KÄRA VÄNNER!
Sr Veronica OP, medarbetare på Berget.
Sr Veronica har undervisat många volontärer genom åren.
S
om många av er vet fyllde jag 80 år ifjol och nu blir det dags för mig att flytta tillbaka till mitt hemland. Det tycker mina överordnade och nu tycker jag det själv. Jag måste erkänna att det tog lite tid för mig att acceptera detta och gå in i en lydnad, men nu är det så, jag håller på att lämna Berget. Nu under dessa coronatider kommer vi inte att kunna säga adjö till varandra, men jag bär er i mitt hjärta och i min bön. Jag känner sorg men framför allt en stor tacksamhet för den tid som har varit här, den har varit rik och välsignad. Berget är en benådad och välsignad plats där folk kan möta Gud och sig själva,
burna av det liv som levs här och av kommunitetens bön och omsorg. Det är för mig en lång historia som tar slut och jag vill gärna berätta lite om början, inte S:t Davidsgårdens början, men hur det blev när vi, Dominikansystrarna, kom hit. Jag är den sista som kan göra det, när mina älskade medsystrar lämnat det jordiska livet. VI ANLÄNDE TILL BERGET i september 1983. Vi var en liten kommunitet som efter många år i Karlstad behövde förnyelse och ny inspiration. Per Mases å sin sida önskade en dominikansk närvaro på Berget och hade några
Unum 4
