den detaljerade och konstruktiva rapporten som gruppen sände till kommunen och byggarna togs väl upp. Vid kommande kulturella evenemang www.sarakulturhus.se/sv/ avser ghost busters att kontinuerligt och systematiskt följa upp att åtgärderna genomförs.
Varför inte starta brottsförebyggande råd även på din avdelning? Det största hindret för en effektiv primärprevention är att många fortfarande tror att ”olyckor” är oundvikbara. Vi måste driva opinionen. Vore det frågan om bara otur eller olycka skulle väl inte Arbetsmiljö-, Trafik-, Luftfarts-verken ha varit så framgångsrika att förebygga skador, eller hur?
En anhopning av skador i offentlig miljö som kommer till oss måste få konsekvenser. Gör en förteckning över brottsplatser, och gör utryckningar, och markera platsen med varningstejp och -trianglar, fotografera det och sänd in det till lokala media. Ett famöst exempel var en svängdörr på Huddinge sjukhus som slog ner ett antal medborgare och ökade antalet höftfrakturer.
Kan vi dessutom få brottsoffren att ställa upp med sin berättelse, namn och bild, så köper Ankeborgsposten och Grönköpingskuriren det på studs. Och lokala media har enorm politisk sprängkraft – det är många regionpolitikers favoritlektyr.
Visserligen bör vi i vården koncentrera oss på den sekundära preventionen. Och opinionsbildningen i samhället mot fallskador har hittills varit märkvärdigt seg och trög. Men vi har en strategisk position för att minska skador i samhället, och ett moraliskt imperativ.
Fall int igen är sekundär- och fall int primär profylax, och är skamligt eftersatta. Varför?
3267 chars
54
55 Markera och publicera brottsplatser i offentlig miljö.
2 (3) 3267 chars
Fall-int!-gruppen i Skellefteå