3 minute read

Relationer och rörlighet

söndagsgudstjänsterna.106 Det är också i smågrupperna som man, ofta relativt snabbt, bygger nära relationer till de andra deltagarna. Ser man till innehållet består smågruppsmötena av sång, bön, vittnesbörd och bibelläsning. Stor vikt läggs dock vid ventilering av deltagarnas privatliv, vilket är själva grundvillkoret för denna typ av relationskultivering.

Varje grupp leds av en församlingsmedlem och det är upp till denna att skapa en tillitsfull atmosfär där deltagarna känner att de kan öppna sig för varandra och kommunicera, dock utan att skapa slitningar inom gruppen. Rent praktiskt består detta moment av individuellt berättande av en av deltagarna och inkännande lyssnande från de andra. Berättandet följs sedan av goda råd och bön.

Svårigheter på jobbet, i privata relationer (med icke-medlemmar), hälsoproblem, ekonomiska svårigheter var under mitt fältarbete vanliga ämnen som togs upp. Mötena omfattar också måltider, och att äta tillsammans blir här ett sätt för deltagarna att umgås och lära känna varandra under mer informella former. Relationsbyggandet involverar också fysisk beröring; det är vanligt att man utbyter kramar, och många böner involverar moment som handpåläggning och omfamningar.107

Relationer och rörlighet

Det är möjligt att förstå den ökade betoningen av relationer i ljuset av modernitetens urholkning av traditionella livsmönster och relationsformer.108 Flera forskare som studerat global pentekostalism menar att religionsformen hjälper människor att hantera modernitetens negativa sidor, genom att integrera “rotlösa” personer i nya sociala sammanhang.109 Analysen är tänkvärd.

Det faktum att en stor del av medlemmarna i Stockholms pentekostala grupper har flyttat till området i vuxen ålder, antingen från andra delar av Sverige eller också från utlandet, och därmed saknat (men fått) socialt sammanhang stödjer en sådan tolkning. Många, i synnerhet medlemmar med frikyrklig bakgrund, uppskattade att de snabbt hade kunnat introduceras till församlingslivet och hitta nya vänner. En man i United Stockholm berättade till exempel att han som nyinflyttad, tack vara kyrkan, knutit

106 De har även en viktig roll för mission. 107 Moberg (2013). 108 Beck (1992) och Giddens (2003). 109 Cox (2001), Marshall (2009) och Robbins (2011).

47

betydligt fler kontakter än sina sekulära, inflyttade kollegor.

Det finns dock skäl att inte okritiskt acceptera en renodlad “integrationsteori”. Även om det finns integrerande drag finns det anledning att anta att de pentekostala grupperna också bidrar till ökad mobilitet. Jag har på annat håll beskrivit rörligheten i Stockholms pentekostala miljö, där många byter församling, besöker olika kyrkor eller är medlemmar i olika organisationer samtidigt. I New Life Church var det också vanligt att träffa personer som vistades tillfälligt (ofta på grund av jobb eller studier) i länet.110

En anledning att det är möjligt att byta församling på detta sätt är förstås att de flesta tillhandahåller sammanhang (ofta husgrupperna) där relationer snabbt kan odlas, vilket innebär att man lätt kan lämna en grupp för att ansluta sig till en annan — antingen i Stockholm eller i en annan del av världen. Min poäng här är att rörlighet och relationsbyggande utgör två sidor av samma mynt; medan ökad rörlighet urholkar traditionella relationsmönster skapas också nya relationsmönster och umgängesformer som både är anpassade till global rörlighet och som ytterligare ger bränsle åt denna.

Integrationsteorin kommer dock till korta när det gäller att förklara varför relationsbetoningen slagit igenom under de senaste femton åren. En trend som noterats av flera sociologer är den ökade vikt som kommit att läggas vid individen inre liv och relationer till andra. Frank Furedi och Eva Illouz menar att (i synnerhet väst-) världen idag genomgår en terapeutiseringsprocess där ventilerande av känslor och relationer, både offentligt och i terapisoffan, blivit allt viktigare. Detta kan bland annat ses i tv-program som Oprah eller Doktor Phil och i den uppsjö av självhjälpsböcker som finns i handeln.111

Det finns anledning att se relationskurser, predikningar på temat och den centrala roll ventilering av privatlivet har i den pentekostala miljön i ljuset av denna trend. Något som inte heller bör glömmas i sammanhanget är den pentekostala missionsivern som motiveras teologiskt och som säkert ytterligare förstärks av viljan att vända nedgången i medlemstal i frikyrkorna.

En fråga som ofta återkom vid mina gudstjänstbesök var just hur man ska göra sitt budskap attraktivt för samtida Stockholmare. Många ledare och medlemmar betonade att de måste erbjuda dem något man inte kan köpa för pengar, som kärleksfulla relationer. Min poäng är inte att dagens

110 Moberg (2013). 111 Furedi (2004) och Illouz (2008).

48

This article is from: