Krigsropet Frälsningsarmén har svenskspråkiga aktiviteter i Finland, t.ex i Helsingfors, Borgå och Vasa. På de här sidorna har vi material på svenska från Frälsningsarmén i Finland, Sverige och andra delar av världen.
En vän är förstående, empatisk och godhjärtad & vän med dem som saknar en vän Mitt hjärta fylls av tacksamhet till Gud för alla de människor vilka han har välsignat mig med, som har funnits vid min sida och visat kärlek, gett uppmuntran, stöd och råd i livets olika förhållanden, så att jag inte behöver vandra ensam genom livet. Ändå finns det många i vårt samhälle som lider av ensamhet och svåra människorelationer. Tämä kirjoitus julkaistaan suomeksi kotisivuillamme helmikuun aikana.
I Kolosserbrevet kapitel 3 uppmanas vi att iklä oss innerlig medkänsla, vänlighet. ödmjukhet, mildhet, tålamod, tacksamhet, att undervisa och vägleda varandra med all vishet, och allt detta fullkomnas av kärleken. Vi uppmanas också att ha fördrag med varandra och ha överseende om vi har någonting att förebrå en annan. Hur vi uppför oss och hur i visar förståelse kan påverka slutresultatet, som i berättelsen om Avigajil och Naval. I 1 Samuelsboken kapitel 25 kan vi läsa om den vackra och förståndiga Avigajil vars man Naval var styvsint och elak. Efter prästen Samuels död flyttade David ut i öknen. Där hörde han talas om en rik man som klippte sina får i Karmel, och han skickade tio unga män till plat26
SOTAHUUTO
sen. Där mötte de herdar som vallade den rike Navals hjordar. David skickade Naval sin hälsning med orden: ”Jag önskar dig all lycka och allt gott för dig och din familj och allt du äger.” Davids män kom på en festdag och frågade om Naval kunde ta emot dem och ge dem vad han kunde. Naval vägrade och skickade bort dem med förolämpningar. ”Vem är David, vem är Isais son? Nuförtiden finns det många slavar som rymmer från sina herrar. Skulle jag ta av mitt bröd och mitt vin och det som jag har slaktat för mina fårklippare och ge det åt folk som kommer från jag vet inte var.” Männen vände tvärt och gick tillbaka till David och berättade vad som hade hänt. ”Spänn på er svärden,” sade David
till dem. Men en ung man kom med bud till Avigajil, Navals hustru, och sade: ”Se, David har skickat budbärare från öknen med hälsningar till vår husbonde men han snäste av dem. De har ändå varit så hyggliga mot oss: aldrig har vi blivit ofredade, och ingenting har kommit bort för oss under den tid vi har hållit till i deras trakter. Nu måste du tänka ut vad du kan göra. Domen är säkert redan fälld över vår herre och allt hans hus. Själv är han en så ondsint människa att man inte ens kan tala med honom.” David hade all orsak att vara förbittrad: ”Det tjänade ingenting till att jag skyddade den mannens egendom ute i öknen, så att ingenting kom bort. Han har lönat gott med ont. Gud må straffa mig nu ooch framgent om jag låter ett enda
