Ortopediskt Magasin nr 1 2022

Ortopediskt magasin

nummer 1/2022 grundad 1979 Medlemstidskrift för Svensk Ortopedisk Förening och Sveriges Ortopedingenjörers Förening.

Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/år; vecka 12, 24, 41 och 52.

Manus till redaktionen senast sex veckor innan respektive utgivningsvecka.

Ansvarig utgivare: Birgitta Ekstrand Ordförande Svensk Ortopedisk Förening Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post: sofkansli@ortopedi.se Redaktion: Huvudredaktör: Överläkare Karin Bernhoff Andreredaktör: Specialistläkare Christian Carrwik Redaktionschef: Linda Linnskog Rudh, tel. 0707-467047 Samtliga nås på e-postadressen redaktionen@ortopedi.se Manuskript skickas till samma e-postadress.

Redaktionsadress: Ortopediskt Magasin, SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50 e-post: sofkansli@ortopedi.se.

Hemsida: www.ortopedisktmagasin.se Prenumeration: 4 nr 150:- per år för medlemmar. Övriga 250:- per år i Sverige. Övriga länder: 280:- per år.

Prenumeration SOF:s kansli, Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna, tel. 08-550 390 50 e-post: sofkansli@ortopedi.se Prenumeration SOIF, e-post: info@soif.se Annonser: För prisuppgifter, övriga uppgifter eller annan information, samt bokning av annonser: Erik Lind, i första hand e-post: annons@ortopedi.se.

Telefon: 08-550 390 50 vid brådskande ärenden.

Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning.

Lämning av annonsmaterial senast tre veckor innan respektive utgivning.

Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt.

Upplaga: 2.000 ex.

Tryck: Printall AS, Estland Nr 1, 2022. ISSN 0349-733X. Omslagsbild: IStock

Ortopediskt Magasin 4/2017

7

Ledare BIRGITTA EKSTRAND

Viktigt på riktigt Jag har en bekännelse. Det var i bilen på väg till Ortopediveckan i Halmstad 2008 tillsammans med några kollegor. Glada och upprymda flöt samtalet om allehanda och varjehanda, som vanligt många glada skratt. I efterhand kan man tycka att jag borde varit bättre påläst gällande det vetenskapliga programmets utbud.

skälen till att en av frågorna i årets skriftliga del av Ortopedexamen berörde ”diagnostiska errors” och vad forskningen hitintills lärt oss om detta. God arbetsmiljö, förekomst av beslutsstöd, förståelsen för vår egen förmåga att navigera rätt eller fel är grundläggande förutsättningar. Kulturen på arbetsplatsen är avgörande; viktigt på riktigt. Yttersta ansvaret vilar på verksamhetschefen men ingen kommer undan sitt eget ansvar. Inte minst för att vi själva blir det andra offret om patienter skadas.

S

På Ortopediveckan i Östersund föregående år var Åsa Kadowaki anlitad som inledningsföreläsare, favorit i repris efter sitt medverkande på Ortopediveckan i Norrköping 2019. Åsa är känd för sitt arbete inom försäkringsmedicin och ”Läkare med gränser”. Hennes föreläsning finns att se på ”Ortopediveckan Play” och kan verkligen rekommenderas, se den! Hon levererade mycket klokskap väl värd att citera.

å var dock inte fallet när jag för första gången där i bilen tog fram programboken och upptäckte att temat för Ortopediveckan var ”Patientsäkerhet”.

– Guuud så tråkigt, utbrast jag!

Vid den tiden var min kliniska verksamhet som bredast, sektionschef för klinikens reumakirurgi med kirurgi från topp till tå och många schemalagda bakjourspass. Hungern för ren ortopedi och dess kirurgi var långtifrån mättad och mitt eget fokus snävt.

Självklart var Ortopediveckans program mycket varierat, som vanligt utbildning och fortbildning, något för alla. En föreläsning fångade mig särskilt, ”Rökfri kirurgi”. Drygt tio år senare är det svårt att tänka sig att rökfri kirurgi var kontroversiellt och skapade debatt både i samhället och inom sjukvården.

Tack och lov är detta nu självklar standard. Symposiet gav mig inte bara ny kunskap och nya insikter, det väckte även ett genuint intresse för patientsäkerhet. Min kommentar i bilen har jag fått äta upp många gånger, ingen merit för en chefläkare precis. Å andra sidan visar det att motstånd kan vändas till ett brinnande intresse.

Temat för detta nummer av OM är patientsäkerhet. Det kom upp som ett förslag bland deltagarna på föregående ledarskapskurs. Man uttryckte ett starkt önskemål om att få lära sig av andras erfarenheter. Lärande och ständiga förbättringar är huvudsyftet med utredning och anmälan enligt Lex Maria som patientsäkerhetslagen föreskriver. Allt syftar till att man ska minimera risken för att en ogynnsam händelse upprepas.

Patientsäkerhet är starkt sammankopplat med kvalitet och kan inte särskiljas som ett eget spår i vår verksamhet. Det var ett av

4 Ortopediskt Magasin 1/2022

Åsa fortsätter: ”Viktigt på riktigt är inte det man är beredd att dö för, då kan man ju inte påverka längre. Viktigt på riktigt är att arbeta på ett sådant sätt, och med det man kan påverka, utöva makt”.

Min egen erfarenhet från patientsäkerhetsarbete är att det är i basen av vårt uppdrag vi brister, att lyssna på och undersöka patienten. Vill därför dela med mig av den dikt som satt i kandidatrummet på kirurgkliniken i Uppsala under mina medicinstudier där: ”So let me give you good advice examine once, examine twice Examine from the top to too before you dare to diagnos More harm is done because you don´t looks than from not knowing whats in the books”

Birgitta Ekstrand

ansvarig utgivare och ordförande Svensk Ortopedisk Förening

Implantat

Innehåll

6

nr.1 4 Ledare 6-23 Tema: Patientsäkerhet 24 Ortopediveckan i Malmö 2022 29 augusti-2 september

28 Unga ortopeder

Fortsättning på temat från förra numret; exfix och nattjour

34 Epiphysen

24

Möt Epiphysens nya styrelse 2022

36 Att leda vård

SOF:s och Handelshögskolans ledarskapsutbildning

38 SOIF-nytt

Den medicintekniska förordningen

40 Protesnära frakturer 42 SOF i ett nordiskt och europeiskt perspektiv 44 Medicinteknik är behandlingsmetoder – inte prylar

46 Fallprevention

30 57

Fritt fall i Västerbotten Gör brottsplatsundersökningar!

48 Ålderism

Ett hot mot hälsa och välfärd

51Årets avhandling

Dags att skicka in ditt avhandlingssammandrag!

54 NPO

Vårdförlopp knäledsartros & vårdprogram tumbasartros

55 Till minne av Otto Robertsson 56 Richard Wallensten

36

En gentleman firar 50 år som ortoped!

57 Pompe 58 Vinspalten Champagne

Ortopediskt Magasin 1/2022

5

Tema

Patientsäkerhet Misstag sker, hela tiden och alla råkar vi ut för det. I detta nummer tar vi upp olika aspekter av säkerhet.

S

äkerhet ligger oss varmt om hjärtat och vi jobbar ständigt för att vår tillvaro ska bli säkrare och säkrare. Vi har lyckats bra på så många områden, trafiksäkerhet, barnolycksfall, vaccinationer och arbetsplatsolyckor, för att nämna några. Men säkerhet i vår verksamhet handlar inte bara om ett nytt PM, eller en ny rutin. Säkerhet handlar också mycket om kultur. I detta temanummer behandlar vi olika infallsvinklar på ämnet säkerhet, egen säkerhet, patientens säkerhet, och vad händer när det blir fel. Och vad händer med oss, när vi själva gör fel – för det gör vi.

Bengt Sandén, överläkare och ryggkirurg har jobbat flera år som chefläkare och berättar vad en chefläkare egentligen gör om dagarna. Han reder också ut vad Lex Maria är och hur det går till.

Ordförande Birgitta Ekstrand bjuder generöst på en händelse som hon själv råkade ut för och Pelle Gustavsson, hela Sveriges doktor LÖF och patientsäkerhetsprofil, beskriver patientförsäkringen för oss.

Ander von Heijne, överläkare i radiologi vid Danderyds sjukhus har stor kunskap om diagnostiska fel och Åsa Wahlström har forskat på vad som händer med oss inom professionen när vi i arbetet råkar göra skada – när vi blir ”second victims”.

Vi har också ett fint exempel av Emilia Möller (vinnare av bästa poster under Ortopediveckan 2021) på hur säkrare behandling av fotledsfrakturer kan uppnås utan egentligt resurstillskott.

Själv ger jag ett exempel på hur kultur och onödiga motsättningar i arbetslaget kan påverka patientsäkerheten.

Jag antar att temat väcker både tankar och känslor och förhoppningsvis låter vi oss inspireras till en fortsatt ökad säkerhetskultur på våra arbetsplatser runt om i Sverige.

6 Ortopediskt Magasin 1/2022

När man hittar felet men det är fel fel Under min tid som verksamhetschef minns jag tydligt en händelse som fick mig att fundera kring patientsäkerhetens innersta väsen. Jag hade blivit ombedd att sitta med i en händelseanalys som egentligen inte alls rörde mitt verksamhetsområde, men på grund av någon chefskollegas ledighet fick jag försöka kliva in och spela upp ett försök till pondus. Ärendet rörde ett traumafall på akuten. Det hade kommit in två trafikskadade offer där den som bedömdes mest skadad togs om hand av kirurgens husjour (ST) och den mindre skadade fick AT-läkaren på kirurgen hantera.

T

ill historien hör att det pågick en konflikt på akuten mellan personalgrupper och ett allmänt missnöje med läkarbemanningen på akuten. Omvårdnadspersonalen hade länge ansett att kompetensnivån på jourerna var för låg och man ville absolut inte ha AT-läkare på akuten utan allt skulle bli bra om det bara var överläkare i första ledet.

Nu såg dock bemanningen ut som den brukade. En husjour (ST) och en AT fanns på plats när larmet om olyckan kom. Enligt rutin kallades narkosläkare, bakjour m.fl till akutrummet och flockades kring den svårt skadade patienten. Den mindre skadade skötte AT-läkaren med en grupp rätt sura sköterskor.

Eftersom detta hände för några år sedan hanterades patienten enligt det gamla ATLS-konceptet. Man hade gett Ringer-acetat i ambulansen och två liter hade gått in. Patienten låg fortfarande lite nätt i blodtryck men AT-läkaren ordinerade en liter Ringer till och sen gick man till CTn. På väg till röntgen hamnade patienten i blödningschock och man fick återvända till akutrummet. Det hela avlöpte dock väl. Bakjouren ordinerade blod och patienten togs till operation.

Det hela anmäldes i med-control och blev föremål för en händelseanalys.

I händelseanalysen framkom att sköterskorna flera gånger frågat AT-läkaren om hen ville ge blod. Hen hade svävat på målet och inte vågat fatta beslut om att påbörja transfusion. Hela händelseanalysen sammanfattades med att det var fel

kompetens som bemannat jouren och man konkluderade nöjda att en förändring i läkarbemanningen måste till.

Mötet skulle precis avslutas när jag såg på AT-läkaren som sorgsen satt i ett hörn av rummet. Hen såg djupt olycklig ut och funderade säkert över om kirurgi eller en läkarbana överhuvudtaget var någon framtid längre. Jag hann tänka tillbaka på min egen AT i Visby där jag var ensam jour och tog hand om mängder med trauman under min AT. Varför hade detta inte hänt mig? Jag måste ju ha varit så fel kompetens jag också. Då kom jag på vad som skilde denna ATläkare från mig. Det var inte kompetens alls, hen i hörnet var säkerligen mycket mer påläst än jag någonsin var. Det var OMGIVNINGEN. Mitt team på akutrummet i Visby var precis lika erfarna som de sköterskor som nu satt i händelseanalysens möte. Jag var precis lika oerfaren som stackars hen i hörnet. Men mitt team VILLE att jag, vi skulle lyckas. VI ville gemensamt att patienten skulle överleva, vi ville tillsammans göra ett bra jobb.

Jag begärde ordet, jag hade inte sagt så många ord hittills, detta rörde ju inte ens mitt verksamhetsområde. Men nu var jag faktiskt heligt förbannad. Alla satte sig ner igen. Min fråga riktade sig till akutens personalgrupp. ”HUR frågade ni om AT-läkaren vill ge blod?” – ” Va?” Alla satt som fågelholkar. ”HUR frågade ni?”. – Tja, som vanligt, vill du ge blod?”.

HÄR fanns felet. Mitt team i Visby hade frågat: ”Vi har gett två Ringer, om vi ska följa rutin så ska vi påbörja blodtransfusion nu. Vill du följa rutin?”

Ingen AT-läkare på jorden hade svarat något annat än ”JA” på den frågan.

Stämningen i händelseanalys-rummet ändrades plötsligt. Den stackars tillplattade AT-läkaren återfick någon form av liv i ögonen. En skammens rodnad började skifta på den tidigare rätt självbelåtna personalgruppen.

Analysen om kompetensnivå var nog inte fel, men det tillkom faktiskt en rad om kulturen i analysskriften och om skyldigheten att hjälpa varandra att göra rätt. Det är faktiskt tjänstefel att sitta på avgörande kunskap och tyst se på när någon trampar i klaveret och riskerar att orsaka skada.

AT-läkaren arbetar fortfarande som läkare och är en skicklig kollega.

Karin Bernhoff

Huvudredaktör Ortopediskt Magasin Ortopediskt Magasin 1/2022

7

TEMA: PATIENTSÄKERHET

”Blodet frös till is, jag trodde att hjärtat skulle stanna när telefonen ringde efter min avslutade operation”

Fel knä!

Det var ungefär i mitten av min ST-tjänstgöring. En av operationsdagarna började på bästa tänkbara vis. Tidigt på plats för att förbereda mig fick jag veta att jag tilldelats TVÅ salar.

F

örsta patienten att möta inför operation var en ung man med anamnestiska, kliniska och MRT-verifierade fynd som klart motiverade artroskopisk åtgärd av skada. Jag hade själv träffat patienten på ett mottagningsbesök några veckor tidigare. Höger sida var angiven i såväl journal som operationsanmälan, MRT-bilderna var likaså markerade med höger sida. Patienten och jag var överens, han fick sin tusch-markering på höger knä.

Som sagt, tilldelad två operationssalar kunde jag börja med ett mindre handingrepp i lokalbedövning på ena salen medan artroskopipatienten förbereddes.

Nöjd och glad efter detta och en kopp kaffe senare äntrade jag operationssalen och allt var uppdukat och klart.

Operationslaget var på gott humör, de meddelade att de oväntat blivit avlösta mitt i förberedelserna så de hade också fått fika. Inledningen av ingreppet var okomplicerat. Till min förvåning fann jag egentligen ett helt friskt knä, lite fransar på menisken – det var allt. Tänkte att ”om kartan inte överensstämmer med verkligheten så är det den sistnämnda som gäller”, detta utan närmare reflektion. Ingreppet avslutades alltså ganska snabbt och jag gick ut för att diktera.

Det Bildvar 12Adå samtalet från uppvakningsavdelningen kom:

8 Ortopediskt Magasin 1/2022

Edvard Munchs berömda målning "Skriet" får illustrera känslan när misstaget uppdagades.

– Birgitta, vi har upptäckt att patienten är artroskoperad i fel knä.

Tjugofem år senare minns jag fortfarande skräcken som uppstod, jag rusade iväg och fick mitt misstag bekräftat.

Därefter vidare upp till chefens kontor där jag helt bröt ihop.

Chefen var en mycket klok person och en fantastisk medmänniska, dessutom en duktig artroskopist. Han beordrade att patienten skulle tillbaka till operationssalen och förberedas för nytt ingrepp, denna gång i rätt knä. Han gav mig order om att avstå från att vara med under re-artroskopin men att slutföra resterande planerade operationsprogram. Han omplanerade sin egen dag och såg till att han själv eller någon annan överläkarkollega var med mig på resterande operationer som stöd.

Hur kunde detta hända? Hur gick det för patienten? Hur gick det för mig, hur kunde jag komma vidare som ST-läkare och återfå tron på min egen förmåga?

Allvarliga vårdskador, eller risk för dito, uppstår oftast sällan på grund av en enda felhändelse. Forskning har visat att det oftast är fyra fel eller fler som orsakar felhändelser. Så var det även i detta fall och lärandet är enormt och generaliserBild 12B bart. Jag började rätt, journaluppgifterna

harmonierade med patientens egna och rätt knä markerades. Ansvarigt operationslag gjorde rätt, man tog in patienten på sal och rätt knä tvättades med Klorhexidin med frenesi. Dessvärre var nog denna tvätt för intensiv, tusch-markeringen försvann. Patienten sövdes, uppdukningen av nödvändiga instrument påbörjades.

Just då tittade ett annat operationslag in och meddelade att de fått en oväntad lucka i sitt program. De erbjöd sig att färdigställa förberedelserna till förmån för frukost. Glada tackade samtliga på salen ja till detta och ett nytt arbetslag tog över förberedelserna. Nödvändiga kontroller, inte minst sidomarkering, blev undermåliga. Man såg ett rödmosigt högerknä och tog för givet att detta inte var operabelt, det måsta väl vara vänster som är rätt. Det primära operationslaget återvände efter fikat, jag kom in på sal strax därefter. Alla var nöjda, operationen påbörjades utan närmare kontroller.

Viktigt påpekande är att detta hände före införandet av WHO:s checklista för säker kirurgi. Ansvaret var dock då som nu tydligt reglerat i gällande författningar.

Ingen tvekan om att yttersta ansvaret var operatörens, alltså mitt. Jag brast i min egenkontroll, sannolikt på grund av att jag tidigare på dagen försäkrat mig om på vilken sida jag skulle utföra mitt

Nyinstiftat stipendium 2022:

Årets SOFortoped

En tidningsartikel från 2009, i samband med PR för kommande ortopedivecka i Jönköping det året.

ingrepp. Någon tog för givet vilken sida som var rätt utan att kontrollera. Något kom emellan, min första operation och personalens fikarast. Alla dessa händelser klassiska och tyvärr återkommande i utredningar kring vårdskador. Man litar på att något man redan kontrollerat fortfarande är korrekt, man tar för givet, något kommer emellan.

ångest under ganska lång tid. Tack vare omedelbar hjälp från en mycket klok och stöttande chef samt med hjälp av stöd från min handledare kom jag sakta framåt igen. Jag minns särskilt orden:

Hur gick det för patienten?

Jag minns fortfarande de tunga stegen till patienten som skulle informeras.

Extra kontroller ordnades, jag minns faktiskt att jag ringde patienten dagligen fram tills suturerna var tagna. Hjälp med anmälan till LÖF ordnades, en klen tröst och hjälp – men ändå. Han fick också omedelbart veta att en utredning med efterföljande anmälan enligt Lex Maria skulle ske. Upprepade återbesök gjorde oss båda till slut trygga, han slapp drabbas av septisk artit och till slut bleknade även operationsärren. Lyckligtvis såg patienten så positivt på vårt ansvarstagande att han till slut hade med sig choklad till mig på återbesöken. Han insåg kanske att jag var den mest skadade?

Processen med utredning och anmälan enligt Lex Maria var lärorik. Ja, händelsen har jag som standardexempel när jag i mitt uppdrag som chefläkare undervisar blivande och yngre kollegor. Faktum är att jag av och till, så där tjugofem år senare, möter patienten på stan. Han går utan att halta, hejar och vinkar glatt.

– Dina aktier har inte fallit i värde för det här. Utnyttja lärdomen och sprid den till andra.

Aldrig någonsin efter denna hemska dag har jag undlåtit att kontrollera vilken sida som ska opereras.

SOF:s styrelse har beslutat att från och med 2022 dela ut ett nytt stipendium: ”Årets SOF-Ortoped”.

S

tipendiet är instiftat som en hyllning till den svåra konsten att var en skicklig kliniker och de många kollegor runt om i landet som bemästrar den. För att kunna få utmärkelsen ska den nominerade vara specialistläkare i ortopedi sedan minst fem år, medlem i SOF och just en skicklig kliniker.

Nomineringar görs av verksamhetschef, eller av annan kollega med bifall av verksamhetschef, på särskild blankett som tillhandahålls av kansliet. Stipendiesumman är om 30 000 kronor och ska användas till något som stipendiaten uppfattar som för honom eller henne lustfyllt och berikande.

Hur gick det för mig?

Vem skulle ni på er klinik vilja nominera?

Ingen enskild händelse under mitt yrkesBirgitta Ekstrand liv har påverkat mig mer. Tiden närmast Sänd ett mail till sofkansli@ortopedi.se Överläkare händelsen var förfärlig, tron på min egen och be om blanketten för att fylla i vem Ortopedkliniken förmåga i botten och mardrömmar om ETT TÄLTBASERAT FÄLTSJUKHUS sattes upp på Gotland under Försvarsmaktsövningen Aurora hösten Foto: Johan Lundahl, Försvarsmakten. du2017. vill nominera.

Jönköping invalidiserande sequele gav mig nattlig Ortopediskt Magasin 1/2022 9

NanoScope™

Nästa generations artroskopisystem

AD16-000077_sv-SE_B

NanoScope™-handtag ■

Steril kamera för engångsbruk

■

1,9 mm optik

■

Integrerad LED-ljuskälla

■

Låg vikt, välbalanserat

■

Minimalinvasiv direkt visualisering under den preoperativa, intraoperativa och postoperativa vårdfasen

arthrex.se Arthrex Sverige AB, 2021. Alla rättigheter förbehållna.

NanoScope™-basenhet ■

Portabel basenhet – inklusive dokumentations- och datahantering

■

13-tums pekskärm

■

Kan drivas av laddningsbart batteri

■

Medicintekniskt klassificerad produkt

■

Ethernet-, USB- och HDMI-portar – fungerar i trådlösa nätverk

TEMA: PATIENTSÄKERHET

Second victims När man går från att vara ofelbar till att bli en som ”gör fel” Foto: Marcus Ström

12 Ortopediskt Magasin 1/2022

Det mänskliga psyket är sannerligen fascinerande och många gånger reagerar det på sätt som vi själva har svårt att förstå. Ortopediskt Magasin pratar med Åsa Wahlberg, specialist i gynekologi och förlossningsvård och nu även ST i psykiatri, om begreppet Second Victims.

2

018 la Åsa Wahlberg fram sin avhandling Second Victims in Swedish Obstetrics och har sedan dess varit en flitigt inbokad föredragshållare på kliniker runtom i landet.

