Vinspalten
Champagne! Drycken krÀver knappast nÄgon presentation men en uppdatering pÄ omrÄdet Àr i sin ordning eftersom omrÄdet vÀxer och den tidigare snudd pÄ industrialiserade prestigeprodukten numera utmanas av smÄ odlare vars viner vinner andra anhÀngare Àn status-fixerade och vinillitterata stekare pÄ Stureplan. Det har blivit vin av champagne!
F
ör tjugo Ă„r sedan hĂ€nde nĂ„got. En tyst revolution bland Champagnes ca 19 000 odlare (som tillsammans stĂ„r för ca 90% av all druvproduktion). Man kĂ€nde sig inte lĂ€ngre som odlare och med den kĂ€nslan kom en lĂ€ngtan efter förĂ€ndring. Den hĂ„rt besprutade och automatiserade grödan gav ekonomisk utdelning nĂ€r skörden sĂ„ldes till de stora negocianterna (i korthet: uppköpare av druvor) men kopplingen till jordmĂ„nen, till hantverket, till vinet â den var som bortblĂ„st. Terroir-fokus, hantverksmĂ€ssighet och hela det biodynamiska och ekologiska uppvaknandet utgör grundpelarna i vĂ„rt moderna vinintresse och Ă€r nĂ„got som lyst med sin frĂ„nvaro i Champagne med endast ett fĂ„tal undantag. Förr om Ă„ren fokuserade man huvudsakligen pĂ„ âhus-stilâ â med selektion och vinifikation skapade man en stil som var typisk för huset och inte för rĂ„varans hĂ€rkomst. För tjugo Ă„r sedan var det mer regel Ă€n undantag att de stora husen helt sonika samlade in druvor frĂ„n hela Champagne och vinifierade allt i enorma volymer dĂ€r eventuella jordmĂ„nsmĂ€ssiga skillnader helt gick omintet. Idag kan man, precis som i mĂ„nga andra vinodlingsdistrikt i vĂ€rlden, se vingĂ„rdsbetecknad champagne Ă€ven utanför de riktigt stora Grand Cru-gĂ„rdarna och dĂ€r slutprodukten verkligen utmanat iden om vad champagne Ă€r och kan vara. Det rĂ€cker inte med smĂ„ bubblor, autolytiska brödtoner och hög syra. Plötsligt framkommer terroir-specifika, subtila skillnader mellan vingĂ„rdslĂ€gen som tidigare knappt erkĂ€nts av champe-
58 Ortopediskt Magasin 1/2022
KonstnÀr: Marzena Sitnicka.
noisen sjĂ€lva. Idag stĂ„r odlar-champagne för ca 25 procent av den totala produktionen. Hand i hand med detta upprorsmakeri vĂ€cks nytt liv i omrĂ„den som tidigare inte ens fĂ„tt premier cru-status och som dĂ€rför aldrig har kunnat hĂ€vda sig bland de mer namnkunniga Grand Cru-omrĂ„dena. Aube (ocksĂ„ kallat Cotes des Bar) Ă€r ett av dessa bortglömda omrĂ„den som idag vĂ€cker stort intresse men som man fnyste Ă„t för tjugo Ă„r sedan, ett omrĂ„de som stod för bulken av adresslös utfyllnad, frĂ€mst pinot noir, men som i sig sjĂ€lv inte hade nĂ„got existensberĂ€ttigande. OmrĂ„det ligger sydost om Troye och har mer gemensamt med Chablis Ă€n centrala Champagne jordmĂ„nsmĂ€ssigt â kalkmĂ€rgel frĂ„n Jura-perioden. Vinerna som kommer frĂ„n dessa smĂ„odlare beskrivs ofta som âvinösaâ vilket antyder att de bĂ€ttre Ă€n andra viner uttrycker hĂ€rkomst eller terroir. I Aube idag hittar man flera smĂ„ tillverkare vars vinflaskor Ă€r sĂ„ svĂ„ra att fĂ„ tag pĂ„ att inte ens lokalbefolkningen fĂ„r sitt lystmĂ€te. Till Sverige kommer Vouette & SorbĂ©es Ă„rgĂ„ngschampagne gjord pĂ„ Pinot Noir med ojĂ€mna mellanrum. Namnet pĂ„ vinet Ă€r Fidele. Lyckas du fĂ„nga en sĂ„ har du tur! DĂ€rtill har revolutionen inneburit en Ă€ndrad syn pĂ„ druvorna. Triumviratet bestĂ„r av Chardonnay (bidrar med syra och citrus, elegans och driv), Pinot Noir (som ger struktur och kraft) samt Pinot Meunier (som Ă€r en ofta
baktalad druva som enligt somliga endast stĂ„r för bulk och pĂ„ sin höjd kan bidra med lite insmickrande frukt). Chardonnay borgar för lĂ„nglagringsduglighet och Ă€r den enda druvan man anvĂ€nder i Blanc de Blancs â en hörnsten inom Ă„rgĂ„ngschampagner som, om de klarar tidens tand, utvecklar sĂ„ kallade tertiĂ€r-toner med lĂ€ngre tids lagring (mer Ă€n 10 Ă„r). HĂ€r kommer nĂ€sa och gom stöta pĂ„ honung och valnöt och till slut, nĂ€r den nĂ„r geriatrisk Ă„lder, mer uttalade maderiserade (oxiderade) toner som pĂ„minner om sherry â en upplevelse som inte alla uppskattar. Men kanske Ă€r tiden Ă€ntligen kommen för Pinot Meunier. Druvan mognar tidigare Ă€n övriga tvĂ„ samt Ă€r mycket mer frost-tĂ„lig. Med tanke pĂ„ klimatförĂ€ndringar och oförutsedda vĂ€derhĂ€ndelser, inklusive frost, torde en tĂ„lig druva ha framtiden för sig. Egly Ouriet Ă€r en av producenterna som tillverkar utsökt Pinot Meunier till exempel i deras vin Les Vignes de Vrigny som ocksĂ„ det Ă€r en rar fĂ„gel men som dyker upp dĂ„ och dĂ„.
Erik Lind
Specialist, ortopedi SödertÀlje sjukhus
