Frimuraren nummer 2 2021

Tjänande bröder

En historisk skattkista

Jubelfondens historia

Frimuraren tidskrift för svenska frimurare orden | nr 2 | 2021

Tema: Vår kristna tro

Frimurarna i samhället Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

Stiftelsen har under år 2020 delat ut totalt 16 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 8 mkr.

Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer.

Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stock-

Foto: Carina Bergkvist.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 162 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning 2020.

holm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

2

Innehåll

Bild: Tomas Karlsson.

I detta nummer

Broder!

Vi är fortfarande mitt uppe i en pandemi och det är oklart när logeverksamheten kan återupptas. Jag vet att vi alla längtar efter att få ses och umgås. Men situationen är som den är.

Jag längtar. Du längtar. Vi alla längtar.

Min ödmjuka uppmaning är att ta dessa injektioner med vaccin som erbjuds så snabbt det finns en ledig tid i enlighet med Folkhälsomyndighetens direktiv.

Att vår Orden är lockande även för de som inte är frimurare bevisas inte minst genom den forskning som Tim Berndtsson, nydisputerad doktor vid Uppsala universitet, gjort där han under sex år djupdykt i svenska frimurararkiv finansierat av svenska vetenskapsrådet.

Förutom denna spännande läsning om forskning är ”Vår kristna tro” tema för detta nummer av Frimuraren. Till detta har jag haft mycket stor hjälp av Ordens högste prelat Johnny Hagberg som tillsammans med några av Ordens prelater skrivit ett antal texter under denna paroll.

Vår egen forskningsloge Eckleff bidrar även den med några tänkvärda texter och det finns med en rapport om den första talmansutbildningen någonsin i Svenska Frimurare Ordens långa historia. Jag hoppas att du broder hittar något läsvärt och spännande även i detta nummer av Frimuraren.

4

Jubelfondens historia

6

Jubelfondens verksamhet idag

7

Talmansutbildning inom Femte fördelningen

10

En frimurarhistorisk skattkista

12

Andreassymposium i Karlskrona

14

Med forskningen som grundidé för frimurarundervisningen

16

Från gille till frimurarloge

18

Tjänande bröder

20

Vägen till dold kunskap

23

Ny provinsialmästare i Tredje fördelningen

26

Bjäreträffen 2021

28

Frimurarprylar du visste och inte visste fanns

28

Vad varje frimurare bör ha i bokhyllan del II

29

En föränderlig omvärld – hur förhåller vi oss till den?

30

Tema: Det yttre templet – och det inre…

36

Hur Bibeln blev till

38

Våra evangelier – glädjebudet i fyra gestalter

42

Ikoner 44 Johannesprologen 48

I varje nummer

Allt gott tills vi ses igen i höst!

Ulf Hjelting Redaktör

Redaktör: Ulf Hjelting, 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Informationsdirektoriets filmkommitté

Korsord 33 Ordens högste prelat: Till vilken religion?

35

Stormästarens sida: Mina bröder!

51

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp den 16 augusti 2021.

3

Omslag: Törnekrona och bibel.

Bilden är tagen i Härryda kyrka.

Bild: Mats Gärdfors.

Information

Ordens filmkommitté Text: Magnus Molander Bild: Mats Gärdfors

Nya förutsättningar leder oftast till nya möjligheter. En av dessa nya möjligheter är film som informationsbärare för Ordens kommunikation. Stormästaren har setts i några korta hälsningsfilmer och mer kommer i framtiden.

Under senare år har behovet att kunna nå ut till bröder utanför logen blivit mer och mer tydligt. Den pågående pandemin har skapat ett tomrum hos många i sökan-

det av ny kunskap, men även den gemenskap som logen ger. Inom många organisationer har det rådande läget påskyndat den digitalisering som sker runt om och så även hos oss inom Svenska Frimurare Orden.

Detta har lett till att flera goda initiativ runt om i Orden, såsom en uppsjö av spännande föredrag via teams och zoom, men även en hel del förinspelat material.

Flera av online mötena har lockat många 4

bröder och inte enbart från den egna enheten eller för den del fördelningen utan även från alla möjliga håll inom vår Orden. Vissa av dem har till och med varit så populära att man har kört dem i repris.

Det nya normala Alla dessa initiativ har setts som mycket positiva från Ordens ledning. Dels så ser man detta som ett sätt att fylla det

tomrum som just nu existerar, dels att det finns ett behov av detta fram­över när vi övergår till vad som blir det nya normala.

Givetvis ska inte digitalt material ses som en ersättning till logen och det rituella utan snarare ett gott komplement.

Här ges möjlighet att nå ut till bröder som har svårt att ta sig till logen på grund av sjukdom eller andra omständigheter. Det ger även möjligheter för bröder att nå ut över fördelningsgränserna, vilket tidigare krävde fysiska resor. Det handlar alltså om att öppna upp för fler möten och kunskapsspridning och vem vet kanske lockar till att fler bröder ger sig ut och sedan besöker sina nya bekantskaper runt om i Orden.

Vi ska ej heller glömma att genom dessa nya kanaler, så kan vi ju faktiskt även nå ut till nya presumptiva bröder.

Produktion av film Så vad kan då Orden göra för att understödja alla dessa goda initiativ. Ett första steg är att Informationsdirektoriet har tillsatt en kommitté för film som kommer att agera likt redaktionen för Frimuraren.

Kommittén ska bland annat se över de behov som finns från centralt håll av produktion av digital film. Både för internt såväl som externt bruk. En första film släpptes i

5

samband med Ordens högtidsdag den 20 mars i form av en hälsning från Stormästaren. Kommittén jobbar nu vidare med kommande projekt. Som exempel på inslag som kommer att komma har vi konserter och föredrag av våra olika stipendiater. Detta för att fler bröder än idag ska kunna ta del av vad gott våra medel används till, men också möjliggöra för omvärlden att ta del av det. Utöver detta finns även ytterligare hälsningar från Stormästaren samt Ordens högste prelat i agendan tillsammans med mycket annat.

Digitala verktyg Kommittén kommer även att finnas tillgänglig som ett stöd åt enheterna, logerna och andra delar av Orden som vill veta hur man själv kan hålla i ett föredrag via exempelvis Teams, eller skapa enhetliga inspelningar samt hur distribution av dessa kan möjliggöras.

Så till alla er bröder så säger vi från kommittén att håll era ögon öppna på vad som komma skall. Allt material kommer finnas tillgängligt via hemsidan och visst material av mer öppen karaktär kommer även förmedlas via sociala medier.

Vi hoppas att vi snart kan mötas fysiskt, njuta av vårt brödraskap och att dessa digitala verktyg öppnar nya möjligheter till att förstärka vår kedja. X

Caritas

Jubelfondens historia Text: Ulf Åsén Bild: Håkan Sjöström ”Den Nordiska Fösta S:t Johannis-Logens Jubelfond, stiftad under det sjette seku-lar-året sedan Stockholms Stads Grundläggares död, till evärdelig åminnelse af honom samt af de upplysningens och humanitetens segrar, som vårt tidehvarf vunnit, har till ändamål att befrämja Frimureriets praktiska syften på sätt som här nedan bestämmes.”

Jubelfonden kom till år 1867. Närmare bestämt instiftades fonden vid ”allmänt sammanträde” (dvs vid en lärlingeloge) i Den Nordiska Första S:t Johannislogen (NF) den 12 april år 1867.

Bakgrunden till att fonden inrättades var en önskan att hugfästa minnet dels av Stockholms stads grundläggare (således Birger Jarl; 1866, som var det år då idén till fonden började ta mer fast form, hade jämnt 600 år förflutit sedan hans död), dels av ”de upplysningens och humanitetens segrar, som vårt tidehvarf vunnit”.

Ursprungligen var den huvudsakliga – men ingalunda den enda – avsikten med Jubelfonden, att den skulle bilda och underhålla vad som i reglementet kallas för ett ”Frimurare-Institut” i Stockholm.

Detta skulle ge utbildning åt – med reglementets ord – ”medellösa, företrädesvis från Frimurare-Barnhuset utgående Barn av båda könen, hvilka jämte ett oförvitligt uppförande ådagalagt utmärktare anlag för Vetenskap, Konst eller Slöjd”.

Det tänkta Frimurareinstitutet skulle med andra ord utgöra en påbyggnad på den utbildning som det dåtida Frimurarbarnhuset i Stockholm gav, och förbereda begåvade ungdomar för studier på högre, även akademisk, nivå.

Fondens grundplåt vid starten år 1867 var 2 500 riksdaler riksmynt (sedermera kronor). Detta belopp hade skänkts av 32 NF-bröder med ordförande mästaren von

Från vänster till höger: Måns Andersson, Peter Möller, Bill Bergman, Gabriel Anderbjörk, Karl Steiner och Joakim Lessmar. Saknas på bilden gör Björn Blomqvist.

6

Rosen i spetsen, och det är dessa 32 bröder som måste anses som Jubelfondens egentliga stiftare. Idag, mer än 150 år senare, låter den summan inte särskilt mycket.

Några jämförelser får oss dock att inse att det var ett högst betydande belopp – i själva verket en årslön för en statstjänsteman i mellangraderna och en fyra-fem årslöner för en arbetare.

Reglementet föreskrev att avkastningen skulle få tas i anspråk för de angivna ändamålen först när fondens värde växt till en halv miljon riksdaler riksmynt. Detta var ett mycket ambitiöst mål. Med användande av samma jämförelsegrunder som här ovan kan det sägas motsvara inte mindre än ett par hundra årslöner! Omsatt till dagens förhållanden skulle det kanske röra sig om ett belopp i storleksordningen 50 à 60 miljoner kronor. Samtidigt var det säkert en realistisk bedömning av den förmögenhet som skulle krävas för att komma igång med en skola av det slag man vid stiftandet tänkte sig.

De NF-bröder som tog initiativet till Jubelfonden anlade med andra ord verkligen det långa perspektivet. Det var också först på 1930-talet som fondens tillgångar växt till sig så pass att det blev aktuellt att på allvar tänka på hur pengarna skulle användas. Men då var så mycket annorlunda mot år 1867, inte minst på utbildningsområdet, att man delvis fick söka andra sätt än de i stadgarna angivna för att uppfylla stiftarnas önskemål.

Jubelfonden fullföljer därför numera den av stiftarna angivna grundläggande intentionen ”att befrämja frimureriets praktiska syften” genom att årligen dela ut utbildningsstipendier till främst konstoch hantverksstuderande ungdomar. Fonden ger dessutom varje år ut ytterligare ansenliga belopp för olika andra benefika ändamål. Fondens kapital uppgår idag, vid årsskiftet 2020/2021, till i runda tal 110 miljoner kronor. X

Jubelfondens verksamhet idag De olika stiftelserna Direktionen förvaltar fem olika stiftelser: • Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond • Stiftelsen Karl-Axel Rosenqvists fond • Stiftelsen S:t Johannes Logen Den Nordiska Förstas 100 års fond • Stiftelsen S:t Johannes Logen Den Nordiska Förstas Samfond för välgörande ändamål • Stiftelsen NF-Bröders fond Av dessa är Jubelfonden den ”kända” varför direktionen normalt benämns Jubelfondens direktion men dess uppdrag innefattar alltså ytterligare fyra stiftelser.

Med olika fördelningsnycklar resulterar dessa stiftelses sammantagna stadgar i att avkastningen skall fördelas på fyra syften • Återinvestering • Välgörande ändamål • Stipendier • Frimureriskt främjande Direktionen Direktionens uppdrag är att löpande säkerställa att stiftelsernas kapital förvaltas väl och att avkastningen används till det syfte, och i den anda, som grundarna avsåg och som dokumenterats i form av respektive stadgar. I Jubelfondens reglemente står angivet: ”Fondens Förvaltning ombesörjes af en Direktion, bestående af Sju (7) personer, hvilka antingen blifvit antagne såsom Frie murare i S:t Johannis Logen Den Nordiska Första och minst innehafva Mästares Grad, eller ock derstädes innehafva Embete.”

Faktaruta Snabba årtal: 1867 – Jubelfonden grundas 12 april 1935 – Utbetalningar av utbildningsstipendier påbörjas 1975 - 1980 – utfasning av ”utbildningsstipendier enligt 1935 års modell” 1976 – Första konst/musikstipendiet enligt dagens modell.

Anslöt sig betydligt närmre till vad som är fondens syfte enligt reglementet: ”… Barn av båda könen, hvilka jämte ett oförvitligt uppförande ådagalagt utmärktare anlag för Vetenskap, Konst eller Slöjd”

Dessa sju utgörs år 2021 av: • Gabriel Anderbjörk, Ordförande • Bill Bergman, Sekreterare • Joakim Lessmar, Skattmästare • Måns Andersson, Kommunikation och PR • Björn Blomqvist • Peter Möller • Karl Steiner ”Det är verkligen en ynnest att få arbeta med ett uppdrag där ett oeftergivligt krav är att utnyttja tillgängliga medel för att göra gott för andra.” noterar Gabriel Anderbjörk och säger sig vara säker på att han talar för hela direktionen i detta. ”Vårt uppdrag är att ’göra av med pengar’ på ett sätt som bäst motsvarar våra ursprungliga huvudmäns intentioner.”

Sättet på vilket detta uppdrag utförs beskrivs i de olika sektionerna nedan.

Välgörande ändamål Att hantera skatter och andra regelverk avseende bidrags/biståndsfrågor är tämligen komplext och en verksamhet där ett fel kan bli ödesdigert vad gäller en stiftelses skattestatus. Till det kommer att det alls inte är lätt att säkerställa att tillgängliga medel verkligen hamnar där de gör mest nytta. Direktionen har därför sedan många år ett samarbete med föreningen FVO som har uppdraget att hantera alla medel som enligt stadgarna skall tillfalla välgörande ändamål.

Frimureriskt främjande Medel för frimureriskt främjande an-

1 januari 2021 – Stiftelsernas sammanlagda kapital c:a 140 MKr. Under 2020 delade 35 stipendiater, trots begränsningar pga Covid-19, på 1,1 miljoner kronor i utdelade medel Dagens verksamhetsområden: • Konst/Musik/Vetenskaps-stipendier • Välgörande ändamål • Frimureriskt främjande 7

vänds primärt för aktiviteter och artefakter. Verksamhet och behov inom ramen för Den Nordiska Första S:t Johannislogen har, på grund av berörda stiftelsers ursprung, prioritet men medel har även delats ut till andra enheter inom Orden som har haft behov motsvarande stiftelsernas ändamål. Ett sådant exempel är ett bidrag till ”Göta Provinsialloge fastighetsfond” för avhjälpande av de marksättningar huset är utsatt för. Ett exempel på ett stående NF-åtagande är underhållet av en fantastisk historisk artefakt under kontinuerligt utvecklande, det vill säga logens så kallade ”CM-kedja”. Se faktarutan på nästa sida.

Stipendier Direktionen delar ut stipendier inom olika genrer med fokus på konst, konsthantverk, musik (sång och instrument) och forskning. Sedan 1977 har över 400 stipendiater inom opera, balett, konstglas, textil, möbelsnickeri och många andra discipliner fått stöd i den vidare utvecklingen av sina talanger. Kriterierna för stipendierna har varierat under åren men senaste årens direktioner har stegvis arbetat sig tillbaka mot ett allt tydligare fokus på grundarnas intentioner, dvs unga talangfulla utövare av de sköna konstarterna. I klartext innebär det i dagens termer nor-

Bilder: Pressbild.