Begreppet Second Victims myntades av den amerikanske läkaren Albert Wu år 2000 i British Medical Journal. Han beskrev där hur vårdpersonal som varit med om, eller ofrivilligt orsakat, en svårt skadad patient själva kan bli traumatiserade av händelsen.

För Åsa Wahlbergs del var det Uppsalaprofessorn Ulf Högbergs berättelse om en patientrelaterad skada han själv varit inblandad i, som fick henne att intressera sig för ämnet. Högberg blev också hennes huvudhandledare.

– Jag hade egentligen påbörjat ett annat forskningsprojekt, men hade inte den rätta magkänslan. När jag kom i kontakt med begreppet second victims insåg jag att det var det jag ville skriva om, säger hon.

NÅGON SOM SÄTTER ORD PÅ DET Den empiriska delen av avhandlingen består av djupintervjuer och en enkätstudie med 1459 svarande barnmorskor och 706 svarande förlossningsläkare. 71% av de svarande barnmorskorna och 84% av förlossningsläkarna angav att de hade varit med om en eller flera händelser där ett barn eller en födande kvinna blev svårt skadat eller dog till följd av förlossningsrelaterade orsaker.

– Det kan förstås tyckas vara höga siffror men om man arbetar inom förlossningsvården sker den typer av händelser. Jag uppfattar egentligen inte att de uppgifterna är så oväntade, säger Åsa.

Hon blev däremot förvånad över den höga svarsfrekvensen och engagemanget, eftersom hon trott att många skulle uppfatta ämnet som mjukt och flummigt.

– Mina förutfattade meningar kom på skam när jag möttes av många äldre, garvade kollegor som sa ”jag önskar att jag vetat detta för 30 år sen – äntligen någon som sätter ord på det”. Åsa blev tidigt inbjuden att föreläsa. Det fanns ett väldigt sug efter mer kunskap och information. Hennes fynd har både förvånat och gett åhörarna tröst. Det första Åsa slår fast är att alla är rädda för att göra fel och därefter att många av våra reaktioner styrs av ren instinkt.

– När vi sitter där runt bordet på morgonmötet och något har gått ordentligt åt helsike så är allas första tanke ”det kunde lika gärna varit jag”. Men snabbt kommer nästa reflex ”men jag skulle inte ha gjort precis så” för att skydda sig från den insikten. Skapandet av distans sker omedvetet, så trots att man kanske går fram till den drabbade kollegan och ger en klapp på axeln och ett ”det ordnar sig” utstrålar man något helt annat. Man har skapat en distans mellan sig och kollegan, vilket ger den drabbade en känsla av ensamhet.

Samtidigt säger Åsa att vi i det läget knappast förmår mer.

– Några kommer att vara tillräckligt emotionellt mogna och kan säga ”jag finns här” och verkligen mena det, och det budskapet är extra viktigt för den drabbade. Åsa beskriver hur sjukvården omges av en stark illusion av kontroll och säkerhet, men när det kommer till kritan inträffar

förr eller senare sånt som man inte kan styra över. Uppvaknandet blir för många brutalt och gör också att den egna självbilden får sig en rejäl törn.

– Man går från att ha varit en ofelbar person med koll på läget till att bli en som ”gör fel”, och det får man lära sig leva med.

VI MINNS INTE De flesta skulle anse att det är rimligt att efteråt ställa frågan ”vad hände” och förvänta sig att personen som felat ska kunna redogöra för händelseförloppet. Åsa Wahlberg berättar att det är att försätta personen i ett hopplöst läge.

– Inom neuroforskningen har man kommit fram till att minnet funkar som ögonblicksbilder som etsar sig fast. Hur sedan bilderna hänger ihop och vad som hände däremellan kan man inte minnas. När någon kräver att man ska redogöra för förloppet börjar vi fylla i och skapa en story som verkar rimlig, men som alltså inte utgörs av riktiga minnen, förklarar Åsa.

Så, på frågan ”varför fortsatte du dra i sugklockan i 27 min, när du vet att gränsen ligger på 20 min”, är det ingen som svarar ”jag var så rädd att jag inte hade tillgång till hela mitt intellekt, och jag kan tyvärr inte minnas varför”. För så är det, men vem vill erkänna att det primitiva systemet tar över och att man agerar helt irrationellt? Istället fyller man i historien med påhittade minnen.

– Det vi kan göra för att motverka detta är att träna mycket, så att saker vi gör blir lite mer automatiserade. Dessutom kan vi också träna på att inte blir för emotionellt påkopplade vid akutsituationer. Man kan till en viss gräns lära sig jobba sakligt och rationellt, säger Åsa.

VAD VET MAN OM KRISSTÖD? 9/11 har gett neuroforskarna viktig kunskap om hur människor som utsatts för ett psykologiskt trauma bäst hanteras Ortopediskt Magasin 1/2022 13

TEMA: PATIENTSÄKERHET inte att bearbeta. Samtidigt slipper de som inte vill, det måste vara frivilligt.

Dessutom ska man komma ihåg att alla reagerar olika. Det är inte ens säkert att alla mår dåligt på grund av det inträffade och det måste också vara okej. Det här kallas defusing och ska ledas av en trygg och kunnig person.

BEMÖTANDE OCH BEARBETNING Men hur ska då en drabbad kollega bäst bemötas när skadan är ett faktum? Åsa berättar om tre ”utom-självsliga” perspektiv och tre ”inom-självsliga” perspektiv som är avgörande för hur väl personen som orsakat en svår vårdskada tar sig igenom processen för att återupprätta sitt ”professionella jag”.

”Utom-självsliga”-faktorer

Åsa Wahlberg.

direkt efter händelsen.

Tusentals terapeuter flögs in till New York för att krisdrabbade skulle få prata med en terapeut. En oväntad och märklig effekt blev att betydligt fler av de som pratade med en terapeut drabbades av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, än de som inte gjorde det. Åsa Wahlberg förklarar att när vi människor tvingas återberätta och -uppleva den traumatiska händelsen direkt efteråt, är risken stor att minnesbilderna inlagras, vilket bland annat kan bidra till att man får visuella flashbacks i framtiden. Till och med en natts sömn med drömmar direkt inpå en traumatisk händelse kan bidra till inlagrade minnesbilder.

Så istället för att gräva i minnesbanken berättar hon att det bästa man kan göra är att gå hem och sätta sig och spela Candy Crush eller Tetris. Med ögonen aktiverar du då en koncentration som gör att minnesbilderna inte inlagras.

Däremot har värme och kärlek från nära och kära visat sig vara en omistlig del i läkandet efter ett trauma. Att omges av människor som älskar en som man är, och som inte dömer en för att man agerat fel – det är skyddande.

TRAUMAHANTERING INOM SJUKVÅRDEN Psychological debriefing, är en vanlig metod som används, men Åsa Wahlberg varnar och säger att den kan retraumatisera personer när man i detalj går igenom händelserna och förväntar sig att alla ska delta.

– Istället bör man samla ihop gruppen som har varit med, låta alla titta på varandra och låta de som vill prata få prata.

Behövs det kan man fylla i informationsluckor men det handlar om att mötas, 14 Ortopediskt Magasin 1/2022

Patientens reaktion. Man kan be om ursäkt och bli förlåten, men ibland ges inte förlåtelsen. Det är inte ovanligt att mötas av en oerhörd aggressivitet, både från den drabbade patienten och från anhöriga. Då måste arbetsgivaren gå in och skydda den som felat. Det är inte rimligt att man ska behöva stå och ta emot allt detta ensam.

Acceptans från kollegor. Det är viktigt att återfå respekten från kollegorna, för att den professionella självbilden ska få upprättelse.

Domen. För den drabbade är också oron för IVO-anmälan, händelseanalyser och slutligen domen stor. Det har betydelse hur klinikledningen hanterar processen.

Det måste göras med respekt för individen.

”Inom-självsliga”-faktorer Känslan av skuld och skam. Det är lätt att man fastar i ett ältande. Processen handlar här om att sluta känna skam till det "jag är" och skuld till "det jag har gjort".

POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM, PTSD 7% av förlossningsläkarna och 5% av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen som Åsa Wahlberg genomförde för avhandlingen lider av PTSD. Av barnmorskorna som led av PTSD har många av dem varit sjukskrivna i högre utsträckning än kollegorna som inte har PTSD. Förhållandet var annat när det gällde förlossningsläkarna. De gick till jobbet trots att de mådde dåligt.

– Det handlar om kultur. Vem är jag om jag inte är läkare, är nog en vanlig fråga som de egentligen ställer sig. menar Åsa Wahlberg.

SYMPTOM Rädsla för dina flashbacks, du återupplever en traumatisk händelse, kan ha mardrömmar kopplat till händelsen.

Undvikande av platser, personer, situationer, aktiviteter som framkallar minnen kring händelsen. Men även undvikande av tankar, känslor och minnen med koppling till traumat.

Liksom undvikande av sociala kontakter. Överspändhet: kroppslig överspändhet, där kroppen reagerar instinktivt utan att du själv förstår vad den reagerar på. Sömnsvårigheter, svårighet att minnas, nedstämdhet och känslor av skuld och skam, negativ bild av sig själv och omvärlden.

Kroppslig smärtproblematik: huvudvärk, problem med magen, liksom annan smärta.

Kan jag acceptera sårbarheten?

Sjukvårdspersonal håller andra människors liv i sina händer. För att inte fara illa måste man fråga sig om man kan acceptera den sårbarheten som det för med sig om någon dör eller blir svårt skadad på grund av något jag gjort.

Den yrkesmässiga framtiden. För den som kommer fram till slutsatsen att man kommer ut ännu rikare på andra sidan finns många uppsidor, speciellt om man förstår hur man i framtiden kan stötta andra som hamnar i samma situation. Studien visade dock också att bland de som drabbades av symptom motsvarande partiell PTSD eller PTSD så valde flera att byta jobb, jämfört med de mindre traumatiserade kollegorna.

En del kom att omvärdera arbetat och kände att ”det inte är värt det”. De sökte sig med tiden bort från den akuta förlossningsvården.

Linda Linnskog Rudh

Redaktionschef Ortopediskt Magasin

En dag på jobbet som chefläkare – hur jobbar man med patientsäkerhet?

Vad gör man egentligen som chefläkare? Det är nog olika. Det står ingenstans i lagar eller författningar att sjukvården ska ha chefläkare, och det finns ingen gemensam beskrivning av arbetsuppgifterna.

P

å de flesta håll är de största arbetsuppgifterna att bedöma allvarliga avvikelser och se till att de utreds och att samordna och underlätta verksamheternas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Det sista kan till exempel betyda att man tar fram gemensamma lösningar för registrering av komplikationer, eller att driva projekt som syftar till att minska vårdskador.

En stor del av arbetstiden går åt till möten av alla de slag. I svensk sjukvård hanteras många frågor genom att kunniga medarbetare arbetar i grupper och där driver frågor och utvecklar olika områden. Det är oftast ett utmärkt arbetssätt, och det skapar stor efterfrågan på medverkan av chefläkare. Ibland har jag funderat över hur nyttig min närvaro varit på olika möten, men när man tänker närmare på frågan inser man att det oftast krävs att någon försöker att se frågor ur ett övergripande medicinskt perspektiv. Också när det gäller frågor som hur elinstallationer med olika typer av reservkraft ska utföras i nya byggnader eller hur man ska hantera att sjukhusets största hiss måste stängas av för underhåll i fem veckor. De flesta möten ligger närmare det grundläggande uppdraget, som regelbundna möten med de som utför händelseanalyser efter allvarliga avvikelser, uppföljningar av verksamheternas kvalitetsarbete eller att delta i patientnämndens möten.

Som chefläkare är man ofta organisationens talesperson i frågor som rör kvalitet och patientsäkerhet och för all del i mån-

ga andra frågor. Kontakter med media ingår ofta i arbetsuppgifterna. Liksom när lokal media vill belysa allvarliga avvikelser med stora konsekvenser eller sjukvårdens problem som platsbrist och överbeläggningar eller dålig tillgänglighet. Att vara medicinsk rådgivare till ledningen ingår också ofta i arbetet.

En annan beståndsdel i arbetet är att medverka till att rutiner tas fram eller förbättras. Vi har väl alla en mycket stor mängd rutiner och PM i våra verksamheter, och att det finns fastställda rutiner är en förutsättning för att man ska kunna bedriva vård med kvalitet. Samtidigt så kan man inte ha rutiner som beskriver allt i sjukvården, och man ställer stora krav på medarbetarna när det finns 7000 dokument i organisationens bibliotek för rutiner. Fastslagna rutiner för enkla processer är viktigt att ha, men kvalitetsproblem i komplexa processer kan inte lösas genom PM och rutinbeskrivningar. Det är mycket användbart att ha ett recept att följa om man ska baka en kaka, men inte så många vill nog ta på sig att skriva en rutin för barnuppfostran.

Men när det gäller enklare processer är fastställda rutiner som sagt viktiga för att skapa och bibehålla kvalitet i det man gör.

Enhetliga sätt att arbeta och enhetliga sätt att behandla patienter skapar kvalitet, om man samtidigt kan avvika från rutiner och standarder när det ibland är befogat. Och våra rutiner måste förstås vara evidensbaserade. Experter inom kvalitet och patientsäkerhet har bedömt att den största potentialen för förbättring av vården under de kommande decennierna finns i att tillämpa befintlig kunskap. Grundforskningen kommer att göra stora framsteg, den kliniska forskningen likaså. Men om vi kan tillämpa den kunskap som redan finns, och anpassa våra behandlingar efter den så kommer vi att förbättra vården mycket mer än vad nytillkommen kunskap kommer att göra. De här bedömningarna

har gjorts utifrån situationen i USA, där sjukvårdens organisation är annorlunda, och där det ibland är tydligt att grupper inom den medicinska professionen har ett aktivt intresse av att evidens inte sprids till klinisk praxis.* Det finns väl inte anledning att tro att det är på samma sätt här, och förhoppningsvis har vi här mindre variationer och mer evidensbaserad vård. Och här som i andra länder är väl huvudorsaken till att inte alltid best practice tillämpas att kunskapen inte spridits eller att man inte förmått att ändra sina kliniska rutiner.

*För den intresserade finns exempel på detta i denna referens: N Engl J Med 336: 16; 1176-1179 (1997). Publikationen är 25 år gammal, men tyvärr fortfarande aktuell.

Bengt Sandén

Överläkare ryggsektionen Tidigare chefläkare och biträdande sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Uppsala Ortopediskt Magasin 1/2022 15

TEMA: PATIENTSÄKERHET

Lex Maria Lex Maria är ett mytologiskt begrepp inom svensk sjukvård, men vad är det egentligen?

Kan man bli Lex Mariaanmäld?

Vem gör en sådan anmälan, och varför?

B

egreppet Lex Mariaanmälan kommer från en händelse som inträffade 1936 på det nu sedan länge nedlagda Maria sjukhus på Södermalm i Stockholm. Bedövningsmedlet Etocain och desinfektionsmedlet kvicksilveroxycyanid förvarades i snarlika glasflaskor och på något sätt kom rengöringsmedlet att injiceras vid bedövning av sår, varefter fyra personer avled. De insjuknande efter några dagar, vilket gjorde att misstaget inte upptäcktes snabbt. Händelsen utreddes av polisen, och det blev sedan rättegång i Stockholms Rådhusrätt, där man inte exakt kunde fastslå vad som skett, och ingen dömdes. Det blev uppenbart att det vanliga rättsväsendet inte var lämpat att utreda och behandla den här typen av händelser, och nya regler skapades, som sedan trots en mängd modifikationer kallas Lex Maria.

Grundtanken i Lex Maria är att sjukvården själv ska utreda allvarliga avvikelser, och att de ska bedömas av en myndighet med specialkunskaper. Nutidens Lex Maria är ett par paragrafer i Patientsäkerhetslagen, som kom 2011. Det är sjukvårdens ansvar att utreda alla händelser som skulle kunna vara vårdskador, och om det skulle röra sig om allvarliga vårdskador så ska händelsen anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I praktiken är det ofta verksamhetschefen som med bistånd av chefläkare ansvarar för att utforma anmälan. En plan för hur man ska undvika att händelsen upprepas ska bifogas. Det är händelsen som anmäls, inte någon individ. Den lagstiftning som fanns före patientsäkerhetslagen fokuserade nästan helt på individens ansvar, medan det nuvarande regelverket framhåller organisationens ansvar. Det är välgörande att fokus flyttats från individ till system. I stora delar av sjukvården finns en kultur, där 16 Ortopediskt Magasin 1/2022

medarbetare har en obefogad rädsla för att bli ”prickade” eller rentav deslegitimerade om de skulle göra fel i arbetet. Om man arbetar i ett system där man inte får rätt förutsättningar för att utföra ett bra arbete och presterar rimligt väl utifrån de förutsättningarna kan man i Sverige vara övertygad om att organisationen kommer att få ta ansvaret för de missöden som kan inträffa, inte individen. En av tankarna med det nuvarande regelverket är också att det ska öka benägenheten att anmäla fel och misstag i vården. Sjukvårdens medarbetare har en lagstadgad skyldighet att anmäla vårdskador eller händelser som medfört risk för vårdskada.

Vad är då en vårdskada? Definitionen i lagen bygger på undvikbarhet; en händelse som lett till skada och som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits är en vårdskada. Allvarliga händelser behöver inte vara vårdskador.

På vårt sjukhus fastnade en hiss mellan två våningar. I hissen fanns förutom ett antal läkare och sjuksköterskor en patient med rupturerat thorakalt aneurysm på väg till op. Hissen satt fast i 20 minuter innan tekniker kunde lösa situationen. Det finns många hissar i hisshallen, men det hjälper inte när den man använder har fastnat. Tiden tills tekniker var på plats var inte orimlig, och hissen hade underhållits helt enligt regelverket. Vår bedömning var att det inte var en vårdskada. Det gick för övrigt bra för patienten.

I den ortopediska sfären finns en typ av händelser som såvitt jag vet undantagslöst ses som undvikbara och det är sidoförväxlingar som lett till allvarliga skador. Sidoförväxlingar behöver inte exemplifieras, de flesta läsare kan nog minnas någon sidoförväxling eller åtminstone en nära-ögathändelse. Ett typiskt utfall av en Lex Mariaanmälan efter sidoförväxling är att den aktuella kliniken får redovisa hur detta ska undvikas i framtiden och att den/ de medarbetare som varit inblandade av IVO påminns om sina skyldigheter att ge sakkunnig och omsorgsfull vård, men att ingen medarbetare namnges i utredning eller IVO:s utlåtande.

En likartad men inte identisk och någorlunda vanlig avvikelse är nivåförväxling vid ryggkirurgi. Vår bedömning har varit att detta oftast men inte alltid är undvikbart.

Om man i operationsberättelsen beskriver att man haft stora problem att identifiera nivå med genomlysning och i bästa fall beskriver hur man försökt lösa situationen genom till exempel andra projektioner eller inställningar så har det inte bedömts som undvikbart. Skriver man ingenting om detta så har vi betraktat det som undvikbart.

Oftast är IVO skarpa och pricksäkra i sina analyser, någon gång blir det lite mer trubbigt. Som verksamhetschef har jag anmält en missad fraktur på akutmottagningen enligt Lex Maria och sedan brottats med IVO:s (eller dåvarande Socialstyrelsens tillsynsavdelnings) utlåtande. Man konstaterade där att vår klinik ett par år tidigare anmält en snarlik händelse och krävde en åtgärdsplan för hur vi skulle se till att ingen jourhavande i framtiden någonsin skulle missa en fraktur. Så småningom kunde ärendet avslutas utan att jag försäkrat att detta aldrig skulle hända igen. Bland annat genom diskussioner om avvägningen mellan inga missade frakturer och stråldos given till befolkningen.

Men organisationens ambition ska förstås vara att frakturer aldrig ska missas, och det kan kräva en hel del arbete. Vi kan inte leva i en shit happens-kultur där allvarliga avvikelser ses som en oundviklig del av verksamheten.

Bengt Sandén

Överläkare ryggsektionen Tidigare chefläkare och biträdande sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Uppsala

Det är lätt att låsa sig vid ett antagande när man ställer diagnos och därefter okritiskt fortsätta på det spåret.

Diagnostiska fel

– ett hot mot patientsäkerheten I all vård är det förstås av avgörande betydelse att patientens diagnoser ställs korrekt och i tid. Oftast sker detta utan problem eller fördröjningar, men när diagnosen missas, blir fel eller fördröjd är risken stor att slutresultatet blir dåligt. En del av dessa diagnostiska fel är oundvikliga, men alltför många borde gå att undvika, och dessa leder också många gånger till vårdskador.

D

et är så vanligt med diagnostiska fel att ni, kära läsare, själva kommer att drabbas av detta i medeltal en gång under er livstid!

För att minska både risker för vårdskador, och antal patienter som drabbas, har det systematiska patientsäkerhetsarbetet utvecklats på många plan sedan sekelskiftet och rapporten ”To err is human” 1999. Nya arbetssätt, nya synsätt, ny kunskap och nya organisatoriska strukturer och tjänster har tillkommit. Vi har nu mångåriga svenska uppföljningar att tillgå, som SKRs vårdskaderapporter baserade på markörbaserad journalgranskning från både somatisk och

psykiatrisk vård. Vi har en ny modern nationell patientsäkerhetsstrategi, och tillgång till on-lineutbildningar från Socialstyrelsen. Vi har stödfunktioner för patienten i form av patientvägledare, patientnämnder och patientförsäkring. Vi har rutiner för systematiskt arbete med viktiga områden som vårdrelaterade infektioner, fallskadeprevention och trycksår. Vi har rutiner för avvikelsehantering och vårdskadeutredningar, liksom många viktiga kvalitetsregister.

Vi arbetar allt oftare förebyggande, istället för reaktivt, och vi ser förbättringar i många patientsäkerhetsmått.

Nya fokusområden har alltså också till-

Diagnostiska fel är: • • •

Vanliga Undvikbara Och orsakar vårdskador

kommit och ett av dem är just diagnostiska fel och fördröjningar – ett relativt nytt område med avgörande betydelse för patientsäkerheten.

DIAGNOSTISKA FEL KAN VARA SVÅRA ATT HITTA OCH MÄTA. Vi kan alla berätta om patienter vi mött, eller nära och kära, som på olika sätt drabbats av diagnostiska fel och fördröjningar, ibland med katastrofala resultat. Det saknas idag dock bra verktyg för att adekvat mäta hur vanliga de är.

