Vinspalten

Champagne!

Drycken kräver knappast någon presentation men en uppdatering på området är i sin ordning eftersom området växer och den tidigare snudd på industrialiserade prestigeprodukten numera utmanas av små odlare vars viner vinner andra anhängare än status-fixerade och vinillitterata stekare på Stureplan. Det har blivit vin av champagne!

För tjugo år sedan hände något. En tyst revolution bland Champagnes ca 19 000 odlare (som tillsammans står för ca 90% av all druvproduktion). Man kände sig inte längre som odlare och med den känslan kom en längtan efter förändring. Den hårt besprutade och automatiserade grödan gav ekonomisk utdelning när skörden såldes till de stora negocianterna (i korthet: uppköpare av druvor) men kopplingen till jordmånen, till hantverket, till vinet – den var som bortblåst.

Terroir-fokus, hantverksmässighet och hela det biodynamiska och ekologiska uppvaknandet utgör grundpelarna i vårt moderna vinintresse och är något som lyst med sin frånvaro i Champagne med endast ett fåtal undantag. Förr om åren fokuserade man huvudsakligen på ”hus-stil” – med selektion och vinifikation skapade man en stil som var typisk för huset och inte för råvarans härkomst. För tjugo år sedan var det mer regel än undantag att de stora husen helt sonika samlade in druvor från hela Champagne och vinifierade allt i enorma volymer där eventuella jordmånsmässiga skillnader helt gick omintet. Idag kan man, precis som i många andra vinodlingsdistrikt i världen, se vingårdsbetecknad champagne även utanför de riktigt stora Grand Cru-gårdarna och där slutprodukten verkligen utmanat iden om vad champagne är och kan vara. Det räcker inte med små bubblor, autolytiska brödtoner och hög syra. Plötsligt framkommer terroir-specifika, subtila skillnader mellan vingårdslägen som tidigare knappt erkänts av champe-

Konstnär: Marzena Sitnicka.

noisen själva. Idag står odlar-champagne för ca 25 procent av den totala produktionen.

Hand i hand med detta upprorsmakeri väcks nytt liv i områden som tidigare inte ens fått premier cru-status och som därför aldrig har kunnat hävda sig bland de mer namnkunniga Grand Cru-områdena. Aube (också kallat Cotes des Bar) är ett av dessa bortglömda områden som idag väcker stort intresse men som man fnyste åt för tjugo år sedan, ett område som stod för bulken av adresslös utfyllnad, främst pinot noir, men som i sig själv inte hade något existensberättigande. Området ligger sydost om Troye och har mer gemensamt med Chablis än centrala Champagne jordmånsmässigt – kalkmärgel från Jura-perioden. Vinerna som kommer från dessa småodlare beskrivs ofta som ”vinösa” vilket antyder att de bättre än andra viner uttrycker härkomst eller terroir. I Aube idag hittar man flera små tillverkare vars vinflaskor är så svåra att få tag på att inte ens lokalbefolkningen får sitt lystmäte. Till Sverige kommer Vouette & Sorbées årgångschampagne gjord på Pinot Noir med ojämna mellanrum. Namnet på vinet är Fidele. Lyckas du fånga en så har du tur!

Därtill har revolutionen inneburit en ändrad syn på druvorna. Triumviratet består av Chardonnay (bidrar med syra och citrus, elegans och driv), Pinot Noir (som ger struktur och kraft) samt Pinot Meunier (som är en ofta baktalad druva som enligt somliga endast står

för bulk och på sin höjd kan bidra med lite insmickrande frukt). Chardonnay borgar för långlagringsduglighet och är den enda druvan man använder i Blanc de Blancs – en hörnsten inom årgångschampagner som, om de klarar tidens tand, utvecklar så kallade tertiär-toner med längre tids lagring (mer än 10 år). Här kommer näsa och gom stöta på honung och valnöt och till slut, när den når geriatrisk ålder, mer uttalade maderiserade (oxiderade) toner som påminner om sherry – en upplevelse som inte alla uppskattar.

Men kanske är tiden äntligen kommen för Pinot Meunier. Druvan mognar tidigare än övriga två samt är mycket mer frost-tålig. Med tanke på klimatförändringar och oförutsedda väderhändelser, inklusive frost, torde en tålig druva ha framtiden för sig. Egly Ouriet är en av producenterna som tillverkar utsökt Pinot Meunier till exempel i deras vin Les Vignes de Vrigny som också det är en rar fågel men som dyker upp då och då.

Erik Lind