NJT #2-2022

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2022 • ÅRGÅNG 148

”De gode ideene finnes ikke alltid i mitt hode. De finnes ofte ute i organisa­ sjonen, hos dem som møter kundene.”

Rikke Lind, administrerende direktør, SJ Norge

Ny modell ska säkra banprojekt i Danmark DANMARK: Huvudbangård i förvandling

SVERIGE: Så ska nya Centralstaden se ut

NORGE: Trafik Oslo–Stockholm utreds

FINLAND: VR Group köper Arriva Sverige

Slänttrappa

I en slänttrappa från Vytab garanteras enkel och säker åtkomst vid banarbete. Varmförzinkad, halksäker och i princip helt underhållsfri.

Gör du en offertförfrågan före 22 maj får du dessutom en riktigt tuff, tuff affisch att hänga på kontoret! * Affischen skickas ut i början av juni

vytab.se/jarnvag

LEDARE

NJT Dags att återerövra fysiska mötet Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2022 • ÅRGÅNG 148

E

fter två års pandemirestriktioner såg jag ­ljuset i tunneln, möjligheten att åter få träffa NJS-kollegor och prata om den nordiska järnvägsbranschens utveckling. Då dyker andra mörka moln upp på världshimlen som både b­ erör och påverkar mig starkt. Med dagens förutsättningar för spridning av information ser jag bilder på tv och i andra medier som jag inte trodde var möjliga i ett modernt och civiliserat samhälle.

När hela städer läggs i ruiner kan vår lilla bubbla i världen, den nordiska järnvägsbranschen, tyckas trivial i sammanhanget. Men den visar också vikten av internationellt samarbete, omvärldsbevakning och nätverkande för att påverka utvecklingen mot en bättre och hållbarare värld.

Inom NJS har vi under pandemin lyckats hålla­

i och hålla ut, och funnit nya former för att bidra­ till ändamålet med NJS verksamhet: att stärka­ medlemmarnas fackkompetens genom seminarier, studiebesök och annan kunskapsspridning. Av förklarliga skäl har det inte blivit så mycket bevänt med studiebesök och seminarier där vi kunnat träffas fysiskt, men NJS har ändå hållit verksam­ heten i gång genom att nyttja modern informationsteknik. Digitala seminarier har dessutom den fördelen att alla medlemmar kan delta oavsett i vilket land man bor och verkar i. Därför tror jag att de digitala seminarierna har kommit för att stanna, men de kan inte helt ersätta det fysiska

mötet. Det fysiska mötet är viktigt, inte minst för att utveckla våra nätverk. Men nätverkande räcker oftast inte som argument för att avsätta tid för resa och att delta i en konferens. Det måste också vara ett intressant program.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Aika palata jälleen fyysiseen kokoukseen

K

ahden vuoden pandemiarajoitusten ­jälkeen näin valoa tunnelissa, mahdollisuuden jälleen tavata NJS-kollegoja ja puhua pohjoismaisen rautatiealan kehityksestä.

Kuitenkin nousevat maailman ylle toiset tummat pilvet, jotka koskettavat ja vaikuttavat minuun vahvasti.

Tämän päivän informaation levityksen k­ autta näen TV:ssä ja muissa tiedotusvälineissä kuvia, joiden en uskonut olevan mahdollisia nykyaikai­ sessa ja sivistyneessä yhteiskunnassa. Kun kokonaiset kaupungit pannaan raunioiksi, niin meidän ­pieni kupla maailmassa, pohjoismainen r­ autatieala tuntuu triviaalilta tässä yhteydessä, mutta osoittaa myös kansainvälisen yhteistyön, ulkomaailman seuraamisen ja verkostoitumisen vaikuttavan ­kehitykseen kohti parempaa ja kestävämpää maailmaa.

NJS:n toiminnassa olemme pandemian aika-

na onnistuneet sopeutumaan tilanteeseen ja löytäneet uusia toimintamuotoja, jotka auttavat saavuttamaan NJS:n tavoitteen ” Vahvistaa jäsenten ammatillista osaamista seminaarien, opintokäyntien ja tiedonvälityksen avulla.” Selkeistä syistä opintokäyntejä ja seminaareja, joissa olemme voineet tavata, ei ole ollut monia. NJS on silti pitänyt toimintaa käynnissä hyödyntämällä

nykyaikaista tietotekniikkaa. Digitaalisilla seminaareilla eli webinaareilla on sitä paitsi etuna, että kaikki jäsenet voivat osallistua riippumatta siitä, missä m ­ aassa asuvat ja vaoikuttavat. Siksi uskonkin, että webinaarit ovat tulleet jäädäkseen, mutta ne eivät ­kokonaan korvaa fyysisiä tilaisuuksia. Fyysiset kokoukset ovat tärkeitä, eivät vähiten siksi, että ne kehittävät verkostoamme. Mutta ­verkostoituminen ei riitä usein perusteeksi lähteä matkaan ja osallistua konferenssiin, vaan ohjelman täytyy olla myös kiinnostava.

Viimeisin konferenssi, jonka NJS järjesti, oli 9.

maaliskuuta 2020 Kastrupissa. Pian on kuitenkin käsillä aika uudelle tapahtumalle, jossa voimme tavata, nimittäin NJS:n yleiskokous 14. - 15. toukokuuta Göteborgissa. Yleiskokous, joka pidetään joka neljäs vuosi, ei ole mikään ” Tusina­ konferenssi”. Se täyttää kaikki fyysisen kokouksen kriteerit eli mielenkiintoisen ohjelman ja edellytykset verkostoitumiseen. Siksi odotan innolla, että saan tavata useita NJS-kollegoja yleiskokouksessa. Sillä eihän ole niin, että olemme tulleet niin mukavuudenhaluisiksi, että seuraamme NJSaktiviteetteja Teamsin kautta kotona sohvalla ruudun ääressä.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

Rikke Lind, administrerende direktør, SJ Norge

Ny modell ska säkra banprojekt i Danmark

Den senaste konferensen som NJS genom-

förde var den 9 mars 2020 på Kastrup. Nu är det snart dags för ett nytt arrangemang där vi får möjlighet att träffas, nämligen NJS generalförsamling den 13–14 maj i Göteborg. Generalförsamlingen, som äger rum vart fjärde år, är ingen ”dussinkonferens”. Den uppfyller alla kriterier för det fysiska mötet med intressant innehåll och förutsättningar­för nätverkande. Därför ser jag ser fram emot att få träffa många NJS-kollegor på generalförsamlingen.

För det är väl inte så att vi blivit b­ ekväma och bortskämda av att kunna följa NJSaktiviteter via Teams hemma i tv-soffan?

”De gode ideene finnes ikke alltid i mitt hode. De finnes ofte ute i organisa­ sjonen, hos dem som møter kundene.”

DANMARK: Huvudbangård i förvandling

SVERIGE: Så ska nya Centralstaden se ut

NORGE: Trafik Oslo–Stockholm utreds

FINLAND: VR Group köper Arriva Sverige

En väl underhållen bana är central för en fungerande tågtrafik. Här dubbelspåret mellan Ringsted och Fehmarn.

FOTO: BANEDANMARK

NJT NR 2 2022 I förra numret av NJT skrev vi om Helsingfors central­station och dess historia. Nu har ­turen gått till Köpenhamns huvudbangård som ritades av DSB:s över­arkitekt Henrich Wenck i ­nationalromantisk stil. Huvudbangården, som invigdes 1911, står nu inför en stor omdaning. Det gör även Stockholms central­station.

Nyligen presenterades det vinnande arkitekförslaget över hur centralstadsområdet med överdäckat spårområde är tänkt att se ut.

Trevlig läsning!

INNEHÅLL

Ledare: Dags att återerövra fysiska mötet 3 Danmark: På forkant med

udfordringerne

4–5

Finland: Banprojekt ett lyft för hela Åboregionen 6–7 Sverige: Vinnande förslaget till nya Centralstaden 8–9 Krönikan: Sporarbejder – en 9 udfordring for kunderne Danmark: Hovedbanegård­

i forvandling

18–19

Finland: VR firar 160 år

19

Porträttet: ”Jeg drømte om

å bli damen med trillevogn”

20–21

NJS: Dags för NJS general-

församling

NJT NR 2 2022

22 3

DANMARK

På forkant med udfordringerne Med en ny model for anlægsprojekterne vil Banedanmark undgå ompro­ jektering og unødige claims fra entreprenørerne. Store jernbane­projekter har en iboende risiko for både at blive forsinkede og dyrere end planlagt.

For at sikre, at alle projekter bliver afleveret til rette tid, pris og kvalitet har Bane­danmarks ­anlægsdivision derfor indført en ny projektmodel.

Der er en historisk høj aktivitet på den danske­ jernbane i disse år, og den nye projekt­model sikrer – blandt andet sammen med en ny ­organisering af anlægsdivisionen – at Banedanmark bliver bedre til at udføre de helt store jernbaneprojekter.

Den nye projektmodel indeholder blandt andet en standardisering af processerne i projekterne. Ved at gøre det og ved hele tiden at lære af de fejl og afvigelser, der er i et projekt, sikrer Banedanmark, at hele projektprocessen bliver mere smidig, og at risikoen for forsink­elser dermed minimeres.

– Vi skal i vores projekter være på forkant med udfordringerne i et sporprojekt. Det inde­ bærer blandt andet, at en lang række under­ søgelser kommer til at ligge meget tidligt i projekterne, så vi undgår overraskelser. Samtidig skal vi væk fra de restarbejder, der ofte præger jernbaneprojekter efter ibrug­ tagningen, ligesom vi skal have så meget styr på vores projekter, at der ikke skal være grundlag for claims fra entreprenørernes side, som følge af Banedanmarks forhold, siger Kristian Fevejle, projektdirektør i Banedanmark.

Et sporprojekt kræver god forberedelse.

Bane­­danmarks nye projektmodel betyder, at der går fire et halvt år, fra projektets begynd­else og til første spærring.

Den nye projektmodellen kan benyttes til alle store sporfornyelseprojekter.

FOTO: BANEDANMARK

4

NJT NR 2 2022

Der er fire hovedfaser i et projekt samt tre side­ løbende faser. Hovedfaserne dækker al arbej­det frem til første spærring, som kræver en ibrugtagningstilladelse.

Inden projektlederen, entreprenøren og øvrige­involverede kan gå i gang med detailprojekteringen, er der fire faser, projektet skal igennem: n Afgrænsning af omfang. n Valg af scenarie. n Faglig godkendelse af sporgeometri. n Fuld løsning for alle fag.

For hver fase, der afsluttes, er der en ”gate”, hvor en række betingelser skal være opfyldt, inden projektet kan fortsætte, og dermed undgår man tilbageløb og dertilhørende forsinkelser. ”Kritiske vej”

Der vil hele vejen være fokus på projektets ”kritiske vej”, der styrer den beregnede slut­dato for projektet. Hvis en opgave på den kritiske vej er forsinket, bliver hele projektet forsinket, og derfor holdes der hele tiden ­fokus, at afvigelser spottes tidligt, og eventuelle risici mindskes mest muligt.

De leverancer, der hører til et stort spor­ projekt bliver desuden løbende kvalitetssikret, så leverancerne ikke bare ankommer til rette tid, men også i rette kvalitet. Det gælder både de ­fysiske elementer – eksempelvis skinner, sveller og ballast – og arbejdsplaner, tilladelser med mere.

For at minimere risici og begrænse forsink­ elsernes indflydelse på et projekt, følges projekterne også tæt. På to ugentlige tavlemøder bliver der sat fokus på de enkelte risici og på, hvordan man undgår, at forsinkelser spreder sig, så projektet ikke når de milepæle, det skal. Alle aktioner angives med deadline og ansvarlige.

Sådan reduceres forsinkelser

Er der behov for at indhente tabt tid, er der i første omgang indlagt buffertid i hver fase og ­efterfølgende er der en plan for parallel ud­ førelse af aktiviteter som ellers skulle have ­været udført efter hinanden. Disse overlap overvåger projektet nøje, og der skal ske en vurdering af eventuelle risici i forbindelse med overlap.

En anden måde at indhente tabt tid er ved at reducere varigheden af de enkelte opgaver.

Også det kræver en vurdering af risikoen for, at opgaven ikke kan løses inden for den fastlagte tid, ligesom projektet arbejder med, hvordan man kan begrænse risikoen for en forsinkelse – og rette op på forsinkelser, når de forekommer.

Projektmodellen er ensartet og skalerbar og

”Vi skal i vores projekter­ være på forkant med udfordringerne i et sporprojekt. Det inde­ bærer blandt andet, at en lang række under­ søgelser kommer til at ligge meget tidligt i ­projekterne, så vi ­undgår overraskelser.”

Kristian Fevejle, projekt­direktør, Banedanmark

Ny projektmodel og ny organsiering af anlægsdivisionen skal sikre rett pris og kvalitet. kan derfor benyttes til alle de store sporfor­ nyelsesprojekter. Den enkelte projektleder kan ­visuelt se projektplanen og samtidig se, hvordan en eller flere hændelser påvirker den samlede tidsplan og risikobilledet for det samlede projekt. Det bliver dermed tydeligere, hvilke aktioner der skal drøftes på tavlemøder og eventuelt ­eskaleres op igennem ledelseslagene.

Det at have samme model på tværs af projekterne, gør det muligt at overføre viden fra det ene til det andet uden væsentlige transaktionsomkostninger.

De første projekter er allerede lagt i projektmodellen, og Banedanmark har høstet de første erfaringer med, hvordan projekter og projekt­model spiller sammen i de første faser af ­modellen.

– Det er tydeligt, at hvis vi skal lykkes med

vores mission om at skabe en projektfabrik, skal problemer og udfordringer drøftes i god tid, og dialogen omkring projektplanerne skal være respektfuld, åben og modig i forhold til de reelle­udfordringer, siger Kristian Fevejle.

Ny sektion i Banedanmark

For at implementere den nye projektmodel bliver alle de store sporfornyelsesprojekter i Banedanmark samlet i en ny sektion.

Det drejer sig blandt andet om sporprojekterne i Ringsted–Femern Banen, forenklingen af sporene på Københavns Hovedbanegård, den kommende udfletning ved Ringsted station og den nye bane mellem Aarhus og Silkeborg via Galten.

FOTO: BANEDANMARK

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Suurilla rautatieprojekteilla on luontainen riski, että ne viivästyvät ja ovat kalliimpia kuin oli ­suunniteltu. Varmistaakseen, että kaikki p­ rojektit toimitetaan ajoissa hinnaltaan ja laadultaan, on Banedanmarkin rakennusosasto sen tähden ­ottanut käyttöön uuden projektimallin, mikä tarkoittaa, että Banedanmark välttää uudelleensuunnittelua ja tarpeettomia urakoitsijan vaatimuksia.

SØREN PETER FIIRGAARD Banedanmark

NJT NR 2 2022

5

FINLAND

Banprojekt ett lyft för hela Banprojektet Kuppis–Åbo omfattar planering och genomförande av dub­ belspåret mellan bangårdarna i Kuppis ochi Åbo, samt planering och ­genomförande av förbättringsarbeten i Åbo stationsbangård och Åbo godsbangård. Genom projektet förbättras förutsättningarna för tågtrafiken i Åboregionen och markanvändningen i centrumområdet effektiviseras.

Förbättringsarbetena för spårförbindelserna, bangårdarna och järnvägsstationerna möjliggör utveckling av en snabb tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Projektet möjliggör också byggande av Åbo bangårdsprojekt i Åbo järnvägsstations omgivning. Under åren 2022–2024 byggs ett nytt elektrifierat dubbelspår mellan Kuppis och Åbo, bangården i Åbo moderniseras och tre nya plattformar byggs för persontrafik.

Första fasen

I den första fasen kommer arbeten att utföras på bangården på Logomo-sidan och på ­banan i riktning mot Toijala på sträckan mellan Aningais­bron och Konsa plankorsning mellan stadsdelarna Raunistula och Lontis. Arbetet startade 15 mars och medför förändringar i trafik­arrangemangen i Raunistula-området. I maj kommer en del av tågturerna också att helt ­eller delvis ersättas med bussar.

I byggarbetena under den första fasen förbättras banans geometri i riktning mot Toijala­ och placeringen ändras. Därigenom säkerställs att tunga tåg klarar stigningen i riktning mot Toijala när backen görs mindre brant. Även ­banans under- och överbyggnader samt säkerhetsutrustningarna moderniseras.

– Arbetena kommer att orsaka förändringar­ i trafikarrangemangen i Raunistula-området

och även den tunga arbetsplatstrafiken i området ökar. På hela projektets vägnar vill jag redan i förväg tacka de boende i området samt vägoch bananvändare för deras tålamod när bygg­ arbetena tar fart, säger Erkki Mäkelä, projektledare hos Trafikledsverket.

Påverkan under mars och juli

På Virusmäkivägen repareras bland annat en stödmur och en vattenledning flyttas. Virus­ mäkivägen kommer att vara avstängd på sträckan mellan Raunistula-avfarten och Virusmäkivägen 4, till 31 juli 2022. Körning till tomterna vid Urpovägen sker via Terrängvägen.

På Helsingforsgatan förnyas ett dagvattenavlopp under gatan. Som en följd av detta är tidvis endast ett körfält öppet utanför rusningstid fram till 6 maj. Dessutom är hastighetsbegränsningen 30 km/h på grävplatsen vid körbroarna.

Arbetsplatsen på Helsingforsgatan kan också passeras via Klädesfabriksgatan till Tomasbron.

På Airikkigatan stängdes delen i riktning mot tågbanan mellan Alfågelgatan och Mås­gatan den 1 april. Varaktigheten för arrangemanget preciseras senare.

Arbetsplatstrafiken ökar, särskilt på Tammerforsvägen, Raunistula Parkväg och Raunistulavägen.

Påverkan på bangården i Åbo

Billastningsrampen på bangården i Åbo flyttas 21–22 maj från Bangårdsgatusidan till Rep­slagargrändsidan. En tillfällig passagerarplattform på Logomo-sidan tas i bruk 22 maj.

Körning till billastningen sker via Vagngatan.

Billastningsfunktionerna och den tillfälliga ­passagerarplattformen kommer att vara i bruk fram till juni 2023.

På framsidan mot Logomo görs trafikarrange­ mangen åskådligare i samband med byggandet av de tillfälliga arrangemangen, med synliga

Arbetsplatstrafik Tillfällig billastningsramp, körning via Vagngatan fr o m 22/5 2022 Delar av Virusmäkivägen avstängda fr o m 15/3 2022 Enfiligt på Helsingforsgatan 1/4–6/5 2022 Airikkigatan delvis avstängd fr o m 1/4 2022

skyltar, vägmärken och målade körfältsmarkeringar.

Banarbetena på Åbo järnvägsstations sida påbörjas 22 maj när de tillfälliga arrangemangen på Logomo-sidan har tagits i bruk. Arbetena på järnvägsstationssidan börjar med förberedande arbeten och rivning av de befintliga spåren, då plattformarna 2 och 3 tas ur bruk. Med början 15 augusti utvidgas arbetsområdet till att även omfatta rivningarna av plattformarna 4, 5 och 6. Billastningen återställs och de nya plattformarna 1 och 2 tas i bruk på järnvägsstations­ sidan i juni 2023.

Bantrafikavbrottet 7–8 maj påverkar tågförbindelserna mellan Helsingfors och Åbo på så sätt att Kuppis blir slutstation för tågen. Från

FAKTA Mål med projektet: n Att genom dubbelspåret förbättra och öka spårtrafikens kapacitet i projektområdet samt hela Kustbanan. n Att öka tillgängligheten och säker­ heten vid Åbo järnvägsstations plattforms­område. n Att förbättra markanvändningen i Åbo centrum. n Att möjliggöra genom­förandet av en snabb tågförbindelse mellan Helsing­ fors och Åbo. Övrigt

n Kostnader: 67,5

miljoner euro.

n Projektansvariga: Trafikledsverket

Banprojektet Kuppis–Åbo, trafikarrangemang under pågående arbeten, mars–juli 2022.

ILLUSTRATION: TRAFIKLEDSVERKET

6

NJT NR 2 2022

Åbo stad. n Partner: Rejlers Finland.

och

Åboregionen Högre kvalitet och starkare svetsfogar

Kuppis anordnas en bussförbindelse till Åbo station och till Åbo hamn, och ersättnings­ förbindelser gäller även i riktningen Åbo–Helsingfors. Under perioden 7–12 maj ersätts ­tågen mellan Åbo och Tammerfors med bussar.

Ersättningsförbindelser gäller även för riktningen Tammerfors–Åbo.

Ett pendolinotåg passerar järnvägsbron i Åbo.

Inställda biltågsturer

På grund av banprojektet Tammerfors–Seinä­ joki har också biltågsturerna inställts under veckosluten i maj och juni. Närmare information om ersättande trafikförbindelser eller inställda biltågsturer finns på VR:s webbplats och i tidtabellssökningen.

Arbetena mellan Kuppis och Åbo påbörjas i augusti, under byggarbetena stoppas tåg­tra­fiken i Kuppis För byggandet av ett dubbelspår, det vill säga ett andra spår över Aura ån, byggs en ny, bredare bro som rymmer två spår. För trafik- och byggsäkerhetens skull stoppas tågtrafiken på sträckan Helsingfors–Åbo på Kuppis station under tiden som bron byggs, med början 15 augusti 2022. Trafikavbrottet varar i uppskattningsvis två år. Rutten Åbo–Tammerfors påverkas inte av trafikavbrottet, utan tågen trafikerar rutten på normalt sätt även under byggarbetena.

Under avbrottet genomförs fortsättningsförbindelser till stadens centrum samt till hamnen med annan kollektivtrafik. Fortsättningsförbindelser och anslutningsparkeringsarrangemang håller på att planeras i samarbete med VR, Åbo stad och Föli (Åbo regiontrafik). När planerna­ har blivit klara, informeras det närmare om trafikavbrottet och de med detta förknippade ­arrangemangen.

ARJA AALTO Källa: Trafikledsverket

Åbo Helsingfors

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Ratahanke Kupittaa– Turku käsittää kaksoisraiteen suunnittelun ja toteutuksen Kupittaan ja Turun ratapihojen välillä, sekä perusparannuksen suunnittelun ja toteutuksen Turun henkilö- ja ­tavararatapihoilla. ­Hanke parantaa junaliikenteen edellytyksiä Turun seudulla ja m ­ aankäyttö keskusta-­alueella ­tehostuu.

Många fördelar med mobil brännsvetsning Mobil brännsvetsning är den mest effektiva svetsmetoden ute i fält. Du får högre kvalitet, starkare svetsfog och en snabbare svetsprocess.

Den helautomatiska svetsprocessen är dessutom bättre för medarbetarnas hälsa och miljön.

LÄS MER vossloh.com

NJT NR 2 2022

7

SVERIGE

Vinnande förslaget till nya I mitten av januari presenterades det vinnande förslaget till utvecklingen av Centralstaden i Stockholm. Projektet, som innebär en överdäckning av spårområdet och en fördubblad resenärs­ kapacitet på Sveriges mest centrala plats, tar nu ett viktigt steg mot kommande plansamråd planerat till 2023.

Jernhusen har under 2021 lett ett ­parallellt arkitektuppdrag för utveck­ lingen centralstationsområdet i nära samverkan med Stockholms stad och Trafikverket.

Projektet Centralstaden, som omfattar Stockholms Centralstation och centralstations­ område, innebär en kombinerad infrastruktur- och stadsutvecklingssatsning. Sveriges tågresande står inför en stor prövning där Trafik­ verkets prognoser visar på branta ökningar­ av tågresande inom en överskådlig framtid. ­Dagens station och spårområde inte räcker till där Stockholm riskerar att bli en flaskhals för hela landets tågtrafik.

– Jernhusens uppdrag är att utveckla trygga, hållbara miljöer över hela landet som gör det kollektiva och hållbara resandet mer attraktivt. För att Stockholms Central ska förbli en sådan plats, och för att vi ska kunna möta den kraftiga ökningen av Sveriges tågresande, behöver central­stationsområdet växa, säger Kerstin Gillsbro, vd Jernhusen.

Vinnande arkitektförslag

Det vinnande arkitektförslaget är framtaget av Foster + Partners, Marge arkitekter, Land arkitektur, Thornton Tomasetti, Ramboll, Wenanders och Tam Group.

Huvudarkitekt är Londonbaserade Foster + Partners tillsammans med svenska Marge Arkitekter. De tror att de blandade erfarenheterna i teamet har utgjort en av de viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet.

– Det här är ett historiskt uppdrag. Vi är oerhört hedrade över förtroendet att få arbeta vidare­med vårt förslag. Stockholm är en unik stad med historiska stadssilhuetter, och vi tror att vårt förslag kan skapa en meningsfull sammankoppling mellan staden och centralstations­ området, samtidigt som det skapar levande, ­gröna stadsrum där människor kan mötas och ett centralt fokus för hållbart resande i hjärtat av Stockholm, säger Angus Campbell, arkitekt på Foster + Partners.

Central plats

Centralstationen i Stockholm är Sveriges mest centrala plats, över 230 000 resenärer passerar dagligen. En omvandling av både stationsbyggnaden och spårområdet, som däckas över och får nya kvarter i harmoni med gamla Klara­ kvarteren, blir också nyckeln till att lösa en ­infrastrukturell utmaning.

– I dag börjar eller slutar åtta av tio av landets 8

NJT NR 2 2022

”För att vi ska kunna möta den kraftiga ökningen av Sveriges tågresande behöver centralstations­området växa.”

Kerstin Gillsbro, vd Jernhusen

FOTO: CARL HJELTE

alla tågresor i Stockholm. 2045 förväntas tåg­ resandet ha ökat med över 50 procent. G ­ enom att utveckla hela centralstationsområdet ­möter vi behovet av en utvecklad infrastruktur vid Sveriges största mobilitetsnav och mest centrala plats, säger Daniel Markström, region­chef projektutveckling Stockholm på Jernhusen.

Del av detaljplanearbetet

Utvecklingsarbetet som pågått sedan 2017 har drivits i nära samverkan med Stockholms stad och Trafikverket. Det utvalda förslaget arbetas vidare som en del av detaljplanearbetet och markerar ett viktigt steg mot det kommande plansamråd, planerat till 2023.

– Utvecklingen av centralstationen stärker hela regionens attraktionskraft och öppnar upp för tillskapandet av tiotusentals jobb. Förslaget ger också en unik möjlighet att läka ett sår mitt i Stockholms hjärta genom nya attraktiva gatu­rum och återskapandet av flöden i stads­ nätet från gamla Klara. Det betyder mycket för Stockholm. Vi ser nu fram emot att följa processen mot plansamråd, säger Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd, Stockholms stad.

Enligt Trafikverkets prognoser kommer tågresandet ha ökat med mer än 50 procent till

­ ­

DANMARK

Centralstaden

Sporarbejder – en udfordring for kunderne

E

t klassisk dilemma i jernbanesektoren er planlægning af sporarbejder (banarbeten). Både vedligehold, mindre ombygninger og de helt store udbygninger. På den ene side skal det gennemføres så hurtigt og billigt som muligt, på den ­anden side skal kunderne kunne rejse og transportere gods samtidig med at jernbanen forbedres. I de senere år er såkaldte ­totalspærringer blevet mere almindelige i Danmark, hvor en strækning spærres totalt for trafik i en uge, en måned eller helt op til seks måneder. Den seneste lange spærring skete i forbindelsen med udbygning af landanlæggene til Femern forbind­ elsen.

Det danske jernbanenet har kun få muligheder for at køre ad en alternativ rute, så især for godstrafikken er længere­ varende totalspærringer en udfordring. Det gælder især den ­internationale godstrafik til og fra Sverige og Norge, hvor der i dag kun findes en rute gennem ­Danmark. Når Femern forbindelsen åbner opstår der to ruter gennem Danmark, som vil underlette planlægning af sporarbejder.

F 2045. Redan innan 2030 är det fullt på spåren under rusningstimmarna.

– Stockholms Central har stora behov av upprustning, både för att klara ett ökat resande och för att skapa en bättre resenärsmiljö och Trafikverket är positiva till att vara med i denna utveckling. Stockholms Central är landets viktigaste knutpunkt och utgör grunden för såväl regionens kommunikationer som för hela S­ veriges järnvägsnät, säger Helena Sundberg, regional direktör på Trafikverket.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Tammikuun puolessavälissä esiteltiin voittanut ehdotus Tukholman keskustan (Centralstaden) kehittämiseksi, tekijöinä Foster + Partners, Marge Arkitekter, Land Arkitektur, Thornton Tomasetti, Ramboll, Wenanders ja TAM Groupi. Hanke, joka sisältää raidealueen kattamisen ja matkustajakapasiteetin kaksinkertaistamisen Ruotsin keskeisimmällä paikalla, ottaa nyt tärkeän askeleen kohti tulevia vuodelle 2023 suunniteltuja neuvotteluja. Vuonna 2021 Jernhusen on johtanut rinnakkaista arkkitehtuuritoimeksiantoa Centralstation-alueen kehittämiseksi tiiviissä yhteistyössä Tukholman kaupungin ja Trafikverket ´in kanssa.

Utvecklingen av Centralstaden innebär en överdäckning av Stockholms ­Cen­tral. Det vinnande förslaget är ett samarbete mellan flera arkitekt­kontor.

ILLUSTRATION: FOSTER + PARTNER

or de rejsende i Danmark er begrebet ”togbus” blevet KRÖNIKA kendt overalt og særlig sommeren 2021 foregik der mange, samtidige sporarbejder på hoved- Helena Kysterbanenettet. Det har påvirket pas- Hansen sagertallet negativt. Men samtidig formand er det nødvendigt at vedligeholde NJS dansk afdeling jernbanenettet.

Med den nye danske Infrastrukturplan 2035 vil antallet af sporarbejder blive flere og flere de kommende år. Elektrificeringsprojekt og indførelse af ERTMS (Signalprogrammet) fortsætter på fuld kraft frem mod 2030 samtidig med udbygning af infrastrukturen. Banedanmark har et omfattende planlægningsarbejde foran sig.

J

o tidligere togoperatører får information om sporarbejder jo bedre kan konsekvenserne minimeres, men samtidig k­ ræver en pålidelig information om sporarbejder, at projektet er ­færdigprojekteret, at udbuddet er afsluttet og der er i­ndgået en kontrakt med entreprenøren. Det er en lang planlægningsproces, som kræver at bevillingerne fra staten er på plads.

Hvordan afvejer man gener for rejsen og godskunder mod omkostninger til sporarbejder? Brugen af totalspærringer­i Danmark er motiveret med en antagelse om at de mimi­niere­omkostningerne. Det er operatørerne selv, der ­bærer omkostningerne til bustrafik og trafikomlægninger. Der ­savnes­ ­Danmark praktiske værktøjer til at afveje besparelser for infrastrukturforvalteren med merudgifter for togoperatørerne og de rejsendes tidstab. Der er behov for at udvikle denne type ­prioriteringsmetoder og her kan der måske hentes inspiration fra nabolandene.

NJT NR 2 2022

9

›

KORS & TVÄRS

SVERIGE

Ny direktör för Trafikverket ­Roberto Maiorana är ny general­direktör och chef för Trafik­verket.

Han till­ trädde sin nya tjänst den 1 mars och har t­idigare ­varit chef för verksamhets­ Roberto Maiorana område trafik vid Trafikverket sedan 2016. Roberto Maiorana medverkar i svenska avdelningens årsmöte den 26 april och berättar om sin syn på järnvägsbranschens framtid. n

Handlingsplan mot brottslighet n Trafikverket

har fått regeringens uppdrag att redogöra för hur myndigheten arbetar mot brottslighet i samband med bland annat upphandlingar, för att förhindra att kriminella får del av dessa pengar.

Trafikverket ska också upprätta en handlingsplan för arbetet framåt.

– När regeringen nu gör en histoTomas risk satsning på infrastruk- Eneroth turen i Sverige ska inte en enda skattekrona gå till skumrask­företag. Jag vill se sund konkurrens mellan seriösa företag, ­säger infrastrukturminister ­Tomas Eneroth.

Viktig materiel ska säkras n Regeringen har gett Trafik­ verket i uppdrag att lämna förslag som leder till att försörjningen av så kallade strategiska insatsvaror som till exempel järnvägsräls säkerställs både vid normala omständigheter och i krigstid. Syftet är att Trafikverket alltid ska kunna upp­ fylla sina åtaganden att bygga, ­underhålla och driva statliga ­vägar och järnvägar.

10

NJT NR 2 2022

Överdäckning av järnvägen vid Solna station ska knyta ihop Arenastaden med andra stadsdelar i S­ olna.

ILLUSTRATION: BAU

Överdäckning av Solna station Arenastaden, Råsunda och Hagalund ska länkas samman genom att delar av järnvägsspåren däckas över vid Solna station.

Solna stationsområde innebär att stadsdelarna Arena­staden, Råsunda och Hagalund kop­ plas samman genom att delar av järnvägsspåren däckas över.

Samtidigt skapas ett nytt torg, bostäder, förskola och arbetsplatser, som skapar en tryggare och mer levande stadsmiljö vid Solna station.

Förslaget för utvecklingen av

Viktig knutpunkt

Samtidigt förstärks Solna station som viktig knutpunkt för kollektivtrafik, med enklare och effektivare gångflöden ­mellan pendeltåg, tunnelbana, tvär­

bana och bussar samt cykel- och gångtrafik. Överdäckningen ska genomföras i samband med utvecklingen av området öster om järnvägsspåren och kommer att planläggas i en nästa etapp. Överdäckningen beräknas ­kosta 140 miljoner kronor, ­varav ­exploatörerna på västra och ­östra delen av järnvägen ska dela på kostnaden.

Infranord får nytt kontrakt n Infranord har tilldelats bas­underhåll av järnvägs­ anläggningarna Bergslags­ pendeln och Dala­banan.

Uppdragsgivare är Trafik­ verket och kontraktet l­öper över fem år med möjlighet till ytterligare två optionsår. A ­ nbudssumman uppgår till 277 miljoner kronor.

Det förnyade uppdraget på Bergslagspendeln och Dala­ banan börjar gälla från och med juli 2023 och omfattar cirka 20 mil järnväg.

Trafikverket har tilldelat Infranord underhållskontrakt för BergslagsFOTO: INFRANORD pendeln och Dalabanan.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Trafikverkets banavgifter ska justeras n Trafikverkets

ban­ avgifter för gods­trafik måste justeras så att de följer kraven i järnvägs­ lagen. Detta ska införas senast till tid­tabellen för 2025, enligt föreläggande från Transportstyrelsen.

Sedan 2007 är det krav på att Trafik­verket och andra infrastruktur­ Transportstyrelsen förelägger Trafikverförvaltare ska ta ut en ket att anpassa banavgifterna för gods­avgift som ska motsvaFOTO: LIZA SIMONSSON trafik. ra marginalkostnaden för trafiken, alltså den kostnad som uppstår när tåget körs. Trots ­tidigare föreläggande har Trafikverket ännu inte fullt ut anpassat banavgifterna för godstrafik.

Infranord slår ihop regioner n För

att stärka konkurrenskraften i bolaget och öka förutsättningarna för kommande satsningar genomför Infranord en sammanslagning av regionerna Mitt och Nord från och med 1 maj 2022. Omorganisationen är ett led i Infranords fortsatta arbete att utveckla och stärka stödet till bolagets projekt. Bildandet av enheten Stora projekt under 2021 möjliggör en organisation med två regioner då stöd för de större anläggningsprojekten kommer att hanteras av enheten och därmed avlasta regionerna.

ARE YOU READY TO LAUNCH OUR SWEDISH RAIL TEAM? BUSINESS MANAGER, SWEDEN We are a long-established provider of independent railway assurance services in Denmark, supporting projects that range from the national ERTMS Programme to the Copenhagen S-Bane’s migration to fully automated operation.

We are now looking to replicate our Danish success by establishing a team to serve Sweden’s growing rail market and help explore other opportunities across Scandinavia.

Part entrepreneur, part project lead, part team mentor, the Business Manager position is an exciting multi-faceted role with overall responsibility for building and growing a new regional business for Ricardo.

We require someone already familiar with Sweden’s rail market who possesses the drive to pursue new business, the diligence to ensure all outputs meet our high standards, and the duty of care to nurture a skilled team.

FIND OUT MORE ABOUT THE ROLE MARK.DODSWORTH@RICARDO.COM | RAIL.RICARDO.COM Ricardo_halfpage180x120_Swedish_Rail_AD_AW.indd 1

28/03/2022 10:09 NJT NR 2 2022 11

KORS & TVÄRS

NORGE

Smartpris skal få folk tilbake på toget n Vy har testet ut den nye billett­ypen Smartpris på noen strekninger på Øst­landet som et fleksibelt alternativ til måneds­ kort. ­Erfaringene er gode og nå tilbyr selskapet Smartpris på hele Øst­landet. Målet er å få folk tilbake på ­toget.

Pandemien har ført til at mange har måttet jobbe hjemme­fra. Nå som stadig ­flere er tilbake på kontoret, velger fortsatt mange å bruke egen bil fremfor å reise kollektivt.

Siden august 2021 har over 10 000 kunder gjennomført mer enn 100 000 reiser med Smartpris. Og 75 prosent av de som har benyttet Smartpris til nå er fornøyde og mer enn fire av fem ønsker å bruke Smartpris ­videre.

FAKTA Smartpris er tilgjengelig i Vy-appen og aktiveres for en 30-dagersperiode fra første kjøpte enkeltbillett.

Tog fra Stockholm ankommer Oslo S.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Mulighetsstudie Oslo–Stockholm

n

n Jo mer du reiser, d ­ esto s­ tørre rabatt får du, og du ­betaler aldri mer enn for 30-dagersbilletten. n Smartpris gir rabattopp­ tjening for reiser til og fra to faste stasjoner. Minst en av stasjonene må ligge utenfor Ruters takstområde. n Smartpris kommer opp som valg ved kjøp av Enkeltbillett i Vy-appen, dersom Smartpris er tilgjengelig for reisen.

Samferdselsdepartementet har gitt Jernbane­ direktoratet i oppdrag å gjennomføre en mulighetsstudie av jernbanestrekningen Oslo–Stockholm.

Studien skal gi et grunnlag for å kunne ta stilling til om, og i så fall hvordan, man kan arbeide videre med å forbedre togtilbodet mellom Oslo og Stockholm.

På et overordnet nivå skal mulighetsstudien ta for seg: n Markedsmessige ­vurderinger – inkludert analyse av hvilken reisetid har å si for passasjertalet n Kapasitetsvurderinger – om

en jernbaneline mot Arvika i Sverige bør komme inn til Oslo fra Lillestrøm eller Ski n Økonomiske ­vurderinger – blant annet samfunns­ økonomiske vurderinger og ­vurderinger av kostnadsestimat for traséalternativene over ­henholdsvis Lillestrøm og Ski. Samarbeid med Sverige

Mulighetsstudien skal også se hen til innspill fra ikke-­ statlige initiativ. Dette inkluderer en vurdering av virksomhets­økonomien i prosjektet ”Oslo – Stockholm 2.55”. Jernbanedirektoratet

skal ikke vurdere alternative finansierings­former som forutsetter forskotering e­ ller at staten ­dekker utgiftene over tid.

Det er lagt opp til at Jernbane­ direktoratet skal ta ­initiaitv til samarbeid med svenske Trafik­ verket om mulighetsstudien.

Fristen for å oversende ­rapport fra mulighetsstudien til Samferdselsdepartementet er 1. oktober 2022. På bakgrunn av mulighetsstudien vil ­departementet vurdere om det er grunnlag for å gjennomføre en konseptvalutgreiing om jernbanestrekningen Oslo–Stockholm.

Nye tilleggsavtaler med togselskapene n Regjeringen

Vy har lansert en ny og mer fleksibel billettetype for pend­ lere på Østlandet.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

12

NJT NR 2 2022

vil foreslå overfor Stortinget at togselskapene kompenseres for tapte billettinntekter også i andre kvartal 2022.

Hensikten er å opprettholde et attraktivt togtilbud til tross for r­eduserte billettinntekter som følge av koronapandemien.

– Vi har forhåpentlig lagt ­periodene med strenge smitteverntiltak bak oss, men det er

fortsatt vesentlig færre reisende enn før koronaen rammet oss, konstaterer samferdselsminister Jon-Ivar Nygård.

Jernbanedirektoratet bes nå om å inngå nye tilleggsavtaler for perioden april–juni 2022.

– Vi har løpende dialog med togselskapene om trafikkutviklingen og justeringer i togtilbudet i forhold til nedgang-

en i antall reisende. Basert på ­dette vil vi utarbeide nye tilleggs­ avtaler frem til og med juni i år, sier Hans Henrik Kristensen, ­direktør for Persontrafikkavtaler i Jernbanedirektoratet.

Siden pandemien brøt ut er det inngått tilleggsavtaler med togselskapene for å sikre et til­ strekkelig togtilbud primært for arbeidsreisende og skoleelever.

Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Norge med i EU:s innovasjonsprogram En samlet norsk jernbane­ sektor og forskningsmiljøer har fått tilgang til Europas største forskningsprogram innen jernbane.

– Dette gir store muligheter for togets fremtid i Norge, sier jernbanedirektør Knut Sletta.

Jernbanedirektoratet har inngått medlemskap i Europe’s Rail, som er EU:s forskningsog ­innovasjonsprogram for jern­ bane.

– Teknologiutviklingen gir oss muligheter til å gjøre jernbanen tryggere, mer effektiv og mer miljøvennlig, sier samferdsels­minister Jon-Ivar Nygård.

– For eksempel kan automatisering av farlige operasjoner øke sikkerheten til de som jobber i jernbanen. Videre kan bedre trafikkstyring gi rom for flere togavganger og ­færre

forsinkelser. Ikke minst kan ny tekno­logi hjelpe oss å gjøre jernbanen enda mer bære­kraftig for ­klimaet og miljøet, sier han.

Norsk innovasjonsprogram

Jernbanedirektoratet ­leder Norges innovasjonsarbeid i Europe’s Rail, og har opprettet et norsk innovasjonsprogram som støtter, initierer og samkjører innovasjonsaktiviteter på jernbane.

600 millioner i potten

Programmet har 600 millioner euro i potten. Medlem­skapet gir norsk jernbane mulighet til å påvirke hvilke innovasjons­ programmer EU skal satse på, sette i gang egne innovasjonsprosjekter, delta i samarbeidsprosjekter med andre land og få tilgang til resultater av andres innovasjons- og forskningsarbeid.

Jernbanedirektør Knut ­Sletta (tv) och samferdselsminister Jon-Ivar FOTO: ØYSTEIN GRUE Nygård.

ERTMS bygges ut på alle jern­ banestreckninger i Norge.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Bane Nor fikk pris for digitalisering n Bane Nor har fått European Railway Award for banebrytende arbeid med nytt digitalt signal­ system, ERTMS. European Railway Award ­hedrer enestående ­prestasjoner i utviklingen av en økonomisk og bærekraftig togtransport. Bak ­prisen står sammenslutningen av europeiske jernbaneselskaper (CER) og europeiske jernbane­ leverandører (UNIFE).

*

NJT NR 2 2022

13

KORS & TVÄRS

DANMARK

Syv batteritog till Midjyske jernbaner

Hovedstadens nye letbanetog er på vej

Midtjyske jernbaner, der i dag betjener togstrækning­ erne Holstebro–Skjern og Vemb–­Lemvig–Thyborøn, har i marts måned afsluttet sit EU­-udbud om indkøb af syv batteritog.

Nu er produktionen af de 29 lebanetog af typen ­Siemens gået i gang. Togene skal fra 2025 køre på hoved­ stadens letbanestrækning mellem Ishøj og Lyngby.

Batteritogene bliver de første af slagsen i Danmark og skal erstatte Midtjyske jern­ baners nuværende dieseltogsæt fra ­ultimo 2024. Indkøbet, der er forhåndsgodkendt af Region Midt­jylland og den danske stat, skal danne grundlag for ud­ rulningen af batteritogsdrift på andre regionale strækninger.

Dieseltog i pension

Gennem de seneste to år har Midtjyske jernbaner arbejdet på at indkøbe batteritog som erstatning for den nuværende ”vognpark”, der består af i alt otte dieseltogsæt med 20 til 40 år på bagen.

Nu er resultatet af det om­ fattende EU-udbud så udløst, og underskrivelse af en kontrakt med tyske Siemens Mobility om levering af syv topmoderne batteritog er nært forestående.

De første batteritog ventes i drift på de vestjyske skinner mellem Holstebro og Skjern samt Vemb, Lemvig og Thyborøn allerede fra ­slutningen af 2024, og alle syv togsæt ­ventes kørende fra januar 2025.

Der­efter bliver Midtjyske jern­baners nuværende dieseltogsæt sendt på velfortjent pension.

KILDE: MIDTJYSKE JERNBANER

Letbanetogene bliver bygget på Siemens Mobility’s produktionsfaciliteter i byen Kragujevac i Serbien. Den tyske koncern købte anlægget i Kragujevac i 2018 og har siden forvandlet stedet til en imponerende produktionsvirksomhed.

De enorme faciliteter huser mere end 900 ansatte – herunder 50 elektroingeniører og ikke mindre end 120 professionelle svejsere – der til dagligt beskæftiger sig med alt fra administration og projektudvikling til konkret produktion af tog samt trafik- og signal­ systemer.

Siemens Mobility kan ­levere hele letbane-projekter fra start til slut – og derfor er de mange

medarbejderne i Kragujevac også i fuld gang med at producere letbanetog til Bremer Straßenbahn i Bremen, Stadtwerke Munich i München og Verkehrs-Aktiengesellschaft Nuremberg i Nürnberg.

I februar gik Siemens Mobility i gang med at producere tog til Hovedstadens let­bane.

Det forventes, at det første letbanetog kommer til Danmark i efteråret 2023, hvor det skal bruges til testkørsel på let­ banestrækningen. Herefter ­forventes de resterende 28 tog at blive leveret med 14 dages mellemrum.

Hvis man ikke kan ­vente til at det første letbanetog ­ankommer til Danmark, kan man besøge Sporvejs­museet Skjoldnæsholm, hvor der er udstillet en model i fuld størrelse af en sektion af ­vores kommende tog, når m ­ useet åbner for sæsonen til april 2022.

KILDE: HOVEDSTADENS LETBANE

Mockup af kommende letbanetog.

FOTO: HOVEDSTADENS LETBANE

Linjekort fort den kommende letbane Ring 3.

ILLUSTRATION: HOVEDSTADENS LETBANE

Tre leverandører konkurrerer om levering af batteritog Lokaltog A/S har ultimo f­ ebruar valgt at ­prækvalificere tre togleverandører til at af­give ­tilbud på levering af 14 batteri­ tog.

Det bliver således Siemens Mobility, Stadler og CAF, som skal konkurrere om leverancen, der skal finde sted fra slutningen af 2025. I udbuddet vil tillige n

Midjyske jernbaners kommende Mireo batteritog fra ­Siemens. FOTO: SIEMENS MOBILITY 14

NJT NR 2 2022

indgå muligheden for en aftale om 15 års levering af reservedele, samt en option på levering af yderligere 10 tog. Hvis optionen skal udnyttes, skal der ske bestilling senest 1. januar 2028.

Tildeling af ordren forventes at ske senest i løbet af fjerde kvartal 2022.

Senere i 2022 vil Lokaltog for-

venteligt offentliggøre udbud af fire batteritog til Nærum­banen i Region Hovedstaden – ­efter en markedsdialog har Lokal­ tog måttet konstatere, at der ikke lige er en ”hyldevare” klar til l­evering til brug på Nærum­ banen, hvor togene skal være af en kortere type end hvad der er behov for i forhold til de 14 tog.

Kors & tvärs-redaktör: Sten Hansen

Lang række test på Odense letbane med op til 13 tog på strækningen samtidig. De første letbaneførere og styringsmedarbejdere er tæt på at være færdiguddannede og dermed klar til at indgå Tester af lyskryds, it- og i driften af letbanen. ­kommunikationssystemer med I løbet af marts har der mere, ­ligesom togsættene har ­været arbejdet hen mod den såkaldte SODT (System Opera­gennemgået en række forskellige test, for eksempel tions ­Demonstration bremse- og acceleraTest). Det er den sidtionstest. ste s­ tore test, som letbane­entreprenøren, København Træne letbaneførare ­Comsa, skal gennemOdense Sideløbende med testføre. forløbet er let­banens I løbet af for­året driftsoperatør, Keolis, i fuld skal de sidste træer i projektet gang med at uddanne og træplantes, liges­om der også skal ne de kommende letbaneførere udskiftes træer, de s­teder, hvor samt de styringsmedarbejdere, de er gået ud. der skal overvåge kørslen fra letArbejdet med belægninger og banens kontrolcenter i Hjallese. træplantning rundt om stationen ved Vesterbro er gået i gang.

I løbet februar 2022 er der

blevet gennemført test- og træKILDE: ODENSE LETBANE ningskørsel på hele strækningen I de seneste måneder er der gennemført en lang række test af det fysiske anlæg på Odense letbane.

Passagertallet med Aarhus letbane stiger igen.

FOTO: AARHUS LETBANE

Flere rejser med Aarhus letbane igen nI

fjerde kvartal af 2021 rejste mere end 14 000 passagerer med Aarshus letbane hver dag, og det bringer passagertallet tilbage på sporet efter to år med restriktioner.

1 341 822 passagerer rejste med letbanen i fjerde kvartal 2021 og det er kun 1,25 procent lavere end tallet for fjerde kvartal i 2019. Så selv om covid-19 også har fyldt i 2021, slutter året godt for letbanen. Til sammenligning med fjerde kvartal i 2020 ses en stigning på mere end 10 procent.

Hele den kollektive trafik har haft det svært de sidste to år. Det samlede passagertal for 2021 ender på 3 978 596 og er næsten 17 procent lavere end det samlede resultat for 2019.

NJT NR 2 2022

15

KORS & TVÄRS

FINLAND

Ingen trafik till S:t Petersburg n Den 28 mars stängde VR Allegro-trafiken mellan Helsingfors och S:t ­Petersburg. ­Nedstängningen gäller tills ­vidare uppger VR. Det ­sista ­tåget till S:t Petersburg gick den 27 mars och de båda ­avgångarna från S:t Petersburg till Helsingfors samma dag gick som normalt.

– Fram tills nu har vi upprätthållit Allegrotrafiken enligt myndigheternas direktiv – meningen var att trygga finländarnas tillgång till Finland. ­Under de senaste veckorna har de människor som velat lämna Ryssland hunnit göra det, ­säger Topi Simola chef för VR:s passagerar­trafik i ett pressmeddelande.

Nytt samarbete för trätransport n VR Transpoint och Metsä Group utökar sitt ­samarbete för transport av råvirke till ­Kemis nya bioproduktfabrik.

En effektiv och miljövänlig helhetslösning har utformats för transport av ­råvirke vid bio­ produktfabriken som ska byggas i Kemi. VR Transpoint ­erbjuder Metsä Group en heltäckande tjänst för transport av Kemi råvirke med tåg från timmer­ terminalen till bruket. Nytt med samarbetet är att VR Helsingfors Transpoint ansvarar för att ta emot och lasta ­virke vid lastterminalerna i Kajana­land och Österbotten, utöver att transportera ­råvirke med tåg.

Genom samarbetet satsar VR Transpoint på nya råvirkes­ vagnar. Totalt binder bioproduktfabrikens järnvägstransporter över 400 vagnar. De senaste el- och dieselloken används och de nya elloken kommer att ta laster på upp till 2 500 ton, ­vilket innebär cirka 20–25 procent mer virke per tåg.

KÄLLA: VR TRANSPOINT

16

NJT NR 2 2022

VR Group förvärvar Arriva Sverige och utökar därmed sin verksamhet till att omfatta även lokal och FOTO: ARJA AALTO regional tågtrafik i Sverige.

VR Group förvärvar Arriva Sverige vi ett stort klimatansvar och vi vill vara med och bidra till en hållbar omställning, säger VR Groups verkställande direktör Lauri Sipponen och fortsätter: – Vårt bolag har hållit det finVR Group tar därmed över ska samhället i rörelse i 160 år. drift­ansvaret för bland annat Som en nordisk operatör har vi Påga­tågen, Östgötapendeln samt en omfattande förståelse för den en betydande del av kollektiv­ nordiska kundens behov av högkvalitativ, punktlig och miljötrafiken i Stockholmsområdet vänlig trafik. redan i juli i år.

Genom förvärvet av Arriva Varumärket försvinner Sverige blir VR Group en stor I samband med förvärvet förtrafikoperatör i Sverige. ­Arriva Sverige är den tredje största tåg- svinner varumärket Arriva Sverioperatören och fjärde största ge. Operatören ska bli ett självständigt eget bolag inom VR bussoperatören i landet.

I Sverige har Arriva 3 800 an- Groups passagerartrafikenhet ställda, 800 bussar, 238 tåg och och kommer att fortsätta trafikera Arriva Sveriges lokal- och 65 spårvagnar. Arriva Sverige omsatte förra året över 300 mil- regionaltrafikslinjer i ­Sverige. joner euro.

Passagerare kommer inte att påverkas nämnvärt av ägarbytet – Som trafikoperatör har Det finska statliga järnvägsbolaget VR Group har förvärvat Arriva Sverige för att utöka sin verksamhet till Sverige.

e­ftersom Arriva Sverige verkar under sina olika samarbets­ partners varumärken. De anställda kommer inte heller att uppleva några förändringar och alla anställningsavtal förblir oförändrade.

Hållbara trafiklösningar

Genom förvärvet stärker VR Group sin ambition att växa som trafikoperatör inom kollektivtrafiken samt att ­utveckla klimat­smarta och ännu mer hållbara trafiklösningar. VR Group är en nykomling på den svenska kollektivtrafikmarknaden. Det är första gången VR Groups passagerartrafik växer utanför Finlands gränser.

Transaktionen förväntas slutföras i början av juli i år, förutsatt att den godkänns.

KÄLLA: VR GROUP

VR Transpoints första gaslastbilar nu i trafik

VR Transpoint använder last­bilar som drivs med naturgas och biogas i kommersiell trafik.

n VR Transpoint satsar på att ligga i framkant när det gäller att p ­ lanera och ­driva logistikkedjor som s­ yftar till att minska koldioxid­utsläppen.

VR Transpoint satsar på vägtransporter med låga utsläpp och företagets första flytande naturgas- och biogaslastbilar har nu startat i kommersiell trafik.

Skräddarsydda logistik­

lösningar är en del av VR Transpoints strategi för att ytterligare minska transporternas utsläpp.

Gaslastbilarna, som levereras av Volvo, använder flytande naturgas och biogas som bränsle. Det gör det möjligt att uppnå betydande utsläppsminskningar beroende på den tillgängliga ­­gasens ursprung.

KÄLLA: VR TRANSPOINT

Kors & tvärs-redaktör: Arja Aalto

Gratis provvecka för HRT:s nya kunder Helsingforsregionens ­trafik (HRT) har genomfört kampanjen Med rätt att åka gratis som ska uppmuntra nya kunder att beställa en gratis sjudygnsbiljett för att prova ­kollektivtrafiken.

Förmånen är riktad till de personer som inte har köpt HRT:s biljetter på HRT-kortet eller via ­företagets app under det senaste året. HRT vill även upp­muntra bilister att prova kollektiv­ trafiken.

Syftet är att locka 10 000 personer till kollektivtrafiken och HRT:s förhoppning är att så många som möjligt fortsätter att använda kollektivtrafiken även efter kampanjen.

Under kampanjveckorna har nya kunder kunnat beställa en biljettkod på hsl.fi som kan ­användas för att lösa ut en sju­ dygnsbiljett för ­zonerna ABCD

NY!

KOAXIALLEDNINGAR FÖR JÄRNVÄGSTEKNIK • Låg dämpning & mycket flexibel koaxialkabel • Etablerade märken: Aircell®, Ecoflex® • Impedans: 50 Ohm • Frekvens: upp till 10 GHz Aircell® HEATEX®, Ecoflex® Plus HEATEX®:

HRT vill locka nya resenärer i kampanjen Med rätt att åka FOTO: RAUNO AALTO gratis. i HSL-­appen. Kampanj­biljetten gäller på HRT:s alla transport­ medel, det vill säga buss, närtåg, spårvagn, metro och Sveaborgsfärjan i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Sjundeå, Kyrkslätt, Sibbo, Kervo och Tusby.

KÄLLA: HSL/HRT

• Certifierad enligt EN 45545-2 R15/R16 för användning till järnväg • Halogenfri enligt EN 50306-1 • Flamskyddad enligt EN 60332-1-2 + EN 60332-1-3 • Röktäthet enligt EN 61034-2 • Rökgastoxicitet enligt EN 50305

Även individuell kabelkonfektion möjlig!

Tillbehör från SSB-Electronic GmbH

Krimptänger · jordningsklämmor · individuell kabelmärkning · böjskydd mätprotokoll · åskledare · kabelsaxar

Tel.: +49 2941-93385-0 · sales@ssb-electronic.com · www.ssb-electronic.com SSB-Electronic GmbH - Am Pulverhäuschen 4 - 59557 Lippstadt/Tyskland

Vi arbetar med driftskompatibilitet på Europas järnvägar CSM-RA riskanalys

Oberoende tredjepartskontroll

Utbildning

Vanaheim samarbetar med Infracert TSI i bedömningsarbete. +46 70 874 44 87 info@vanaheim.se

NJT NR 2 2022

17

DANMARK

Nye bygninger og en mere åben profil for bredere passager skaber bedre kundeflow og øget kundeoplevelse.

Hovedbanegård i forvandling Den nuværende Københavns hoved­ banegård, som blev bygget i perio­den 1906–1911, er den tredje­hovedbane­­gård. Placeringen er stort set identisk som den første hovedbanegård tæt ved Tivoli og tæt ved Rådhus­pladsen.

Hovedbanegården er fredet. Den blev tegnet af DSB’s over­arkitekt Henrich­ Wenck i n ­ ationalromantisk stil med mange fine detaljer og udsmykninger­ med brug af gedigne materialer som tegl- og sandsten og udskåret træværk.

Den nye hovedbanegård fra 1911 skulle have stor kapacitet, så sporkapaciteten blev udvidet fra den tidligere hovedbanegårds fire perronspor til tolv perronspor. Siden er kapaciteten kun blevet udvidet en enkelt gang med ny perron ved spor 26. I hele perioden er betjeningen af Køben­havns hovedbanegård markant øget med i S-tog i 1934, den faste Storebæltsforbindelse­i 1997 og Øresundsforbindelsen i 2000 og senest sammenkoblingen med Metrocityringen i 2019.

Banedanmark er i gang med at undersøge ­kapacitetsløsninger i form af sporforenklinger på fjern- og regionaltogssporene. Denne løsning vil betyde, hvis den bliver realiseret, at trafikken ud af Københavns hovedbanegård vil blive retningsbestemt mod syd, vest og øst.

Antal daglige rejsende

På grund af covid 19 er det endnu ikke m ­ uligt at se den kundemæssige effekt af, at det nu er muligt at skifte mellem Metro, S-tog og fjernog regionaltog. I mange år har ­hovedbanegården haft omkring 100 000 daglige rejsende. Det er forventet at effekten af Metro­cityringen vil bringe dette tal op i størrelsesordenen 160 000 daglige rejsende.

Hele området omkring hovedbanegården er præget af den byudvikling, der er sket de sidste 20 år og som fortsat er i gang, blandt andet på DSB’ s tidligere godsarealer og langs hele 18

NJT NR 2 2022

havnefronten og bydelen Vesterbro ved Reventlowsgade med boliger, erhverv og hoteller. Det ­giver hovedbanegården en fornyet storbypuls og mange rejsende og besøgende på farten.

Bygninger og kundeservice

Oprindelig var hovedbanegården opdelt i en afgangs- og ankomsthal med et stort område i midten til ind- og udlevering af bagage. Derud­ over var der 1.,2. og 3. klasses vente­sale, billetsalg, jernbanerestauration, små kiosker med hver deres sortiment, cigarer, chokolade, blade og bøger med mere, samt en barber. Det vil sige kundeservice som afspejlede datidens behov, hvor der skulle være rum og plads til et længerevarigt ophold.

Igennem årene er der sket der mange små ændringer uden større skelen til en større funktionel sammenhæng og respekt for arkitekturen.

Det var først i 1990’erne, at DSB valgte mere omfattende at ændre på funktioner og disponering af hovedbanegårdens halområde.

Med eksterne investorer blev hele hallen stort set ryddet for diverse småbygninger og knopskydninger. I stedet blev der opført et mindre forretningscenter med butikker og spisetilbud, som dels i højere grad imødekom kundernes ­behov for service, når man er på farten og dels genererer gode huslejeindtægter.

Eksterne lejemål

I takt med at behovet for kundevendt service­ løbende ændres – især et mindre behov for ­betjent billetsalg, ventesale, bagage ind- og udlevering med mere – så er flere lokaler og områder i stedet blevet omdisponeret til eksterne lejemål med indbydende facader, som inviterer inden for.

Men det er fortsat formålet at være en trafik­ terminal som byder kunderne velkommen til DSB og toget med fornyede kundetilbud i historiske bygningsrammer.

I 00’erne gennemførte DSB en omfattende istandsættelse af bygningens brokonstruktioner og det store perrontag

Forretningscentret fra 1990’erne er imidlertid ved at have et lidt ”træt” udtryk.

DSB har i forbindelse med den politisk besluttede Infrastrukturplan 2035 fået en særskilt bevilling på 215 millioner kroner til at ombygge forretningscentret i hallen, samt åbne hoved­ banegårdens facade ud mod Reventlowsgade og etablere butikker, cafeer med udeservering.