Vi har dock en del indikationer genom internationella studier och även svensk statistik från IVO, patientförsäkringen och patientnämnderna. Det saknas också bra definitioner av vad som är en fördröjd Ortopediskt Magasin 1/2022

17

TEMA: PATIENTSÄKERHET

Varje individ kan medvetet bidra till att utveckla diagnostiska team där alla inblandade kompetenser och yrkesgrupper uppmärksammas och deras bedömning av den aktuella patienten aktivt efterfrågas.

diagnos, hur exakt en diagnos måste vara för att räknas som rätt. Vi behöver också vara noggranna med om det är diagnosen – etiketten – som blivit fel eller om diagnostiken – processen – fallerat.

OLIKA RISKER FÖR OLIKA DIAGNOSER Diagnostiska fel är alltså alldeles för vanliga. Hur stor risken är för dem, och var i vårdförloppet de uppstår, beror mycket på vilken diagnos det rör sig om. Generellt anses risken vara störst där den diagnostiska osäkerheten är störst – som på akutmottagningar och i öppenvård. Detta stöds av data, både internationellt och i Sverige, från till exempel IVO. Som exempel kan nämnas att diagnosfördröjning av höftfrakturer tenderar att oftast ske prehospitalt – som på boendet. Hjärtinfarkter missas både prehospitalt och på sjukhus och blindtarmsinflammation företrädesvis på sjukhus. Dessutom ställer vi väldigt olika ”beviskrav” på olika diagnosområden vilket också påverkar hur vi utreder inom olika specialiteter – hur den diagnostiska processen ser ut. Vem ställer diagnos? Hur går det till? Var sker det? Vilket är beslutsunderlaget?

Diagnostiska fel delar också kända risksituationer med andra typer av vårdskador, som att risken för att en somatisk diagnos blir fördröjd är förhöjd för 18 Ortopediskt Magasin 1/2022

patienter med psykiatrisk samsjuklighet.

Multisjuka – framförallt patienter som samtidigt sköts av flera olika specialiteter – utgör också en riskgrupp, liksom satellitpatienter på sjukhus. Sjukdomspanoramat i olika åldersgrupper påverkar också vilka diagnoser som riskerar att missas.

Det är avgörande att inse att det inte handlar om att vården missar ovanliga ”dr House”-diagnoser, utan att det stora flertalet handlar om diagnostiska fel och fördröjningar hos patienter i de stora, vanliga sjukdomsgrupperna cancer, hjärt-kärlsjukdom, infektioner – och frakturer.

STORA SAMHÄLLSKOSTNADER Det finns relativt väl underbyggda uppskattningar av hur stor den årliga kostnaden för olika typer av vårdskador kan vara. I USA skattas kostnaden för exempelvis vårdrelaterade infektioner, VRI, till omkring 11 miljarder USD/år (2019). Eftersom diagnostiska fel är svåra att mäta blir siffrorna mer osäkra för dessa, men man redovisar siffror som är tre gånger så stora – alltså kanske en årskostnad på 100 miljarder USD/år. Även OECD har redovisat liknande beräkningar och når belopp på i storleksordningen minst 1% av BNP, och en belastning på slutenvård med 3-6% av vårdplatsbeläggningen.

ORSAKER Som med många andra problem inom vården påverkas även diagnostiska beslut av olika systemorsaker. Det rör sig om stress, överbelastning, stor personalomsättning, bristfälliga IT-system, överdrivna dokumentationskrav, olika typer av störningar, dåligt fungerande team – ja listan kan göras lång.

Likaledes kan diagnostiken påverkas negativt av patientrelaterade faktorer, som olika typer av kommunikationsproblem.

Slutligen hittas ofta orsaken hos den enskilde beslutsfattaren. Inom psykologisk forskning har man det senaste halvseklet identifierat över hundratalet typer av kognitiv bias – tankefel som människor riskerar att göra. Bland dessa är vissa vanligare och mer relevanta när det gäller diagnostik. Ett viktigt tankefel är för tidigt avslut – premature closure – som innebär att när man hittat en rimlig diagnos, avslutar man det differentialdiagnostiska tänkandet. Ett annat är vår universella tendens att leta efter fakta som stödjer det beslut, den diagnos vi fastnat för, i stället för att leta efter data som talar emot den – bekräftelse-bias – confirmation bias.

Ett tredje är att okritiskt acceptera en av andra redan ställd diagnos. Naturligtvis

spelar också den egna kunskapen och dess gränser en stor roll för vår förmåga att ställa rätt diagnos.

Intressant är också att reflektera över att människor i allmänhet överskattar sin kunskap och hur ofta de har rätt – det finns generellt en tydlig diskrepans mellan den egna känslan av ”accuracy” och hur bra den faktiskt, objektivt är – den s.k.

Kruger-Dunning-effekten.

FÖR STOR VARIATION INOM GRUPPER Utöver brister i system, organisation, kommunikation och i individens kognition, som alla kan bidra till, eller orsaka suboptimala beslut, visar forskning från många olika områden att det dessutom som regel finns för stor variation i vad olika individer inom en grupp, som ställs inför likartade situationer, fattar för beslut. Rimligen gäller detta även medicinska diagnostiska beslut.

ORTOPEDISKA EXEMPEL Som i de flesta specialiteter har ortopedi sina klassiska missar som tyvärr fortfarande förekommer – t.ex. som skadeärenden hos LÖF. Det kan röra sig om missade scaphoideumfrakturer, collum femorisfrakturer eller Lisfrancskador. Som opererande specialitet tillkommer per- och postoperativa diagnostiska missar – som fördröjd diagnos av komplikationer. Gör man en övergripande sökning i PubMed efter ”diagnostic errors orthopedic surgery” (senaste åren > 200 träffar/år) finner man ett stort antal arbeten som utvärderat olika skade-klassifikationer eller andra liknande bedömningssystem, men relativt få om diagnostiska fel.

HUR KAN VI BLI BÄTTRE? Vi kan själva göra en hel del för att bli bättre diagnostiker. För att få bättre känsla för vår egen ”accuracy” behöver vi ständigt söka feedback på våra diagnostiska beslut genom att t.ex. själva följa upp fall och efterfråga feedback från våra kollegor. Genom att själva ge feedback – både positiv och negativ – bidrar vi också till en lärande miljö.

Vi bör också se till att vår professionella träning inte begränsas till det dagliga arbetet utan regelbundet utnyttja andra resurser, som kan vara digitalt som t.ex.

Human Diagnosis Project´s app () där man dagligen kan hitta utmanande, lärorika fallbeskrivningar.

Vi kan också försöka motverka de vanligaste tankefelen genom att ständigt fråga oss: • Vad kan detta annars vara?”

– för att motverka Premature Closure.

• Vad talar emot min diagnos” – för att motverka Confirmation bias. Är detta mer än ett problem” – för att bibehålla aktivt differentialdiagnostiskt tänkande.

Detta bidrar till att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande – ”skeptisk reflektion”.

Slutligen kan vi som individer medvetet bidra till att utveckla diagnostiska team där alla inblandade kompetenser och yrkesgrupper uppmärksammas och deras bedömning av den aktuella patienten aktivt efterfrågas.

Det är förstås också ledningens och hela verksamhetens ansvar att ständigt utveckla, och följa upp diagnostiska processer. Dessutom är det både ett medicinskt och etiskt ansvar att ha robusta, snabba rutiner för att hitta och hantera diagnostiska fel, och säkerställa att en eventuell vårdskada förhindras eller minimeras. Lika viktigt är det att ha välfungerande sätt att säkerställa att hela verksamheten kan lära sig av hittade diagnosmissar – t.ex. genom regelbundna M&M-möten.

DIGITALA MÖJLIGHETER Som ni alla vet sker det just nu en explosiv utveckling av olika digitala funktioner baserade på artificiell intelligens och deep learning som syftar till att på olika sätt underlätta för, och förbättra olika delar av vården. Det har sedan ett antal år funnits program och appar som kan generera listor över möjliga differentialdiagnoser – något som kanske gör störst nytta genom att påminna oss om diagnoser som ligger utanför vårt eget kompetensområde.

Det kan även röra sig om beslutsstöd CDS – clinical decision support – t.ex. olika automatiska varningsfunktioner, som att tidigt identifiera sepsis. Inom radiologi finns det idag över 190 CE-märkta kommersiella AI-baserade produkter som bland annat hittar frakturer på röntgenbilder.

Stor, men ännu outnyttjad potential finns förstås också för olika typer av uppföljning och benchmarking, både för verksamheten och för individen.

Samtidigt är detta fält just nu lite av vilda västern – problem finns med implementation, integritet och validitet. Det saknas också oberoende studier som jämför olika produkter med liknande funktioner. Däremot är det självklart så att den här typen av funktioner kommer att slå igenom på bred front inom de närmaste åren. Spännande tider med andra ord.

SLUTKLÄM Diagnostiska fel och fördröjningar är alltså vanliga, undvikbara och kostsamma – både i form av skador och lidande för patienten, och även ekonomiskt.

Att arbeta med dessa problem är givande på många plan. Det utvecklar och fördjupar ens kliniska kunskap och självkännedom, det främjar ett öppet och lärande klimat inom verksamheten och det förbättrar patientsäkerheten. Så vad väntar vi på?

Anders von Heijne

Överläkare MRT och Neuroradiologi Röntgenavdelningen Danderyds sjukhus Ortopediskt Magasin 1/2022

19

UNGA ORTOPEDER TEMA: PATIENTSÄKERHET

Patientförsäkringen och Löf De nordiska länderna har mycket gemensamt, och en av dessa saker är att de har nationella system för att kompensera patienter för de ekonomiska förluster de gör om de drabbas av en undvikbar skada i sjukoch tandvård. Driftsformerna varierar, men i Sverige finns ett regionägt försäkringsbolag, Löf. Här får du veta mer om patientskadelagen och om Löf, regionernas ömsesidiga försäkringsbolag.

UTVECKLING Fram till början av 1970-talet fanns inget ordnat sätt för en patient som drabbats av en undvikbar skada i sjukvård att få ekonomisk kompensation för till exempel utebliven inkomst till följd av skadan.

Den enda vägen var att söka förlikning med landstinget, eller att föra talan i domstol. Det krävdes då av den drabbade att försumlighet kunde bevisas.

Detta förhållande ledde till att knappt 100 personer årligen fick någon form av ekonomisk kompensation, något som ansågs ovärdigt ett modernt samhälle, då man visste att fler skadades.

Det fanns vid tiden inget annat land med en tillfredsställande modell, varför olika lösningar undersöktes brett. Man ville redan från start hitta en modell, där frågan om ersättning till patienten var frikopplad från frågan om försumlighet i juridisk mening kunde bevisas eller inte. År 1975 togs en frivillig patientförsäkring fram, och där skadans undvikbarhet blev ett centralt begrepp. 1997 ersattes den frivilliga försäkringen av Patientskadelagen (SFS 1996:799). Denna lag bygger i allt väsentligt på försäkringsvillkoren, och säger i korthet att vårdgivaren måste teckna patientskadeförsäkring, att patienten har rätt till ersättning om undvikbar skada föreligger, samt att ersättningsnivåerna bestäms av Skadeståndslagen (SFS 1972:207). De områden försäkringen täcker är behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada samt medicineringsskada. För utförliga försäkringsvillkor se: https://lof.se/patient/ lag-och-villkor.

Landstingen bildade ett eget försäkringsbolag, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF), vilket i sin tur ägde det bolag, Personskadereglering AB (PSR), som utförde all utredning och skadereglering. Från 2010 är LÖF och PSR sammanslagna, och verkar idag under namnet Löf (Löf regionernas ömsesi-

22 20 Ortopediskt Ortopediskt Magasin Magasin 3/2021 1/2022

diga försäkringsbolag). Löf ägs gemensamt av landets 21 regioner.

Parallellt med utvecklingen i Sverige introducerade de övriga nordiska länderna liknande system, där principer och villkor är i stort sett identiska, men där driftsformerna skiljer sig åt mellan länderna.

Det är idag i stort sett bara de nordiska länderna som har välfungerande patientförsäkringssystem.

LÖF AV IDAG Löf har enligt ägardirektivet tre uppgifter; 1) att bedriva försäkringsverksamhet enligt gällande avtal och regelverk, 2) att utreda och lämna rätt ersättning till de patienter som lämnar in en skadeanmälan, samt att 3) arbeta för att antalet skador i vården minskar.

Försäkringspremien, för närvarande cirka 150 kronor per invånare och år, tas in via regionskatten. Idag arbetar knappt 190 anställda i verksamheten. Dessutom finns cirka 180 medicinska rådgivare.

Löf försäkrar all regionfinansierad sjukoch tandvård, oavsett offentlig eller privat utförare, och gäller för alla patienter oavsett nationalitet. Dock omfattar Löfs försäkringar inte primärkommunal sjukvård eller utlandssjukvård. Privata vårdgivare och primärkommuner är också skyldiga att teckna patientskadeförsäkring, men kan inte göra detta i Löf, utan hänvisas till andra bolag.

Det finns inga standardersättningar för olika typskador, utan ersättningsnivåerna bestäms efter den ekonomiska förlust den skadade har lidit och förväntas lida. Löf har ingen tillsynsfunktion, och utdömer inte heller några straff. Det är endast den drabbade (eller ombud) som kan anmäla en skada till Löf.

Bedömning av om en skada var undvikbar eller inte följer en strikt process. Då en anmälan inkommit tar Löf in de journalhandlingar som bedöms krävas för att

kunna utreda den anmälda skadan. En skadehandläggare ställer samman materialet varefter en medicinsk rådgivare (en erfaren specialist inom området) får bedöma om den givna vården har varit av en sådan kvalitet som kan förväntas av en erfaren yrkesutövare. I korthet betyder detta att om skadan uppstod trots att vården var av god kvalitet är den sannolikt inte ersättningsbar, och omvänt att om skadan uppstod därför att vården inte var av god kvalitet är den sannolikt ersättningsbar. Löf fattar sedan beslut om ersättning eller inte.

Löf:s beslut kan överklagas till Patientskadenämnden, vilken är en fristående instans, och vars ledamöter utses av regeringen. I Patientskadenämnden sitter jurister, läkare samt företrädare för allmänheten och försäkringsbolagen.

Nämndens yttranden är rådgivande, men branschpraxis är att de följs.

SKADESTATISTIK Under 2021 inkom 18 700 anmälningar till Löf. Tabellen visar fördelningen mellan de olika större specialiteterna vad avser antalet anmälningar, och vad som betalas ut från Löf. Sammanlagt betalades under 2021 ut cirka 600 Mkr i skadeersättning. Tandskador är relativt vanliga, men resulterar sällan i större ersättningsbelopp. Motsatsen utgörs av det som i tabellen benämns Kvinnokliniker, och där ersättningarna för förlossningsskador ofta blir mycket höga.

Notera att ortopedi är den specialitet som dels orsakar flest ersatta skador, dels högst andel av utbetalda summor.

SKADEFÖREBYGGANDE ARBETE Löfs skadeförebyggande verksamhet är huvudsakligen baserad på inkomna skadeanmälningar, vilka utgör grunden för en omfattande skadestatistik.

Statistiken bygger på patienternas egna rapporter och är oberoende av vårdpersonalens rapportering. Volymen av anmälda och utredda skador är större än i något annat system i Sverige, och ger en

Specialitet

Antal ersatta skador

Antal i %

Kostnad i %

Ortopedi

1 580

23

24

Tandvård

893

13

2

Kirurgi

896

13

11

Primärvård

643

9

8

Kvinnokliniker

593

9

21

Övriga

2 247

33

33

Chefläkare och verksamhetschefer kan rekvirera detaljerad skadestatistik från Löf. Tabellen visar ett årligt genomsnitt för ersatta skador under perioden 2015–2021. Skadekostnaderna baseras på anmälningar inkomna perioden 2015–2019.

bra överblick av inträffade skador inom svensk sjukvård.

Vi samarbetar med våra ägare och med professionella organisationer, och väljer att inrikta våra insatser inom områden där vi bedömer att inga eller för små insatser görs. Arbetet är indelat i 4 områden; Säker-projekten, mindre projekt, undervisning/utbildning samt forskning.

För beskrivning av vad vi arbetar med, se: https://lof.se/patientsakerhet/vara-projekt.

i form av en grundutbildning, dels vid återkommande chefläkardagar och webinarier.

Planer finns på att under 2022 starta ett motsvarande nätverk för chefsjuksköterskor, då allt fler regioner organiserar sitt patientsäkerhetsarbete i grupper runt chefläkare och chefsjuksköterskor.

NÄTVERKET SVERIGES CHEFLÄKARE I syfte att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen i arbetet för en säkrare svensk sjukvård bildade representanter för Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Läkarförbunds chefsförening och Löf 2014 tillsammans Nätverket Sveriges chefläkare. Nätverket, som idag har cirka 200 medlemmar, är ett fristående nätverk för landets chefläkare eller personer med chefläkares uppgifter.

Centralt finns en beredningsgrupp med geografisk representation. Beredningsgruppen håller samman nätverket och ansvarar för programpunkter. Dessutom finns ett antal arbetsgrupper med mer specifika uppdrag inom utredning av inträffade skador och Lex Maria, läkemedel, psykiatri samt kompetens. Nätverket bedriver utbildning av chefläkare, dels

Pelle Gustafson

Chefläkare, docent, Löf

Ortopediskt Magasin 1/2022 21 Ortopediskt Magasin 3/2021 23

B1.1 Stabil B1.2 B1.3 TEMA: PATIENTSÄKERHET A2 A3 B2 B3 Instabil C1 C2 C3

Stabil ortos Stabil ortos eller gips

Full 6v Full

Strukturerad handläggning av fotledsfrakturer Operation

Stegmarkering 3 v därefter full

3v

Att värdera om en fotledsfraktur är stabil och kan behandlas icke kirurgiskt eller är instabil och behöver opereras är ett av morgonrapportens ständiga diskussionsämnen på varje ortopedisk klinik. De flesta skriver nog under på att stabila fotledsfrakturer inte skall opereras och att operera en icke operationskrävande fraktur är att utsätta patienten för stora onödiga risker till ingen nytta.

Men att vara överens i teorin innebär inte alltid att agera lika i praktiken.

P

å Sahlgrenska Universitetssjukhuset var upplevelsen kring 2014 att handläggningen av fotledsfrakturer varierade betydligt beroende på vem som hade träffat patienten. Det upplevdes svårt att sortera ut vilka av de laterala malleolfrakturerna i syndesmoshöjd, B1- och B2-frakturerna, som inte behövde opereras. Utifrån data från Svenska Frakturregistret och noggranna journalgranskningar gjordes en kartläggning av hur laterala malleolfrakturer i syndesmosnivå utan misstanke om ligamentär skada medialt (AO/OTA44 B1) under en tvåårsperiod hade klassificerats, behandlats och följts upp på kliniken.

Enligt AO-klassifikationen är B1-frakturerna isolerat laterala, utan någon ligamentär skada medialt. Genomgången visade att en tredjedel av B1-frakturerna var felklassificerade då de enligt journaltexten var bedömda att ha haft status som ingav misstanke om ligamentskada medialt. I ytterligare nästan en tredjedel av fallen fanns ingen dokumentation i journalen alls avseende status över medialsidan av fotleden. 70% behandlades icke kirurgiskt och 30% blev opererade. Det fanns ingen korrelation mellan fynd av status medialt och beslut om behandlingsval. Vidare visade studien att röntgenkontroll efter en vecka bara förändrade handläggningen i fem fall (1%) på två år. Kartläggningen resulterade i en artikel som publicerades i BMC 2020.1 Denna studie blev utgångspunkten för ett stort arbete med att ta fram ett PM för hur fotledsfrakturer skall handläggas, klassificeras och behandlas för att säkerställa bästa möjliga vård

Fraktur

Stabilitet

A1 B1.1

Behandlingsval

för patienterna. En uttalad målsättning var att minska antalet icke nödvändiga operationer och därmed minska såväl komplikationer som kostnader. En läkargrupp på kliniken påbörjade 2015 arbetet med att ta fram ett omfattande PM som även granskades externt. Därefter följde ett noggrant arbete med att implementera detta på kliniken vilket ansågs färdigt i september 2017. PM:et delar in fotledsfrakturerna i stabila (A1 och B1), och instabila (alla övriga). PM:et innehåller information kring klinisk

Belastning

Bygelortos Stabil

B1.2

Stabil ortos Stabil ortos eller gips

B1.3

Återbesök

Röntgenkontroll

4v Full

Ingen 6v

A2 A3

Full

B2 B3 C1 C2 C3 22 Ortopediskt Magasin 1/2022

Instabil

Operation

3v Stegmarkering 3 v därefter full

Postoperativt

VÄLJ OSS DU OCKSÅ Vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet bedrivs forskning och utbildning inom ämnena anestesi och intensivvård, kirurgi, klinisk fysiologi, hand- och plastikkirurgi, ortopedi samt urologi och andrologi.

Vi söker nu en:

Professor i ortopedi Förenad med anställning som specialistutbildad läkare i ortopedi.

Läs mer på www.umu.se/jobba-hos-oss/ och ansök senast 2022-03-31

undersökning, indikationer för röntgen, utförlig information kring klassifikation, rekommenderade behandlingsval för respektive frakturtyp, val av kirurgisk metod, indikationer för belastningsrestriktioner och plan för uppföljning utifrån frakturtyp.

Förhoppningen var att detta skulle medföra förbättrad dokumentation avseende undersökningsfynd vid akuttillfället, ökad stringens i klassifikation samt större samstämmighet på kliniken gällande behandlingsval och belastningsregim för respektive frakturtyp.

Hösten 2019 genomfördes en ny studie, med målet att utvärdera om PM:et haft avsedd effekt på handläggningen av fotledsfrakturer. Studien, som nu är under review, jämför gruppen AO44-B1-frakturer 2012–2014 med samma typ av frakturer under perioden 2017–2019. Resultaten visar att andelen opererade B1-frakturer har minskat från drygt 30% före PM:et till knappt 10% efter införandet av PM:et. Samtidigt har andelen där icke kirurgisk behandling tidigt överges minskat från 1% innan till 0,5% efter. De preliminära resultaten visar också att andelen B1-frakturer som tillåtits full belastning har ökat från 41% till 84%. Ett av budskapen i PM:et är att dessa frakturer tål full belastning direkt.

PM:et för fotledsfrakturer är omfattande och relativt långt för att vara ett behandlings-PM. Det fanns en rädsla att detta skulle avskräcka från läsning och användning. Till vår förvåning blev så inte fallet. Då PM:et ger svar, med förklaringar, till flertalet frågor som kan uppkomma vid behandlingsval för fotledsfrakturer så upplever användarna det som värdefullt. Varje ny underläkare eller ST-kollega introduceras för PM:et och använder det sedan flitigt. Det har även spridit sig utanför kliniken och har i olika former kanhända påverkat handläggningen även utanför vår klinik.

Genom att ta fram, och noggrant implementera, detta PM har vi

uppnått en större samsyn inom kliniken för hur fotledsfrakturer ska handläggas. Vi har minskat andelen operationer på stabila frakturtyper och ökat andelen som tillåts belasta fullt. Dock har vi ännu inte studerat om patientnöjdheten har förbättrats eller hur antalet komplikationer påverkats. Detta är kanske de viktigaste aspekterna att utvärdera och kommer bli fokus i kommande studier. Det är ju av ringa värde att genomföra förändringar som inte gör livet bättre för patienterna, eller att operera färre om priset blir att fler opereras i senare skede. Men vi tror att mycket redan är vunnet genom att färre, framförallt äldre patienter, utsätts för faror såsom onödiga operationer eller omotiverade belastningsrestriktioner.

Ett PM som det här blir aldrig färdigt utan arbetet med att uppdatera det för att följa rådande evidens pågår ständigt. PM:et reviderades senast i slutet av 2020 och kommer uppdateras igen under 2022. Det är viktigt att alla lär sig behandla de vanligaste frakturtyperna rätt och det är där vi har störst möjlighet att göra skillnad genom införande av behandlingsrutiner.

REFERENS 1. Rydberg EM, Zorko T, Sundfeldt M, Moller M, Wennergren D. Classification and treatment of lateral malleolar fractures - a single-center analysis of 439 ankle fractures using the Swedish Fracture Register.

BMC Musculoskelet Disord.

2020;21(1):521.

Emilia Möller Rydberg

ST-läkare, doktorand Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ortopediskt Magasin 1/2022

23

Ortopediveckan i Malmö 2022 Kära kollegor, I skrivande stund har restriktionerna efter pandemin släppts och vi bara hoppas att det dröjer länge tills vi får vara med om en liknande prövning igen.

Under snart 2,5 år har vi i Malmö drömt om att förverkliga en Ortopedivecka, som vi hoppas går till historien ... på gränsen till det allra bästa som kan tänkas!

Förutsättningarna ter sig goda med en engagerad arrangörsgrupp och ett stort bidrag från kollegorna inom ortopedin i Trelleborg, Lund och Malmö. Vi vill visa en bred kavalkad av det bästa inom ortopedin liksom skånskt präglade sociala aktiviteter i bubblande, innovativa och mångkulturella Malmö!

Ni vill inte missa denna Ortopedivecka!

My von Friesendorff Mötesgeneral

Vetenskap för alla!

Pulsen kommer bli hög under det vetenskapliga programmet på Ortopediveckan 2022 med bland annat pepp från Carolina Klüft, balansgång på den tunna blå linjen, ”speed dating” med delföreningarna och katastrofberedskap med Johan von Schreeb. Tvärprofessionellt samarbete belyses i symposier kring bland annat infekterade frakturer, radiusfrakturer och amputationer. Vi har strävat efter att täcka de flesta ortopediska sjukdoms- och skadeområdena, från topp till tå, under veckan. Målet med ortopediveckan 2022 är ett brett möte, med tonvikt på helhetssyn och kliniskt tillämpbar kunskap.

Malvina Axblom för vetenskapliga projektgruppen

24 Ortopediskt Magasin 1/2022

2 sept 29 aug-

Anmäl dig redan nu!

Skanna QR-koden eller gå in på www.ortopediveckan.se och klicka på ”Anmälan” i menyn.

Utbildning och examen Brett utbud av ST-kurser och instruktionskurser

Under Ortopediveckan 2022 kommer det erbjudas tre kurser för ST-läkare. Två av dessa, barn- och neuroortopedi samt artroplastik kommer att uppfylla hela delmål (C5 resp. C8). Kurserna påbörjas innan ortopediveckan med distansundervisning.

Praktiska moment och föreläsningar hålls sedan även under Ortopediveckan. Det kommer också erbjudas en ST-kurs i artroskopi under måndag och tisdag förmiddag.

Självklart erbjuds även instruktionskurser för både specialister och ST-läkare i ämnen som radiusfrakturer, märgspikning, gipsning, ortopediska infektioner och fotfrakturer.

Ortopedexamen

Vi välkomnar våra nyblivna specialister till Ortopedexamen i Malmö. Den skriftliga delen sker den 18 mars och den praktiska delen kommer hållas på kliniken i Malmö den 29 augusti. Sedan firar vi tillsammans med en fantastisk middag och utdelning av stipendium & diplom!

Se hit ST-läkare!

Epiphysen kommer finnas på plast hela veckan med en egen programpunkt på onsdagen. Kom också och mingla med oss i utställningen och diskutera ST-frågor. Börja redan nu klura på vem du kommer nominera som årets handledare och vilken klinik som förtjänar Årets slipsten. På onsdagen hålls årsstämman och i anslutning till det en festlig middag. Anmäl dig i samband med anmälan till veckan!

Ortopediskt Magasin 1/2022 25

Ur programmet Johan von Schreeb

Invigningstalare är Johan von Schreeb, stiftare av svenska Läkare utan gränser och professor i global katastrofmedicin. Han kommer bl.a. reflektera över kirurgi på gränsen.

Ortopediska infektioner med Martin McNally

På tisdagen kommer Martin McNally, expert inom behandling av frakturrelaterade infektioner och kronisk osteomyelit.

Artros med Philip Conaghan

Från Leeds institute of Rheumatic and Musculoskeletal Medicine kommer Philip Conaghan och delar med sig av sin mångåriga erfarenhet av forskning inom fältet farmakologiska behandlingar av artros. Genom fördjupad kunskap om patogenesen hoppas vi kunna skapa en diskussion om hur framtida behandlingar kan utvecklas.

Women in Orthopaedics Worldwide

Internationella och nationella representanter från Women in Ortopeadics Worldwide kommer att presentera kvinnornas historia inom ortopedin. Dawn LaPorte och Camilla De Mattos m.fl. kommer diskutera hur mångfald ger nya idéer, perspektiv och en bättre och säkrare arbetsmiljö.

Efter amputationen

Rehabiliteringsperspektivet är med alla dagar. Exempelvis möter vi protesanvändare efter amputation tillsammans med SWEDAMP på scenen.

Generation Pep

Hur kommer en ökande inaktiv livsstil påverka ortopedin i framtiden, ytterligare förstärkt av pandemisk hemma-apati? Kommer alla obelastade skelett drabbas av multipla frakturer? Kommer de otränade få cuffskador och hälsenerupturer när de väl lockas ut på AW-padel? För att må bra är den vardagliga aktiviteten viktig! Detta kommer Carolina Klüft, som i dag leder Generation Pep, tala om i symposiet om prevention.

Höftsmärta med Ioannis Kostogiannis

Ett gränslöst symposium med dansk slagsida kommer belysa behandling av höftoch ljumsksmärta ... helst innan artrosen är ett faktum.

Skottskador – på gränsen mellan liv och död

Den tunna blå linjen – symbolen för poliserna som står mellan det ordnade samhället och kaos – har fäst Malmö på kartan. I ett symposium på fredagsförmiddagen kommer vi belysa hur samhällsproblemen, inklusive de skottskador som tyvärr blivit allt vanligare, påverkar ortopedin. Hur bör skottskador handläggas? Vilka rättsliga aspekter bör den behandlade läkaren känna till?

PosterPub och pris!

En nyhet för i år är utkorande av bästa föredrag vid en högtidlig avslutning på fredagen. Den främsta forskningen presenteras och publiken röstar därefter fram en vinnare. För att ytterligare samlas kring nya vetenskapliga rön kommer posterpresentationerna i år ske i pubmiljö med ett glas i handen. Det är med andra ord dags att förbereda ditt abstract redan nu så att det är redo att skickas in i maj månad! Vi ser fram emot att bedöma riktigt många studier. Om du fortfarande tvekar kan vi avslöja att vinnaren av bästa abstract går hem med ett mycket fint pris!

26 Ortopediskt Magasin 1/2022

Sociala programmet

Chans att ha roligt på riktigt i Malmö!

Vi stakar ut och ni smakar av.

Vi packar in och ni gränsar ut.

Tisdagen avlutas med målgång för den plattaste milen i Ortopedveckans historia. Banan sträcker sig på randen till avgrunden mot Limhamns kalkbrott. Vi trillar sedan varsamt ner till perrongen och vips så är vi i centrum. Där väntar utsikt över kanalen en mingelkväll med skön musik och säkert mycket att minnas.

Sjönsång av Frida Green på onsdagen.

På onsdagskvällen finns möjlighet till ett flertal aktiviteter. Bråka gärna med kollegorna om prioritering för ni måste välja. Prova vin eller choklad, paddla kanal eller hoppa av och testa stavhopp med Jesper Fritz, ortopedens egen olympier.

Håll ut, håll ut och kliv inte av innan, för på torsdagskvällen smäller det på riktigt!

Vi firar av hela kalaset med riktig glans och bankett i Malmö arena. Smörj upp läckergommen, putsa dansskorna, trimma hjärtat och helgen efter för återhämtning.

Följ oss på Instagram! @ortopediveckan2022

Daniel Jerrhag för den sociala projektgruppen

Ortopediskt Magasin 1/2022 27

UNGA ORTOPEDER I årets första nummer av Ortopediskt Magasin fortsätter vi på temat "Unga ortopeder" från OM 4, 2021.

Epiphysen, som tog på sig uppdraget som temats gästredaktör, utförde uppgiften med glans – så pass bra att vi inte fick plats med samtliga artiklar i förra utgåvan av tidningen. Därför kan vi stolt presentera ännu ett par alster, från de unga ortopedernas pennor. Håll till godo!

En nattjours dagbok Som nattjour inom ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset börjar arbetspasset klockan 19, men förberedelserna börjar långt tidigare än så.

R

edan kvällen innan börjar planeringen kring hur jag ska agera för att uppnå optimal förberedelse inför ett nattpass, vars upplägg kan vara lika oberäkneligt som vädret en novembertisdag.

Vägen till akutmottagningen för oss ortopedläkare går via sjukhusets väldiga och ekande kulvertsystem. Känslan som infinner sig då jag i nötta tofflor klapprandes närmar mig mitt mål är svår att definiera, men kan nog närmast likna vad en boxare känner inför en dust i ringen. Väl inne på akutmottagningen kan man oftast ögonblickligen preliminärt förutspå hur natten kan tänkas förflyta.

För att citera Thomas Ledin ”Det ligger i luften”…

Man passerar först den välbelagda sektionen med multisjuka äldre patienter som ofta ramlat, och ibland brutit något, och antingen på eget bevåg, via anhöriga eller sina äldreboenden blivit inskickade för trolig inläggning och vidare lämpliga åtgärder på vårdavdelning. Samsjukligheten är stor och man upptäcker ofta andra associerade akuta åkommor. Medicinlistorna är

28 Ortopediskt Magasin 1/2022

både långa och många. Det är ofta med dessa patienter nattpasset börjar, innan den definitiva stafettpinnen inför natten lämnas vidare av kvällsjouren som kliver av klockan 21. De kommande tio timmarna är jag nu ensam kvar som husjour på en av de största ortopediska klinikerna i norra Europa.

Batterierna behöver en snabbladdning efter medicinlistorna och det görs lämpligast med en landstingskaffe på stående fot. Arbetet fortsätter och jag susar vidare i möten och handläggningar av den ändlösa strömmen av ungdomar med mellanhandsfrakturer, damer och herrar med handledsfrakturer, överarmsfrakturer och ryggsmärta.

Inflödet av patienter är i regel som störst under eftermiddagen och tidig kväll då remisserna börjar hagla in från vårdcentralerna runt om i stan. Efter midnatt brukar patientfloden börja ebba ut men man brukar vanligen inte vara sysslolös, då en hel del arbete kvarstår med det tjog av patienter som fortfarande är kvar på akuten och väntar på handläggning av sina skador sedan dagen.

Natten tuffar vidare för min del med gipsningar, repositioner, suturering av både senor och sår, operationsanmälningar, frakturregistrering och generella planeringar. Kring femsnåret är det dags för en efterlängtad sorti från akutmot-

tagningen. Brisen i tomma korridorer svalkar trötta ögon och den långa vandringen mot jourrummet har så sakteliga börjat.

På plats i jourrummet överrumplas jag av en oerhörd känsla av trötthet. Jag kastar mig i sängen och håller både tummar och tår för en stunds ostörd vila.

Femton minuter senare ringer telefonen, en patient med höftfraktur har kommit in med ambulans och behöver läggas in på avdelningen inför den oundvikliga operationen. Jag försöker skjuta bort tröttheten och skuttar med tillkämpat lätta steg mot fortsatta uppdrag samtidigt som jag räknar ner minuterna inför röntgenrapporten klockan 07.30 som utgör det formella slutet för min nattjour. En ny dag med nya möjligheter är här.

Ludvig Algemark Clase

ST-läkare Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal

Myo Plus pattern recognition Artificiell intelligens för intuitiv kontroll i vardagen Myo Plus och pattern recognition representerar ett paradigmskifte i kontrollen av en myoelektrisk armprotes. Med hjälp av komplexa algoritmer tolkar och omvandlar Myo Plus-systemet muskelsignaler från användaren till protesrörelser i realtid.

Myo Plus lär sig av användaren och vardagsaktiviteter som att knyta skorna eller greppa ett vattenglas sker intuitivt och naturligt. Det är inte längre nödvändigt att byta mellan grepp och positioner manuellt, proteshanden kan enkelt bytas beroende på aktivitet och flera handrörelser anpassas individuellt i Myo Plus-applikationen.

Upptäckt fördelarna med Myo Plus pattern recognition och nästa generations proteskontroll på vår hemsida.

professionals.ottobock.se

UNGA ORTOPEDER

Ex-fix trix och fix – när slutbehandlingen är en bit bort Av skade-, patient-, planerings- eller resursskäl kan internfixation av en fraktur dröja och en temporär externfixation vara ett alternativ. I vissa fall finns det inte förutsättningar för att en fraktur ska läka med en internfixation och den externa fixationen blir slutbehandling.

T

re relativt vanliga frakturtyper som vi ser på våra akutmottagningar är lårbens-, underbensoch fotledsfrakturer och dessa kan behöva en temporär fixation.

STRÄCKBEHANDLING AV FEMURFRAKTUR

1

Femurfrakturer orsakar ofta svår smärta och betydande blödning. Sträckbehandling minskar smärtan, stabiliserar frakturen och minskar risken för ytterligare blödning i väntan på slutfixation.

Sträcket kan sättas direkt på akuten.

Kom ihåg att kontrollera distalstatus!

Indikationer för att sätta tibiasträck; • Diafysär femurfraktur. Tibiasträck är att föredra framför femursträck på femurfrakturer i de flesta fall.

2

3

Indikation för femursträck; • Acetabularfraktur med behov av sträckbehandling.

• Diafysär femurfraktur där kraften i sträcket kan påverka ligamentstrukturer i knät.

Kontraindikationer för sträckbehandling • Fraktur i det område där sträcket ska sättas.

• Infektion eller mjukdelsskada i området där stäcket ska sättas.

• Cervikala och pertrochantära femurfrakturer.

• Individer med växande skelett (relativ) Behövs antibiotika? Vanligtvis inte. Är frakturen öppen? Ge antibiotika enligt gängse rutin.

Vilka grejer behövs för att sätta ett sträck?

• En bygel (som passar över patientens underben) (BILD 1).

• Ett snöre att fästa i bygeln samt ett viktset (eller vattendunk) (BILD 2) • En släde (BILD 3).

• Tvättset samt klorhexidin eller dyl för steriltvätt.

• Steril duk samt sterila handskar.

• Lokalbedövning, spruta och nål.

30 Ortopediskt Magasin 1/2022

4

• Sträckset (BILD 4).

Det här finns i förpackningen för sträck: En handborr, stift (3 tjocklekar), peang, nyckel för att spänna stiftet i bygeln, stiftavbitare.

Hur gör jag? a) Märk ut var tibiastiftet ska sättas.

Plats för stift: 2,5 cm posteriort och 2,5 cm distalt om tibias övre framkant (ca två fingerbredder under tuberositas tibia). Stiftet bör sättas från lateralsidan för att minska risken att skada peroneusnerven. a) Steriltvätta huden i området för incision.

b) Lokalbedövning (tex xylocain) vid stället för stiftet, eventuellt i kombination med lättare p.o/i. v analgetika. Gör en mindre hudincision innan stiftsättning, det minskar risken för hudpåverkan. c) Borra in stiftet med handborr eller borrmaskin. Använd i normalfallet 1,8 mm stift (finns även i 1.5 och 2,0 mm) (BILD 5).

När stiftet gått igenom båda kortikalis ut mot huden, gör en hudincision på medialsidan innan stiftet penetrerar huden. d) Ta bort borren och fäst bygeln i stiftet (BILD 6). e) Spänn stiftet med verktyget (BILD 7).

EXTERNFIXATION AV UNDERBEN

5

6

7

8

f) Lås muttrarna med nyckeln (BILD 8). g) Böj och klipp av stiften. Lägg om inoch utgångshål för stiftet med kompresser och vaddera och linda sedan utanpå (BILD 9). h) Koppla bygeln till trissan och häng vikterna över sängkanten (BILD 10). 10% av kroppsvikten bör användas för drag.

Vattenflaskor kan ersätta vanliga vikter. i) Ha fotänden på sängen lätt höjd för att undvika att patienten åker nedåt i sängen och försämrar drageffekten. Observera att släden ska vara placerad under madrassen i sängen.

Vanliga misstag vid sättande av tibiasträck • Hudsnittet är felplacerat eller ej genomfört – huden blir ansträngd.

• För proximal placering – sämre benkvalitet.

• För distal placering – större risk för nervpåverkan.

• Släde ligger ej under madrassen – systemet blir instabilt.

• För mycket vikt i draget.

10

Indikation Underbensfraktur där mjukdelarna inte tolererar intern-fixation eller där en slutfixation inte är möjlig inom rimlig tid och frakturen är i behov av reposition och stabilisering.

Kom ihåg att kontrollera distalstatus!

9 Var sätts sträcket i femur?

Plats för stift: 1–2 cm ovanför femur epikondylerna, extrakapsulärt.

Stiftet bör sättas från medialsidan (riktat från n femoralis).

I övrigt sätts femursträck på samma sätt som tibiasträck.

15 % av kroppsvikten bör användas för drag.

Vilka grejer behövs?

• Pinnar • Stag • Knutar – för ihop koppling av stag-stag och pinne-stag.

• Sterilt galler med externfixationsprylar

Hur gör jag?

Planera patienten för operation i ryggläge.

Se gärna till att patienten har en kudde under knät för lätt flexion (för att få ut längden).

• Planera dina incisioner så att tillgången för framtida slutfixationen inte äventyras!

• Observera safezones.

• Var uppmärksam på ett eventuellt KOMPARTMENTSYNDROM!!!

Ortopediskt Magasin 1/2022

31

UNGA ORTOPEDER

A Exempel på externfixation av underben med A) låst fotled B) externfixation av underben och faschiotomi pga kompartmentsyndrom.

B

FORTS. EXTERNFIXATION AV UNDERBEN Vad är det vi ska undvika att sätt pinnarna i – och åt vilket håll kan det vara bra att sikta?

Det är bäst att sätta pinnarna där mjukvävnadstäckningen är som minst, eftersom genomföringen i mjukdelarna blir som kortast och det minskar risken för infektion.

Det är viktigt att undvika att ätta pinnarna för långt, för att inte skada strukturer bakom tibias bortre kortex.

Området ovan tuberositas tibia Undvik den ytliga peroneusnerven på lateralsidan. Här går det att sätta genomgående pinnar i medial-lateral riktning, om det skulle behövas.

Safe zones för pinn-sättning.

Bild från Strykers instruktion för Hoffmann 3-instrumentariet.

Proximala tibia – i det här området ligger tibialis anteriors kärl (artär och ven) samt tibialis nerven nära mittlinjen direkt bakom tibias bakre cortex. Pinnarna kan med fördel riktas snett för att undvika att skada dessa strukturer.

Mellansegmentet av tibia – här löper tibialis anteriors kärl (artär och ven) och djupa peroneusnerven nära tibias posteriolaterala kant. Rakt bakom tibia ligger tibialis posterior muskeln och bakom denna tibialis posteriors kärl (artär och ven) och tibialisnerven. Pinnarna kan med fördel sättas från medialsidan snett bakåt i riktning mot fibula.

Distala delen av tibia – i det här segmentet svänger tibialis anteriors kärl (artär och ven) och den djupa peroneusnerven framåt mer anteriort och ligger ytligt om tibakanten. Perkutan införande av stift i detta område är inte att rekommendera – gör istället ett litet snitt i huden och titta vad som ligger under för en säker stiftsättning. Stift på denna nivå ska sättas i anteromedial – posterolateral riktning.

32 Ortopediskt Magasin 1/2022

Om behov av att fixera bakfoten (för stabilitet vid en distal fraktur tex) kan en pinne sättas i calcaneus och en i talus. En alternativ pinnplacering kan vara i basen av det första och femte metatarsalbenet men då är stift med mindre diameter att föredra.

Exempel på externfixation av underben sett från lateral-, medial- och frontalsidan.

EXTERNFIXATION AV FOTLED Indikation Fotledsfraktur där mjukdelarna inte tolererar intern-fixation eller där en slutfixation inte är möjlig inom rimlig tid och frakturen är i behov av reposition och stabilisering.

Kom ihåg att kontrollera distalstatus!

Vilka grejer behövs?

Sterilt galler med externfixationsprylar – se avsnittet om underbensfraktur ovan.

Hur gör jag?

Planera patienten för operation i ryggläge.

Planera dina incisioner så att tillgången för framtida slutfixationen inte äventyras!

• Observera safezones – se avsnittet för underbensfraktur ovan.

Tips!

Bygg ihop en ex-fixmodell i plastben och ta med in i opsalen – som kom ihåg.

REFERENSER Rockwood and Green's Fractures in Adults, 9th edition, 2019 Lippincott Williams & Wilkins AO Foundation Surgery Reference. http:// surgeryreference.aofoundation.org Hoffmann 3 Modular External Fixation, H-ST-23 EN, Rev-1, 03-2019. www. Stryker. com.

Stort tack till Dr Wolf, Dr Christersson, Dr Stern, Ortopedkliniken Akademiska sjukhuset för bildmaterial.

Hannah Eriksson

Specialist Ortopedkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Ortopediskt Magasin 1/2022

33

Epiphysen

Epiphysens styrelse

2022 Ett nytt gäng har tagit plats i Epiphysens styrelse, redo att ta sig an årets små och stora utmaningar.

Ordförande ALICE BÄCKMAN ST: Karlskrona, fjärde året Bästa tipset för nattjouren: Rör INTE kaffet!

Sekreterare ARVID VON KONOW ST: Skånes Universitetssjukhus, första året Bästa tipset för nattjouren: Stor kaffetermos, vattenflaska och proteinbar i fickan.

Kassör PENDAR KHALILI ST: Karlstad, tredje året Bästa tipset för nattjouren: Låtsas att du jobbar dagtid.

Utbildningsansvarig och ansvarig för kurskalender.nu FRIDA BOSTRÖM ST: Skellefteå, femte året Bästa tipset för nattjouren: Vila allt du kan.

IT-ansvarig LUDVIG ALGEMARK CLASE ST: Sahlgrenska/Mölndal, andra året Bästa tipset för nattjouren: Portabel musikspelare med sköna spellistor med dedikerad musikgenre för kvällen.

Ansvarig Ortopdiveckan LINNEA ARVIDSSON ST: Skånes Universitetssjukhus, femte året (snart klar!)

Bästa tipset för nattjouren: Njut när det är lätt – varje reponerad piglux är en seger!

Ansvarig Ortopediskt Magasin KARIN BOKVIST ST: Helsingborg, tredje året Bästa tipset för nattjouren: Ät mandel – bite size, energi och rimlig bukfylla utan kladdiga fingrar!

34 Ortopediskt Magasin 1/2022

Epiphysens 2022 verksamhetsplan Epiphysen arbetar för en bättre utbildning av ST-läkare inom ortopedi och för att främja och utveckla kontakten mellan unga ortopeder.

Långsiktiga mål • Bevaka och säkerställa en god kvalitet i ST-utbildningen • Förbättra den kirurgiska träningen i ST-utbildningen • Arbeta för en bättre handledning av ST-läkare • Verka för en trygg, öppen, respektfull och jämställd STutbildning och arbetsmiljö • Utveckla kontakterna med våra systerorganisationer i Europa och Norden • Förbättra utbudet och tillgängligheten av kurser och aktivt verka för en bättre nationell samordning Kortsiktiga mål • Aktivt driva ST-frågor i SOFs styrelse • Delta i SOFs utbildningskommitté • Fortsätta arbetet med ”Ge kniven vidare” • Sprida goda idéer och kvalitet- och förbättringsarbeten genom t.ex. slipstenen • Bevaka utvecklingen i FORTE och EFORT • Delta under NOF • Fortsätta samarbetet med OSTRIX • Fortsatt driva hemsidan och kurskalendern • Verka för Epiphysens synlighet bland ST-läkare • Delta, synas och verka under Ortopediveckan i form av monter samt programpunkt

SOF-medlemmar

Nya SOF-medlemmar Bojan Tubic, Göteborg Mark Kruse, Skellefteå Tómas Arnar Emilsson, Skövde Hassan Issa, Hudiksvall Ida Lindman, Kullavik Farshid Aghazadeh, Västerås Mohammad Tahini, Malmö Erik Jansson Palmer, Östersund Sofie Josefsson, Visby Meysam Parshan, Göteborg Sonja Kjartansdottír, Mölnlycke

SOF:s företagsmedlemmar Anatomica AB Stora Åvägen 25 436 34 ASKIM Kontakt: Sverker Stomberg sverker.stomberg@ anatomica.se www.anatomica.se

RSA Biomedical AB Box 797 907 19 UMEÅ Kontakt: Per Grundström per.grundstrom@ rsabiomedical.se www.rsabiomedical.se

Arthrex Sverige AB Textilgatan 43 120 30 STOCKHOLM Kontakt: Johan Karlsson johan.karlsson@arthrex.se www.arthrex.se

Sectra Orthopaedics AB Teknikringen 20 583 30 LINKÖPING Kontakt: Ulrika Vach ulrika.vach@sectra.se www.sectra.com

DePuy Synthes Kolonnvägen 45 170 67 SOLNA Tfn: 08-626 22 00 info.se@synthes.com www.depuysynthes.com

Smith & Nephew AB Box 143 431 22 MÖLNDAL Kontakt: Thomas Weine Tfn: 031-746 58 00 www.smith-nephew.com

Episurf Europe AB Karlavägen 60 114 49 Stockholm Kontakt: Veronica Scholz Castro nfo@episurf.com www.episurf.com

Zimmer Biomet Sweden AB Industrivägen 4 433 61 SÄVEDALEN Kontakt: Jenny Stokke jenny.stokke@ zimmerbiomet.com www.zimmerbiomet.com

Heraeus Medical AB Vasagatan 28 111 20 Stockholm Kontakt: Eva Norrbin eva.norrbin@heraeus.com www.heraeus-medical.com Link Sweden AB Box 180 184 22 AKERSBERGA Kontakt: Gunilla Eriksson link.sweden@linksweden.se www.linksweden.se

Bilden är hämtad ur OM nr 4, 2021. Epiphysen agerade gästredaktör, under ledning av dåvarande ordföranden Lovisa André, och satte ihop ett oerhört uppskattat tema om yngre ortopeder.

Läs gärna det! Missa inte heller ett par artiklar till i samma tema, som vi av utrymmesbrist fick flytta till det här numret av OM. På bilden Olivia Löfgren och Jakob Halvarsson som jobbar som STläkare på Höglandssjukhuset, Eksjö. Foto: Paulina Frohm.

Susanne Dahlberg, Helsingborg Argyris Alexandropoulos, Linköping Karl Månsson, Växjö Lisa Wiklund, Halmstad Gustaf Tengström, Skövde Marcus Bubenko, Jönköping Aurora Tasa, Göteborg Louise Karlsson, Höviksnäs Nauras Dawod, Kristianstad Nawar Abdulsattar, Järfälla

ConMed/Linvatec Sweden AB Datavägen 10 D 436 32 ASKIM Kontakt: Sofia Palomaa, sofiapalomaa@conmed.com www.conmed.com

Össur Nordic AB Box 7080 164 07 Kista Kontakt: Magnus Lilja mlilja@ossur.com www.ossur.com Ottobock Scandinavia AB Box 4041 169 04 Solna Kontakt: Anett GrusserPettersson anett.grusser-pettersson@ ottobock.se www.professionals.ottobock.se

Ortopediskt Magasin 1/2022 35

SOF-nytt

Att leda sjukvård

Dags att anmäla sig!

Nästa programstart sker den 14 september 2022.

Skanna qr-koden med din mobilkamera för att läsa mer om utbildningen.

Birgitta Ekstrand, ordförande SOF.

Ledarskapsfördjupning för yngre specialistläkare inom ortopedi och andra kirurgiska specialiteter – ett samarbete mellan Svensk Ortopedisk Förening och Handelshögskolan i Stockholm Executive Education.

P

rogrammet ”Att leda sjukvård” kombinerar perspektiven personlig utveckling med teoretisk och praktisk kunskap om verksamhetsutveckling, just i den miljö som sjukvården utgör präglad av omvärldsförändringar och politisk styrning. Programmet syftar till att stödja och entusiasmera nyligen specialistkompetenta läkare för chefs- och ledaruppdrag inom ortopedi och andra kirurgiska specialiteter.

I programmet varvar vi teori med praktiska inslag och erfarenhetsutbyte med mer chefserfarna läkarkollegor, där fokus ligger på följande tre dimensioner: – DET PERSONLIGA LEDARSKAPET – stärka kunskaper, färdigheter och perspektiv på vad det innebär att verka som chef och ledare i läkarrollen.

– Det är en ynnest att få vara med och bidra med goda exempel, säger SOF:s ordförande Birgitta Ekstrand som har varit med på samtliga av utbildningsträffarna under den senaste omgången av "Att leda sjukvård".

– I min roll som ordförande i SOF har jag haft förmånen att vara med som senior ledare under utbildningen. Efter det kan jag verkligen rekommendera verksamhetschefer att satsa på sina medarbetare med ledarskapsintresse. Det är en god investering för alla att kommande ledare blir rustade för sina kommande utmaningar.

– OMVÄRLD – bidra med en ökad förståelse för sjukvårdens yttre betingelser.

I höst kör en ny omgång av programmet igång, då med det tidigare upplägget med internat och träffar irl. Redan nu är ett tiotal personer anmälda, men det finns plats kvar. Så om du är en ledarskapsintresserad kollega, kontakta din verksamhetschef som gör din anmälan till utbildningen.

Årets program är det fjärde programmet som genomförs. Tidigare omgångar genomfördes 2013, 2018 och 2019.

Läs mer om utbildningen genom att skanna qr-koden ovan.

– LEDNING OCH STYRNING – tillhandahålla kunskaper och färdigheter i verktyg, metoder och angreppssätt för att kunna styra och leda verksamhet inom sjukvården.

36 Ortopediskt Magasin 1/2022

”

Två röster från utbildningen...

SAGT OM UTBILDNINGEN Jag fick bättre förståelse för hur jag bäst arbetar. Det finns inte EN ledartyp utan jag kan vara mig själv och utveckla de kvaliteter jag har.

”Jag har fått möjlighet att träffa många nya intressanta människor som har hjälpt mig att analysera olika situationer som kan uppstå i arbetskollektivet.”

Helena Gladh är chefläkare i region Halland. Hon deltog i den senaste utbildningsomgången.

Tomas Borg är överläkare inom ortopedisk traumatologi, vid Örebro universitetssjukhus. Han deltog i den senaste utbildningsomgången.

– Vi hann ha våra två första möten live, men gick sedan över till digitalt och vissa av delarna gjorde sig nästan bättre så. Faktum är att det är lättare att hålla någon slags talarordning digitalt, man fick prata till punkt. Men det är förstås alltid roligare att träffas irl.

– Vår verksamhetschef skickar strategiskt personer som kan komma ifråga för framtida ledningsuppdrag på ledarskapsutbildning och jag kom med som senior kollega.

Helena Gladh berättar att hon jobbade heltid kliniskt fram till i december 2018, då hon blev chefläkare i region Halland.

– Det har varit en jättestor förändring, jag förväntas leda frågor kring patientsäkerhet och det innebär en hel del dialog och samverkan med chefsledet. Jag behövde verktyg i mitt nya ledarskap.

Hon berättar att hon redan har haft god nytta av kursen då hon kan förstå andra chefers vardag på ett helt nytt sätt.

– Jag förstår också bättre varför organisationen ser ut som den gör och med det sagt kan jag tänka att man faktiskt rustas rätt dåligt för att vara en del av en organisation. Därför har jag och mina HR-kollegor redan pratat om att försöka göra samtliga medarbetare medvetna om hur organisationen fungerar och hur man som både chef och medarbetare behöver ta ett ansvar genom att använda sig av befintliga strukturer.

Helena Gladh betonar hur viktig kursledaren Gunnar Westlings insats var.

– Han är oerhört bra på att leda en grupp och driva lärandet framåt. I övrigt hade alla deltagare spridda erfarenheter, vilket blev en fantastisk kunskapsbank att få ta del av.

– Det jag tar med mig är att jag fått nya perspektiv på mig själv som person och på ledarskap. Dessutom har jag fått en värdefull analys av mitt sätt att leda profesionellt.

I Tomas Borgs tycke var utbildningen väl balanserad och något han uppskattade speciellt var att man gick igenom ekonomisk styrning kopplat till ledarskap.

– Ekonomi kan inte bara lämnas åt ekonomer. Professionen och ekonomerna måste jobba tillsammans.

Han menar att utbildningen även är givande för folk som redan har ledningsuppdrag. Själv har han varit tf läkarchef för tio specialister på ett sjukhus utomlands och haft ledningsuppdrag.

– Det var intressant att få djupare insikt i hur man själv fungerar. Jag kunde ganska tydligt sortera in mig i den motiverande ledarstilen. Det finns inte något rätt eller fel, utan här lär man sig se möjligheterna i sitt eget sätt att leda.

Det fanns även nyttor i att utbildningen delvis blev digital.

– Vi började analogt på Handelshögskolan i Stockholms egen kursgård Kämpasten i Sigtuna – en stimulerande miljö – och det tror jag var viktigt för att vi skulle bli en tajt grupp som verkligen ville jobba vidare. Upplägget blev väldigt bra, det digitala formatet var sedan passande när vi delades upp i digitala mötesrum och dessutom slapp man resorna.

Kursledaren Gunnar Westling får även högsta betyg av Tomas Borg.

– Han var extremt van att leda. Det var enkelt att följa den röda tråden, eftersom han hela tiden återkopplade till det som sagts tidigare och lät oss reflektera. Att sedan ha med Birgitta Ekstrand under hela kursen var ett stort plus. Hon kunde bidra på många olika plan med sin erfarenhet.

”Det var en stor inspirationskälla att diskutera och utbyta erfarenheter och lyssna på föreläsarna! Det var bra med tid för utbyte och diskussion".

” Insikter i hur jag själv fungerar i

grupp. Vilka sidor jag kan utveckla och att det finns massor av olika sätt att utöva ledarskap".

” Att vara chef innebär otroligt många uppgifter man aldrig tänkt på tidigare. Kursen sammanfaller med mitt egna chefsuppdrag som påbörjades bara någon vecka innan kursen startade. Den kanske viktigaste behållningen av kursprogrammet som helhet är nog kontakten som kursen har bidragit till att skapa, att få träffa folk med olika ledningsuppdrag inom svensk ortopedi”.

” Jag blev medveten om att var jag

som person befinner mig i livet påverkar mitt sätt att agera. Jag blev också mer övertygad om att relationer och personkännedom är viktigt för mig för att kunna leda".

” Att en ledare kan vara på många

olika sätt men förmågan till flexibilitet är en gemensam nämnare”.

Citaten kommer från deltagare i programmen som startades 2018 respektive 2019.

Ortopediskt Magasin 1/2022 37

SOIF-nytt

Låt oss mötas igen!

Pandemin har varit långvarig och gjort många av oss proffs på digitala mötesverktyg, något som vi inom SOIF-styrelsen fått erfara inte minst under Nordisk Ortopedteknisk Konferens 2021.

Vi har lärt oss mycket men nu tar vi nya tag och planerar för att genomföra fysiska konferenser igen.

O

rtopedtekniska branschdagarna kommer arrangeras under hösten 2022. Branschdagarna är ett mer eller mindre stående arrangemang som vi anordnar tillsammans med branschrådet. Vi kommer att träffas över företags- och organisationsgränser, utbyta erfarenheter och lyssna till det senaste forskningen inom vårt område.

Jag tror vi alla längtar efter möjligheten att få ta del av (riktiga) konferenser igen och aldrig har väl den lite trötta utställningen känts så spännande. Ja, tänk att äntligen få klämma och känna på produkter och snicksnacka med en gammal kursare över en kopp blaskigt kaffe i pappersmugg i någon företagsmonter.

Senast Branschdagarna gick av stapeln var 2020 i Jönköping. Då var det företagsworkshops, föreläsningar, utställning, möten, lunch, middag och ortopedtekniskt mästerskap i bowling på schemat och vi satsar på ett liknande upplägg till hösten. Tid och plats är ännu inte bestämt, men kommer att kommuniceras inom kort.

Låt oss nu hoppas att pandemin är över och att vårt samhälle återgår till det (nya?) normala.

Med hopp om en social och härlig vår!

Samuel Carlsson

Leg. ortopedingenjör och verksamhetsutvecklare Ottobock Scandinavia AB 38 Ortopediskt Magasin 1/2022

Den nya medicintekniska förordningen – hur påverkade det ortopedtekniken?

Den 26 maj 2021 började den nya förordningen tillämpas på EU-nivå.

De tillhör en grupp regelverk som går under benämningen ”the new apporach” och där syftet är att samma regelverk ska gälla inom hela EU för att underlätta för tillverkare av medicintekniska produkter.

K

lass 1-produkter går nu inte igenom en extern godkännandeprocess utan tillverkaren riskklassar och CE-märker själv sina produkter för att visa att regelverkets krav är uppfyllda. För oss i ortopedteknikbranschen, som tillverkar specialanpassade produkter med CE-märkta komponenter, behöver vi komma överens om branschgemensamma rekommendationer för hur detta kan ske. Det är något en arbetsgrupp inom Ortopedtekniska branschrådet under året jobbat med. På höstens dialogmöte presenterades flera dokument med rekommendationer för hur produkter bör riskklassas, spårbarheten säkras och hur vi kan agera om vi skulle återanvända en CE-märkt produkt, något vi i branschen både gjort historiskt, och med en ökande medvetenhet om jordens ändliga resurser, vill fortsätta göra.

I tillägg till detta har det inneburit en del förändringar i den kliniska vardagen för många verksamma ortopedingenjörer när dokumentation av LO-nummer och serienummer ökar de administrativa uppgifterna. Detta i samband med förskrivning av hjälpmedel och krav på dokumentation av riskbedömning i journalanteckningen samt att leverans av detsamma behöver ske på ett formaliserat sätt för att möta de nya kraven.

SOIFs representant har tagit kontakt med ansvariga på våra största företag och regioner för att ställa frågor krig hur

de agerar för att möta lagkraven utan att det inverkar negativt på det kliniska arbetet. Intressant är givetvis även om vi upplever att våra patienter på något vis påverkas, positivt eller negativt av den nya förordningen.

Patrick Goodwin, kvalitets- och miljöansvarig på Team Olmed, Pernilla Fridh, QEHS & RA Specialist på Aktiv ortopedteknik och Shahrokh Arami, enhetschef på Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset har delat med sig av sina erfarenheter från året som passerat.

NULÄGE I DE ORTOPEDTEKNISKA VERKSAMHETERNA Alla tre har en central funktion eller person som arbetar med dessa frågor och beskriver på olika sätt hur de i sin verksamhet arbetar för att få med det kliniska perspektivet från de verksamma ortopedingenjörerna.

Både Aktiv ortopedteknik och Team Olmed beskriver hur de arbetat internt med tvärfackliga projektgrupper och processägare för att säkerställa både att lagstiftning följs och att det kliniska arbetet kan fortgå på ett smidigt sätt.

Från SU ger Shahrokh konkreta exempel på att de slutat använda rekonditionerade ortoser. För proteskomponenter drar man gränsen för återanvändning av en felfri komponent efter garantitidens utgång.

Efter att nya rutiner kommit på plats har arbetet övergått till att löpande övervaka nyheter inom området och driva arbetet fram med OTBs projektgrupp som flera av verksamheterna har representanter i.

Samtliga är även överens om att det är viktigt att ta hänsyn till den ökade materialförbrukning det innebär att rekonditionera mera och återanvända produkter och lyfter särskilt att OTBs arbetsgrupp fångat upp även detta och tagit fram en rekommendation för hur han kan göra det för vissa produkter vilket är välkommet. Att branschen kan agera som en helhet för föreslagna lösningar stöds av såväl produktleverantörer som kliniska verksamheter beskrivs som en styrka.

HUR PÅVERKAS VARDAGEN FÖR VERKSAMMA ORTOPEDINGENJÖRER Tydligt är att lagkravet har adderat mer administrativt arbete och mindre möjlighet att ”lösa” en akut situation med hjälp av en återanvänd felfri komponent vilken kan upplevas frustrerande. Team Olmed poängterar att krav på spårbarhet funnits redan tidigare men att MDR tydliggjorde var vi som bransch behövde bli bättre på att följa dessa krav. Flera verksamheter tror även att detta på sikt kommer bidra till en ökad kvalitet på de hjälpmedel som levereras inom ramen för ortopedteknik och där det tidigare saknats.

Både Aktiv och Team Olmed har centralt stöd för kliniker när det gäller att ut-

värdera om en ny produkt lever upp till de ställda lagkraven.

PATIENTPERSPEKTIVET Att ett förändrat regelverk som innebär ökad administration kan bidra till en sämre patientupplevelse och i värsta fall längre tid att leverera eller åtgärda en produkt betonas av Shahrokh på SU. Patrick från Team Olmed vill belysa att en av de viktigaste delarna med MDR är Post Marked Surveillance, d.v.s. uppföljning och utvärdering av produkternas effekt och patientsäkerhet för att samla in information som används till att förbättra produkterna. En viktig del i detta är att rapportera in avvikelser till tillverkare och myndigheter. När vi som bransch gör detta i större utsträckning kan vi se en direkt nytta med då det ofta resulterar i att produkternas säkerhet förbättras. Även Pernilla på Aktiv pekar på att de kliniska verksamheterna har ett ansvar att se till att patienternas åsikter om och upplevelser av produkterna i större utsträckning når tillverkarna och detta kan i längden påverka nyttan av lagstiftningen.

Att ”benverkstaden” verkligen tagit klivet ur källaren och in som ett fullvärdig medlem av det kollektiv av hälsosjukvårdspersonal som arbetar med rehabilitering blir tydligt när vi som bransch diskuterar hur vi förhåller oss till dessa frågor utan att förlora vår kärnverksamhet, ortopedtekniken. Rättigheter och

möjligheter innebär även skyldigheter och förpliktelser som vi behöver förhålla oss till och dra nytta av. Som de sanna möjlighetskapare ortopedingenjörer är kommer det inte bli några problem alls!

Jenny Utbult

Verksamhetschef Leg. Ortopedingenjör/CPO TeamOlmed Södersjukhuset Ortopediskt Magasin 1/2022 39

UNGA ORTOPEDER Referat från Ortopediveckan 2021

Protesnära frakturer – knepigt värre! pre-OP

post-OP

6 mån.

78-årig man med cuplossning och periprostetisk femurfraktur 15 år efter cementerad Bimetric-stam, klassad som Vancouver B3. Opererad via transfemoral tillgång med lång, modulär, ocementerad revisionsstam. Trist cementläckage kring dubbelcupen, annars gott läge. Vid kontroll efter 6 mån. är patienten gångare utan hjälpmedel och smärtfri, stammen har inte sjunkit.

En metallpinne i låret med en massa benfragment runt omkring, och gärna på en gammal, skröplig patient – protesnära frakturer kan sända kalla kårar utmed även den luttrades rygg! Goda skäl alltså att under Ortopediveckan 2021 anordna ett seminarium på detta tema.

S

ebastian Mukka inledde med en översikt som betonade komplexiteten för såväl den behandlande kirurgen som för patienten. Därefter följde fördjupande föreläsningar av Gunnar Flivik, Olof Sköldenberg och Nils Hailer, samt en spännande falldiskussion som en av Östersunds värdar, Åke Hamberg, bidrog till.

Sebastian Mukkas inledning tog avstamp i att beskriva hur protesnära frakturer ser ut och hur vanliga de har blivit. Ett viktigt budskap var att Vancouver-klassifikationen är mycket användbar eftersom den ger vägledning i val av behandlingsmetod: Enkelt uttryckt kan proximala frakturer kring till synes fastsittande stammar lämpa sig för osteosyntes, medan mera komminuta och i synnerhet distala frakturer kring lösa stammar i all regel kräver revisionskirurgi. Men det kan finnas undantag!

Gunnar Fliviks ämne var de proximala Typ A-frakturerna, alltså de som antingen avlöser trokanter major eller minor. För de sistnämnda krävs mycket sällan kirurgi, egentligen bara om frakturen snarare har utseende av en lång krabbklo (”clamshell”) och då är ett uttryck för en instabil stam på väg att sjunka. Större och kraftigt dislocerade avlösningar från trokanter major kan också behöva opereras för att undvika bestående abduktorsvaghet med 40 Ortopediskt Magasin 1/2022

efterföljande hälta. Här beskrev Gunnar att en mångfald plattor finns att köpa, men han visade också att hederlig gammal zuggurtung kan vara ett välfungerande alternativ för trokanter major-frakturer. Gunnar la också mycket fokus på att det är viktigare att förebygga än att behandla protesnära frakturer: Han upprepade det väl kända budskapet att undvika ocementerade stammar på äldre patienter, samt att inte sätta cementerade kilformade stammar på patienter med fraktur genom lårbenshalsen. Detta eftersom både ocementerade respektive cementerade kilformade polerade stammar insatta på äldre ligger bakom många av de protesnära frakturer vi ser i Sverige idag.

Olof Sköldenberg grävde vidare i frakturer kring cementerade kilformade stammar, och han upprepade budskapet att prevention genom undvikande av just dessa stammar på bensköra, äldre patienter är viktig. Han visade också hur man på Danderyds sjukhus genom att gå över från denna typ av stam till cementerade anatomiska stammar på äldre patienter kraftigt minskade förekomsten av protesnära frakturer. Men vad göra när man väl har en fraktur kring en cementerad kilformad stam? Olof belyste den i Sverige inte särskilt vanliga metoden att utföra osteosyntes kring dessa stammar, och detta kan enligt några studier funka om cementmanteln är helt oskadd och protesen sitter fast. Komminuta fraktursystem, i synnerhet i kombination med stamlossning, leder dock vanligen till behov av revisionskirurgi, där recementering i kombination med osteosyntes kan vara ett alternativ. Den vanligaste metoden förblir dock att använda en längre revisionsstam.

Och detta ledde till en djupdykning långt ner i femur, nämligen undertecknads beskrivning av distalt förankrade revisionsstammar på de mera komplexa protesnära frakturerna med

förekomst av benförlust och/eller stamlossning. Grundtanken här är att passera det skadade området som kännetecknas av komminuta fraktursystem, ofta tillsammans med osteolyser kring den sedan tidigare lösa stammen. Här finns ingen fast mark kring den gamla stammen, utan den behöver uppsökas längre ned i märghålan, i bästa fall i det bibehållna istumusområdet. Ocementerade långa revisionsstammar, som idag oftast är modulära, kan få gott fäste i istmus, varefter man kan cerklagera ihop det proximala fraktursystemet. Problem kan dock uppstå om fraktursystemen sträcker sig nedanför istmus, eller om istmus är obefintlig – s.k. ”stovepipe femur” enligt gamle Paproskys klassifikation. Här kan man använda cementerade, modulära långstammade revisionsproteser, alternativt ta till distalt låsbara stammar.

Ett genomgående tema hos nästan alla talare var att peka på en mycket läsvärd svensk avhandling på temat protesnära frakturer, nämligen Georgios Chatziagorous bok från 2020 som ger en utmärkt uppdatering för den som vill fördjupa sig vidare.

Avslutningsvis diskuterade panelen tillsammans med Östersundsortopeden Åke Hamberg ett antal mer eller mindre hårresande fall. Vikten av att ha en god dialog och ett utvecklat samarbete mellan fraktur- och protesspecialister för att komma fram till optimala lösningar betonades av samtliga debattörer, även om naturligtvis alla hade sina unika lösningar för respektive fall.

Snacka om second opinions – men bättre det än second thoughts!

Nils Hailer

Professor och överläkare Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vancouver-klassifikationen av periprostetiska femurfrakturer som den avbildades i Chatziagorous avhandling.

Total kontroll med COAPT Mönsterigenkänning från COAPT är den smarta tekniken inuti din protes som ger dig total kontroll.

Kontakta oss så berättar vi mer! support@fillauer.com +46 (0)8 505 332 00

GEN2

På grund av Rysslands attack mot Ukraina och den efterföljande osäkra situationen har det beslutats att NOF Congress 2022 i Vilnius, Litauen skjuts upp till 7-9 september, 2022.

EFORT mötet sker som planerat i Lissabon, 22-24 juni efter två år av virtuella möten.

Internationell utblick:

SOF i ett nordiskt och europeiskt perspektiv SOF är medlem i federationerna Nordisk Ortopedisk Federation (NOF) och European Federation of National Societies of Orthopaedics and Traumatology (EFORT).

HUNDRAÅRINGEN I NORR – NORDISK ORTOPEDISK FEDERATION Nordisk Ortopedisk Federation (NOF, www.norf.org) firade 100 år 2019. Själva hundraårsfirandet skulle gått av stapeln vid NOF-konferensen i Trondheim 2020 men fick ställas in pga pandemin. Årets NOF-möte sker i september (fysiskt möte) i Vilnius, Litauen.

NOF har från att ha varit en mindre förening med individuella medlemmar utvecklats till en federation där åtta länders nationella ortopedföreningar ingår (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Nederländerna, Estland och Litauen).

NOFs medlemsländer utmärks av geopolitisk gemenskap i norra Europa och att medlemsländerna har relativt få invånare jämfört med bjässarna söderöver i Europa.

Det finns också många historiska och kulturella samband förutom att sjukvårdssystemen har likheter. NOF har genomgått en organisationsförändring och nya stadgar har tagits fram i och med att man slagit ihop NOF och Acta Orthopaedica och där NOF nu ytterst ansvarar för Acta.

Organisationen har sitt säte i Nederländerna där den administrativa ledningen också finns i anslutning till Nederländska 42 Ortopediskt Magasin 1/2022

ortopedföreningen. Ragnar Jónson från Island är president i NOF och vice president (president elect) är Heikki Kröger från Finland. För den som är intresserad av nordisk ortopedisk historia vill jag varmt rekommendera studier på www.norf.org.

Här kan man också läsa om alla svenska befattningshavare och hedersledamöter i NOF. Listan är lång och med tung SOF representation.

NOFs flaggskepp är tveklöst Acta Orthopaedica (www.actaorthop.org) som utkom för första gången 1930. Tidskriften har fint internationellt renommé och syftar stadgeenligt till att säkerställa och stödja både utbildning och fortbildning av ortopeder i de nordiska länderna vilket förstås även gynnar den globala ortopedin. Acta har tveklöst bidragit till att positionera de svenska implantatregistren internationellt.

Anders Rydholm, Lund är mångårig hängiven och uppskattad redaktör för Acta.

EUROPEISK ORTOPEDI OAVSETT EU OCH BREXIT. EUROPEAN FEDERATION OF NATIONAL SOCIETIES OF ORTHOPAEDICS AND TRAUMATOLOGY Idén med en europeisk federation för ortopedi och traumatologi (EFORT, www. efort.org) kom upp så sent som 1991.

EFORTs mål är att arbeta för att säkerställa muskuloskeletal hälsa, rörelse och livskvalitet för befolkningen i hela Europa.

EFORT utgör en resurs för mer än 35 000 ortopeder och har utöver samarbete med de europeiska subspecialitetsföreningarna, årliga konferenser och flera utbild-

ningsprogram. På www.efort.org finns aktuell information. Här kan man även läsa att tidigare SOF ordföranden Karl-Göran Thorngren varit ordförande i EFORT och att Lars Lidgren är hedersmedlem.

EFORT vilar på fyra verksamhetspelare: • Utbildning • Harmonisering av riktlinjer och klinisk standard • Policyfrågor inom sjukvård och hälsa relaterat till rörelseorganen • Forskning och utvärderingar för en bättre ortopedi I juni 2022 sker det årliga mötet i Lisabon fysiskt efter två år av virtuella möten.

Temat för årets möte är ”Modern Patient Needs. Challenges and Solutions in Orthopaedics and Traumatology”. Vid mötet ges utöver det vetenskapliga programmet och utställningarna även hedersföreläsningar.

I år kommer hedersföreläsningen ”The Erwin Morscher Honorary Lecture” ges av professor Lars Engebretsen, Norge. Titeln på föreläsningen är ”The Ultimate Knee Injury. From Sports Venues To The Operating Theater”. ”The Michael Freeman Honorary Lecture” ges av Dr Linda Chokotho, Malawis första kvinnliga ortoped. Hon kommer presentera en föreläsning med titeln ”Disheartening Disparities: Inequitable Access to Trauma and Orthopaedic Care in Malawi”. Linda har nordisk koppling och disputerade 2021 vid Universitetet i Bergen på avhandlingen ”Quality of Life, Functional Status and Cost-Effectiveness of Treatment after Femoral Shaft Fractures in Malawi”.

FAKTA OM EFORT FAKTA OM NOF •

EFORT Foundation anordnar och sponsrar möjlighet till deltagande i en rad olika fellowships för enskilda medlemmar i de ingående nationsföreningarna. Urvalet sker efter nominering av de nationella föreningarna. Pga pandemin har de flesta fellowships pausats men återupptag planeras ske successivt. År 2016 startade EFORT en egen vetenskaplig tidskrift EFORT Open Reviews (EOR, https://eor. bioscientifica.com/). EFORT har sitt huvudkontor i Rolle i Schweiz. På huvudkontoret arbetar flera heltidsanställda och den dagliga verksamheten leds av en VD. I EFORT ingår nu 41 nationella föreningar (av vilka SOF är en), ett flertal associerade vetenskapliga föreningar (av vilka NOF utgör en) samt ett stort antal subspecialitetsföreningar och affilierade organisationer. Utöver de årliga fysiska medlemsmötena i anslutning till EFORT konferensen har EFORT startat återkommande videokonferenser (Zoom möten) med medlemsföreningarna för att förbättra interaktion, dialog och utveckling tillsammans med medlemsföreningarna.

EFORT har också regelbundet återkommande webinarier som ger CME-poäng.

I samarbete med industrin ges även vissa industrisponsrade webinarier.

EBOT-EXAMEN OCH KURSER Inom utbildningsområdet är en stor aktivitet den Europeiska ortopedexamen (EBOT examen) som genomförs tillsammans med UEMS ortopedsektion. Skrivnings-

NOF består av åtta nationella ortoped- och traumaföreninar från länder i norra Europa som kännetecknas av relativt få invånare, med historiska och kulturella samband samt liknande sjukvårdssystem.

•

NOFs flaggskepp är Acta Orthopaedica.

•

NOF firade 100-årsjubileum 2019.

•

NOF har roterande kongresser med instruktionskurser vartannat år i de olika medlemsländerna.

frågorna tas fram tillsammans med de europeiska subspecialitetsföreningarna och den muntliga tentamen omfattar både ryggsjukdomar, barnortopedi, övre-, nedre extremitet, samt basvetenskap. Den muntliga delen är ytterst resursintensiv med tillresta examinatorer och examinander från hela Europa. EFORT har tagit fram en europeisk utbildningsplattform för ortopedi och traumatologi (EOTEP).

Plattformen innehåller en gemensam målbeskrivning i ortopedi och traumatologi och kursverksamhet. Under den årliga kongressen ges den återkommande kursen ”Comprehensive Review course” (CRC) som är en bra möjlighet till uppdatering. EFORT har även onlinekurser i bl a basvetenskap och forskning.

IMPLANTAT OCH NY EU-FÖRORDNING Den nya EU förordning för medicintekniska produkter (Medical Device Regulation 2017/745) har vunnit laga kraft 2021, 1 år försenad pga Covid-19 pandemin. Förordningen omfattar tre klasser: 1) Icke invasiva, t ex kryckor och rullstolar 2) invasiva för temporär användning, t ex kanyler 3) permanenta implantat. Kraven på säkerhet och dokumentation har stor påverkan på ortopedin. Utöver tillbakadragna ortopediska implantat så har t ex bröstproteser med toxiska och cancerframkallande material fått betydande uppmärksamhet och banat väg för striktare lagstiftning. Patientsäkerhetsaspekterna är högprioriterade. EFORT har därför lanserat ett långsiktigt initiativ; IPSI, Implant&Patient Safety Initiative. Iniativet

EFORT består av: - Nationella ortoped- och traumaföreningar i Europa - Associerade föreningar - Subspecialitetsföreningar och affilierade organisationer •

EFORT anordnar en vetenskaplig kongress varje år.

Ordförande i den vetenskapliga kommittén 2022 är Søren Overgaard, Danmark.

•

EFORT Anordnar den Europeiska ortopedexamen (EBOT)

•

EFORT ger ut den vetenskapliga tidskriften EFORT Open Reviews, EOR

har vidareutvecklats till IPSSI, Implant& Patient&Staff Safety Initiative för att säkerställa även ortopeders och övrig sjukvårdspersonals säkerhet. Något som ju utöver ett hållbart arbetsliv även rör arbetsmiljön vilket konkretiserades tydligt i början på pandemin med bristen på skyddsutrustning och ökad dödlighet bland kollegor i vissa länder i Europa.

Sammanfattningsvis skapar Europa med sin geopolitik och kulturella mångfald en diversifierad ortopedi i ordets rätta bemärkelse. Oavsett EU, Brexit och NATO kryddar gränsfrågor och migration den europeiska ortopedins och traumatologins vardag och framtid. Utvecklingen ställer krav på internationell samverkan för att säkerställa goda förutsättningar för både utbildning och fortbildning och för att säkra en god ortopedisk sjukvård. Här gör både NOF och EFORT skillnad.

Li Felländer-Tsai

Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset President i EFORT 2021-2022 Ortopediskt Magasin 1/2022 43

Medicinteknik är behandlingsmetoder – inte prylar Val av medicinteknisk produkt eller grupp av produkter bestämmer vilken typ av vård som kommer att bedrivas. På samma sätt som man inför en operation planerar in personal, lokal och läkemedel; behöver man planera för vilken medicinteknik som ska användas. Och är det ett ortopediskt ingrepp är det mycket medicinteknik som ska väljas, beställas, levereras och utbildas på. Det gäller att vara ute i god tid. I många fall behöver operationsteamet även hjälp av en produktspecialist som ska vara med på plats.

De problem som drabbar vården i form av personalbrist drabbar även leverantörernas produktionsanläggningar. För att minska risken för smitta har man på flera företag infört fler skift och isolerat de olika skiften från varandra – allt för att minska risken för smitta inom personalen och utnyttja dygnets alla timmar mer effektivt. Fortfarande är dock ett vanligt leveransbesked: ”Omicron related delays”.

Vilka är då de viktigaste faktorerna som orsakar leveransproblemen för tillverkarna av ortopediska implantat – förutom pandemin?

S

Råvarubrist – i industrin råder det brist wellpapp, metaller och plast och i tillägg till det har bristen på halvledare effekt på produktionen och transporterna. Sedan pandemins start har alla företag fått rätta sig efter ansträngda logistikkedjor inklusive massiva kostnadsökningar. MDR – det nya europeiska medicintekniska regelverket – har lett till att produkter försvunnit från marknaden och nya produkter har en längre väg att gå innan de kan sättas på marknaden. Till detta kan man dessutom räkna med kraftigt ökande bränslekostnader och ökande energipriser.

Det råder en pandemi i världen – fortfarande. Bara för att allt fler länder släpper på restriktionerna har inte smittan slutat skapa problem i fabriker, i åkeribranschen, i hamnar eller på flygbolag.

Hindren är många och komplikationerna arbetar bara åt ett håll: det blir svårare och dyrare att få produkterna till sjukhus runtom i världen. Om sjukhusen dessutom är i behov av instrumentarier och produktspecialister är det ännu mer som måste klicka och kraven på framförhållning blir ännu större.

När svensk sjukvård vill börja öka den elektiva kirurgin igen sker detsamma över hela världen vilket ökar efterfrågan i tillägg till den allmänna tillväxten inom de olika ortopediska disciplinerna.

Det blir en global konkurrens om implantat och materiel.

verige är en del av världen. När världen drabbas av störningar inom logistik och produktion; påverkar det även Sverige. Sedan drygt två år har flera faktorer som påverkar tillgången till medicintekniska produkter, däribland ortopediska implantat samverkat. Samtliga har tyvärr gått i en riktning och minskat tillgången till produkter eller i alla fall gjort den mer osäker och de har samtliga bidragit till att kostnaderna ökat.

44 Ortopediskt Magasin 1/2022

Vad gäller Rysslands invasion av Ukraina är det den humanitära tragedin som är i fokus och vi har ännu inte satt oss in i hur stängda luftrum, kraftigt höjda energipriser och potentiell brist

Kontainerfartyget Ever Given fastnade i Suezkanalen i mars 2021.

på vissa viktiga mineraler riskerar att störa och fördyra materialförsörjningen långt utanför krigszonen. Det är sekundärt i sammanhanget.

Men ska vi bara konstatera att brist kommer att uppstå och kostnaderna skena? Självklart inte! Sedan snart två år har företagen vidtagit en mängd åtgärder för att minska påverkan från externa utmaningar? Dessa åtgärder är exempel på vad medtechbolag gjort baserat på riskbedömningar och förutsättningar: Flera företag har byggt extra lager med osterila produkter för att inför leverans sterilisera produkterna. Tillverkning av samma produkt etableras på flera olika platser i världen.

Några företag har flyttat hem produktion till Sverige. Ett annat sätt att minska sårbarheten och sprida riskerna är att anlita flera olika underleverantörer.

och avtalsskrivningar som ska minska riskerna för brist i vården.

Regionerna och klinikerna måste lägga mycket större krut på prognoser och att kommunicera dessa till leverantörerna. För många produkter är ledtiden flera månader så både volymförändringar och ändrade beställningsmönster måste kommuniceras till företagen med god framförhållning.

En del onödiga krav kan också tas bort såsom krav på 75% kvarvarande steriltid. Att kräva fyra års kvarvarande steriltid när sjukhusen ligger på max tre till sex veckors lager är både mycket fördyrande och leder till ett stort resursslöseri.

Som så mycket annat i vår verksamhet är en förtroendefull dialog en förutsättning för ett gott utfall för patienten.

I den mån man kan försöker man bygga upp större lager. Man försöker använda sig av olika transportsätt och ta olika transportvägar. Debaclet i Suezkanalen visade på ytterligare en form av störning som varit svår att förutse men som fick allvarliga konsekvenser.

Det är inte bara leverantörerna av medicinteknik som kan påverka tillgången av produkter till svensk sjukvård. Sjukhusen och regionerna kan och måste göra sin del. I ett projekt som faktiskt startade före pandemin, arbetar Swedish Medtech och regionerna gemensamt med att minska riskerna för att sjukvården ska bli utan produkter och därmed patienter utan vård. Under devisen ”Säkra leveranser – Säker vård” tar deltagarna fram checklistor

Petrus Laestadius Vice vd Swedish Medtech

Ortopediskt Magasin 1/2022 45

Fallskador 8

7

Frånsett lidandet, är det dyrt: samhällskostnaden för en (1) höftfraktur är över 700 000 krono första året.

9 10 11

Hela 70% är kvinnor. Men av någon anledning verkar äldre och sjuka kvinnor inte lika vara intr sjukvårdsfeministiska sammanhang som yngre och friskare. Varför? En förklaring kan vara att av riksdagsledamöterna är pensionärer, att jämföra med 27% av väljarna.

12 13 14 15 16 17

Det finns också en stor geografisk skillnad: Norrland är värst drabbat av någon oklar anledning visar förekomsten av höftfraktur hos 80+. Västerbotten är näst sämst i Sverige, med 15 %-enh riksgenomsnittet. Tabellen visar ännu större skillnader mellan kommunerna. Varför har Norsjö än hälften än Robertsfors? Observera att siffrorna är per hundra personår, dvs ungefär procen är höftfrakturer är ungefär en fjärdedel av skadorna som kommer till akuten, så nästan 10% a måste söka akuten på grund av skador. Så fruktansvärt onödigt!

Fritt fall i Västerbotten Västerbotten

2,3

Robertsfors Lycksele Bjurholm Åsele Vännäs Vindeln Skellefteå Storuman Umeå Vilhelmina Dorotea Sorsele Nordmaling Malå Norsjö

2,9 2,8 2,7 2,4 2,4 2,4 2,3 2,3 2,3 2,1 2,0 1,9 1,7 1,6 1,4

Fallskador hos årsrika är idag ett gigantiskt folkhälsoproblem – över 70% av vårdplatserna för alla skador. Och värre blir det när antalet 80+ fördubblas inom något decennium! Värst är höftfraktur, som ger samma dödlighet och funktionsnedsättning som metastaserande cancer.

Frånsett lidandet, är det dyrt – samhällskostnaden för enDet (1) är en stor Det är skillnad en stor skillnad mellanhöftfraktur höftfraktur enligtenligt Socialstyrelsens officiella siffror.officiella Mörkare mark18 BIildtext mellan Socialstyrelsens siffror. M ering visar sämre siffror. Norrland är hårdast drabbat. Tabellen visar att det är också en markant höftfraktur är över 700 000 kroskillnad mellan olika kommuner, visardrabbat. antalet höftfrakturer hos 80+ per 100 19 första markering visar sämre siffror.

Norrland ärsiffrorna hårdast Tabellen visar attpersonår, det är också e nor bara det året. dvs ungefär procent.

H

20 skillnad mellan olika kommuner, siffrorna visar antalet höftfrakturer hos 80+ per 100 person procent. ela21 70% ärungefär kvinnor. Men av beror på olycka eller otur. Att det är Annars bör man i konsekvensens namn

någon anledning verkar äldre och sjuka kvinnor inte lika vara chars intressanta2630 i sjukvårdsfeministiska sammanhang som yngre och friskare. Varför? En förklaring kan vara att bara 1,7% av riksdagsledamöterna är pensionärer, att jämföra med 27% av väljarna.

Det finns också en stor geografisk skillnad: Norrland är värst drabbat av någon oklar anledning. Kartan visar förekomsten av höftfraktur hos 80+.

Västerbotten är näst sämst i Sverige, med 15 %-enheter över riksgenomsnittet. Tabellen visar ännu större skillnader mellan kommunerna. Varför har Norsjö mindre än hälften än Robertsfors?

Observera att siffrorna är per hundra personår, dvs ungefär procent. Hos 80+ är höftfrakturer är ungefär en fjärdedel av skadorna som kommer till akuten, så nästan 10% av de äldre måste söka akuten på grund av skador. Så fruktansvärt onödigt!

En av anledningarna är att många människor fortfarande tror att skador 46 Ortopediskt Magasin 1/2022

fel visar framgångarna med att minska döden på vägar och arbetsplatser.

Skador är inte olyckor!

Det finns många goda enskilda skadeförebyggande initiativ. Men ingen nationell samordning för att minska antalet fallskador. Det krävs därför en lagstiftning för att minska skador som vi har för vägar, arbetsplatser, till sjöss och i luften.

Ansvaret för att minska onödig död och invaliditet måste definieras. Idag betalas kostnaderna från olika plånböcker. Det finns ett tiotal statliga verk som tangerar fallskador som spelar Svarte Petter om ansvaret. Ytterligare en myndighet, fd datainspektionen som nu uppgraderats till Integritetssykyddsmyndigheten (IMY), arbetar oförtrutet för att de övriga myndigheterna inte ska få länka sina databaser; det hotar patienternas säkerhet och kostar miljarder, som så väl behövs i vården.

Vi vet som bör göras. Vi har fakta. Och ekonomiskt är det en lysande affär.

skriva om 1§ i Hälso- och sjukvårdslagen som stipulerar att de med det största behovet ska ges företräde till att till vården. Så är inte alltid fallet idag.

Även 2§, som kräver att Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa, behöver moderniseras, och göra ett specifikt undantag för fallskador som idag inte systematiskt följs upp, trots att det är den skademekanism som dödar och invalidiserar flest människor i Sverige.

Fall int!

Olle Svensson

Professor emeritus Umeå universitetssjukhus

1 (2)

47 48

49 50

Bilder Skellefteå ghost busters. Från vänster: Ferenc Sari, XX, YY, ZZ, ÅÅ…Bakom kameran 2022-01-20 07:58 ÖÖ.

Från vänster: Ferenc Sari, Maria Lingehall, Marina Lyckell Isaksson, Cecilia Hellberg och Helen Löfroth. Bakom kameran: Kristina Nordmark.

51 52

Skellefteå har nu sina egna ghost busters.

Bekämpa säkerhetsrisker

53

Gör brottsplatsundersökningar!

Det kom till Fall int-gruppens kännedom att Skellefteås fina nya Sara kulturhus, hade stora säkerhetsrisker. Ghost busters från kommunen och vården ryckte genast ut för att inspektera på ort och ställe.

S

äkerhetsrisker i offentlig miljö var nämligen årets tema för fallveckan, där vi skapar opinion för vår kampanj Fall int!

Det höll dock på att ta en ända med förskräckelse när

en av spökjägarna halkade på den utsökt vackra men mycket hala golvet vid entrén och landade på ändan, som lyckligtvis höll – annars hade det blivit en arbetsskada, då hade det fått en helt annan juridisk dignitet, med utredningar från arbetsmiljöverket och kanske till och med polisen. (När en undersköterska på ett äldreboende i Skellefteå stukade knät så ryckte nämligen polisen ut för att utreda om ett arbetsmiljöbrott hade blivit begånget, vilket lyckligtvis visade sig inte vara fallet.)

Fallskador är nämligen en av de vanligaste arbetsskadorna, som bekämpas energiskt av myndigheter, fackföreningar och

3267 chars Ett exempel är att på oljeplattformar får de anställarbetsgivare.

da inte gå med händerna i fickorna i trappor och måste hålla i ledstången, inte enbart av omsorg för arbetarna, utan för att arbetsgivaren är ekonomiskt ansvarig. Arbetsmiljöverket arbetar hårt och framgångsrikt för att ”ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet” en naiv men effektiv nollvision. Men de flesta av alla dödande skador sker i hem och på fritiden, 91%, medan trafiken står för 8% och arbetsplatser bara 1%.

Spökjägarna fann förutom halkrisken en rad andra säker-

hetsrisker: inga ledstänger i trappor, som ofta var mer estetiskt än funktionellt utformade; låga räcken på läktare och avsatser, som sällan var markerade. Bristande belysning och markering av utrymningsvägar, för att nämna några. Sarahuset är ett fint exempel på det innovativa nya sättet att bygga trähus, men de homogena träytorna på väggar och golv gjorde att det kunde vara svårt att orientera sig. Och som sagt säkerhetsriskerna var många.

Personalen på Sarahuset var mycket positiva till inspektionen, och den detaljerade och konstruktiva rapporten som gruppen sände till kommunen och byggarna togs väl upp. Vid kommande kulturella evenemang www.sarakulturhus.se/sv/ avser ghost busters att kontinuerligt och systematiskt följa upp att åtgärderna genomförs.

54

Varför inte starta brottsförebyggande råd även på din avdeln-

55

Markera och publicera brottsplatser i offentlig milj

ing? Det största hindret för en effektiv primärprevention är att många fortfarande tror att ”olyckor” är oundvikbara. Vi måste driva opinionen. Vore det frågan om bara otur eller olycka skulle väl inte Arbetsmiljö-, Trafik-, Luftfarts-verken ha varit så framgångsrika att förebygga skador, eller hur?

En anhopning av skador i offentlig miljö som kommer till oss

måste få konsekvenser. Gör en förteckning över brottsplatser, och gör utryckningar, och markera platsen med varningstejp och -trianglar, fotografera det och sänd in det till lokala media. Ett famöst exempel var en svängdörr på Huddinge sjukhus som slog ner ett antal medborgare och ökade antalet höftfrakturer.

2 upp (3) med sin Kan vi dessutom få brottsoffren att ställa

berättelse, namn och bild, köper Ankeborgsposten och 3267såchars Grönköpingskuriren det på studs. Och lokala media har enorm politisk sprängkraft – det är många regionpolitikers favoritlektyr.

Visserligen bör vi i vården koncentrera oss på den sekundära

preventionen. Och opinionsbildningen i samhället mot fallskador har hittills varit märkvärdigt seg och trög. Men vi har en strategisk position för att minska skador i samhället, och ett moraliskt imperativ.

Fall int igen är sekundär- och fall int primär profylax, och är skamligt eftersatta. Varför?

Fall-int!-gruppen i Skellefteå

Sedan artikeln skrevs har RV-fallsiffror minskat ordentligt och ligger nu runt rikssnittet. Flera brister har dessutom åtgärdats på Sara kulturhus sedan vi lämnade in rapporten.

Ortopediskt Magasin 1/2022

47

Ålderism

Ålderismen ett hot mot hälsa och välfärd Ålderismen, den fördomsfulla synen på årsrika människor, har funnits i alla tider även om det samtidigt funnits en respekt för den vishet man förvärvar under livets gång.

Å

lderismen har som konsekvens den åldersdiskriminering vi ser och som leder till begränsningar och minskad valfrihet för människor som kommit upp i åren inom samhällets alla sektorer. Också unga människor råkar ut för åldersdiskriminering. Det var därför framgångsrikt att pensionärsorganisationerna och LSU, ungdomarnas paraplyorganisation, krokade arm för att få fram den breda lag mot åldersdiskriminering som riksdagen tog beslut om 2013. De grundade sitt arbete på fallbeskrivningar som de hittat samt det underlag som motsvarande paraplyorganisationer för årsrika och unga på EU-nivå tagit fram.

Lagen inrymmer inte bara arbetsliv och utbildning utan också hälso- och sjukvård, socialtjänst, boende m.m. Av de 200-300 anmälningar som DO årligen får om åldersdiskriminering leder dock nästan aldrig till några åtgärder. Det innebär att lagen måste förstärkas. Här finns exempel från andra länder som kommit längre än vi i kampen mot åldersdiskrimineringen. Hos Equinet – European Network of Equality Bodies finns samlad information om hur EU:s medlemsstater arbetar med de olika diskrimineringsgrunderna inklusive ålder. Av den informationen kan man utläsa att Malta är ett EU-medlemsland med kraftfull lagstiftning och effektiva åtgärder som leder till resultat.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är ålderismen den svåraste diskrimineringsgrunden att göra något åt. WHO påpekar att fördomarna skapar en känsla hos människor att de inte längre behövs och att detta är ett allvarligt hot mot deras hälsa och välbefinnande. Det är bakgrunden till att WHO sedan 2016 driver en kampanj mot ålderismen, en kampanj som vi i Sverige knappt har märkt av alls men kanske inte så konstigt eftersom 48 Ortopediskt Magasin 1/2022

Sverige enligt forskarnätverket World Values Survey är ett av de mest ålderistiska länderna i gruppen höginkomstländer. Länder i Mellanöstern, norra Afrika och delar av Asien redovisar däremot en mer positiv bild. Ålderismen leder till diskriminering av människor inom samhällets alla sektorer. Den gör sig tydligast tillkänna inom arbetslivet men är ett problem också inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt tillgången till varor och tjänster.

Ord styr. Det är därför jag använder ordet årsrik som synonym till gammal och äldre.

Fram tills nyligen trodde jag att det var ett ord vår läkarkollega P-H Magnusson skapat men nu vet jag genom Svenska akademien att det funnits i svenska språket sedan 1670-talet men uppenbarligen fallit i glömska. Då som nu betecknar det människor som är rika på antal levda år, rika på kunskap och rika på något som man bara kan leva sig till, nämligen livserfarenhet. Det är dåligt med forskning om livserfarenhetens värde men den som finns talar för att livserfarna människor är bättre än yngre på att lösa komplicerade problem och komplicerade konflikter. Ålderismen och åldersdiskrimineringen i arbetslivet har uppmärksammats sedan mitten av 1900-talet men ingenting har egentligen hänt. Förre socialministern Gustav Möller drog 1964 slutsatsen i sin utredning om årsrika i arbetslivet att de som vill och kan måste kunna fortsätta i arbetslivet efter 70. Sedan har samma förslag återkommit från Socialstyrelsen 1981, Fredrik Reinfeldt 2012 och senast den utredning som Senior arbetskraft kom med 2020. Den har titeln Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69). Där visas att åldersdiskrimineringen i arbetslivet börjar

Ålderismen leder till diskriminering av människor inom samhällets alla sektorer.

redan vid 40 års ålder. Utredningen slår fast att det är en nödvändighet både för den enskilde och för samhällsekonomin att seniorer som kan och vill arbeta längre får göra det. Synen på senior arbetskraft är otidsenlig och vi måste tydliggöra vilken resurs årsrika människor är i arbetslivet. Här konstateras att en av tre seniorer vill arbeta längre, att äldres hälsa har förbättrats dramatiskt, att äldre är bättre utbildade, att arbetsmiljön har förbättrats och att det är ekonomiskt fördelaktigt att arbeta längre.

För att man ska orka och vilja förlänga arbetslivet krävs en bra arbetsmiljö och möjlighet till vidareutbildning. Här är det nödvändigt att åtgärda arbetsgivares, fackliga organisationers och inte minst arbetskamraters ålderistiska synsätt. Här har företagshälsovården en viktig uppgift. Även om hälso- och sjukvårdslagen säger att ålder inte ska användas i bedömningen av vilken diagnostik, behandling eller rehabilitering man erbjuder en patient så sker det ändå. Vi har exempel på kronologiska åldersgränser för screening och behandling av olika slag. Jag har inte hittat någon bra sammanställning över de kronologiska åldersgränser som tillämpas på olika håll i svensk hälsooch sjukvård, bara fallbeskrivningar. Vi skulle behöva en sådan studie som ögonöppnare för hur ålder används i vårdagens vardag.

Exempel på ålderistiskt synsätt finns också inom socialförsäkringsområdet. Bilstöd kan ges till den som behöver upp till 65 år, vill man arbeta längre och är i behov av bilen för sin funktionsvariation får man stå för det själv.

För personer som haft assistansersättning före fyllda 65 år är det möjligt att behålla den också därefter men inte möjlighet att höja den om funktionsnedsättningen förvärras.

De personer som efter 65 år får en funktionsnedsättning som en yngre skulle fått assistans för får lita till hemtjänst, anhörigvård och hemsjukvård.

Till sist om IT. Internetstiftelsen beräknar att runt en miljon människor i Sverige idag lever i det som kallas digitalt utanförskap.

Det handlar i betydande utsträckning om årsrika människor som aldrig lärt sig eller inte vill använda digitala lösningar. Har de dessutom funktionsvariationer som gör att de inte klarar hantera kort eller andra digitala lösningar eller av olika skäl inte får tillgång till kort eller digitala betalningsmedel blir situationen ohanterlig. Under pandemin har det visat sig att en del haft svårt att boka tid för vaccination därför att de inte haft Bank-Id. Jag har mött människor som nu ropar ”Jag vill tala med en människa”. Det är ett uttryck för ålderism och åldersdiskriminering att alltför många årsrika inte kan utnyttja samhällets tjänster på för dem användbart sätt.

BARBRO WESTERHOLM f. 1933 Med lic. 1959 och med.dr.

Karolinska institutet 1965 Tjänstgöringar vid Läkemedelsbiverkningsnämnden, Socialstyrelsens läkemedelsavdeling och Apoteksbolaget.

Chef för Socialstyrelsen 1979–1985 Riksdagsledamot 1988–1999 samt 2006 Ordförande för SPF Seniorerna 1999–2005

Jag vill avsluta med att citera vår nobelpristagare Arvid Carlsson, 93 år, i boken Årsrika (2016):

”Vi lever i ett samhälle där vi är måna om att utnyttja resurser effektivt. Hos äldre finns en enorm mängd resurser tillgängliga, som dessutom inte har något emot att användas.

Det är konstigt att vi i Sverige är så efterblivna och inte inser vilket slöseri det är. Att tvinga bort äldre från arbetsmarknaden är det värsta.”

Det tycker jag med och nu är det viktigt att vi alla på de plattformar vi har till förfogande försöker förverkliga de förslag som Delegationen för senior arbetskraft har lämnat och i grunden ålderismen även om det är svårt. Mycket kan nämligen göras utan riksdagsbeslut.

Barbro Westerholm

Leg.läkare och riksdagsledamot (L)

Ortopediskt Magasin 1/2022

49

Ett sjukhus i Norge visar INGEN

djup infektion på >1500 utförda höft och knäoperationer under

2018-2019. De använder både

Operio och Steristay sedan 2015 i

kombination med omblandande ventilation.

Årets Avhandling

Skicka in din avhandling! Är du en av dem som la fram en ortopedisk avhandling under 2021? I så fall är det en god idé att sända den till Svensk ortopedisk förening och därmed vara med och fajtas om utmärkelsen Årets avhandling som utses under Ortopediveckan 2022.

F

örra året delades utmärkelsen ut till två personer: Aamar Mahdi, Örebro universitet, med “Psychological distress and contentment after primary total knee replacement" och Björn Hernefalk, Uppsala universitet, med ”Surgical treatment of pelvic ring injuries and acetabular fractures”.

Vinnare av Årets avhandling får 30 000 kronor.

Så här ansöker du Skicka in 2 exemplar av din avhandling i tryckt form till SOF:s vetenskapliga sekreterare: (Maziar Mohaddes, Askims Kyrkväg 51, 436 42 Askim).

Skicka avhandlingen som digital pdf till följande e-postadress: vetenskaplig-sekreterare@ortopedi.se Skicka en kort populärvetenskaplig sammanfattning samt en faktaruta (max 3500 tecken inkl. ev. en väsentlig tabell eller figur) till SOF:s kansli: sofkansli@ortopedi.se för publikation senast i Ortopediskt Magasin nr 2, 2022.

För att din sammanfattning ska komma med i OM nr 2 måste materialet inkomma senast den 10 maj.

Följande kriterier gäller för beslut: • •

•

• • • •

Sökande ska vara medlem i SOF. Stipendiaten väljs ut bland de kandidater som under kalenderåret försvarat sin avhandling och ansökt om stipendiet genom att skriva en kort sammanfattning i Ortopediskt Magasin för publikation senast i nummer 2 (våren) året efter avhandlingen försvarades.

Stipendiet tilldelas en person som under året skrivit en avhandling som bedöms medföra störst nytta för ortopedin.

Styrelsen för SOF utser stipendiaten.

Beslut kan inte överklagas.

Stipendiaten tillkännages i samband med föreningens årsmöte.

Stipendiet är personligt.

Ortopediskt Magasin 1/2022

51

Årets Avhandling FAKTA •

Avhandlingen är baserad på registerdata och inkluderar mer än 25 000 patienter

•

Venös tromboembolism och septisk artrit är ovanliga komplikationer med förekomster på 0,4% respektive 1,1%.

•

Unika data på riskfaktorer, patientrapporterat utfall och risk för revisionsoperation redovisas

Thesis for doctoral degree (Ph.D.) 2021

Complications following Anterior Cruciate Ligament Reconstruction

Jesper Kraus Schmitz

Complications following anterior cruciate ligament surgery I Sverige görs årligen cirka 4000 korsbandsrekonstruktioner (ACLR), vilket motsvarar ungefär hälften av de skadade patienterna. Det främre korsbandet är ett välstuderat ligament men komplikationer till kirurgin är studerad i begränsad omfattning.

Avhandlingens mål var att kartlägga två allvarliga komplikationer till ACLR, venös tromboembolism (VTE) och septisk artrit (SA), genom analys av registerdata.

A

vhandlingen är baserad på fyra delarbeten där studiepopulationen är hämtad från Svenska korsbandsregistret (SKLR). I SKLR registreras dels perioperativ information så som associerade skador och operationstekniska variabler, dels patientrapporterat utfall med frågeformulären EQ5D och KOOS vilka patienten fyller i preoperativt samt 1, 2, 5 och 10 år postoperativt.

Genom åren har knappt hälften av patienterna besvarat frågeformulären vid två-årsuppföljningen och man kan ifrågasätta datans validitet och följaktligen dess användbarhet.

I studie I genomfördes därför en bortfallsanalys på två-årsuppföljningen. Vi skickade ut en påminnelse till alla icke-svarande tillsammans med en enkät om varför uppföljningen inte var besvarad varvid en femtedel av de icke-svarande returnerade ifyllda KOOS och EQ-5D-svar tillsammans med besvarad enkät. Denna grupp benämndes sent-svarande och bedömdes representera hela den icke-svarande gruppen.

När vi jämförde baslinjedata hos de svarande mot de icke-svarande så var de senare yngre och i större omfattning män. Det förelåg även skillnader i KOOS mellan de svarande och de sent-svarande där de sent-svarande uppvisade sämre förbättring i alla delskalor med signifikanta skillnader i två av fem delskalor. De sent-svarande uppgav som skäl till uteblivet svar att de bl.a. inte fått information om SKLR. I studie II analyserades förekomsten av VTE inom 90 dagar efter operation. Studiepopulationen hämtades från SKLR och utgjordes av cirka 25 000 patienter som genomgått operation mellan 2006 och 2013. Data från SKLR samkördes med Socialstyrelsens Patient-, Läkeme-

52 Ortopediskt Magasin 1/2022

dels- och Dödsregister. VTE definierades utifrån diagnoskoder och förskriven trombosbehandling. Totalt hittades 95 fall av VTE (0,4%), varav 12 patienter med lungemboli. Riskfaktorerna analyserades med logistisk regressionsanalys som visade att ålder >40 år utgjorde en oberoende riskfaktor för VTE (OR 2,31; CI 1,45–3,70).

Patientrapporterat utfall var signifikant lägre i gruppen med VTE jämfört den icke-drabbade gruppen.

Studie III kartlade förekomsten och riskfaktorer för postoperativ SA. Studiepopulationen var densamma som i studie II och data från SKLR samkördes med Socialstyrelsens register på likartat vis. SA definierades utifrån en kombination av diagnoskoder och förskriven antibiotika.

För att säkerställa att patienten hade haft en SA gjordes dessutom en journalgranskning av de misstänkt infekterade patienterna. Denna visade att 95% av patienterna från registersökningen haft genomgångna infektioner.

I materialet återfanns 298 fall av SA vilket motsvarade 1,1%. Oberoende riskfaktorer, identifierade med logistisk regressionsanalys, var manligt kön, operationstid ≥ 70 minuter, hamstringgraft jämfört med patellarsenegraft och preoperativ antibiotika i form av Klindamycin istället för Kloxacillin.

Avhandlingens sista studie analyserade patientrapporterat utfall och risken för revisionsoperation efter genomgången SA efter ACLR. Studiepopulationen baserades på en subgrupp från studie II och III, och innefattade patienter med primär ACLR som hade opererats med hamstring- eller patellarsenegraft. Utfallsanalysen visade att patienter med SA uppgav sämre KOOS och EQ-5D vid de postoperativa uppföljningarna och förbättrades inte heller över tid vilket patienter utan SA gjorde. Risk för revisionsoperation var mer än dubbelt så hög för patienter med SA jämfört med patienter utan SA (HR 2,04; CI 1,34-3,12).

Jesper Kraus Schmitz

Biträdande Överläkare Medicine Doktor Ortopedkliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Humeral fractures – Epidemiology, treatment and reoperations in the Swedish Fracture Register Humerusfrakturer är vanligt förekommande men det saknas tillförlitliga uppgifter om vilka som drabbas av frakturer, hur de behandlas och hur utfallet har blivit. Med introduktionen av det Svenska Frakturregistret (SFR) finns det nu för första gången tillgång till prospektivt registrerad, detaljerad populationsbaserade data om alla frakturer oavsett behandling.

D

e ingående studierna i avhandlingen syftar till att utvärdera tillförlitligheten av data i SFR samt att öka kunskapen kring humerusfrakturer.

Specifikt undersöks epidemiologi, mortalitet, och om de senaste årens ändrade sätt att behandla proximala humerusfrakturer (PHF) har inneburit en minskad risk för reoperation.

Ett nytt register behöver utvärderas avseende registreringarnas korrekthet och tillförlitlighet innan innehållet kan analyseras och tolkas på bred front. I första delarbetet jämförs registreringar av akuta humerusfrakturer i SFR och Nationella Patientregistret (NPR). Studien fann att de allra flesta humerusfrakturerna var registrerade i SFR (88%) och att samtliga registreringar motsvarade en verklig akut humerusfraktur (100%). NPR innehöll däremot ett stort antal registreringar som i själva verket var något annat än en akut humerusfraktur.

Endast 70% av fraktur-registreringarna i NPR var en akut humerusfraktur.

Nästa studie undersöker förekomsten av humerusfrakturer i befolkningen och redovisar epidemiologiska data med hjälp av SFR. Ungefär 105 personer per 100,000 invånare drabbas årligen av en humerusfraktur och en majoritet av dessa personer är kvinnor (kvinnor:män 2,4:1). Förekomsten av humerusfrakturer ökar markant efter 50 års ålder, oavsett vilken del av överarmen som drabbas, och en stor majoritet av frakturerna orsakas av ett fall från stående.

Resultatet indikerar att åldersrelaterade riskfaktorer såsom osteoporos har stor betydelse för uppkomsten av humerusfrakturer.

Vi vet att höft- och kotfrakturer är associerade med en ökad mortalitet, men det har varit oklart om detsamma gäller för PHF. Den tredje studien undersöker detta med hjälp av data från hela SFR som länkades med Skatteverket för att identifiera alla dödsfall hos frakturpatienterna. Vidare identifierades ålders- och

Andel patienter som genomgår reoperationreoperation efter en proximal uppdelat Bildtext: Andel patienter som genomgår efter humerusfraktur en proximal humerusfraktur på primär behandlingsmetod och tid från fraktur. uppdelat på primär behandlingsmetod och tid från fraktur.

könsmatchade kontroller via Statistiska centralbyrån. Det visade sig att patienter med en PHF löper en fem gånger ökad risk för död 30 dagar efter frakturen jämfört med normalpopulationen. Dödligheten hos frakturpatienterna avtog med tiden men var fortsatt dubblerad ett år efter frakturen. Hög ålder, manligt kön, annan samtidig fraktur och icke-kirurgisk behandling var alla oberoende faktorer associerade med en ökad dödlighet.

Sättet att behandla PHF har ändrats de senaste åren trots att några påtagliga skillnader i funktionellt utfall mellan de olika behandlingsmetoderna inte har kunnat påvisas. I det fjärde arbetet studerades val av behandling av PHF mellan 2011-2017, och om val av behandlingsmetod påverkade risken för reoperation.

Vi såg att andelen patienter som behandlades operativt var oförändrad över tid, men de kirurgiska behandlingsmetoderna ändrades drastiskt. Andelen som behandlades med vinkelstabil platta halverades samtidigt som andelen som behandlades med märgspik eller omvänd axelprotes ökade markant. Ändringarna i behandlingspraxis påverkade dock inte risken för reoperation. Under studieperioden utgjordes en fjärdedel av alla operationer för PHF av en reoperation.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att SFR är en tillförlitlig källa och en viktig tillgång i populationsbaserad observationell forskning. PHF drabbar sköra personer och det finns anledning att revidera synen på dessa frakturer för att optimera behandlingen och omhändertagandet.

Årets Avhandling FAKTA •

NPR överskattar antalet humerusfrakturer med nästan 40%, medan SFR innehåller valida data vilka lämpar sig väl för epidemiologisk forskning.

•

83% av alla humerusfrakturer drabbar personer >50 år och 79% av frakturerna i den här åldersgruppen orsakas av ett fall från stående.

•

Personer med en PHF har en mer än fem gånger ökad mortalitet jämfört med normalpopulationen 30 dagar efter fraktur.

•

Trots ändrade sätt att kirurgiskt behandla PHF, så är reoperationsfrekvensen fortsatt hög. Var fjärde operativt ingrepp avseende en PHF är en reoperation.

Carl Bergdahl

Ortopedkliniken Mölndal/SU

Ortopediskt Magasin 1/2022 53

UNGA ORTOPEDER

NPO Behandlingspyramid för höftledsartros.

Vårdförlopp knäledsartros & vårdprogram tumbasartros Frågor:

1. Bilden är tagen från kunskapsstyrningen och vårdförloppet höftledsartros. Behöver ni be om lov för att publicera den? Om det krånglar så har jag en annan bild som jag har % $ # alla rättigheter till " NPO rörelseorganen har startat flera nationella Variationen är stor över landet, på en del håll fungerar redan detta vårdförlopp bra och på arbetsgrupper som parallellt arbetar med olika andra håll finns stor förbättringspotential. När vårdförlopp och vårdprogram. Detta gör NPO2.på Det liggerdetta 2 filmer en intervju med ordf och en med patientrepresentant i vårdförlopp är implementerat så bör det uppdrag av Staten och Sveriges Kommuner ochvårdförloppet på kunskapsstyrningens hemsida. ni vill så kan ni väl länka till den leda till att ortopedklinikerna får fler Om relevanRegioner (SKR) som har kommit överens om attockså ta …..ta remisser där patienterna har genomgått fram personcentrerade och sammanhållna vårdgrundbehandling och är väl förberedda för Skanna QR-koden https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstod/personcentreradesammanhallnavardforlopp/god operation. förlopp inom olika sjukdomsområden. Det vårdmed din mobil-

kandavardforlopp/vardforlopphoftledsartros.1005.html

förlopp som senast beslutades och publicerades inom NPO rörelseorganen är PSV knäledsartros i februari 2022.

D

et övergripande syftet med de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen (PSV) är att patienterna ska få en bättre vård och en vård som är mer jämlik.

Avsikten med PSV knäledsartros är att underlätta för professionerna inom hälso- och sjukvården så att de kan erbjuda patienter med knäledsartros av vård hög kvalitet och effektivitet. Vårdförloppet knäledsartros grundar sig på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) och avsikten är att visa hur dessa riktlinjer kan användas i klinisk praktik. Ytterligare syfte är att patienterna ska var delaktiga sin vård och uppleva en välorganiserad och helhetsorienterad process utan onödiga väntetider.

Ingången till vårdförloppet är misstanke om knäledsartros eller försämring av tidigare känd knäledsartros.

Det finns tre utgångar ut vårdförloppet: • Patienten upplever en acceptabel funktions- och smärtsituation och har en fungerande egenvård.

• En differentialdiagnos ställs som förklaring till symtomen.

• Patienten får remiss till ortopedisk bedömning inför ställningstagande till artroskirurgi och rehabiliteringsplanen revideras.

Med andra ord sker detta vårdförlopp inom primärvården och syftar till att patienten ska få en tidig klinisk diagnos och tidig grundbehandling. Socialstyrelsens riktlinjer uppdaterades 2021 och poängterar vikten av tidig klinisk diagnos utan bilddiagnostik, eftersom artros sällan syns på röntgen tidigt i sjukdomsförloppet. Därmed riskerar tidig bilddiagnostik att både diagnos och behandling fördröjs. Grundbehandling har bäst effekt om den erbjuds tidigt i sjukdomsförloppet och kan då leda till minskade symtom för patienten och ökad aktivitetsförmåga.

Grundbehandling innehåller patientinformation, individuellt anpassad träning och vid behov stöd för viktnedgång (figur 1).

Vårdförloppet lägger också stor vikt vid patientens egenansvar för sin behandling, förändring av sina levnadsvanor och att de ska veta när de ska kontakta vården vid ökade besvär.

54 Ortopediskt Magasin 1/2022

kamera för att besöka sidan.

HÄR FINNS MER INFORMATION https://d2flujgsl7escs.cloudfront.net/external/ Vardforlopp-Knaledsartros.pdf Informationen har även gått ut till landets regioner.

Nationellt vårdprogram för tumbasartros på öppen remiss En nationell arbetsgrupp bestående av handkirurger, ortopeder, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och patientrepresentanter har utformat ett nationellt vårdprogram för behandling av tumbasartros. Vårdprogrammet ska vara ett stöd hela vägen från primärvård till specialiserad vård och är ute på öppen remiss till 16 maj. Rörelseorganens sjukdomar | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se) Avseende den kirurgiska behandlingen säger vårdprogrammet att enbart trapezektomi är den enklaste och säkraste metoden som enligt dagens evidensläge ger ett resultat likvärdigt med trapezektomi med senplastik och protesimplantation. Ledproteser bör opereras in under kontrollerade former på specialiserade centra, och det är av stor vikt att operationen registreras och resultatet rapporteras i Maria Wilcke Handkirurgiskt kvalitetsregister Överläkare i handkirurgi (HAKIR).

Södersjukhuset, ledamot Postoperativt rekommenderas gipsimmobilisering tre veckor efter operation, under förutsättning att patienten kan erbjudas en stabil ortos.

Nationell Arbetsgrupp för vårdprogram om tumbasartros

Gunilla Limbäck Svensson

Överfysioterapeut i ortopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande i nationell arbetsgrupp för vårdförlopp knäledsartros

Till minne av

Otto Robertsson 1953-2021

Dear colleagues and friends of the Knee Society ...

It is with a sad heart that I am writing to inform you of the passing of my friend and mentor, Otto Robertsson. Otto passed away suddenly in his home town of Reykjavik, Iceland, on Saturday, October 2nd. He was 68 years old and is survived by his dear wife Elin, his three daughters, and his four grandchildren, all of whom he adored.

O

tto attended medical school in Aarhus, Denmark, from which he graduated as an MD in 1982. After returning to Iceland for a few years he then moved to Sweden for specialist training and received authorization as an orthopaedic surgeon in 1989. He started working at the University Hospital in Lund in 1990 and soon became involved in the Swedish Knee Arthroplasty Register (SKAR). Otto managed the SKAR, since 1996, for almost 25 years. Under his leadership the register became a well-respected and preeminent arthroplasty register with international recognition. As early as 1997, Otto was a pioneer in initiating PROMs data collection in the SKAR. It was with these efforts that I first met Otto and had the great privilege to study at his side. We published numerous papers together under his vision and direction.

Otto was the general secretary of the Icelandic Orthopaedic Society in 2003-2011, represented Iceland in EFORT and was the congress president of both the Nordic Orthopaedic Federation and the 7th congress of International Society of Arthroplasty Registries (ISAR) in Reykjavik 2018. Otto was a founding member and passionate supporter of ISAR. His efforts and outstanding contributions were recognized in 2020 when he received the ISAR Lifetime Achievement Award; a fitting recognition of his lasting and impactful contributions to registry science.

In 2000 Otto defended his doctoral thesis (PhD) “The Swedish Knee Arthroplasty Register – Validity and Outcome” at Lund University. He authored over 100 publications, mostly based on register work, many of them in high impact journals. Otto was a frequent lecturer at national and international orthopaedic conferences. He was involved in several PhD studies including SKAR data over the years. Otto was internationally well respected and was granted membership in the Knee Society in 2012.

Otto had a deep knowledge of modern statistical methods and was an excellent scientific writer, only accepting perfection before submitting a study for publication. He was a rigorous methodologist, a keen debater, and frankly, a brilliant mind. Despite his most impressive accomplishments, he shunned the spotlight and accolades and was a role model of humility.

Otto loved his family summer house in Iceland where he shared time with his beloved family and friends. He was well known for his smoked salmon that he caught in the glacial river by his summer house and hay smoked on his property. He enjoyed nature and sharing a good whiskey or cognac with friends, ideally shared with his salmon or a roasted leg of Icelandic lamb.

Otto was a gracious and generous friend with a huge heart. I, like so many others, will miss him deeply for having left us too soon but my heart swells and a smile comes to my face when I reflect back on the many great moments we shared. I am a better person for having known him and I will personally remember him by doubling my efforts to be a better surgeon-scientist, and more importantly, a better friend.

Please take the time to spare a moment of reflection for Otto.

Also, take a moment to reach out and say hi to your friends as life is short and friends are so precious. I miss you deeply and will remember you always, my dear friend.

Michael Dunbar

Professor Department of Surgery School of Biomedical Engineering Halifax, Canada Ortopediskt Magasin 1/2022 55

En gentleman firar 50 år som ortoped!

Richard Wallensten Från ”Tig och lid” till ”Upp och hoppa” skulle man kunna sammanfatta utvecklingen under de 50 år som Richard Wallensten har varit verksam inom ortopedin. Han har i allra högsta grad varit delaktig i utvecklingen och här sänder svensk ortopedi ett stort och varmt tack för allt han gjort för oss och våra patienter.

TELEGRAM: 2021 12 10 Dear Richard, Welcome to the closed club of retired professors of orthopaedic surgery. Finally you will have time to do all those things you had no time for, like cleaning out drawers full of papers and ridding the house of old unneeded paraphernalia… believe my experience. You spent a year with us in Geneva and this opened the doors to the Northern colleagues. I remember with emotion a periacetabular osteotomy in 1994 in Stockholm at your invitation. That was an adventure!...and I left with a beautiful Carl Hirsch diploma. After the operation we had a much need glass of Laphroaig! Our paths have crossed over the years in EFORT, UEMS, EBOT, Davos and orthopaedic meetings all over the world. Thank you for sharing your knowledge, for your positive wisdom and for your skillful diplomatic skills.

Käre Richard,

Wishing you all the best

Jag har haft förmånen att gå i flera av Dina fotspår. Både i SOF, i NOF, i UEMS och vid EBOT examen i Dublin, Paris och Barcelona.

Pierre and all your friends and colleagues in Geneva.

Jag vill tacka för Ditt generösa stöd, Dina alltid goda råd och för Din visdom. Och inte minst för Din diplomatiska förmåga.

TELEGRAM: 2021 12 10

Jag har särskilt två starka minnen från När och Fjärran då våra vägar korsats. Det första var när vi träffades hemma hos Mac Sr på Falks väg när han jubilerade. Mac talade alltid varmt, väl och inspirerande om Dig och hans berättelser om ert samarbete var en stor inspirationskälla för mig. Det andra var när Du, jag och min yngsta dotter Philippa åt middag i Dublin år 2013. På the Merrion. Det var en i högsta grad delikat måltid och vid bordet intill satt Jimmie Carter och dinerade tillsammans med Irlands tidigare president Mary Robinsson. Totalupplevelsen blev en kväll utöver det vanliga.

Richard, utöver att vara en outtömlig källa till kunskap personifierar Du även själva essensen av mästerlig professionalism och skärpa. Och mer därtill, Du personifierar även den perfekta kombinationen av en ortoped och en gentleman.

Richard, du är för oss alla känd i våra kretsar en riktig legend Klok och erfaren som få, vem mer kan din höjd nå?

Inget mer kan va lika fin, som din insats i ortopedin Dessutom du bjudit på charm och stil, helt enkelt vår egen modeprofil!

Heller är det inte usch eller fy, med glänsande skor från Johnston&Murphy Tack för ditt bidrag, tack för din glans! ta vara på livets andra chans!

Bästa hälsningar från SOF:s styrelse genom Birgitta Ekstrand

Till idag har det inkommit tre uppskattande Telegramhälsningar från När och Fjärran som jag har förmånen att delge Dig.

TELEGRAM: 2021 12 10

Mitt innerliga och varma tack.

Alltid tillgivna,

Tack för Dina viktiga insatser för Nordisk Ortopedisk Förening.

Vi önskar Dig allt gott i framtiden.

Li Felländer-Tsai

Varma hälsningar från NOF:s styrelse

Ragnar Jónsson

56 Ortopediskt Magasin 1/2022

POMPES hörna

Det är förjävigt!

Brittish Medical journal visar på interaktionerna mellan biomedicinska aktörer.1 Som valp blev Pompe wined & dined, lyckligtvis preskriberat.

Det är mycket pengar i vården: 11% av BNP i Sverige, i USA 20%.

I

dag har få läkare inköpsfunktioner. Industrin använder därför direktreklam till allmänheten, appar, och influencers, inflytelserika/ framgångsrika läkare.

Men sällan redovisas intressekonflikterna, ofta indirekta, forskningsanslag via stiftelser.

Inget att hymla med: kommersiella företag måste tjäna pengar och kapitalismen är effektiv. Vi hade inte haft Covidvacciner om inte Pfizer & al. fått betalt, och myndigheternas tysta välsignelse att bryta regler. Men miljoner människor har dött av felaktigt ordinerade läkemedel som exempelvis Vioxx, Tramadol och OxyContin – fler än av den illegala knarkhandeln – förskrivna av ”nyttiga idioter”, den sovjetiska säkerhetstjänstens (KGB) term för aningslösa kollaboratörer. Även om försäkringsbolag i USA avslöjat mutor för ortopediska implantat för billioner dollar så är kriminalitet förmodligen ovanligt. Oftare mer en fråga om etik och moral.

Här är myndigheter och professionella föreningar släpphänta att kräva transparens och evidens.

S

tyrningen av universiteten är också politiserats mot kortsiktiga mål, som ger en svagare position mot myndigheter/näringsliv. Det finns en inneboende konflikt mellan universitetens samverkan med industrin och universitetens autonomi, oberoende forskning och objektivt granskande blick.

Det medicinindustriella komplexet. Illustrationen är lånad ur följande: BMJ. 2021 Nov 3;375:e066576. doi: 10.1136/bmj-2021-066576.

En del inom ortopedin går inte att evidensbasera, men vi måste kräva transparens och att intressekonflikter redovisas, såväl finansiella som immateriella. Över hälften av alla publikationer är industrisponsrade1. Här har de svenska myndigheterna en lättsinnig attityd vid bedömning av jäv i det medicinska ekosystemet.

Oaktat etik och moral, är korruption ineffektivt: byggkostnaderna på Sicilien är 15% högre än i norra Italien. Därför har det seriösa näringslivet engagerat sig för en sund konkurrens. Sverige ligger visserligen 4:a i Transparancy

Internationals2 ranking över minst korrupta länder med 85 poäng, att jämföra med Nord Koreas 16.

D

et krävs en aktiv opinionsbildning i etik/moral! Anledningen till att akademiker i allmänhet, och läkare i synnerhet, så sällan blir framgångsrika politiker är ju att vi, alltid vet bäst! Här tolererar Pompe inga motsägelser.

Förövrigt anser Pompe att alla kirurgiska kvalitetsregister bör länkas till www.spor.se, och att operationer bör registeras på samma sätt som läkemedel.

REFERENSER 1. Chimonas S, et al. Mapping conflict of interests: scoping review. BMJ 2021;375. doi: 10.1136/bmj-2021-066576 2. Institutet mot mutor: https://www.institutetmotmutor.se/news/ fortsatt-topplacering-forsverige-i-korruptionsindexmen-det-syns-inga-teckenpa-framsteg/.

Ortopediskt Magasin 1/2022

57

Vinspalten

Champagne!

Drycken kräver knappast någon presentation men en uppdatering på området är i sin ordning eftersom området växer och den tidigare snudd på industrialiserade prestigeprodukten numera utmanas av små odlare vars viner vinner andra anhängare än status-fixerade och vinillitterata stekare på Stureplan. Det har blivit vin av champagne!

F

ör tjugo år sedan hände något. En tyst revolution bland Champagnes ca 19 000 odlare (som tillsammans står för ca 90% av all druvproduktion). Man kände sig inte längre som odlare och med den känslan kom en längtan efter förändring. Den hårt besprutade och automatiserade grödan gav ekonomisk utdelning när skörden såldes till de stora negocianterna (i korthet: uppköpare av druvor) men kopplingen till jordmånen, till hantverket, till vinet – den var som bortblåst.

Terroir-fokus, hantverksmässighet och hela det biodynamiska och ekologiska uppvaknandet utgör grundpelarna i vårt moderna vinintresse och är något som lyst med sin frånvaro i Champagne med endast ett fåtal undantag. Förr om åren fokuserade man huvudsakligen på ”hus-stil” – med selektion och vinifikation skapade man en stil som var typisk för huset och inte för råvarans härkomst. För tjugo år sedan var det mer regel än undantag att de stora husen helt sonika samlade in druvor från hela Champagne och vinifierade allt i enorma volymer där eventuella jordmånsmässiga skillnader helt gick omintet. Idag kan man, precis som i många andra vinodlingsdistrikt i världen, se vingårdsbetecknad champagne även utanför de riktigt stora Grand Cru-gårdarna och där slutprodukten verkligen utmanat iden om vad champagne är och kan vara. Det räcker inte med små bubblor, autolytiska brödtoner och hög syra. Plötsligt framkommer terroir-specifika, subtila skillnader mellan vingårdslägen som tidigare knappt erkänts av champe-

58 Ortopediskt Magasin 1/2022

Konstnär: Marzena Sitnicka.

noisen själva. Idag står odlar-champagne för ca 25 procent av den totala produktionen.

Hand i hand med detta upprorsmakeri väcks nytt liv i områden som tidigare inte ens fått premier cru-status och som därför aldrig har kunnat hävda sig bland de mer namnkunniga Grand Cru-områdena. Aube (också kallat Cotes des Bar) är ett av dessa bortglömda områden som idag väcker stort intresse men som man fnyste åt för tjugo år sedan, ett område som stod för bulken av adresslös utfyllnad, främst pinot noir, men som i sig själv inte hade något existensberättigande.

Området ligger sydost om Troye och har mer gemensamt med Chablis än centrala Champagne jordmånsmässigt – kalkmärgel från Jura-perioden.

Vinerna som kommer från dessa småodlare beskrivs ofta som ”vinösa” vilket antyder att de bättre än andra viner uttrycker härkomst eller terroir.

I Aube idag hittar man flera små tillverkare vars vinflaskor är så svåra att få tag på att inte ens lokalbefolkningen får sitt lystmäte. Till Sverige kommer Vouette & Sorbées årgångschampagne gjord på Pinot Noir med ojämna mellanrum. Namnet på vinet är Fidele. Lyckas du fånga en så har du tur!

Därtill har revolutionen inneburit en ändrad syn på druvorna. Triumviratet består av Chardonnay (bidrar med syra och citrus, elegans och driv), Pinot Noir (som ger struktur och kraft) samt Pinot Meunier (som är en ofta

baktalad druva som enligt somliga endast står för bulk och på sin höjd kan bidra med lite insmickrande frukt). Chardonnay borgar för långlagringsduglighet och är den enda druvan man använder i Blanc de Blancs – en hörnsten inom årgångschampagner som, om de klarar tidens tand, utvecklar så kallade tertiär-toner med längre tids lagring (mer än 10 år). Här kommer näsa och gom stöta på honung och valnöt och till slut, när den når geriatrisk ålder, mer uttalade maderiserade (oxiderade) toner som påminner om sherry – en upplevelse som inte alla uppskattar.

Men kanske är tiden äntligen kommen för Pinot Meunier. Druvan mognar tidigare än övriga två samt är mycket mer frost-tålig. Med tanke på klimatförändringar och oförutsedda väderhändelser, inklusive frost, torde en tålig druva ha framtiden för sig.

Egly Ouriet är en av producenterna som tillverkar utsökt Pinot Meunier till exempel i deras vin Les Vignes de Vrigny som också det är en rar fågel men som dyker upp då och då.

Erik Lind

Specialist, ortopedi Södertälje sjukhus