Pelles säkerhetshörna Ljus ses i horisonten

Svensk sjukvård har de senaste åren i allt ökad omfattning kritiserats för olika sorters problem, vilka de flesta angetts riskera försämra patientsäkerheten. Att det finns problem att lösa är ingen nyhet. Men hur är det med patientsäkerheten – har den försämrats?

Trots alla angivna problem fortsätter svensk sjukvårds resultat att vara bland världens bästa. The Lancet Commission on Global Health´s senaste rapport från 2022 redovisar det så kallade HAQ index (Healthcare Access and Quality index) för 195 länder.1Indexet baseras på drygt 40 indikatorer som alla belyser ett lands förmåga att skapa hälsa för sina invånare, och ger en bra bild av vad ett lands sjukvårdssystem förmår. Sverige uppnår 90,4 av 100 möjliga, och har bara Island (93,1), Schweiz (92,6), Nederländerna (91,1) och Kanada (90,7) före sig. Självklart kan, och ska, siffran förbättras, men i jämförelse med exempelvis Storbritannien (83,3), USA (80,6) och Tyskland (87,0) ligger Sverige bra till.

I Socialstyrelsens årliga rapport framgår att sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet visar en minskning från 59 till 49 personer per 100 000 invånare 2013 – 2021. Andelen som lever 5 år efter en cancerdiagnos har de 10 senaste åren ökat från 54,6% till 62,8%.2

De senaste åren har också gett oss pålitliga data som visar att undvikbara skador sjunker undan. SKR publicerar årligen ett antal rapporter baserade på så kallad markörbaserad journalgranskning. Metoden går ut på att slumpvis utvalda vårdtillfällen, eller för psykiatri vårdepisoder innefattande både öppen och sluten vård, granskas efter markörer för en möjlig skada. Om en markör faller ut granskas journalen i sin helhet, innefattande ett ställningstagande till om skadan var undvikbar, sannolikt undvikbar, sannolikt inte undvikbar eller inte undvikbar.

MJG för somatisk vård 2013–2021 visar på sammantaget sjunkande frekvens undvikbara skador, särskilt inom VRI och skadetypen svikt i vitala funktioner.3 2013 förelåg en undvikbar skada i 8,7% av alla granskade vårdtillfällen, denna siffra var 6,3% 2021. Minskningen från 8,7% till 6,3% kan tyckas beskedlig, men innebär att cirka 30 000 patienter årligen, eller annorlunda uttryckt drygt 80 personer dagligen, inte skadas. Minskningen är särskilt tydlig för vårdrelaterad infektion och svikt i vitala funktioner, områden där stora insatser har gjorts. MJG för psykiatrisk vård visar på en nästan halvering av undvikbara skador från 2017 till 2021.4 Här har man även studerat ett antal kvalitetsbristindikatorer, och förekomsten av dessa har under samma tid sjunkit undan rejält.

Självklart kan det inte bevisas, vare sig vad gäller somatisk vård eller psykiatrisk vård, att de gjorda insatserna är de som har gett resultaten, men slutsatsen stöds dels av det tidsmässiga sambandet, dels av att någon minskning inte ses inom de typer av undvikbara skador där inga eller svaga insatser gjorts.

Antalet anmälningar till Löf (regionernas ömsesidiga försäkringsbolag) har i det närmaste dubblerats sedan 2010, för att under 2022 nå 20 472 anmälningar.5 Detta kan självfallet tolkas att spegla en ökad förekomst av skador. Det finns dock andra tolkningar. Sedan 2015 har antalet anmälningar inte ökat i förhållande till befolkningsmängd eller mängden utförd sjukvård, inte heller antal ersatta skador per vårdkontakt. Andelen skador som ersätts med hög medicinsk invaliditetsgrad minskar.

Ortopedi är fortsatt den specialitet som står för flest anmälningar och den största summan utbetalda ersättningar, men inom flera områden inom ortopedi ses både sjunkande frekvenser ersatta skador, sjunkande grad av invaliditet efter skadan, och sjunkande utbetalningar, alla satta i relation till mängden utförd sjukvård. Exempelvis behöver Löf betala ut mindre pengar idag för ledprotesrelaterad infektion i höft och knä än vad som gjordes 2010, detta trots att antalet operationer ökat från 29 000 operationer år 2010 till 35 900 år 2019. Detta förklaras av färre inträffade infektioner och en lägre grad av invaliditet efter infektionen.

Det finns andra tecken på en ökad patientsäkerhet. Mognaden i det vi arbetar med ökar; fler och fler operationer genomförs där checklistan för säker kirurgi använts, och fler och fler behandlingar och operationer genomförs där risker för negativa utfall både har identifierats och reducerats.

Sammantaget finns flera skäl att glädja sig över utvecklingen avseende undvikbara skador. Finns då inga moln vid horisonten? Jo, självklart. Om sjukvård inte fortsatt lyckas rekrytera och behålla rätt sorts personer spelar inga vårdprogram eller checklistor någon roll. Om patienter inte kan komma till sjukvård när den behövs spelar kvaliteten ingen större roll. Men det finns en annan risk – om vi faktiskt blir så dåliga i svensk sjukvård som vi säger att vi är, då finns skäl att på allvar undersöka möjligheten att emigrera …

Referenser

1. The Lancet Commission on Global Health 2022. Lancet Glob Health 2022; 10: e1715–43 Published Online October 6, 2022 https://doi.org/10.1016/ S2214-109X(22)00429-6

2. Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård. Lägesrapport 2023. Socialstyrelsen 2023. ISBN 978-917555-602-4. Artikelnummer 2023-38446. https://www.socialstyrelsen.se/ globalassets/sharepoint-dokument/ artikelkatalog/ovrigt/2023-3-8446.pdf

3. SKR. Skador i somatisk vård 2013 – 2021 på nationell nivå. https://skr. se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/ publikationer/skadorisomatiskvard20132021nationellniva.68672.html

4. SKR. Skador inom psykiatrisk vård 2021. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/skadorinompsykiatriskvard2021.68670.html

5. Löf. Skadestatistik från Löf 2022. https://lof.se/filer/Skadestatistik-franLof-2022-Hela-Sverige.pdf

Pelle Gustafson Docent, Chefläkare Löf, Stockholm