DSB er derfor i gang med at planlægge disse ombygninger, som forventes at være afsluttet i 2027. Grundlæggende ændres hallen ikke, men arkitekturen og udtrykket vil blive strammet op, så de nye bygninger i høj­ere grad bliver afstemt med hovedbanegårdens grundstruktur, og understøtte tryghed og overskuelighed. Åbningen af facader ud mod Reventlows­gade giver mulighed for yderligere lejemål og dermed lejeindtægter. Området er blevet særlig attraktiv til at indgå et i fornyet byrum og byliv i forbindelse med nævnte byudvikling på Vesterbro og Metrostationen.

NIELS A. DAM

FINLAND

VR firar 160 år För 160 år sedan inleddes regelbunden tågtrafik mellan Helsingfors och ­Tavastehus. I dag riktar VR blicken mot en koldioxidneutral kollektiv­trafik och mot att skapa en bättre framtid tillsammans med personal och kunder. Jubileumsårets gåva donerar VR till Ukraina till humanitär hjälp. ”Järnvägen är oumbärlig för vart land som vill följa med i civilisationens utveckling”, poängterade redan Finlands nationalfilosof J.V. Snellman.

ILLUSTRATION: VILHELM LAURITZEN ARKITEKTER

I det glest befolkade Finland innebar tågtrafiken en omvälvning i uppfattningen om tid och avstånd. När Finland blev självständigt hade det av de Finska statsjärnvägarna redan uppstått ett serviceverk som påverkade landets ekonomi, sociala struktur och kultur. Städerna växte och utvecklades omkring järnvägarna. Stationskommuner med sina vackra stationsbyggnader blev centrala knutpunkter och mötesplatser för trafiken, såsom den ståtliga centralstationen i Helsingfors som invigdes år 1919.

VR har sysselsatt tusentals människor och generationer av järnvägare. Passagerarnas och godstransporternas volym på spåret ökade under årtionden och nya förbindelser öppnades, allt från Hangö till Kolari och Kemijärvi. Banförbindelserna var av avgörande betydelse såväl för näringslivet som för turismen.

Utveckling till modernt materiel

Den nuværende Københavns hoved­ banegård blev tegnet af DSB’s over­arkitekt Henrich Wenck i ­nationalromantisk stil.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Nykyinen Kööpenhaminan päärautatieasema, joka rakennettiin v. 1906– 1911, on kolmas päärautatieasema. Sijainti on suurin piirtein identtinen ensimmäisen rautatieaseman kanssa lähellä Tivolia ja Raatihuoneentoria. Rau­ tatieasema on suojeltu. Sen on piirtänyt DSB:n yliarkkitehti Henrich Wenck kansallisromanttiseen tyyliin monin hienoin detaljein ja koristein materiaaleina tiili ja hiekkakivi sekä veistetyt puutyöt.

Ångloken byttes först ut till diesellok och sedan till ellok. I dag drar de effektiva Vectron-elloken gods- och persontåg. VR opererar numera förutom tåg också spårvagnar. Frakt transporteras med godståg på 7 000 ton som motsvarar nästan hundra långtradare.

Passagerartågens materielutveckling är ett eget kapitel för sig. Redan tidigt fick man sov- och restaurangvagnar till passagerar­tågen.

Senare utökades tågens tjänster med bland ­ ­annat lekvagnar för barn och med vagnar där husdjur är tillåtna. Det har också blivit fart på

tåg­resorna – tågresan som år 1862 tog över fyra och en halv timme gör man nu på en timme. På 1990-talet kom Pendolinotågen och de dubbel­ däckade Intercity-tågen. Allegrotågen började trafikera i december 2010.

– Järnvägen har en imponerande, lång historia och VR har alltid varit en viktig del av utvecklingen i Finland. Man skulle kunna säga att VR var den tidens Tesla – att vara föregångarnas ledarkast. VR har fortfarande en central betydelse i det finska samhället, i vardagens smidiga resor och i industrins transporter. ­Dagens VRkoncern är ansvarsfull, förnybar och ett mångsidigt servicebolag, beskriver verkställande direktören Lauri Sipponen.

Jubileumsöverraskningar

VR ser sin roll som viktig i dagens klimatkris genom användandet av elektrifierad spår- och stadstrafik och genom detta bidra till minskade utsläpp i Finland. Tågresandet är redan nu kolneutralt och nästan 80 procent av VR:s godståg går med ren fossilfri el.

Jubileet till ära fick VR:s kunder glada överraskningar på tågen och ett säsongsbiljett­ erbjudande: under jubileumsveckan i mars gick det att köpa 90 dygns ­säsongsbiljetter för priset av 45 dygn.

ARJA AALTO

KÄLLA: VR GROUP

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Säännöllinen junaliikenne Suomessa alkoi Helsin­ gin ja Hämeenlinnan välillä 17. maaliskuuta vuonna 1862. Tänä päivänä suuntaa liikennöitsijä katseen vahvasti joukkoliikenteen hiilineutraalisiin tulevaisuu­ teen ja paremman tulevaisuuden rakentamiseen, yhdessä henkilöstön ja asiakkaiden kanssa. Juhlavuoden lahjoituksen VR antaa Ukrainalle humanitääriseen apuun.

– Rautatie on välttämätön jokaiselle maalle, joka haluaa pysyä mukana sivistyksen kehityksessä, tähdensi jo Suomen kansallisfilosofi J. V. Snellman.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

xxxxxxx

Regelbunden tågtrafik i Finland inleddes den 17 mars 1862 mellan Helsingfors och TavasteFOTO: ARJA AALTO hus. Bilden visar dagens station i Tavastehus.

NJT NR 2 2022

19

NORGE

”Jeg drømte om å bli damen med trillevogn” Når Rikke Lind sier hun elsker å r­ eise med tog, er det lett å tro henne.

Kjærligheten oppsto i svært ung ­ alder. Nå gleder hun seg til å fylle togene igjen, og bidrar gjerne med sin egen familie.

Togentusiast kaller hun seg, og tenker tilbake på da hun som liten jente ble sendt alene med toget fra Vestbanestasjonen til Tønsberg for å besøke besteforeldrene.

– Da drømte jeg om å bli damen med trillevogn, hun som gikk gjennom toget og tilbød sjokolade og andre fristelser.

Slik gikk det ikke, men nå kan hun med stort engasjement reklamere for maten på Nord-togene, preget av norske smaker og lokale­råvarer.

Rikke Lind er også fast gjest på Rørosbanen, for å komme seg til familiehytta i Alvdal. Og hun har falt pladask for Raumabanen. Famil­ ien må finne seg i at det blir mange togferier framover. Hun har nylig lest Togeventyret av Bjørn Stærk, og anbefaler den på det sterkeste.

– Til sommeren skal jeg ha med familien til Rauma for å oppleve vakker natur, ta Romsdalsgondolen og besøke Togkapellet, forteller hun med stjerner i øynene, og forklarer en uinnvidd at det er et kapell i en eldre togvogn i Åndalsnes.

En attraksjon altså, som eies av en tverrkirke­lig stiftelse bestående av Den norske kirke, Frelsesarmeen og Pinsemenigheten Kilden. Togkapellet skal være det eneste av sitt slag i verden, og trekker hvert år mange tusen besøkende fra hele verden.

Satser på samarbeid

Den ferske SJ Norge-direktøren har store ambi­sjoner om samarbeid mellom SJ Norge og reiselivet på strekningene SJ Nord-togene trafikkerer, og dialogen er godt i gang om samarbeid med reiselivsaktører langs Nordlandsbanen, innenfor områdene natur, historie og kultur. Art Train – Bodø 2024 Europeisk kultur­hovedstad, har fått støtte fra Innovasjon Norge, og SJ Norge sitter i styringsgruppen for prosjektet.

– Jeg vil fylle togene med mennesker igjen,­ og det skal bli så populært at vi må sette opp flere avganger. Men i dag taper vi i konkurransen med flyselskapene. De har fått forlen20

NJT NR 2 2022

get sine avtaler om støtteordninger knyttet til ­koronapandemien. Det provoserer meg at jernbanesektoren har så liten gjennomslags­ kraft. Vi trenger trygghet og stabilitet, og sektoren må stå sammen, om å få mer penger til togdrift. Vi mangler dessuten en infrastruktur som er god nok, altfor mange steder må tog­ ene kjøre sakte på grunn av vedlikeholdsetter­ slepet. Det er dette vi må ta tak i, slår hun fast.

Engasjert

Rikke Lind mener vi må slutte å krangle om jernbane­reformen, for konkurranse skjerper.

Og hun vil ha fortgang, raskere prosesser, som kommer kundene til gode. Engasjementet gløder.

– La oss heller stå sammen, gi toget kraft.

Så må vi gjøre evalueringer og tilpasninger basert på kunnskap. Hvorfor tror man at alt var bedre før? Vi er løsningen på det grønne skiftet innen samferdselssektoren. Det er gal politikk å premiere flytrafikken, slår den tidligere Ap-politikeren fast.

Nettopp engasjementet for klima og miljø var den viktigste grunnen til at hun takket ja til jobben som administrerende direktør i­ SJ Norge, ved siden av at hun altså elsker å reise­med tog.

– Jeg jobbet mye med bærekraft i Redningsselskapet, og skulle jeg skifte jobb måtte det være til noe som hadde med klimavennlighet å gjøre.

Nå gjenstår det å se om hun kan bruke evnene sine til å rekruttere store mengder nye togreisende, og vi lurer på hva hun gjør for å få folk med seg på endring og nye tanker.

– Jeg kommuniserer åpent og mye hele ­tiden, deler tanker og lytter til andres idéer.

De gode ideene finnes ikke alltid i mitt hode.

De finnes ofte ute i organisasjonen, hos dem som møter kundene, slår hun fast.

Tenk på kundene

Hyggelig og utålmodig er det første som slår en i møte med Rikke Lind. Hun byr på kaffe­ med et smil, men synes kaffemaskinen bruker veldig lang tid. Hun har ingen tid å miste­ i kampen om passasjerene. For henne personlig er det et enkelt valg å reise mest mulig med tog: – Man blir i bedre humør, det er mye mer behagelig enn å reise med fly, det er bedre

”La oss heller stå ­sammen, gi toget kraft.

Så må vi gjøre evalu­ eringer og tilpasninger basert på kunnskap.

Hvorfor tror man at a ­ lt var bedre før?” plass, det er meditativt, og du får se mye vakker natur underveis. Og så er det dette klimaavtrykket da. Man bør ikke fly om man ikke må, og i Europa øker togtrafikken. Her i landet har politikerne vært mer opptatt av fly og bil enn av tog i altfor mange år. Nå satses det mer, men det går for sakte, mener hun.

Politiker for Arbeiderpartiet

Selv har hun vært politiker for Arbeider­partiet i flere år, og har stor tro på konkurranse.

– Jeg var styreleder i daværende Stor-Oslo Lokaltrafikk. Noe av det første vi gjorde var

PORTRETTET Navn: Rikke Lind Alder: 53 år

Tittel: Administrerende direktør i SJ Norge Sivilstand: Gift, to egne og tre bonusbarn Bakgrunn: Har lærerutdanning, og master i ledelse fra BI Norwegian Business School. Hun jobbet i perio­ den fra 2001 til 2007 i u­ like nærings­ livsorganisasjoner, som Næringslivets hovedorganisasjon, NHO, og Norges rederiforbund. Hun har også sittet i en lang rekke styrer.

Lang erfaring fra politikken, blant annet fem år som statssekretær i Nærings- og handelsdepartementet fra 2007 til 2012. Deretter ledet hun Redningsselskapet ut 2021.

Aktuell: Begynte som administre­ rende direktør i SJ Norge 3. januar­ i år.

SJ Norges nye administrerende direktør kommuniserer åpent og mye hele t­iden, deler tanker og lytter til andres idéer. ”De gode ideene finnes ikke alltid i mitt hode. De finnes ofte ute i organisasjonen, hos dem som møter kundene”, slår hun fast.

FOTO: FARTEIN RUDJORD

å sette Nesoddbåten ut på anbud. Det førte­ til høylytt debatt, men vi hadde ikke hatt den teknologiutviklingen uten konkurranseutsettingen. Nå går båtene på strøm. Jeg synes politikere må tenke mer på kundene. Hva er egentlig målet med politikken?

Men når det er sagt, må jeg gi ros til samferdselsministeren for at han har vært forbilledlig tydelig om at avtalene med togselska­ pene skal holdes, ikke avsluttes, sier hun.

Forbilder og fritid

Som ung politiker hadde hun et stort forbilde i Gro Harlem Brundtland: – Jeg var veldig fascinert. Fulgte med på henne og leste bøkene hennes. Et annet menne­sket som har imponert meg stort er Moder Theresa. Hun og andre som jobber på gata, som Kirkens Bymisjon, og vier livet sitt til å hjelpe andre, gjør stort inntrykk.

Når Rikke Lind legger jobben til side, setter hun stor pris på naturopplevelser på fjellet.

Og bøker og musikk er viktig, både hjemme, på toget og på hytta.

– Nå har jeg nettopp lest bøkene til Siv Jensen og Martin Kolberg, og holder på med Jon

Fosse. Han er litt krevende. Beate Grimsrud har jeg også nylig lest. Jeg foreslår at vi våkner var en sterk bok. Og jeg lytter til musikk.

Er veldig glad for at NRK P2 fortsatt satser på både klassisk og jazz. Og Hovedscenen på NRK 2 på søndager er gull!

Ferie på skinner er forresten ikke noe hun har blitt opptatt av i det aller siste. Blant annet har hun og familien vært på togferie i USA, fra New York, via Washington til Orlando.

– Det var fantastisk, slår hun fast.

Men i år er det Raumabanen, og før det mye jobbing med å overbevise både politikere og ikke minst reisende om at tog er best, både for klimaet og eget velvære.

Tre kjappe

Hva er det beste med SJ Norge?

– Menneskene. Jeg er så imponert, ikke minst over medarbeiderne i togene. De er så dedikerte. De brenner for jobben sin, for tog. Jeg er så stolt av dem.

Hvilken årstid foretrekker du, og hvorfor?

– Vinter – når det er snø. Jeg liker å gå og stå på ski.

Hva irriterer du deg over?

– Veldig egoistiske mennesker. Verden blir bedre om vi er rausere og mer omsorgsfulle mot hverandre, i smått og stort.

ANNE WENNBERG

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Rikke Lind on SJ Norjan uusi johtaja ja kun hän sanoo, että hän rakastaa matkustaa junalla, on helppo uskoa häntä. Rakkaus syttyi nuorena. Nyt hän odottaa jälleen innolla junien täyttämistä ja on iloinen saadessaan osallistua oman perheensä kanssa. Hän kutsuu itseään junaharrastajaksi ja muistelee, kun hänet pienenä tyttönä lähetettiin yksin junalla Vestbanestasjosesta Tønsbergiin isovanhempiensa luo.

– Silloin haaveilin, että minusta tulee se rouva tarjoilukärryjen kanssa, hän, joka kulki junan läpi ja tarjosi suklaata ja muita houkutuksia.

NJT NR 2 2022

21

NJS

Dags för NJS generalförsamling

– Arbetet med att planera för NJS generalförsamling startade redan i höstas med att ­bestämma datum och plats. Vi vill anordna mötet på en plats som är lätt att ta sig till för medlemmar i alla fyra länderna, så valet föll på Göteborg som ligger i skärningspunkten mellan de tre skandinaviska huvudstäderna och dessutom har goda flygförbindelser med Helsingfors, berättar Per Olof Lingwall.

Senast den svenska avdelningen stod värd för att arrangera NJS generalförsamling var 2006. Då genomfördes generalförsamlingen i Jönköping med konferens och sponsor­ utställning på E­lmiamässan.

– Då hade vi ett nära samarbete med Elmia och Nordic Rail, men i år har vi valt ett annat upplägg. Vi inleder generalförsamlingen med en högnivåkonferens om transportkorridoren­ Oslo–Göteborg–­Köpenhamn–Hamburg.

– Kor­ridoren är en del av det europeiska TEN-T-­nätet och jag är mycket glad att vi har EU:s koordinator för ScanMed­-korridoren, Pat Cox, med på talarlistan. Vi har också ett samarbete med Göteborgs hamn där vi kommer att göra ett studiebesök dagen e­ fter ­själva

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 2 2022

Aktivitet: Årsmöte i NJS svensk avdelning Plats: Stockholm

@ njs.one

13–14 maj

Aktivitet: NJS generalförsamling Plats: Göteborg

Mer på: njs.one

­

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

13.–14. toukokuuta pidetään NJS:n yleiskokous, joka on NJS:n korkein pohjoismainen päättävä elin. Yleiskokous järjestetään joka neljäs v­ uosi ja siitä vastaa vuorollaan yksi neljästä m ­ aasta.

Edellisen kerran järjestettiin NJS:n yleiskokous Ruot­sissa 16 vuotta sitten ja tänä vuonna on jälleen Ruotsin vuoro. NJS:n presidentti, nykyinen NJS Ruotsin osaston puheenjohtaja, Per Olof Lingwall toivoo kaikilta neljältä osastolta paljon osallistujia.

– Olen sitä mieltä, että meillä on erittäin hyvä ja mielenkiintoinen yleiskokousohjelma, sanoo hän.

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Arja Aalto, Finland e-post: aalto-arja@outlook.com

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall tel: +46 70 724 55 12 perolof.lingwall@wsp.com Tryckeri/Kirjapaino: Exakta Print AB N VA

EN M ÄR

K

T

Nordisk järnbanetidskrift (NJT) ges ut av Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

26 april

generalförsamlingen och banketten, s­ äger Per Olof Lingwall.

Banketten i samband med generalförsamlingen hålls i Frimurarsalongerna i Göte­borg.

– Det är nog Göteborgs finaste festlokal, ­berättar den svenske NJS-ordföranden, och jag ser mycket fram emot att få vara där. Om allt går i lås kommer vi även att ha lite musik­ underhållning av oktetten I Beredskap som består av musiker från Hemvärnets musikkår Göteborg.

– Vi har ett väldigt bra program så jag hoppas på stort deltagande från NJS alla fyra nordiska avdelningar.

Vid NJS generalförsamling i Göteborg avgår Per Olof Lingwall som NJS president och efterträds av Helena Kyster-Hansen från NJS danska avdelning. Det innebär att det är Danmarks tur att arrangera NJS general­ församling nästa gång, om fyra år.

S

Den 13–14 maj är det dags för NJS ­generalförsamling, NJS högsta nordis­ka beslutande organ. G ­ eneralförsamlingen genomförs vart fjärde år och växlar mellan de fyra länderna.

För 16 år sedan arrangerades NJS ­generalförsamling i Sverige, och nu är det dags igen. NJT har ­frågat NJS president, tillika ordförande för NJS s­ venska avdelning, Per Olof Lingwall, vad han förväntar sig av ­arrangemanget.

NJS-AKTIVITETER

Annonsera i NJT n En annons i NJT – Nordisk­

Järnbane­tidskrift – är det ­själv­klara valet för dig som vill s­ ynas och nå viktiga­beslutsfattare­inom den nordiska järnvägs­branschen.

Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och ­Sverige.

Bokning och priser:

Kontakta: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 E-post: perolof.lingwall@wsp.com

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post: perolof.lingwall@wsp.com tel: +46 70 724 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121

Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Trycksak 3041 0417

Kommande nummer 2022: 9/6, 29/9, 8/12

https://njs.one

A SUSTAINABLE WAY OF TRANSPORT

Monday June 13 2022

Get your early bird tickets now

Doing business within the rail industry?

This is the place to be! We’re looking forward to welcoming you to RAILcph for the 12th time.

A mekka of knowledge & network opportunities.

– Thomas Rasch, Chairman of BaneBranchen

THE LARGEST RAIL CONFERENCE IN SCANDINAVIA: 600+ PARTICIPANTS 50+ SPEAKERS LARGE EXHIBITION AREA NETWORKING DINNER

SEE YOU AT TIVOLI HOTEL, COPENHAGEN! B A N E B RA NC H E N

conference@banebranchen.dk V2-9feb-BaneBranchen annonce_210x255.indd 1

www.railcph.dk 09.02.2022 10.28

Returadress: Nordisk järnbanetidskrift c/o Prenler Consulting Sveagatan 21 SE-784 33 Borlänge Sverige

Kristin Edberger för kundens talan i vår ledningsgrupp

Som Chief Customer Officer på Vossloh Nordic Switch Systems fungerar jag som en länk mellan kunderna och ledningsgruppen. Jag träffar kunderna så ofta det går för att fånga olika behov och önskemål. Min uppgift är sedan att bevaka och säkerställa så att det vi gör verkligen är meningsfullt och värdeskapande för våra kunder.

Kristin Edberger, Chief Customer Officer, Vossloh Nordic Switch Systems

vossloh-nordic.com