Röster om Jubelfondens betydelse

Maria Lantz, rektor Konstfack.

Vad betyder Jubelfondens stipendieutdelning för Konstfack och dess elever?

– För våra avgångsstudenter är stipendierna från Jubelfonden ovärderliga. För det första har stipendierna sådan dignitet att de verkligen kan göra skillnad i den känsliga tiden mellan tillvaron på en skola med verkstäder, handledare och lokaler. Du kanske måste investera i utrustning eller material för att starta din karriär, eller ge en deposition för en lokal. Och för det andra är både ceremonin och stipendiet ett så viktigt kvitto på att du är sedd, det visar att vi alla tror på den enskilda utövaren. Sen tycker jag att stipendierna spänner en båge mellan anstiftarnas tid och vår egen – det är tankeväckande.

Stefan Bojsten, Professor piano på institutionen för klassisk musik på Kungliga Musikhögskolan.

Vad betyder Jubelfondens stipendieutdelning för Musikhögskolan och dess elever?

– Stipendierna betyder väldigt mycket för våra elever och är närmast en förutsättning för vidare studier ute i Europa.

Och ska man utvecklas som musiker, oavsett vad man spelar, så handlar det om att uppleva konserter, höra akustiken i konserthus i exempelvis London, Berlin och Italien. Att kunna uppleva ett rikt kulturliv och få influenser i en utvecklande atmosfär och då är stipendierna en otroligt viktig del för att kunna finansiera detta. Vi måste komma ihåg att alla elever har inte alltid en ekonomi som tillåter detta. Idag måste unga människor vara framåt för att komma någonstans och finns då de finansiella förutsättningarna för detta så är detta ett hinder mindre för att lyckas.

8

malt sista-års studerade eller mastersstuderande vid någon av landets tyngre utbildningsinstitutioner inom dessa discipliner, med vilka direktionen samarbetar, och som är på väg ut i yrkeslivet.

Stipendier delas även ut till framstående unga utövare som inte är knutna till någon av dessa institutioner utan som på annat sätt identifierats av stiftelsen genom olika samarbeten. Stiftelsen hanterar inte så kallade direktansökningar. Dels på grund av att det administrativa arbetet skulle bli ohanterligt, dels på grund av att direktionen inte besitter den kompetens som krävs, utom i vissa specifika discipliner.

Direktionen har långvariga och stående samarbeten med Konstfack, Kungliga Musikhögskolan, Kungliga Operan och Malmstensskolan. Dessa fyra säkerställer en stabil bas av nomineringar av synnerligen skickliga unga utövare av sina respektive konstarter. Utöver dessa har direktionen ambulerande treårssamarbeten med konst- och artistinstitutioner i andra delar av landet.

Vad avser vetenskaps/forskningsstipendier så kommer år 2021 vara det första året på länge då direktionen ånyo tar sig an denna stipendieform. I denna artikels skrivande stund är formerna för detta fortfarande under framtagande.

Under flera år har direktionen även stöttat en Silviasysters utbildning vid Sophiahemmet i Stockholm.

Utdelningsceremonier Stipendierna är av jämförelsevis mycket gott monetärt värde men lika viktigt som det ekonomiska är i många fall att verkligen högtidlighålla mottagarna. Direktionen arbetar därför aktivt med högtidliga utdelningsceremonier. Den mest kända torde kanske vara den som genomförs av NF i Stamhusets riddarsal varje maj månad i vårvärmen, utom i tider av pandemier det vill säga. Utdelningar som resultat av det ambulerande samarbetet görs i samverkan med närmsta lokala frimurarsamhälle. När nu detta ambulerande system kommer att utökas har direktionen även börjat förbereda underlag och stöd för sådana genomföranden för att göra det än enklare för lokala frimurarsamhällen att kunna vara del i stiftelsernas högtidliga utdelningsceremonier.

Jubelfonden på nätet År 2020 tog direktionen det monumentala beslutet att låta vår drygt 150-åriga verksamhet ta klivet ut på nätet. Detta medelst en ny hemsida. Under 2021 kommer detta att kompletteras med närvaro i valda socia-

la medier. Syftet med detta är mycket konkret. Att idag tilldelas ett stipendium från Jubelfonden anses allmänt, redan idag, vara en mycket tung hedersbetygelse i konst-och artistsverige och något som på grund av nomineringskommittéernas sammansättningar visar (enligt mycket seniora bedömare i branschen, inte direktionens självtycke!) att man verkligen utgör en del av den kommande yppersta eliten inom sin disciplin.

Vårt uppdrag är att stödja dessa unga så mycket vi bara kan och genom denna närvaro på nätet avser vi stärka stipendiernas varumärke och publicitet ytterligare.

Läs mer på www.jubelfonden.se Följ Jubelfonden på Instagram: www.instagram.com/jubelfonden Gåvor/Donationer/Testamenten Vill du bidra till att långsiktigt öka vår kapacitet att dela ut medel i våra stiftelsers syften? Vi välkomnar alla former av donationer. Tag i så fall kontakt med direktionen via ordföranden så vi tillsammans kan diskutera vilken av våra stiftelser som har det fokus som bäst stämmer överens med dina önskemål. X

Den Nordiska Första S:t Johannislogens ceremonimästarekedja (CM-kedja) Bland Den Nordiska Första S:t Johannislogens klenoder finns denna unika halskedja, avsedd att bäras vid brödramåltiden av tjänstgörande ceremonimästare. Kedjan är sammansatt av miniatyrer i guld och emalj av riddarsköldarna för de bröder, som från 1930-talets början innehaft ämbetet som logens förste ceremonimästare. På baksidan av respektive sköld finns innehavarens namn och ämbetsperiod ingraverade. Till kedjan hör även en klubba i förgyllt silver, vilken skall användas av tjänstgörande ceremonimästare när han äskar ljud vid måltiden.

Kedjan har vartefter åren och decennierna gått byggts på med nya

9

sköldar och upptar nu 23 sådana miniatyrer. Bland ädelsmeder som format sköldar kan nämnas Gerdt Hartvig Sandqvist, Gustaf Jonsson och Svedbom & Co. De under hösten 2004 tillfogade sköldarna utfördes av silversmeden professor Christer Jonsson, som även hängde om kedjan och renoverade fästanordningarna. Sköldarna är arrangerade kronologiskt. Den äldsta skölden (översta raden längst till vänster) tillhör kapten Nils Södermark, som var logens förste ceremonimästare åren 1931-36.

Kedjan skall inom kort uppdateras med sköldar för det senaste dryga decenniets förste ceremonimästare.

Utbildning

Hennickehammars herrgård, strax utanför Filipstad i Värmland.

Talmansutbildning inom Femte fördelningen Text: Tommy Rosenberg Bild: Ulf Hjelting I november 2020 hölls Femte fördelningens och Svenska Frimurare Ordens första talmansutbildning på Hennickehammars herrgård, strax utanför Filipstad. Bland annat diskuterades talmannens roll och deltagande talmän fick prova på teoretiska och praktiska övningar.

Svenska Frimurare Orden har sedan hertig Carls tid två mål: ett yttre mål som rör samhället eller rent av mänskligheten i stort, och ett inre som rör den enskilde brodern.

Det yttre målet skall uppnås via det inre.

I ”Frie Murare Riddares och Bröders Allmänna lagar, första boken” från år 1800, kapitel 1, §1, kan vi läsa följande: ”Frie- och Antagne Murare Riddares Ordens Brödraskap är ett Gille och Sam-

fund, af ålder inrättadt, till Guds den Aldrahögstes ära, och som haver till föremål Människjoslägtets förbättring samt dess uplysande uti den ädla vetenskapen, att upphöja dygden och kufva lasten; kunskapen och magten att tygla sina begär, för att därigenom begrunda Naturens krafter, och således kunna upphöja den ädlaste delen af sin Varelse, till närmare förening med sitt första Uphof, hela verldenes Stora Byggmästare”.

Talmannen ska medverka till att stärka brödernas förmåga till självinsikt och självutveckling.

Utbildningen Talmansutbildningen är, som nämnts, unik för Orden och ett viktigt steg i Femte fördelningens fortsatta utveckling. Le10

dare för utbildningen var förutom undertecknad även Gunnar Granholm, Anders Hultqvist och Peter Magnusson.

Totalt var 14 talmän inbjudna att delta, men på grund av coronapandemin och Allhelgonahelgen så kunde inte alla inbjudna vara med. Det blev dock totalt elva deltagande talmän, alltifrån grad III och uppåt och från såväl brödraföreningar som loger. Det fanns talmän från såväl samordningsdelarna Karlstad som Falun och Örebro.

I denna första BAS-utbildning för talmän försökte vi reda ut vad det innebär att vara talman i dag och i framtiden samt ge goda råd om hur man bygger sina tal och framför dessa. Det är viktigt för oss bröder liksom för talmannen att vara införstådd med Ordens grunder och begrepp.

Rätta kunskapen I Ordens allmänna lagar (OAL) 2018 Kapitel 1, § 1, står att: ”Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten”.

Som viktigt framgår även följande av OAL 2018 Kapitel 1, § 3: ”Rätta kunskapen om förvärvandet och utövandet av de sju hörnstenarna utgör målet för alla frimurares arbete. Vilket av Ordens stiftare blivit kallat den Konungsliga Konsten”.

Eftersom talmannens roll i arbetsloger och brödraföreningar skiljer sig från andra föreläsar- och talarsituationer, strävade vi efter att lägga upp programmet så att det ska vara intressant för både vana och ovana talare. Utbildningen baserades i huvudsak på särskilt framtagen litteratur: • Talmannens historia från 1800-talet fram till idag ”Talmansrollen i arbetsgraderna över tid” av Tommy Rosenberg. Ad Fontes skriftserie VI-XII 2019 • Värmländska Provinsiallogens häfte ”Talmannens bokstöd” av Gunnar Granholm • Stöd för att öka förståelse och färdigheter i talmansrollen inklusive retorik Syftet med kursen Ett viktigt syfte med utbildningen var också att ge tillfälle till utbyte av både erfarenheter och oprövade idéer mellan deltagarna. Därför var vi särskilt tacksamma för att Värmländska provinsiallogen gav oss möjlighet att genomföra utbildningen på internat, så att vi kunde samlas på lördagskvällen och göra detta gemensamt!

Detta borgar för ett gott fortsatt nätverk mellan bröderna.

Vi ville på ett påtagligt sätt ge talmännen stöd, erforderliga kunskaper och färdigheter för att klara sin roll och viktiga verksamhet. Efter avslutad kurs ska talmannen: • Veta hur talmansrollen förändrats över tid • Kunna bygga upp och framföra intressanta och väldisponerade tal i såväl loge som brödraförening • Känna större trygghet genom ökad självkännedom om sina egna styrkor och svagheter.

Anders Hultqvists och Peter Magnussons förnämliga duett på lördagseftermiddagen syftade till att visa på hur olika talmanstyper skiljer sig från varandra. Duettformen är ett utmärkt exempel på hur man även kan genomföra talmanstal. Vi diskuterade även olika möjligheter att använda

Ledarna för talmansutbildningen, från vänster, Tommy Rosenberg, Peter Magnusson, Gunnar Granholm och Anders Hultqvist.

musik för att illustrera och förstärka talmanstalen. Dan Borgström visade på ett bokbord flera exempel på litteratur som kan vara bra som bredvidläsning för talmän. Arkivariernas viktiga roll för kunskapsspridning i samarbete med talmannen betonades.

Resultat Hur gick det då?

Vid summeringen i slutet av utbildningen (dag 2) fick deltagarna följande frågor i plenum: 1. Har ni fått det stöd ni förväntade?

2. Har ni fått kunskap om talmannens roll och verksamhet över tid?

3. Har utbildningen bidragit till att ni känner er tryggare i er talmansroll?

4. Har era färdigheter att bygga upp och hålla intressanta tal ökat?

5. Är ordningsföljden av utbildningens olika delar logisk och användbar?

Samtliga frågor besvarades med ett unisont ”Ja”!

Framtid Ett väl förberett underlag med bra föreläsa11

re i de olika delarna av programmet och aktivt deltagande från alla bröderna borgar för en positiv utveckling av talmansrollen. Det är trots allt i talmännens fortsatta agerande i brödraföreningar och loger som resultaten av utbildningen kommer att visa sig.

Detta inser naturligtvis den erfarne brodern som svarar på frågan: ”Hur känns det nu?”, och som på ett humoristiskt men ändå allvarligt sätt svarade: ”Jag är livrädd!”

Deltagande talmän önskade spontant en fortsättning och fördjupad utbildning. Även Orden centralt är intresserad av vår utbildning, vilket bland annat visas genom att alla stewardsmästare i vår Orden kommer att få information om denna utbildning. X

Fotnot De deltagande bröderna efterfrågade även en utbildning i fler steg inom ramen för en så kallad ”Talmansakademi” där resultatet skulle ge en fullödig talmansutbildning och förberedelse inför rollen som talman.

Historia

En frimurarhistorisk skattkista Svensk översättning: Ulf Åsén Bild: Jan Krey Bokanmälan av Leif Endre Grutle, ordförande mästare i norska forskningslogen Niels Treschow.

Frimurarforskning var länge ett område som dominerades av amatörer, men under de senaste 20-30 åren har i växande grad professionella forskare med anknytning till akademiska institutioner producerat böcker och artiklar som har berikat vår förståelse av frimureriets historia och dess betydelse för samhällsutvecklingen.

Den sortens forskning är nu på god väg att etab­leras som ett erkänt arbetsfält inom den akademiska sfären, något som bland annat märks genom att det sker doktorsdisputationer på flera håll i världen i ämnet. En mycket spännande avhandling inom området försvarades den 6 november 2020 vid Uppsala universitet. Avhandlingens innehåll bidrar i hög grad till att vidga kännedomen om vårt eget frimureris historia och utveckling.

Gamla arkiv Avhandlingen, som är skriven av den svenske doktoranden Tim Berndtsson (född 1989, inte frimurare), har fått namnet The Order and the Archive: Free­ masonic Archival Culture in EighteenthCentury Europe. Den är resultatet av Berndtssons forskningsinsats under de senaste sex åren. Hans arbete är en del av ett större projekt om svenska arkiv under perioden 1727-1811 och finansieras av det svenska Vetenskapsrådet. Man kunde kanske förvänta sig att en avhandling om gamla arkiv skulle vara lika torr som de gulnade och dammiga dokument som den handlar om, men The Order and the Archive har blivit allt annat än tråkig!

Egna specialartiklar Avhandlingen är förstås akademisk till sin form, och innehåller partier med teori och resonemang av rent arkivfacklig art, som sannolikt endast tilltalar den speciellt intresserade. Arbetets referenser på nästan 1 500 noter, som sträcker sig över runt 120 sidor, kan måhända också verka avskräckande, men samtidigt finns det här mycket att hämta för den som ger sig tid

Tim Berndtsson talade vid CFE:s symposium i Stamhuset 2018.

att under läsningen grundligt studera notapparaten. Referenserna är ofta så detaljerade, att åtskilliga noter faktiskt framstår som egna små specialartiklar, vilket på ett positivt sätt bidrar till att höja avhandlingens värde.

Urmodiga föreställningar Det viktigaste är likväl avhandlingens huvudtext. Denna är indelad i sju kapitel, där de två första primärt är en introduktion till temat med presentation av metod och teoretiska grunder, medan de två sista kapitlen ger slutsatser och sammanfattningar. Av innehållet i detta ramverk är det sannolikt den del som befattar sig med frimureriet som historiskt fenomen som de flesta läsarna kommer att ha störst glädje av. Texten formar sig här i praktiken till en kortfattad genomgång av det moderna frimureriets framväxt och utveckling, i huvudsak baserad på slutsatserna från den se12

naste och mest uppdaterade forskningen inom området. Det är mycket upplyftande att se hur en akademiker som kommer ”utifrån” genom sin skolning som forskare av facket kan undvika att upprepa den sorts myter och urmodiga föreställningar, som vi dessvärre lite för ofta finner okritiskt återgivna i skrifter producerade inom frimurarorganisationerna själva.

Fokus på arkivering Berndtsson poängterar, att det organiserade frimureriet, tillsammans med stat, kyrka och mer betydelsefulla släkter och familjer, var bland de första att upprätta arkiv som bar drag av långsiktigt verkande institutioner. Han menar också, att logernas fokus på arkivering inte enbart tjänade ett praktiskt-administrativt syfte, utan att frimurararkiven redan på 1700-talet även kom att tjäna som centra för att etablera, bevara och sprida den kunskap som for-

rella historia, på basis av den information som finns bevarad i de arkiv som behandlas i studien.

Rekommenderas För många frimurare kommer säkerligen Berndtssons beskrivning av det Svenska Systemets första år att bjuda på åtskilliga upplysningar som fram tills nu varit föga kända, men jag vill likafullt hävda att den mest värdefulla delen av hela avhandlingen är de runt 70 sidor som författaren ägnar Strikta Observansen. Fram till dags dato har vi saknat en ordentlig framställning av detta frimurarsystems historia – kapitlet om Strikta Observansen i The Order and the Archive fyller väl detta tomrum.

Avhandlingen kan köpas från Litteraturvetenskapliga institutionen vid Historisk-filosofiska fakulteten i Uppsala. Rekommenderas! X Fotnot Denna anmälan är ursprungligen publicerad i nr 34 av Verba Masonica, Forskningslogen Niels Treschows eget nyhetsblad, som återfinns i nr 4 för år 2020 av Den Norske Frimurerordens medlemstidning Frimurerbladet.

made respektive frimurarsystems identitet. Organisationens arkiv påverkade m.a.o. organisationens medlemmar, eller som Berndtsson uttrycker det: This study explores how eighteenth-century European Masons created archives, and how these archives in turn created Masons. It is an exploration of how a masonic archival culture was formed, and how different ideas, hopes, and anxieties were co-produced along with the records and manuscripts kept by masonic associations. At stake in these archival practices was the goal of establishing “order”.

Strikta Observansen Dessa tankar utvecklas vidare i de tre centrala huvudkapitlen, som alla tre är ett veritabelt källflöde av mönstergillt systematiserad och väsentlig information. Det första av dessa kapitel behandlar frimurerisk arkivideologi och -praxis mer generellt, innan detta avhandlas närmare i två case-studies. Den ena av dessa tar sig an den betydelse som arkiv hade inom Strikta Observansen, medan den andra belyser hur arkivbildning och -kontroll var en väsentlig förutsättning för utvecklingen av det Svenska Systemet. Parallellt med detta beskrivs de båda frimurarsystemens gene13

Juridik Online har expertis inom bostadsjuridik och ekonomisk familjerätt. Vi hjälper gärna till med försäkringsärenden och skadeståndsanspråk, processer i hyresnämnden samt upprättande av bl.a. testamente, gåvobrev, framtidsfullmakter, samboavtal, äktenskapsförord och mycket mer. Bröder i SFMO erbjuds givetvis förmånligare priser.

För kontakt och mer information: info@juridik.online 0735-07 17 32 http://juridik.online

Symposium

Frimurarhuset uppfördes 1793, förvärvades av Orden 1802 och togs i bruk 1803. Den 17 november 1823 invigdes S:t Andreaslogen Carl Johans lokaler.

Andreassymposium i Karlskrona Text och Bild: Jan Krey Helgen den 23 och 24 oktober 2021 hålls ett symposium i andreas- och kapitelgraderna. På Eckleffs hemsida på frimurarorden.se finns detaljerad information med möjlighet till anmälan.

symposiet ytterligare en gång. Denna gång kommer symposiet att hållas helgen den 23 och 24 oktober 2021. Förhoppningsvis är coronapandemin överstånden då.

Under år 2020 firade Andreasfrimureriet i Karlskrona 200 år. I samarbete med S:t Andreaslogen Carl Johan arrangerar därför forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) i höst ett andreassymposium i Karlskrona som en senkommen del i jubileumsfirandet.

Symposiet var först planerat att gå under jubileumsåret 2020. På grund av coronapandemin sköts symposiet först fram till helgen den 17 och 18 april 2021.

Då smittläget fortfarande var högt och alla logeaktiviteter var inställda flyttades

Unik bebyggelse Karlskrona grundades i samband med att Karl XI år 1679 beslöt att anlägga en örlogsbas. Här kunde Sveriges örlogsflotta förläggas i isfria hamnar. Stadsplanen och den äldre unika bebyggelsen upptogs på Unescos världsarvslista år 1998. År 1796 undertecknades en skrivelse av hertig Carl som medgav att en andreasloge fick bildas i Karlskrona. Men det var först år 1820 som Carl XIV Johan utfärdade ett ”Constitutions Bref ” och ”Capitulations Act” för en lysande S:t Andreas Skottisk 14

Loge med namnet Carl Johan. På grund av svårigheter med ekonomi och lokalfrågorna kunde invigningen av logen dock ske först år 1823.

Med anledning av Carl Johans jubileum har symposiet en stark koncentration på andreasskedet. Det kommer i själva verket att bli det första Eckleffsymposiet som inte har föredrag i det svenska frimurarsystemets alla tre skeden. Åtta av föredragen är i grad IV-V (som fått ett eget ”spår”). Tre föredrag är i grad VI, medan kapitelskedet får nöja sig med ett föredrag per kapitelgrad (graderna VI till X utgör symposiets andra ”spår”). Symposiet blir med andra ord en slags ”andreasriksdag” med möjlighet för den intresserade att ta del av och diskutera andreasforskningens senaste rön.

Krävs inte medlemskap Symposiet, som förutsätter lägst grad IV–V för deltagande, genomförs i två ”spår”. Det ena innehåller föredrag i grad IV–V och det andra föredrag i grad VI och högre. Det krävs inte medlemskap i CFE för att delta.

Föredragshållare Inledningsanförandena kommer att hållas av forskningslogens nye ordförande mästare Magnus Åkerman, provinsialmästaren i Skånska provinsiallogen Per Werner, samt den blivande ordförande mästaren i andreaslogen Carl Johan, Peter Wästfelt.

Då symposiet är knutet till ett lokalt jubileum har Eckleff strävat efter att få med en rik representation av föredragshållare från närområdet. Här deltar även föredragshållare från Sjätte fördelningen i Finland, som förhoppningsvis vid denna tidpunkt inte längre har reseförbud på grund av coronan. Det avslutande föredragspasset är gemensamt och ges i grad IV-V som kommer att hållas av Andreas Önnerfors och är betitlat Tre sekel av frimureri: att sammanfatta frimureriets historia. X

PROGRAM Fredag Loger med reception: - S:t Johanneslogen Gustaf i grad I - S:t Andreaslogen Carl Johan i grad IV– V Lördag Registrering, öppnande och parallella föredrag.

CFE genomför även en valloge i grad IV–V med föredrag.

Kvällsandakt i Amiralitetskyrkan och därefter symposiemiddag.

Söndag Morgonandakt i Frimurarhuset, föredrag och avslutning vid lunch.

Detaljerat program och möjlighet att anmäla sig till symposiet finns på Eckleff:s hemsida på frimurarorden.se.

information från informationsdirektoriet

Angående Ordens hemsida Som aktiv medlem i Svenska Frimurarorden kan du logga in på Ordens hemsida. Du får då tillgång till enheternas arbetsordningar och meddelanden, möjlighet att anmäla dig till sammankomster, och du kan också ändra dina egna adressuppgifter. Särskilt viktigt är att du håller din epost-adress aktuell!

Synpunkter och förslag runt medlemsystem och andra undersystem, ska i första hand lämnas till din fördelnings förste översekreterare (FÖS) som sammanställer och deltar i prioritering av nya funktioner.

Hemsidan byggs för närvarande ut med mer material, inspelade föredrag, video och mer är på gång runt utbildning.

Ser du uppenbara tekniska fel, anmäler du detta till support@frimurarorden.se

Har du användningsfrågor om hemsidan, bör du i första hand vända dig till logens sekreterare som brukar kunna ge råd och svar.

Synpunkter och förslag runt hemsidan mailas till webmaster@frimurarorden.se

Denna tjänst bemannas av vår IT-leverantör på kommersiella villkor.

Använd därför denna adress bara för uppenbara fel eller frågor som inte kan besvaras av FS eller av bröder i din närhet.

15

Vi vill även passa på att informera om att möjligheten att göra reklam för era digitala sammankomster på hemsidan finns.

Likaså om ni har inspelat material som ni vill visa på era lokala sidor så finns numera även denna möjlighet. Önskar ni mer information, kontakta hemsidans systemförvaltare Mikael Mårtensson på mikael@spjalko.se så hjälper han er vidare.

Utbildning

Klagomuren i Jerusalem.

Med forskningen som grundidé för frimurarundervisningen Text: Gunnar Granholm ”Den Danske Frimurerorden er et universitet” skrev professor Frederik Andreasen i Acta Masonica Scandinavica, årgång 12. Han var ordförande mästare i Forskningslogen Friederich Münter och beskrev hur lärlingegraden arbetar i enlighet med universitetets forskningsmetoder, och hur sökandet efter sanning och ljus går hand i hand med vedertagen naturvetenskaplig forskningsmetodik.

Om sökande efter sanning och ljus är den nyblivne frimurarens väg till personlig utveckling, är det förstås vår uppgift att göra det möjligt.

Universitet och högskolor har i uppdrag att: 1. bedriva forskning, 2. undervisa och 3. presentera forskningens resultat för samhället i stort.

För deras del ställs inga uttalade krav på 16

hur undervisningen ska utformas, och mycket av den består därför enbart av litteraturläsning och föreläsningar, som ofta påminner om uppläsningar av forskningsrapporter. Särskilt inom humaniora är inslag av studenternas egen forskning få under studierna fram till grundexamen.

Egen metodik I både Den Danske Frimurerorden, DDFO, och Svenska Frimurare Orden (SFMO) äg-

Bild: Pixabay.

ståelsen av vad man upplever och presterar vid receptionerna ofta faller in i universitetsföreläsningens docerande form och bara i mindre grad engagerar lyssnarna i ett eget sökande efter svaren.

I sin välskrivna ”Kateketik – grad I” ställde Gustaf Björck frågan om vi har någon tydlig, egen metodik inom Svenska Frimurare Orden för vår religiösa undervisning, och besvarade den själv med ”Nej, inte särskilt tydlig i alla fall.”

Inte minst utifrån Frederik Andreasens uppsats vill jag påstå motsatsen, även om vi nog måste ge Gustaf Björck rätt vad gäller talmanstalen – det fritt talade ordet i loge och brödraförening skiljer sig oftast inte från predikningarnas eller föredragens form. Skälet är inte i första hand rekryteringen av talmän, som under konventikelplakatets tid 1726 – 1858 måste vara präster i Svenska kyrkan enligt Kungl Maj:ts kungörelse, utan även att man byggt upp en förväntan om hur den religiösa undervisningen fick utformas. Den effekten satt kvar långt in på 1900-talet i stora delar av riket. En präst i Bohuslän berättade, att det oftare fanns en huspostilla än en bibel i hemmen på landsorten, när han gjorde hembesök som ung präst på 1970-talet.

nar däremot bröderna den allra mesta tiden åt att delta i praktiska gestaltningar av de kunskaper och den visdom som ritualerna pekar ut som vägen till sanning och ljus, definierade som den ädla vetenskapen respektive den Konungsliga Konsten i Ordens Allmänna Lagar, OAL, 1 kap.

Höjdpunkter i lärandeprocessen är de prövningar som recipienterna själva går igenom, medan de talmanstal och instruktioner som ska underlätta och vidga för-

Kristusbudskapet Men ritualerna och logerummens inredning har ju mycket äldre rötter än 1700-talet. Merparten härstammar från klosterväsendet. Prologen till den helige Benedictus’ klosterregel inleds med orden ”Lyssna, min son, till Mästarens undervisning och böj ditt hjärtas öra; tag villigt emot en god faders förmaning och fullfölj den i handling.” Den här meningen rymmer hela klosterregeln med sitt avstamp i den judiska trosbekännelsen, ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en!” i 5 Mos 6:4-5 fram till den fullbordade livsgärningen. Liksom Benedictus, och ökenfäderna före honom, vänder sig Svenska Frimurare Orden till den enskilde brodern och erbjuder en väg till en egen erfarenhet av kristusbudskapet. Men han pekar också på ett samspel mellan den ensamme i öknen och den organiserade kristenheten i orden ”tag villigt emot en god faders förmaning” – och en förväntan om en återgäldad vägledning.

Akivas metodik Rabbin Akiva ben Yosef, född cirka år 70 betraktas som en stor rabbin både för sitt generösa arbete med hjälp till de fattigaste, och sin unika variant av konfirmandskola, yeshiva.

17

Varje ny grupp av konfirmander fick frågan av rabbi Akiva vad den heliga texten hade för budskap till just dem. Om vi bara tar över våra lärares, föräldrars eller någon annans tidigare tolkningar av den, upphör texten att leva, och att hålla bibeltexten levande för kommande generationer är vår främsta plikt! I nästan varje kvarter i närheten av Klagomuren i Jerusalem ligger ännu idag en konfirmandskola som följer rabbi Akivas metodik.

Egna slutsatser Men i övriga frågor, däribland vår kristna tro, är det helt och hållet varje broders personliga ansvar att dra sina egna slutsatser av det han är med om på sin frimureriska vandring. Om talmannen då ska tala om gradens andliga tillämpningar utan att gå in på trosuppfattningar, behöver han försöka ställa frågor som hjälper brodern att komma vidare i sin egen relation till Gud – han kan knappast ge några svar av allmänt intresse!

– Var det inte just det Jesus avsåg med både sina liknelser och sina underverk och beskrev i sitt avskedstal till lärjungarna?

Joh. 16:25: ”Detta har jag sagt er i bilder.

Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern.” Han urskilde uppenbarligen att det fanns utvecklingssteg i lärjungaskapet, och att den fulla förståelsen av hans budskap kan kräva en ”plantskola”, exempelvis en kyrkoorganisation, in­ nan den troende själv kan höra Guds röst genom bruset av sin egen. Framför allt behöver han en andlig vägledare, som hjälper honom med rätt frågor på hans väg. Ömsesidigt utbyte Logearbetets uppbyggnad visar tydligt, att det siktar till varje broders personliga utveckling och egen, individuella gudskontakt. Den mystika gudsrelationen är fristående från organiserad religion, men lever antagligen bäst i ett ömsesidigt utbyte med den.

Andlighet inom SFMO är aldrig en fråga om bekännelsens form och ordalydelse eller tillämpningen av speciella riter och ceremonier i gudstjänst och personlig utveckling handlar inte om att motsvara en norm.

Den är snarare frukten av ett ständigt forskningsprojekt – utan rapporter. Andlighet är en fråga mellan en broder och Gud själv och personlig utveckling är individuell.

Svenska Frimurare Ordens konsekventa kateketik är därför en verklig utmaning för både gamla och nya talmän. X

Historia

Från gille till frimurarloge Text: Ulf Forsman

Denna text är ursprungligen ett föredrag som hölls den 1 mars 2010 i S:t Johanneslogen Olaus Magnus.

skoflickare”, varvid han red in i staden.

Portarna stängdes då bakom honom och han dräptes direkt.

Ordens allmänna lagar, första kapitlet, första paragrafen har bland annat följande lydelse. ”Frimurarorden har sitt ursprung i ett gille….”. Gille brukar definieras som sammanslutning för inbördes hjälp och gemensamma samkväm. Gillen uppkom under äldre medeltid i västra och norra Europa, därvid särskilt köpmans- och prästagillen samt religiösa bygdegillen.

Det spelade en stor religiös och social roll fram till mitten av 1500-talet.

Gillenas regler Från början var gillessammanslutningarna bredare; folk ur samma stånd men med olika yrken kunde tillhöra ett och samma gille, även kvinnor. Under 1300-talet blev det en markant uppdelning efter yrkestillhörighet. Syftet med detta var att hindra andra att från att utöva yrket utan att vara medlem. Huvudsyftet med gillenas regler

Varje yrke Inte endast köpmännen hade gillen; nära nog varje yrke hade ett gille, till exempel brännvinsbrännare, vapentillverkare, murare, repslagare och träsnidare. Den äldsta skriftliga källan i Sverige som nämner företeelsen gille är den så kallade Bjälbostenen från sent 900-tal med bland annat följande text. ”Unga män reste denna sten efter Grep, sin gillesbroder. Love ristade dessa stenar, Jutes son”.

Tidigast känner vi företeelsen och ordet gille från Frankerriket. År 779 utfärdade Karl den store förbud mot edsvurna gillen.

Under 1100-talet bildades de flesta gillen, som tog hand om medlemmarna både i livet och i dödens stund. Dessa tidiga fackföreningar fick sådan makt att de bildade priskarteller, styrde handelsstäder och avsatte kungahus.

Krönikan berättar att sommaren 1134 rasade striden om kungamakten i Skandinavien och kung Nils av Danmark flydde mot Tyskland. Två av hans rådgivare red ikapp honom och varnade honom att återvända; de sade, ”Köpenhamnarna i sin edsgemenskap följer en regel väldigt strikt, det låter det inte bli ohämnat om någon, vem det än månde vara, har tillfogat någon av deras bröder skada eller orsakat hans död”. Tre år tidigare hade kungens son trotsat stadens gillen och sagt, ”Ska jag verkligen frukta dessa buntmakare och

var att tillförsäkra att alla medlemmar fick ungefär samma inkomst och att skydda lärlingar och gesäller mot orimliga arbetsförhållanden och svältlöner. Gillena var rädda om sitt renommé och ledningen föreslog därför att medlemmarnas hantverk skulle kvalitétskontrolleras. En gesäll skulle bevisa inför rådet att han var en skicklig hantverkare innan han antogs i gillet som mästare. Om han sedan utförde ett bevisligen dåligt arbete straffades han med böter och blev i värsta fall utesluten. Om detta skedde måste han sluta utöva sitt yrke som mästare och i stället arbeta som gesäll.

Frågan löd: ”äro hans mästare nöjda med hans arbete?”.

18

Mäktiga gilleskarteller Mästaren fick ha tre lärlingar. Dessa ingick även i mästarens hushåll. Under 1400-talet var det tvångsanslutning till stadens gillen som gällde. Den fria konkurrensen var satt ur spel på grund av de allt starkare gillena. Skulle man överleva var det på gillets villkor, det var inte det fria initiativet som gällde. Fram till industrialiseringen på 1800-talet satt medlemmarna i de mäktiga gilleskartellerna, ofta på borgmästarposterna eller andra viktiga ämbeten inom stadsförvaltningen. För att en adelsman skulle kunna lägga vantarna på borgmästarstolen kunde han tilltvinga sig, eller muta sig till ett hedersmedlemskap i ett gille med hänvisning till sin börd, inte yrkesskicklighet. I Tyskland och Frankrike försökte man kväsa de mäktiga gillena med hjälp av konungen och kyrkan, dock utan att lyckas. I Norden såg kungarna ingen annan utväg än att samarbeta för att inte tappa kontrollen över städerna.

De svenska, norska och danska kungarna gjorde sig i stället till beskyddare för olika gillen, och kungarna upphöjde deras regler till lag.

Obligatoriska sammanslutningar I de europeiska storstäderna började det växa upp gigantiska palats som ägdes av gillena. I London var bara kungaslottet Westminster Hall större än London Guild Hall, som Londons mer än 50 gillen gemensamt lät uppföra år 1411. Än idag så är byggnaden en del av rådhuset. Byggnaden överlevde den stora branden år 1666 och Hitlers bombningar år 1940. Gillena var obligatoriska sammanslutningar om man skulle utöva ett yrke och eden var det enda som förpliktigade medlemmarna att värna varandra. Nya medlemmar granskades därför mycket noga innan de antogs vid en högtidlig ceremoni som var snarlik i alla gillen. Under antagningshögtidligheterna deltog alla medlemmarna i gillet. Åldermannen öppnade gillets låda, ett skrin som bara kunde öppnas när åldermannen och en eller två andra närvaran-

de, som hade var sin nyckel, var med. I lådan fanns gillets klenod, en stor och rikt utsmyckad dryckesbägare av silver, den så kallade ”Välkomsten”, med alla gillesmedlemmarnas namn på. Därefter klappade åldermannen till lystring och höll ett tal om skrået, gillets lagar och regler. Den nyantagne svor vid både Gud och sin heder att han skulle lyda skrået. Därefter tog han bägaren, med handskar påtagna, och drack medan åldermannen svängde bägarens lock tre gånger över den nye medlemmens huvud.

Gudstjänster och själamässor Vid sammankomsterna nämndes alla avlidna bröder vid namn och välsignades.

De mest välbeställda gillena hade anställt en egen präst för att hålla gudstjänster och själamässor för levande och över döda medlemmar.

Om gillets medlemmar bröt mot någon regel så bötfälldes vederbörande. Var brottet grovt uteslöts medlemmen. Gillet var den enda sociala trygghet som fanns och uteslutning ansågs som det värsta straffet. Medlemmarna erlade en årlig avgift till gillet. Pengarna användes när en gillesmedlem avled eller invalidiserades.

Gillet betalade då ett understöd till änkorna, för begravningar eller utgav arbetslöshetsunderstöd vid sämre tider. Om en broders hus hade brunnit ner, eller om en broder nyss var hemkommen från en ansträngande pilgrimsresa och behövde hjälp under konvalescensen skyndade bröderna till. Gillenas sociala verksamhet liknade kyrkans och kontakterna däremellan var täta. Gillena byggde på de kristna idealen om frid och kärlek till sin nästa. Därför tog gillena oftast namn efter något helgon, såsom Knuts- eller Lukasgillet, som fanns i flera skandinaviska städer.

Gillena spenderade stora summor på att resa altare i städernas kyrkor där böner sedan kunde ljuda för de avlidna brödernas själar. Till och med egna kyrkklockor lät gillena gjuta som ringde för framlidna bröder. Varje gille hade ett skyddshelgon.

Gillenas rättssystem bidrog till att upprätthålla ordningen i städerna och därför var kyrkan vänligt inställd till brödraskapen.

Gillena samlades även till dryckesgillen. Över rikligt med mat, öl och vin ingick man affärsöverenskommelser, arrangerade äktenskap och etablerade livslånga kontakter. Med tiden växte det fram hela festkulturer med dryckesvisor, skålar, hälsningar och tal. Samtidigt påmindes medlemmarna om att de fick böta om ”de ragla omkring på gatan och vara tokig och springa eller gå och hugga i sten med svärd eller slå med spjut på folks dörrar”.

Vissa begränsningar Redan under 1700-talets Sverige växte kritiken fram emot gillena. Under 1800-talet, när marknaden översvämmades av maskintillverkade varor, förlorade gillena sin makt. Och den allt starkare statsmakten kunde nu göra upp med det system som satte den fria konkurrensen ur spel och gjorde varorna dyrare. År 1846 upphävdes de svenska gillena genom fabriks-och hantverksordningen. Vissa begränsningar levde kvar fram till ståndsriksdagens avskaffande 1864, när vem som helst fritt fick utöva ett hantverk. Gillenas 750 åriga monopol hade till sist brutits.

När medeltiden gick mot sitt slut var behovet av katedralbyggen mättat. Logernas inriktning försköts från att främst engagera hantverkets mästare till att bli forum för tankeutbyten om livsåskådningsfrågor.

Frimuraliknande loger Ursprunget till frimureriet härleds till Skottland där de äldsta skriftliga källorna, som avhandlar då existerande former av frimurarliknande loger, är från slutet av 1500-talet. Befattningen som kungens Mästare av Arbeten förlänades William Shaw år 1583 av kung Jacob VI av Skottland, vars år 1598 utfärdade statuter anses utgöra upptakten till det moderna frimureriet. Detta bestod av ett tvågradigt system med lärlingar och gesäller. De senare kunde ha kvalificerat sig som mästare,

19

men om de fortfarande praktiserade sitt yrke i den allmänna världen så blev de inte erkända mästare av frimurarlogen. Historieprofessorn David Stevenson menar att begreppet murare täckte såväl murare, arkitekter, geometriker, stenhuggare som byggare. På de brittiska öarna utvecklades några loger till att bli mötesplatser för dem som ville föra diskussioner om den nya tidens brännande frågor utan inblandning av teologiska dogmatiker och misstänksamma statsorgan.

Slutna sällskap På 1630-talet kan man finna att skotska män ur den bildade allmänheten upptas som medlemmar i logerna. Dessa loger verkar ha haft en väldigt lös organisation med tillfälliga möten i två grader varvid nya medlemmar initierades i det slutna sällskapet. Deras karaktär av fritänkande diskussionsklubbar förefaller vara belagd och medlemskapet torde ha markerat en modern livsuppfattning. Omkring år 1700 kan man även finna fristående kristna frimurarloger i Skottland. Och tillsammans med diskussionslogerna fanns det cirka 30 loger, varav cirka 20 alltjämt existerar. En del har fortfarande sina sammankomster i de gamla katedralernas murarhyddor. Frimureriet räknar dock sitt ursprung först från år 1717 genom bildandet i London av den första storlogen, vars uppgift var att samordna fyra befintliga logers arbeten.

Som framgått ovan hade frimurarlogerna dittills arbetat oberoende av varandra och stod följaktligen för ritualer och ideologiskt innehåll, som endast i grova drag överensstämde med varandra. Somliga var kristna och andra mer eller mindre agnostiska eller deistiska i samklang med upplysningstidens åskådning, och många var sannolikt snarast föreningar för sällskaplig samvaro. X

Historia

Tjänande bröder Text: Hans Brusewitz Bild: Mats Gärdfors För snart 15 år sedan kom jag att intressera mig för den frimureriska företeelsen ’tjänande bröder’ och för några år sedan fick jag ett manuskript färdigt till Forskningslogens bokserie Ad Fontes.

Detta manuskript är nu tryckt och har skickats ut till logernas bibliotek. Denna artikel är en starkt förkortad version av häftet ”Tjänande bröder”.

I de akter som Carl Friedrich Eckleff hemförde från kontinenten och som sedermera hamnade hos den Stora tyska landslogen finns en avskrift av ”Allmänna Frimurare Stadgar” som år 1720 hade sammanställts på förordnanden av de engelska stormästarna. I balloteringslagarna föreskrivs bland annat följande: ”Ingen broder kan föreslå någon till tjänande broder, med mindre han haft honom i sin tjänst i tre år, så att han kan vara förvissad om dess skicklighet, och efter omröstningen kan bliva dess första Fadder.”

Motsvarande föreskrift infördes i de första svenska logernas balloteringslagar, tillsammans med bestämmelser om mottagningsavgifter. Medan verkande bröder skulle erlägga receptionsavgifter var de tjänande bröderna befriade från detta; de skulle i stället få ersättning för sina tjänster. En tjänande broders ställning var förbunden med hans husbonde och för de bröder som hade tjänstefolk kan det ha varit naturligt att till logesammankomsterna ta med sig någon som kunde hjälpa till med betjäning med mera. Det var då nödvändigt att denne blev invigd i frimureriets hemligheter.

stadga. Det åttonde kapitlet, som har rubriken ”Huru tjänande bröder skola antagas”, är skrivet med hertigens egen hand.

Det har senare antecknats att detta kapitel inte ägde någon motsvarighet i de äldre akterna och att det vid konventet inte gjordes någon erinran mot den av hertig Carl utarbetade ritualen. Genom den utformning som ritualen fick genom 1781 års fundamentalstadga kom begreppet tjänande bröder närmare att regleras och receptionen av en tjänande broder och dennes ställning som frimurare kom då att skilja sig åt från vad som gällde för övriga bröder.

Tiden 1780–1800 Sedan hertig Carl tagit ett fast grepp om det svenska frimureriet kallade han till ett provinsalkonvent som hölls 1780. De förslag som behandlades vid konventet skulle utgöra grunden för ett nytt ritualverk och resulterade i 1781 års fundamental-

1800 års ritualverk Genom 1800-års ritualverk kom företeelsen tjänande bröder att ytterligare regleras.

Vad gäller förberedelse till antagningen av en tjänande broder innehåller 1800 års ritual, i likhet med 1780 års ritual, bestämmelser om att det inte fick antas fler

20

tjänande bröder än vad som behövdes för logens tjänst samt att en verkande broder var förpliktad att skriftligen förbinda sig att dra försorg om den tjänande broder som han hade anmält; om en tjänande broder antagits utan att en verkande broder hade åtagit sig att svara för hans försörjning var logen försörjningsansvarig.

Vad gäller antagningen av tjänande bröder skedde dock betydelsefulla ändringar och det är först nu som ritualen får den form som i allt väsentligt kom att bibehållas fram till 1965. Det kan därvid framhållas att en tjänande broder vid sin reception inte fördes längre in i logelokalen än fram till de bevakande bröderna där receptionen då ägde rum. Vidare skulle en tjänande broder efter receptionen inte antecknas i matrikeln bland de verkande bröderna utan bland de tjänande bröderna. De tjänande brödernas gradprydnaderna var i de tre johannesgraderna desamma som för övriga bröder medan de i övriga grader, i stället för axelband, bar ett ”halsband” i gradens färg såsom en ämbetsprydnad.

Fram till 1965 Genom 1912 års Ordens allmänna lagar infördes en möjlighet för en tjänande broder att ”på grund av ändrade levnadsförhållanden” inträda i logen som verkande broder med fulla rättigheter. I övrigt kom bestämmelserna beträffande tjänande bröder i att i stort sett gälla ända fram till 1965.

För en tjänande broder var det fråga om en anställning, om än oftast på deltid.

Eftersom tjänande bröder dessutom inte erlade några avgifter utan istället uppbar lön kunde de inte vara med och besluta i logens angelägenheter; de saknade därför ”säte och stämma” i logen.

Vilka blev tjänande bröder?

Fram till 1965 infördes de tjänande bröderna under en särskild förteckning i matrikeln för att därefter redovisas bland de verkande bröderna, dock med beteckningen ”tj”. Jag har vid genomgång av olika matriklar även försökt bilda mig en uppfattning om vilka som blev/rekryterades till tjänande bröder.

En genomgång av Stora Landslogens handlingar för åren 1869–1909 ger vid handen att det allt övervägande antalet tjänande bröder bar titeln vaktmästare, med tjänstgöring vid olika statliga och kommunala myndigheter eller verk. En hel del

titlar utvisar olika befattningar vid hovet, såsom hovlakej, hovfurir, kammartjänare, livjägare, löpare, taffeltäckare. Andra titlar är betjänt, bokbindare, gipsgjutare, hovmästare, klockare, magasinsbokhållare, maskinist, portvakt och skräddare.

En genomgång av 1965–70 års matriklar visar att titeln vaktmästare alltjämt är helt dominerande, som ensamt ord eller i förening med ett prefix (ban-, bank-, drätsel-, expeditions-, kyrko-, kontors-, musei-, post-, rådhus-, hovrätts- mm). Andra förekommande titlar är brevbärare, chaufför, elektriker, lagerföreståndare, järnvägstjänsteman, kontorist, poliskonstapel, postexpeditör och stadstjänare.

Medan Ordens ”verkande” bröder kom från landets övre eller översta skikt, även om en breddning av rekryteringsbasen så småningom skedde, framförallt efter Andra världskriget, kom de tjänande bröderna från vad som kan betecknas som lägre medelklass.

Från tjänande till verkande Som framgått ovan infördes genom 1912års Ordens allmänna lagar en möjlighet för tjänande bröder att bli verkande. Den som på grund av ändrade levnadsförhållanden skulle vilja lämna sin ställning som tjänande broder och inträda i logen såsom verkande hade då att göra skriftlig ansökan med angivande av de skäl som han önskar åberopa och Logedirektoriet fick vid flera tillfällen i uppdrag att utreda förutsättningarna för detta. Före andra världskriget synes sådana övergångar ha varit tämligen ovanliga medan antalet ansökningar därefter ökade. I vårt arkiv finns ett flertal sådana ansökningar.

Bifall till ansökan om att bli verkande broder förenades med särskilda villkor.

Till skillnad mot vad som gällde i Danmark fick den tjänande brodern behålla sin grad men kunde i kapitelgrad åläggas att undergå en förnyad reception i innehavd grad.

1965-års ritualreform Efter beslut om att en ”översyn av för loger och brödraföreningar gällande enskilda lagar, ritualer och instruktioner...” skulle genomföras lämnades så kallade ”särskilda kommitterade” år 1960 ett delförslag, benämnt ”Förslag till ändrade ritualer för antagning av tjänande bröder i arbetsgraderna”. I förslagets allmänna motivering tecknade de särskilda kommitterade en bakgrund till begreppet tjänande bröder och konstaterade därvid att dessa tidiga21

re hade intagit en ställning inom Orden som i korthet kunde ”karaktäriseras såsom motsvarade den som i den allmänna världen intogs av betjänter och andra tjänstehjon, ur vilkas klass de rekryterades.” De särskilda kommitterade konstaterade vidare att de sociala förhållandena därefter undergått vad som väl kunde kallas en revolution samt anförde: ”Skrankorna mellan de olika samhällsklasserna hava i stor utsträckning raserats, de ekonomiska åtskillnaderna minskats och bildningsgraden nivellerats. Denna utveckling har oemotståndligt fört med sig en ny syn på de tjänande brödernas ställning inom Orden.”

De särskilda kommitterade konstaterade därefter att det fanns en hel del förhållanden som på senare tid framkallat en allt starkare reaktion, bland annat • att de tjänande bröderna alltjämt inte har röst och talan i loge, • att de står under förmanskap av vissa ämbetsmän samt • att det såsom deras göromål alltjämt anges samma sysslor som nämns i 1800 års lagar.

De särskilda kommitterade fann att den hittills upprätthållna skillnaden mellan tjänande och verkande bröder framstod som inte endast obefogad utan även stötande. Därefter övervägdes om begreppet helt skulle utmönstras. De särskilda kommitterade fann dock att så inte var möjligt.

Efter att även ha övervägt annan benämning än ”tjänande broder” men funnit att någon ändring i detta avseende inte borde ske lämnade de särskilda kommitterade ett förslag av innebörden att antagningen av tjänande och verkande bröder skulle ske enligt samma ritual. Förslaget kom i princip att godtas genom 1965 års ritualreform. En tjänande broder saknade dock alltjämt talerätt i logen.

Beslutet om att avskaffa ”tjänande bröder” Endast drygt tio år efter det att 1965 års fundamentalstadga hade trätt ikraft kan man säga att tiden hade hunnit ifatt Orden. I skrivelse i mars år 1976 uppdrog nämligen Ordens kansli åt Drätsel- och Logedirektorierna att i samråd förutsättningslöst utreda och komma med förslag rörande frågan om avskaffande av systemet med tjänande bröder. Sedan yttrande inkommit fattade Högsta Rådet år 1978 beslut om att institutionen ”tjänande broder” skulle avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1979. I en promemoria, upprättad i Or-

denskansliet år 1978 om vad detta skulle innebära, angavs att bestämmelser måste utfärdas om bland annat ”anställningsstopp”, vilket kunde utfärdas omgående, samt om föreskrifter av i huvudsak ekonomisk art om hur de tjänande bröder som fanns skulle beredas tillfälle att bli verkande.

Genom ett cirkulär 1979 (OSK-cirkulär 2/1979) meddelades samtliga loger och brödraföreningar att Stormästaren genom beslut hade förordnat att efter den 1 juli 1979 fick främmande sökande inte längre antas till tjänande broder. Vidare reglerades hur en tjänande broder kunde övergå till att bli verkande och på vilket sätt detta skulle ske. Dessutom angavs att bestämmelser senare skulle komma att utfärdas beträffande villkoren för tjänande bröder som, utan att vara ämbetsmän, medverkade i logearbetet eller i annan särskild verksamhet. Det var hänvisning till detta OSK-cirkulär som jag hade påträffat när jag första gången mötte benämningen ”tjänande broder”.

Avskaffandet av institutionen ”tjänande broder” synes inte ha medfört några större problem i verksamheten och inte heller ett behov av kompletterande bestämmelser.

I OSK-cirkulär 2/1982 anförs nämligen bland annat följande. ”Frågan om behovet av sådana särskilda bestämmelser har övervägts ytterligare, sedan uppgifter erhållits om de förhållanden som råder ute i logerna och brödraföreningarna. Dessa överväganden har resulterat i att särskilda bestämmelser inte kommer att utfärdas.”

Efter den 1 juli 1979 kunde de bröder som då tillhörde kategorin ”tjänande” antingen övergå till att bli verkande eller stanna kvar som tjänande.

Avslutande synpunkter En institution som tjänande broder verkar nog vara helt främmande för vår tid. Vi får dock inte betrakta gårdagen med dagens glasögon. För tiden fram till andra världskriget var det vanligt med hembiträden och barnsköterskor, även i medelklassfamiljer. Man kan därför kanske likna förhållandet mellan en tjänande broder och logen med det som rådde mellan den som var anställd i en familj och medlemmarna i denna familj. Den anställde var en del av hushållet men tillhörde inte familjen.

Detta uteslöt dock på intet sätt att starka lojalitetsband kunde uppkomma.

22

Flera äldre bröder har vittnat om att pliktkänsla och stil samt känsla för logen och samhörighet med denna inte sällan var mer utpräglade hos tjänande än hos verkande bröder. Den som ofta vistades i logelokalerna och hade ansvaret för deras vård och skötsel fick nog en särskild känsla för dessa och för logen. Inför den utredning som ordenskansliet gjorde år 1978 fördes diskussion om vem som skulle utföra de uppgifter som dittills hade fullgjorts av tjänande bröder.

De förslag som fördes fram var att avlönade logevaktmästare/ordensvaktmästare kunde anställas och att huvuddelen av de ”stödjande” funktionerna kunde utföras av verkande bröder under benämningen logeassistenter. Och det är ju i stort sett så som det blev. Arbetslogerna kan ha sina logeassistenter. I varje frimurarsamhälle torde det finnas bröder som lägger ner ett uppoffrande och ovärderligt arbete för logens bästa. Prins Bertils Frimurarmedalj instiftades 1987, bland annat för att Orden skulle kunna visa sin erkänsla mot dem som så oegennyttigt utför mycket av det arbete som tidigare fullgjordes av tjänande bröder. X

Kultur

Vägen till dold kunskap Text: Gunnar Nyström

Konstverkens, i utställningen i Villa Gyllenberg, esoteriska förklaringar och innehåll är mycket fascinerande. Utan förklaringar ter sig många konstverk som helt ”vanliga” konstverk. Men det är klart att de konstverk Gyllenberg införskaffade hade en esoterisk bakgrund, som han kände till och som kanske var orsaken till inköpen.

För att aningen förstå helheten måste man glänta på Ane och Signe Gyllenbergs intressen och andliga inriktning. Ane definierade den esoteriska konsten enligt följande: ”Den esoteriska konstens mål är att ge sina skapare och betraktare sådana insikter, känslor och erfarenheter som de annars inte nödvändigtvis skulle ha tillgång till.” Ane och Signe är i första hand betraktare enligt definitionen. För att även följa upp skaparna behandlar jag i denna uppsats andra del Hilma af Klint.

Esoterismen Med tanke på utställning ”Vägen till dold kunskap” gav museet ut en högklassig bok med titeln: ”Andens rikedomar” som innehåller en stor del av de verk som visades. Dessutom innehåller boken 14 högklassiga uppsatser av celebra konstkännare. Med detta facit på hand är det lätt att inse Ane och Signe Gyllenbergs kopplingar till esoterisk konst.

I esoterismen är det fråga om dold kunskap som endast de invigda är delaktiga av. Är man inte invigd uppfattar man det inte.

De esoteriska kretsar som stod Ane och Signe Gyllenberg nära var – frimureriet – antroposofins olika inriktningar – teosofin – rosenkreutziska tankegångar Detta kan man se på de många rosorna och korsen som är centrala element

Bild: Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

Rubriken är lånad från den utmärkta utställningen i Villa Gyllenberg i Helsingfors, som berättade om esoteriskt intresserade finländska konstnärers arbeten. Flertalet av konstverken hör till den Gyllenbergska samlingen och var inköpta av Ane och Signe Gyllenberg.

Hilma af Klint: Duvan, 1915, Stiftelsen Hilma af Klints Verk I denna målning Duvan ser man att de esoteriska rörelsernas symbolik har inverkat på utformandet av detta verk.

Duvan har också tangeringspunkter med ett verk av Jacob Böhme från år 1730 vid namn ”Christi Testamenta” ur samlingen Theosophia Revelata.

inom esoteriska rörelser. Mot denna bakgrund gjorde Gyllenbergs sina konstinköp, samt definierade stiftelsens målsättningar att människans förandligande står i centrum.

De konstverk Ane skaffade har mer eller mindre visat sig ha en esoterisk vinkling. I varje fall tolkar de sakkunniga anskaffningarna på detta sätt.

Transmutationen eller förvandlingen, som också processen kan kallas, är en viktig komponent i de konstverk Ane skaffade med hjälp av konsthandlaren Gösta Stenman.

Förvandlingen i Anes tavlor gestaltar sig ofta i någon form av vandring och dödens oundviklighet, memento mori. Inom den esoteriska konsten är döden och uppståndelsen steg på vägen mot andlig utveckling och initiation. I det teosofiska tänkandet hör även reinkarnationen till denna grupp.

23

Trots alla dessa esoteriska inslag var det det kristna budskapet som stod närmast Anes allt agerande.

Ane och Signe grundade med tio andra ”invigda” Urielstudiegruppen. Det var fråga om en ”esoterisk studiecirkel”. Man bland annat fördjupade sig i Nya Testamentet. Gruppens namn är förklarande. Uriel är en av de ärkeänglar som inte nämns i Bibeln. Uriel betyder ”Gud är mitt ljus”.

Ane och Signe träffade Rudolf Steiner två gånger. Bland annat besökte paret Gotheanum, den andra vetenskapliga högskolan som Steiner grundat.

Ane Gyllenberg hade den åsikten att: ”Det andliga påverkar det fysiska”.

I sitt andliga testamente sammanfattar han sin verksamhet som ”till gagn för all andlig inriktning i motsats till varje form av materialism”.

Hilma af Klint Sedan övergår jag till andra delen av denna uppsats som behandlar skaparen Hilma af Klint och hennes esoteriska konst.

Först en kort introduktion, vem var Hilma af Klint?

Precis som tidsandan angav vid förra sekelskiftet så var Hilma af Klint en sökare. Vid 17 års ålder, år 1879, började hon delta i spiritistiska seanser. Tre år senare drog hon sig dock ur rörelsen, eftersom hon bedömde att den inte var helt seriös.

Hilma af Klints andliga sökande gjorde att hon sökte sig till ett flertal filosofiska riktningar. Hon gick med i det Teosofiska Samfundet redan vid dess grundande i Sverige år 1889, och var dessutom senare nominerad som tilltänkt ordförande. Hilma af Klint deltog i teosofernas världskongress i Stockholm år 1913. Hon finns även med i anteckningarna hos Rosenkreutzarna. Under åren 1896–1897 var hon medlem i Edelweissförbundet.

Tillsammans med fyra andra medlemmar gick hon ur Edelweissförbundet och bildade gruppen ”De Fem”. Under åren 1896–1907 träffades de för spiritistiska sammankomster, över vilka de förde anteckningar i sammanlagt åtta böcker. De läste och studerade Nya Testamentet med

Bild: Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse.

Tyko Sallinen: Triptyk* avsedd för Suomi Logen 1: Barmhärtigheten 1929, Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse Sallinens triptyk har tre delar. De är: Sanningen, Broderskapet och Barmhärtigheten. De tre tavlorna inköptes av Ane Gyllenberg, för att beställaren Suomi Logen 1 tyckte att de inte motsvarade beställningens tankegångar. Dessa tre tavlor är ett bra exempel på hur djupt engagerad Ane Gyllenberg var i de frimureriska tankegångarna. Denna i ordningen tredje tavlan anknyter frimurarna starkt till världen utanför organisationen. Motivet pekar på frimurarnas hjälpverksamhet åt de behövande.

24

Triptyk * https://sv.wikipedia.org/wiki/Triptyk En triptyk (av grek. triptychos “trefaldig”) är ett konstverk indelat i tre delar. Numera används ordet för tredelade bildkonstverk i allmänhet. Ursprungligen syftade termen på en altartavla med en mittdel (corpus) och två flyglar som kan stängas som ett skåp.

Bild: Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

påföljande seanser, där Sigrid Hedman kanaliserade andar och gruppens medlemmar utförde olika övningar, exempelvis automatisk teckning.

Denna tioårsperiod blev för Hilma af Klint en förberedelseperiod för hennes senare andligt baserade måleri, och resulterade i att hon under år 1906 målade sin första abstrakta serie med 26 målningar. År 1907 upplöstes gruppen De Fem. Men Hilma af Klint samlade andra kvinnor runt sig, vilka hjälpte henne med utförandet av de abstrakta tavlorna. Från och med år 1906 ägnade sig Hilma af Klint åt abstrakt/andligt måleri fram till sin bortgång år 1944.

Hilmas bärande esoteriska postulat var enhetstanken. Ljus delar sig i ljus och mörker. Då kan evolutionen ske. Efter detta skall man sträva mot det högsta – återföreningen. Allt är ett. Detta sammanfattar Hilmas enhetstanke.

Vetenskapens nya framsteg inspirerade Hilma på många sätt. Hon levde under den tiden då man lanserade många nya vetenskapliga framsteg såsom atomens uppbyggnad, röntgenstrålen och de elektromagnetiska vågorna. I hennes verk kan man ana att en del av motiven har sitt ursprung i tekniken.

Hon säger att hon målade för att se sig själv mera och mera – ”Vägen går genom en själv”. Man får inte stanna upp, utan man måste hela tiden gå vidare. ”Verkligheten är större än den man kan se”.

Hon målade för framtiden, över 1000 verk. Hela 22 000 sidor med anteckningar och förklaringar kring verken är en guldgruva för forskarna.

I sitt testamente förbjöd hon att visa hennes målningar i 20 år efter hennes död.

Det tog 42 år innan den första utställningen arrangerades i Los Angeles år 1986. Sedan blev det igen paus, men småningom brakade det loss. Moderna Museet Stockholm år 2013. Biennalen i Venedig år 2013. Konsthallen i Helsingfors år 2014.

Nu har man producerat en film ”BORTOM DET SYNLIGA” som behandlar Hilma och hennes abstrakta esoteriska konst.

En mycket viktig detalj är att Hilma af Klint-stiftelsen äger alla abstrakta målningar. Tidigare produktion finns på marknaden.

De över 1000 verken bildar helheter som har olika namn. Samlingen ”Temp-

Hilma af Klint: Altarbild nr 1, 1915, Stiftelsen Hilma af Klints Verk Målningarna till Templet utfördes mellan åren 1906 och 1915 och utgör den centrala delen av Hilma af Klints konstnärskap. Det stora Templet består av 193 målningar delade i ett antal serier. De första 111 målningarna skapades mellan åren 1906 och 1908. En del av målningarna är mycket stora ”från golv till tak”. ”Bilderna målades genom mig direkt, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad jag skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag”, sade Hilma Klint om sina målningar. Mellan åren 1912 och 1915 tillkom ytterligare 82 mediumistiska målningar där Hilma af Klint nu gestaltar sina inre upplevelser av ord och bilder. let” innehåller 193 mycket stora målningar som var tänkta att pryda väggarna i något tempel. Hon hade minst två möten med Rudolf Steiner för att bjuda ut sina tempelmålningar, men han nappade inte.

En del av Hilmas abstrakta målningar innehåller bokstäver eller förkortningar.

Det fina med detta är att det finns ett facit vad de olika förkortningarna betyder.

Enligt Hilma är uw det viktigaste av allt, u=det andliga livet, w=det fysiska livet. X Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

25

Ny provinsialmästare

Ny provinsialmästare i Tredje fördelningen Text: Hans Björkborg Bild: Mats Gärdfors

hopp och kärlek. Och i det sammanhanget är det oändligt viktigt att betona caritas och den barmhärtighet som är Ordens och alla bröders stora uppgift.

Lördagen den 17 april 2021 går till historien då en ny provinsialmästare, Gillis Edman, blev installerad under mycket speciella förhållanden. Under normala omständigheter hade det varit ytterst välfyllt i frimurarhuset i Göteborg, folk överallt, stora och omfattande förberedelser för en festmåltid och utan tvekan hög och munter stämning där många bröder med höga förväntningar var samlade.

Brödramåltid Pelarsalen var den självklara platsen för måltiden. Vi satt på behörigt avstånd från varandra, men det hindrade på intet sätt ett livaktigt samtal genom hela middagen, som vid några tillfällen fick en liten paus i anledning av speciella tal.

Gillis hälsade välkommen och talade personligt till var och en av de närvarande. Det blev många uppskattande och varma ord. Men Gillis berättade också att han tror på människor och på ledarskap, viljan till kännedom och kunskap samt förmågan att skapa bra team.

Så icke denna gång. Istället samlades ett ringa antal bröder, som var noga med avstånd, men som dock var förväntansfulla och beredda att glädjas tillsammans med den nye provinsialmästaren. Och visst skulle det bli brödramåltid, om än uppdukad med finess och på ett innovativt sätt för att säkerheten skulle vara uppfylld. Den hittillsvarande provinsialmästaren Göran Sjödell var förstås närvarande, några helt nödvändiga ämbetsmän och speciellt utvalda gäster.

Installationstal Gillis Edman höll sitt installationstal och inledde med att berätta om sin första reception som ägde rum den 3 februari 1987. Efter 34 år kröntes nu frimurarresan med att bli provinsialmästare – en otrolig resa minsann. Gillis betonade förbrödringen, vilket också innebär en livslång glädje, kärlek och goda gärningar.

Det uppstår liksom ett beroende – ett positivt sådant! Vi måste se framåt och Gillis betonade att vi förvisso har både utmaningar och problem, men tillsammans och med ledorden tro, hopp och kärlek kommer vi att klara det.

Gillis talade även om den moderne mannen, konsten att identifiera hans situation och behov. Här betonar Gillis vandringen genom kristendomen och menar att det handlar om både det yttre och det inre livet. Det vi starkt kan bidra med är personlighetsutveckling, att lära känna sig själv, samtidigt som det ska vara såväl roligt som lustfyllt att vara frimurare.

Vi måste vara angelägna om kvalitet i allt vi gör. Det är vi bra på, men det finns alltid förbättringspotential. Gillis menar att brödraskapet är grunden för detta tillsammans med det kristna budskapet om tro, 26

Talade gjorde även Calle Fallenius, deputerad provinsialmästare, som stått för stor del av förberedelserna och nu överräckte presenter till såväl den nye som den förutvarande provinsialmästaren.

Göran Karlsson, Riddare och kommendör med Röda korset, som medförde hälsningar från Stormästaren, betonade ledarskap och delegering samt såg fram emot mer samarbete.

Göran Sjödell, före detta provinsialmästare, talade om vänskap och var tacksam för att Gillis följt i hans fotspår.

Det blev en glädjens kväll. De närvarande deltog med stort engagemang och nöjsamhet. Och för några timmar fick vi glömma bort den dystra verkligheten och istället umgås som vi verkligen älskar att göra och se där – ljuset kommer allt närmare oss nu när våren slår ut! X

Foto: Carina Bergkvist

Frimurarna i samhället

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2019.

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärtoch kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan under 2020 lämna bidrag på närmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,8 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

27

Notiser

Kultur

Gårdsbild från Margretetorps Gästgifveri.

Bjäreträffen 2021 Text & Bild: Björn Ekelund och Tomas Andrén Förra året fick Bjäreträffen ställas in.

Sommarträffarna på Bjärehalvön är en lika uppskattad som lång tradition. En träff för bröder av alla grader som slagit deltagarrekord i princip varje år sen starten för 23 år sen och som i år sannolikt blir digital.

Hoppet överger dock aldrig en frimurare och därför har de organiserande bröder bestämt sig för att genomföra årets Bjäreträff oavsett omständigheter. Det sannolika är att träffen blir digital, men om möjligheter finns, att göra det på ett för alla deltagare betryggande och säkert sätt.

Då kommer den att genomföras på plats, på Margretetorps Gästgifveri i Hjärnarp.

Träffen organiseras numera i samarbete med kapitelbrödraföreningen K C Barnekow och aktuell information om träffen publiceras fortlöpande på träffens hemsida bjaretraffen.se. Nytt för i år är att anmälan kommer att ske via ordens webb. En genväg till denna kommer även att finnas på träffens hemsida under maj månad. X

Borgmästar­gården i Ronneby brinner Text: Ulf Hjelting Precis till pressläggningen av denna tidning fick redaktionen den tråkiga nyheten att frimurarnas hus i Ronny brinner. Mer än så vet vi inte i skrivande stund, men återkommer mer om detta till nummer tre av Frimuraren.

Borgmästargården i Ronneby är inte bara ett frimurarhus utan även en byggnad av mycket stort kulturhistoriskt intresse. Huset kallas även Flensburgska villan och uppfördes 1894 av borgmästare Ernst Flensburg och byggdes i en fransk tolkning av nyrenässans som är unik för Ronnebys stadsbild. X

Frimurarprylar du visste och inte visste fanns Text & bild: Jerry Prütz Vi frimurare har, som alla vet, en mängd regalier för att visa vår grad och värdighet i loge och vid sammankomst. Det finns en mängd ämbetsmannatecken och hedersmedaljer som självklart bärs med stolthet och enligt de bestämmelser som finns. Men det finns mer, mycket mer att välja mellan.

Utanför loge bär många bröder en diskret pin, sin frimurarring eller så har man valt att smycka sin kropp med en, eller flera, tatueringar som vi berättade om i förra nummer.

På Ordens hemsida och via våra olika loger och brödraföreningar kan man även köpa sig en mängd olika frimurarprylar.

Nyckelringar, manschettknappar, slipsar, flugor och annat som hör till klädseln.

Det finns även olika regalieväskor att ha för gradband, handskar, glas för valfri dryck och det finns nästan ingen hejd på vad som tillhandahålls.

Fyndiga t-shirts Allt detta för att vi vill pynta oss, göra oss fina, med symboler som knyter oss samman och kanske även väcker omgivningens nyfikenhet. Det är fler än en gång nå28

gon som sett min frimurarring och sedan velat veta mer. Kanske den bästa formen av rekryteringsmöjlighet som finns. Men hur ser det ut utanför vad som tillhör loge och officiella kanaler?

Vid en snabb googling hittar man en uppsjö med T-shirts med fyndiga, roliga och snygga motiv och budskap. Det finns mer eller mindre smakfulla ringar, kylskåpsmagneter, grillförkläden, olika baseball- och truckerkepsar, bältesspännen och passande nog, i tider som dessa, munskydd med frimurarkors.

Frimurarlego I den, i vissa kretsar välkända facebookgruppen Heavy Masons, säljs det lite tuffare prylar för den som både älskar hårdrock och att vara frimurare.

Det absolut mest udda jag stött på är dock frimurarlego, tre gubbar i logeklädsel, med hattar och svärd. Det roligaste är att på förpackningen står det att den är för personer över sex år. Dessa tre gubbar är inköpta via en tysk onlineshop, men med lite sökande på nätet kan man säkert hitta några figurer att köpa till sina barn eller barnbarn. Mina har jag i bokhyllan, väl synliga. X

Recension

Vad varje frimurare bör ha i bokhyllan del II Text och bild: Jerry Prütz 2009, “Den förlorade symbolen” hade arbetsnamnet “The Hiram Key” och det är en titel som klingar bekant hos oss.

Det är en spännande roman som utspelar sig under tolv intensiva timmar och rör sig kring “Den urgamla och antagna skotska riten” men varje svensk frimurarbroder torde känna igen sig.

I ett tidigare nummer av Frimuraren (nr 4 2020) tipsade jag främst gradyngre bröder om vad som kan få dem att förstå, lära sig mer eller bara allmänbilda sig lite mer om Orden och vår verksamhet. Även denna gång är urvalet högst subjektivt och kanske inte helt comme il faut men håll i hatten för nu kör vi...

Jag måste få lov att börja med en ursäkt för min glömska och påminna om att varje frimurare bör/ska ha Ordens allmänna lagar (OAL) hemma. Har du ännu inte fått ett exemplar så säg till i din loge eller brödraförening så löser sig den saken säkert. För mig är OAL en hörnsten att luta sig lite mot när man blir osäker, lite som “farfars praktiska råd” i det gamla svartvita barnprogrammet “Ville, Valle och Viktor” från år 1970, om jämförelsen tillåts.

Psalmboken Den svenska psalmboken innehåller inte bara psalmer utan även böner och en del texter ur bibeln. Just nu revideras psalmboken då den senast uppdaterades år 1986. En förstudie ska finnas klar när du läser den här texten.

Det finns en lång rad, smått spekulerande böcker som säger sig “avslöja” frimureriet. Har man varit medlem i några

Judiska mystiken Vårt frimureri är både intrikat och rikt. En bok om Kabbalan kan vara en bra hjälp.

Jag köpte ”The Kabbalah Handbook” av Gabriella Samuel på bokrean för något år sedan. Ett uppslagsverk om den judiska mystiken som på senare år fått ett uppsving bland, inte minst, en hel drös med kändisar. år framkallar dessa, på sin höjd, ett eller annat snett leende. Jag tycker egentligen att dessa inte förtjänar att nämnas här eller uppta tid men vill man få sitt lystmäte mättat är det fritt att söka info någon annanstans, som sagt, dessa böcker kan vara roande, åtminstone för stunden.

Spännande roman Dan Browns roman som kom efter megasuccén med “Da Vinci koden” från år

Gizas byggherrar Henri Stierlins praktverk “The Pharaohs – Masterbuilders» är en inblick om pyramiderna vid Giza och dess byggherrar. Har vårt frimureri rötter ända hit är en fråga som ibland poppat upp i mitt huvud. Bara en tanke, men det är intressant när man tittar på de fina bilderna och låter tankarna fara fritt. Även böcker om astrologi och symbolism är att rekommendera. Mer om detta i ett annat boktips. X

Storintendentens expedition

Frimurarsvärd, grepp och skida i svart eller rött läder Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

29

Positiv medlemsutveckling

En föränderlig omvärld – hur förhåller vi oss till den?

Text: Bengt Rydell och Gillis Edman Bild: Mats Gärdfors Att skåda in i framtiden är svårt, mycket svårt. Om inte så har Coronapandemin visat detta. Hur förhåller vi oss då inom frimureriet till en föränderlig omvärld vid rekrytering och medlemsvård? Detta diskuterades vid ett seminarium i mars med deltagare från Sverige och Finland.

ling och seminariet var en av de aktiviteter som ingår i delprogrammet Omvärld.

Ordens Stormästare Christer Persson inledde med att betona att positiv medlemsutveckling handlar om två perspektiv, en positiv utveckling av våra medlemmar och en positiv utveckling av medlemsantalet.

Syftet med seminariet var att skapa förståelse för förändringar i samhället som påverkar vårt arbete med rekrytering av nya medlemmar. Kort sagt, var finner vi nästa nye broder och hur skapar vi mervärde för honom? Omvärldsfrågor är en del i Åtgärdsprogram för positiv medlemsutveck-

Ett föränderligt samhälle I programmets första del berättade Charlotta Mellander, professor vid Internationella högskolan i Jönköping, om urbanisering, digitalisering och ungas flyttmönster men också om gapet mellan stad och land.

Vi har gått från att människor följer job30

bet till att jobbet i stället följer människorna. Benägenheten att flytta varierar kraftigt och de allra flesta byter bostadsort kring 30-årsålden.

– Det jag främst tänker på är den komplexitet vi lever i med en värld som förändras ständigt, säger Eric Nilsson, samordnare positiv medlemsutveckling i Göta provinsialloge, som deltog i seminariet.

Göran Karlsson, Stormästarens ståthållare, konstaterar att vi behöver lyssna till externa experter och hitta system för att förstå hur demografin fungerar och förändras över tid både nationellt och regionalt.

Kristen tro Joel Halldorf, krönikör och docent/högskolelektor vid Enskilda högskolan, Stockholm, gav oss en intressant och bred bild av dagens postsekulära Sverige. Han konstaterade att tio procent av den svenska befolkningen besöker en gudstjänst månadsvis – fler än vad som går på museer, konserter och allsvensk fotboll. Nästan 80 procent är medlemmar i någon religiös organisation. Tydligt är att traditionell kristen tro inte ersätts med ateism utan av en vagare, individualistisk tro och konsumistisk ”nyhedendom”.

– Beskrivningen av sekulariseringsteorins icke-relevans och förlusten av reli­ giöst språk var lysande och gav en del ledtrådar till hur vi kan förbättra oss, anser Göran Karlsson.

– Joel Halldorf visade att inställningen till andliga frågor inte enbart är negativ, säger Henrik Wikström, kaptielmästare i Stor Capitlet i Finland Kunskapen om Orden Vad människor som inte är frimurare, både kvinnor och män, har för kunskap och uppfattning om frimurarna berättade Anders Wennergren, ordförande mästare i S:t Andreaslogen Lejonet och Kronan i Göteborg. Han visade att kunskapen om Orden är ganska låg men av olika ordnar är ändå frimurarna den mest kända. Av de som besvarat enkäten kunde 20 procent tänka sig

att bli medlem. Här finns en stor potential för nya medlemmar. Det finns även utmaningar i att fundera över hur vi vill att omvärlden ska uppfatta oss men också hur vi får bröderna att känna trygghet i att tala om sitt medlemskap med vänner och bekanta.

– Sedan många år tillbaka har Orden visat sig mer öppen utåt mot samhället och tillåtande för rimlig inblick från samhället, säger Gillis Edman. Detta har varit ett riktigt steg och på många sätt ett framgångskoncept. Eric Nilsson betonar att vi behöver diskutera vidare om vilken bild vi vill att allmänheten ska ha av oss och om vi har resurser och förmåga att skapa den bilden.

Demografisk modell Var hittar vi nästa nya broder? Ett väsentligt underlag är att tydliggöra de demografiska förhållandena i de olika fördelningarna. En demografisk modell presenterades av Bo Hansson, programledare för åtgärdsprogrammet för positiv medlemsutveckling, och Magnus Skoglund, förste deputerad mästare i Värmländska provinsiallogen. Tillämpning av modellen pågår i Borlänge och Blekinge och kommer att redovisas under hösten till stöd för övriga fördelningars arbete. Tankar om hur Orden kan arbeta med omvärldsfrågor presenterades även av Christian Storck, avdelningschef för Inrikesavdelningen.

Hur möter vi våra bröder?

Den andra delen av seminariet handlade om hur vi skapar mervärde för våra medlemmar i deras frimureriska vandring och hur vi strukturerat kan bygga en fortsatt stark frimurarverksamhet.

Anders Hectorlinde, tredje deputerad mästare i S:t Johanneslogen Kärnan i Helsingborg, redovisade resultat från en pågående utredning om medlemsnyttan för bröderna.

– Fortfarande gäller den gamla sanningen att det är lika viktigt att utreda orsaker till utträden som att klargöra vad som håller bröderna kvar i Orden, vilket är det upplevda värdet av medlemskap, anser Henrik Wikström.

Omvärldsseminarium Eric Nilsson menar att vi måste ta hänsyn till att dagens yngre människor har andra kunskaper och värderingar än vi äldre men för den skull behöver de yngre inte ha fel. Vår grundfråga måste vara ”Varför söker du dig till oss?” Men det räcker inte med att hitta en ny broder, vi måste behålla honom, han måste känna sig sedd, förtrogen, inkluderad och inte minst skall han känna att han utvecklas.

Presentationer från seminariet, som genomfördes digitalt via Teams, har spelats in och finns på Ordens hemsida efter inloggning, sök på ”Omvärldsseminarium”.

Har du frågor eller synpunkter kring åtgärdsprogrammet, kontakta gärna programledningen via pl.apm@sfmo.se X

Storintendentens expedition

Regalieportfölj, svart läder

Regalieportfölj, brunt läder Regalieväska, läder

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

31

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Frimurarsalongerna En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

Förmånliga priser för frimurare.

Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31 Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

32

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott CHARABANG DRIVER MED

FALLSKYDD SPRIDER GOD DOFT

BOR I GICK UNDAN SAMHÄLLE BOTTEN- RYSS BYGGE

7

SOM BARA RÖR VISSA

KALLT LAGER

LOTTMÅTT

LAGRAS LÄTT ÄMNE I

GIFT

BETESDJUR

PLATTOR I KÖKET

6 FÖRE

I MOTSATS TILL VÅR

VINCI OCH GAMA

DUMHETER

Foto: Raph-PH Wikimedia Commons FINGRAR HAR MED KRAFTIGT I HAVETS LIVET VERK- VATTEN ATT GÖRA ANDE NOLLTID

ÄR TILLDRAGANDE

MOTSTÅNDARSIDA

HA I KIKAREN

SÅG MAN PÅ FILM

STÅR FÖR HARE

NUTIDENS LAG

TÄRNING

DIMMIGA DAMER

KORT KORT

GER KRYDDA TILL VILT

SLÅR PÅ LÅG NIVÅ

3

LJUSPUNKTER HAR OFTA RÅD

KLÄTTRAR I SKOGEN TOPPPOLARITET

DEN KOMMER EFTER MÅL

4

RYCK

1

BLIR BRÄNT OCKSÅ ETT OCH

LANSERING NACKHÅR

PÅ LYSET VÅTT MÅTT

ÅLDER PÅ FLASKA PLATS FÖR RÖSTER

SLAGFÄRDIGT STUP

SJUNKA

5 SATTE

DITT OCH DITT

SPETS MED SMÅ SPETSAR

VINNARÄMNE

ÄR EGEN

UNDERRÄTTELSETJÄNST

GÅR IN MOT LAND

SKRIVA UPP OCH NED

STRÄCKA

FÖR UPPTAGNING UR HETT

GICK MED VISSA VARV BRUTEN

RIKET STÅPLATS STORLEK

TILLSKOTT

HÖGFORM SURHETSGRAD

JEEPTYP

RYMDEN

FÖR NYTT VIDARE FÖRE VÅR TID

VIKTIGA VOKALER

STÅR STOISK

GENOMGÅNGAR

VÄGPLATS

NATURELL

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa

FATTAR MAN

RÄCKA

fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn, adress och mobilnummer* – eller skicka ett vykort till redaktö33

FÅR OFTA GRÖNT

2

ren. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 50 i tidningen.

Senast den 20 augusti 2021 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. *Eftersom utskicken med posten stundtals fallerar, så går det att få vinsten, trisslotten, digitalt i mobiltelefonen. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss B P I N D A V E R R E I R U V E K T I N N S T I G L N O T E G A D A G I R R A G Å N A R T I O A S A N B D A I M E R

EFFEKTER MAN VILL FLYTANDE SLIPPA FLAK

KÖPS HANDSKAR I

ÄR OFTA UTE PÅ NÄTET SERVERING

H DRAR I LÅNGA LOPPET KÖRIG BLASKIG

T

HAVSCYKEL

T D I D V D A T T E A N

FÖRESTÄLLNING SOM EJ KAN SES

AMATÖRER KORTA DAGAR AVIG

BESÖKER MAN NÄSTAN ALDRIG ÄR MYCKET MER MÖJLIGT I

STÄLLER TILL MED

A G K E T T A Ö K N G O A L T Ä E O R I N R A S O R D N A TJUT OCH TUT

A L A R M

FILMDEL TAKBLAD MOT MARKEN

N E R Å T

VIDGA

STRECK FÖR TECKEN

VIND

TÖMMA

MED VITAMIN LEK SPEL

INNANFÖR MARGINALERNA

LÄGGER UPP TAKTIKEN

VAPEN

2

E H T R A T E R A V Y A T T T A T R U T T A B R E S

STARTKASTAS SIFFRA VID EN TITT FÖRLÄNGD NOS

6

TAGIT OM OCH OM IGEN

PERSONAL

SLINGRAR SIG I SKOGEN ÅKA RUNT PÅ ÅKERN

S N A B E L

MUSIKTECKEN FYNDPLATS

KNÄCKT FRAMFÖRA

HÄRSKEN EVERT OCH ASTRI

HAR ETT VISST DATUM VAR MÅLLÖS HÅLLT PÅ HALSTER

UTAN TAKT SVENSK BYRÅ

R O S T A T

GER SVAR

SLÅR MYCKET PÅ VÅREN

VÄNTA PÅ GENOMSLAG SPARKA

FINRUM RUTER

KNIPA

SKÖNJA MED TÅRAR

DRAGET UNDERHÅLLA

UPPGÅNGSLÄGE

RÖRELSEFORM

KREATIV PERSON PIMPINELLA

3

GRÖNA PLATSER

4 SES TIDEN

RESVÄG

GJORT EN UPPSKATTNING

S T A M H U S E T

MATINDEX

FÅR DET ATT BLOMSTRA

LANDSDEL

1 ÄR DET

NÄR TIDEN ÄR INNE

Frimuraren för 75 år sedan

B E L N A G A S K A L A E R N A A D D E

SAKNAR KJOL SKA ALLA LYDA

Världskrigets åskor tystnade visserligen under det år som gått, men ekot därav höres ännu. Lidandets väg synes för en sargad mänsklighet vara lång att gå, innan fredens och försoningens andar får makt över våldets och hatets. Frimuraretanken kastar emellertid sin strimma ljus över vägen. Tecknen härpå träda allt tydligare i dagen.

Genom att vi i Sverige blivit förskonade från krigets direkta härjningar och olyckor har vårt frimureri under dessa mänsklighetens mörka år kunnat arbeta lugnt och utan några större inflytelser, Tvärtom har dess tillväxt – och detta i synnerhet under det sista året – varit i stadigt stigande. Antalet inträdesansökningar uppgick sålunda under år 1945 till ej mindre än 763 st. Orden räknar vid samma års utgång att inom olika Loger äga ett antal bröder av alla grader uppgående till 23 100 st.

SLÄPA I SKÅNE

GICK I LAND MED

5

UNISON

LERA

LÅNGTRÅKIG

G E G G A

T R I S T

7

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Sune Backan, Tomas Lind och Mårten Lundgren som angivit rätt lösning: bååtska.

De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Storintendentens expedition

Vita tyghandskar

Kostymbälte med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Slipsar med frimurarkors

Nyckelring i svart eller brunt läder med frimurarkors

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

34

OHP:s Reflexioner

Till vilken religion?

Text: Johnny Hagberg Ordens högste prelat

Foto: Mats Gärdfors.

handlar om offer, utgivande kärlek och försoning. Att bära ett kors runt sin hals berättar om Jesu död och uppståndelse och är också hoppets tecken. Ytterst är det om detta som våra ”frimurarkors” vittnar.

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

I det 1 kap § 3 av Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar anges att ”Visheten har som grundval för Orden upprest sju hörnstenar som skall bevara den mot förgänglighet och göra den bestående i tidens skiften.” Den första av dessa hörnstenar är ”religionen eller dyrkan av Gud den Allra Högste.”

Religionsfrågan är alltså viktig inom Orden. Därför är kristen tro en förutsättning för medlemskap. Det betyder inte att jag behöver bekänna mig till någon specifik kristen dogmatik, trosinriktning eller ens kyrkosamfund, utan att jag är villig att gå in i en upptäcktsresa där det kristna landskapet förklaras utifrån vår Ordens pedagogik. Jag behöver inte vara ”färdig”, utan bjuds in för att i bröders gemenskap upptäcka betydelsen av att ha en grund att stå på och leva av. Förhoppningsvis blir det en positiv upplevelse där många bröder före oss har förstått och varit tacksamma för detta. Den kristna tron lyfter fram förlåtelsen och upprättelsen som ett grundläggande förhållande till Gud och till människor. Detta är en röd tråd i vår frimureriska tolkning. Ordens röda kors står ytterst för kärlek och förlåtelse. Korset är också kristendomens främsta tecken och

Religion och tro Frågan om religion och tro är känsliga i vårt samhälle. Det som för någon eller några generationer sedan var det mest självklara ställs nu under debatt. Utan att blygas träder människor fram och påstår att kristen tro och etik inte är eller varit grunden för vårt samhälle. När strävan efter personlig frihet görs till högsta norm riskerar det att leda till att både humanitet och människokärlek ifrågasätts.

När kristen tro beskrivs i tv och media framställs denna ofta som något extremt eller udda, något som tillhör ett passerat stadium i utvecklingen. Att vara kristen har blivit märkligt och annorlunda. Det är därför befriande att vår Orden vågar stå upp och hävda orden i 1 kap § 3 (se ovan). Sverige börjar bli unikt på så sätt att en del tror att vi kan leva utan religion, utan tro. Kan människan det? Är det inte så som kristen tro säger, att vi är skapade av Gud och därför hör samman med ho-

SKULL & BONES

Ø 19mm Silverpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17 shop.aldgate.se ohoy@aldgate.se 070-245 29 31 Box 522, 442 15 KUNGÄLV

35

nom? Det har inte att göra med om vi är fromma eller ofromma, troende eller icke troende. Tron på en skapelse förutsätter ett samband med vårt ursprung. Ibland talar man om begreppet Homo religius – den religiösa människan. I en människa finns betingelser som gör att hon har förmåga att uppleva och förstå religion det vill säga en förmåga att stå i en förbindelse med det gudomliga. Alla människor har denna möjlighet. Den är liksom nedlagd i oss och hör till det som det innebär att vara ”Guds avbild”.

Den gyllene regeln Det unika i att vara kristen är att man är betrodd att vara medarbetare till Gud, och är Guds händer här på jorden. När vi i brödragemenskapen räcker varandra händerna, då ger vi något av oss själva. På samma sätt ska vi ge av Gud till den arma och sargade värld vi lever i. Mästaren från Nasaret sade – i de för vår Orden grundläggande orden – ”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (Matt. 7:12). Finns inte här svaret på hur vi ska leva våra liv? Men hur svårt är det inte att efterfölja dem. Därför behövs också försoning och förlåtelse – korsets budskap. X

TRE KRONOR

Ø 22mm Guldpläterad mässing

499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17

Tema: Vår kristna tro

”Det andra templet”.

Det yttre templet – och det inre…

Text: Harald Gustafsson, Stortalman Bild: Wikimedia Commons Jag vill lyfta fram några tankar kring: ”Det yttre templet – och det inre…”.

Dessa handlar om några nedslag i det rika bibliska materialet kring ämnet.

Israeliternas första gudstjänstlokal var tabernaklet, tälthelgedomen under ökenvandringen, beskriven i 2 Mosebok från kapitel 25. Det första templet Bibeln beskriver är Salomos tempel. Konung David skulle egentligen byggt ett tempel, men det blev istället sonen Salomo som fick uppdraget. Detta första tempel beskrivs i Gamla Testamentet, i 1 Konungaboken kap 5-8. Templet stod klart ungefär år 950

f. Kr. Mått, utformning, inventarier med mera beskrivs tämligen ingående i 1 Konungaboken. Mycket intressant är när ”det heliga” och ”det allra heligaste” beskrivs.

Det ”allra heligaste” var 20 hebreiska alnar i alla tre dimensionerna, 10 m x 10 m x 10 m, det vill säga en kub. Templet var en Guds egen boning, boningen vid vilken Hans namn var fästat.

Salomos tempel När templet skulle invigas höll konung Salomo en lång, högstämd bön, förmedlad till oss i 1 Konungaboken 8. En av Salomos formuleringar lyder: ”…(Her-

36

re) låt Din blick natt och dag vila på detta hus, den plats om vilken Du har sagt: ’Här skall mitt namn vara.’” (1 Kon 8:29).

Ko­nung Salomos tempel var i bruk fram till den babyloniska erövringen under ko­ nung Nebukadnessar ungefär år 586 f Kr. Då brändes templet ner till grunden. Alla högheliga inventarier fördes bort till Babel, om de inte redan hade smälts ner. Av konung Salomos tempel återstod nu blott stoft och aska. Merparten av folket fördes bort i fångenskap till Babylon i det vi kallar ”den babyloniska fångenskapen”.

Långt efteråt ivrade många människor för att ett nytt tempel skulle uppföras.

Serubbabels tempel Det babyloniska rikets stjärna dalade, perserriket växte till. Under perserkonungen Kores regering utfärdades år 538 f Kr ett edikt med innebörd att israeliterna fick tillstånd att återvända hem och också tillstånd att återuppbygga templet. Efter en hel del bekymmer och tidsspillan kunde detta tempel invigas år 516 f Kr. I Gamla Testamentet berör Nehemjas bok de historiska realiteterna. Serubbabel var en judiskfödd ståthållare som hade ansvar för bygget. Uppgifterna om detta Serubbabels tempel är mycket mera knapphändiga än uppgifterna om Salomos tempel. Detta tempel var heller inte så storslaget som Salomos. Dock fick det vara i bruk under ett antal århundraden.

Rikena kom och gick. Perserriket dalade, Alexanderriket föddes. I och genom den så kallade hellenismen skapades en kulturell och språklig grundstruktur som inte minst den tidiga kristendomen kunde utnyttja.

Herodes den Stores tempel Alexanderriket kom så småningom att ätas upp av det växande romerska imperiet, där Judéen med Jerusalem blev en provins. Ungefär år 20 f Kr började Herodes den Store en ombyggnad av detta Serubbabels tempel, eftersom han ansåg det alltför oansenligt. Herodes den Store var en man som älskade prakt och storslagenhet. Eftersom de heliga rummen inte fick beträdas av andra än präster utbildades ett tusental präster till byggmästare, timmermän och murare, och åt dessa anförtroddes uppförandet av själva tempelhuset och den inre förgården.

Dessa präster var – skulle man kanske kunna säga – frie timmermän och frie murare!! På Jesu tid höll man fortfarande på att bygga på detta tempel, vars mått och dimensioner fortfarande idag är högst imponerande. Färdigt blev detta så kallade herodianska tempel först året 64 e Kr, alltså endast sex år innan det under den romerska belägringen förstördes år 70.

Utförlig beskrivning av detta Herodes tempel finns hos både den judiske historikern Josefus och i den judiska Talmud.

I dagens Jerusalem kan man beskåda en rekonstruktion av templet och tempelområdet, och även i våra dagar måste man genom denna fina modell imponeras av storleken och skönheten.

köpenskapen som bedrevs där, en verksamhet som Jesus fann stötande och föga andlig. Därefter kommer följande talande textavsnitt: ”Jesus sade: ’Riv ner detta tempel, så skall jag låta det uppstå igen på tre dagar.’ Judarna sade: ’I fyrtiosex år har man byggt på det här templet, och du skall låta det uppstå igen på tre dagar!’ Men det tempel han talade om var hans kropp. När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta…”

(Joh. 2:19–22).

Tydligtvis menar Jesus att han själv är det nya templet, det nya förbundets andliga tempel. I honom finns liksom det nya templets alla skatter, fast de nu är av en inre art.

Flavius Josephus 1582 av Froben.

Jesus som det nya templet Vi finner en mycket viktig brygga eller övergång till något nytt i Johannes evangelium kap 2. Kapitlet handlar först om bröllopet i Kana (2:1–11). Från vers 13 berättas om hur Jesus renade templet från

Kung Kores Persien.

37

Människan själv som ett tempel I Nya Testamentet beskrivs människan själv som ett nytt tempel, en Herrens boning i anden. Den kristna församlingen liknas vid ett tempel, inte minst i Efesierbrevet: ”Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten.

Genom honom hålls hela byggnaden ihop och växer upp till ett heligt tempel i Herren…” (Ef. 2:20–21). Människan, som bygger på detta tempel, är också själv material i byggnaden. Den som är infogad i templet, bildar alltså själv i sin tur ett tempel. Varje sten i byggnaden är ett tempel.

Människan är – eller kan vara – ett tempel åt den Helige Ande (1 Korintierbrevet 6:19) Detta är ytterligt intressant. I Anden kan de goda gåvorna få bo i människan: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning (Galaterbrevet 5:22–23).

Hur vår Orden undervisar i dessa ting har med Ordens olika grader att göra, men vi bröder kan var och en fundera utifrån var vi befinner oss på vår vandring.

Den enskilde frimurarbrodern bär med sig goda gåvor, dit han går. Om vi tänker oss att ett trettiotal bröder skulle göra ett besök hos ett trettiotal andra imorgon, skulle kanske ett trettiotal andra människor glädjas och styrkas i en svår tid. Vi kunde göra en tempeltjänst i världen och för världen. Mycket spännande för oss frimurarbröder är som sagt hur vår Orden belyser och undervisar oss om byggandet och om vårt tempel; våra olika grader anlägger skiftande perspektiv på vår utveckling och växt. X

Marcion õpetamas av M. Sander.

Hur Bibeln blev till Text: Anders Lindström Bild: Wikimedia Commons Gamla testamentet – början på kanonbildningen. För Jesus var Gamla testamentet lika med den Heliga Skriften.

Den judiska religionen hade sitt fundament i ”skrifterna och profeterna”.

Gamla testamentet var indelat i läran/lagen, profeterna och skrifterna. De samlade skrifterna i den judiska bibeln kal�-

las Tanach (den hebreiska bibeln). Därtill tillkommer Talmud som består av Mishna och Gemarra.

På Jesu tid fanns inte dessa. Talmuds skriftliga form kom på 400-talet. Talmud består av Mishna, vilket är det första skrivna verket som sammanfattar den judiska lagen, Torah, och tolkningen av lagen som tidigare förts vidare genom muntlig tradi38

tion. Talmud bildas av Gemarra, som är de skriftlärdas kommentarer, och Mishna. Talmud tar upp flera frågor som berör människans liv: förhållandet till Gud och mellan människor. Talmud är näst efter Tanach judendomens viktigaste skrift.

Diskussion och dialog Redan på Jesu tid fanns en ständigt pågå-

första kristna kyrkan. Lagen, profeterna och skrifterna var tillsammans med traditionen de fundament som den fortsatta tolkningen byggde på när nya frågor blev aktuella.

Den första kyrkan Den första kristna kyrkan tog över Gamla testamentet som en viktig helig skrift.

Den var Jesu ”Bibel” och lärjungarna var väl förtrogna med Gamla testamentet.

Under den tiden levde man i ett samhälle utan egentligt polis- eller rättsväsende och i nödsituationer var det ofta familjen som försvarade den lilla människan. Då familjer hittade på egna lagar och straff kunde resultatet bli brutalt och kaotiskt.

Med hjälp av övergripande lagar, som de i Gamla testamentet, ville man skapa en slags juridisk kontroll i samhället. Lagarna var inte bara religiösa. Eftersom samhället och religionen intimt hörde ihop var lagarna ett sätt att hålla ordning.

Gamla testamentets kanon, det vill säga normativa böcker, hade fått en etablerad ställning i kyrkan ungefär vid år 90 e Kr och blev för de första kristna en resebeskrivning hur frälsningshistorien fick sin fullbordan i Nya testamentet och Jesu liv och gärning.

ende diskussion om hur skrifterna skulle tolkas. Den religiösa traditionen och tolkningen har alltid varit viktig i judendomen. Talmud är inte ”en regelbok” utan återger djupa diskussioner och även meningsskiljaktigheter när det gäller tolkningen av skrifterna.

Den återgivna diskussionen kan innehålla exempelvis en tvist mellan olika lärda, till exempel från vilket ögonblick anses ett par vara gift? När börjar kvällen och därmed tiden för kvällsbönen? Vem är skadeståndsskyldig mot vem?

För att förstå kanons framväxt är det viktigt att känna till den judiska bakgrunden och hur man tolkade sin heliga skrift. Samma frimodiga sätt togs sedan vidare till den

Tolka Gamla testamentet För att göra Gamla testamentet rättvisa är det viktigt att förstå och tolka dess böcker utifrån sina egna kontexter och i vetskap om hur rabbiner själva tolkat och argumenterat. Problemet uppstår när vi anlägger för många egna synpunkter och vinklar på den gammaltestamentliga texten. Att läsa Gamla testamentet med Nya testamentets glasögon ger inte ett relevant slutresultat. För att förstå lagarna måste man ha en viss insyn i hur samhället fungerade då Gamla testamentet nedtecknades 800-160 f Kr. De första stegen Den muntliga traditionen, berättelserna om Jesu liv, fixerades småningom i evangelierna. Det som förenade de kristna var berättelsen om Jesus, hans undervisning, gärningar och liv. Evangelierna befäste sina ställningar och man kan tala om en ”evangeliebok” så tidigt som cirka år 140.

Några år senare tillkommer Apostlagärningarna, 13 brev av Paulus, Uppenbarelseboken samt de första breven av Johannes och Petrus till denna urkundssamling.

39

Användning och lära Skriften skulle vara apostolisk. Det betydde inte att skriften behövde vara skriven av en apostel utan att den hade brukats allmänt i kyrkan som apostolisk och hade en bakomliggande apostolisk auktoritet. Senare kom även biskoparna att ha en framträdande roll när det gällde att bedöma en skrifts apostolicitet ur ett läroperspektiv.

Från första början hade kyrkan ”ärvt” det judiska sättet att argumentera och fördjupa sig i förståelsen av heliga skrifter.

Med tiden blev biskoparnas roll allt större.

I synnerhet på 300-talet då kanon slutligen fastställdes.

Ur pragmatiskt gräsrotsperspektiv var Nya testamentets evangelier och Paulus brev viktiga källor för sammankomsterna och gudstjänsterna när man samlades för att bryta brödet enligt Kristi befallning. Skrifterna användes kontinuerligt, lästes, kopierades och kommenterades.

Det här var ett viktigt fundament för kanonbildningen.

Det kristna budskapet spreds snabbt vidare till den hellenistiska världen och ut i romarriket. Traditionella judiska metaforer kom därför att utmanas. Det grekiska inflytandet kom att påverka i synnerhet breven i Nya testamentet. Ur denna mark växte även andra ideologier fram.

Markions inverkan En av dessa var Markion (85-160 e Kr).

Han utvecklade en egen lära ur tidig kristendom, traditionell grekisk filosofi och gnosticism. När han hade misslyckats med att övertyga den ”etablerade” kristna kyrkan grundade han i Rom en egen kyrka som växte snabbt. Sommaren år 144 e Kr samlade han de kristna ledarna i Rom till ett möte, där han ansåg att det var dags för kyrkan att ta sitt ansvar och bryta med judendomen. Han menade att skapelsens och Gamla testamentets gud är ett lägre stående väsen och inte har något gemensamt med den gode Guden som Jesus Kristus har uppenbarat.

Gamla testamentet saknar alltså betydelse efter Jesus. Hans lära räknas ofta som en gren av gnosticismen eftersom han betonade att Kristus inte var människa, utan rent andlig och att även hans död var en skenbar död. Han ansåg att all materia var ond och jorden inte skapad av Gud utan av en ”bluffgud” av lägre rang. Som en konsekvens av detta sammanställde Mar-

kion en egen kanon, bestående av ett reducerat Lukasevangelium och tio av Paulus brev.

Markion blev bannlyst av kyrkan efter mötet. Exemplet med Markion är viktigt därför att det visar att kyrkan redan i ett tidigt skede höll fast vid grundläggande synpunkter där Gamla testamentet hade en plats och att berättelsen om Jesus förundrar och berör på ett sätt som möjliggör en fortsatt dialog utan förenklingar. Den historiska Jesus var viktig för de kristna.

Exemplet visar också på det hellenistiska och romerska inflytande på kyrkan.

Ur kanonbildningssynvinkel var detta en milstolpe. Kyrkan fick förtydliga sina synpunkter och verifiera hur texterna användes och uppfattades bland de kristna.

Samtidigt startade en process inom kyrkan att vinnlägga sig om handskrifter och att fortsätta söka efter dem.

Nya testamentets handskrifter Den ursprungliga handskriften, kallad autografen, finns inte tillgänglig till någon skrift i Nya testamentet. Nya testamentets handskrifter intar dock en unik ställning i antik litteratur när det gäller ålder och antal. Den äldsta handskriften dateras till en tidpunkt 30 år senare än när den första gången nedtecknades (autografen). Mera omfattande handskriftsmaterial (NT) föreligger från cirka år 200 e Kr, vilket betyder att de är cirka 100 år gamla. Totalt finns det närmare 5000 grekiska handskrifter av skiftande omfång och värde som Nya testamentet vilar på. Detta är att jämföras med till exempel Homeros

(900–800-talet f Kr) där de äldsta handskrifterna är från 1200 e Kr eller Sofokles dramer (d. 406 f Kr) som vilar bara på en enda handskrift från cirka år 800 e Kr. Denna randanmärkning skall ses som ett sätt att placera in Nya testamentet på den historiska kartan och lyfta fram det faktum att Nya testamentets skrifter flitigt användes och skrevs av. Även detta arbete var ett viktigt fundament i kanonbildningen. Man vårdade berättelsen och dess innehåll.

Biskopar och apokryfer Arbetet med kanon fortsatte. Det handlade om en växelverkan mellan skrifterna och kyrkans tradition. Skriften (Nya testamentet) växte fram i den första kristna traditionsbildningen. I denna process fick biskoparna en viktig roll. Ser man till ett helhetsperspektiv för den första tiden i kyrkan kan man notera att olika kyrkofäder uttalar sig i frågan om kanon. Vissa skrifter vållade flera problem än andra. De grundläggande frågorna var alltid apostoliciteten och den allmänna användningen av skrifterna bland de kristna. Samtidigt uppkom också skrifter som tillskrevs apostlarna för att röna uppmärksamhet och erhålla dignitet.

Tomasevangeliet är ett sådant exempel. Evangeliet tillhör idag apokryferna till Nya testamentet och består av flera Jesu ord (som delvis återfinns i de synoptiska evangelierna) blandat med gnostiska tankesystem. Evangeliets tillkomst är daterat till 140-150 e Kr. Apokryferna till Nya testamentet utgörs av en samling skrifter

som inte upptagits i kanon men sannolikt lästs bland de kristna. De fick dock aldrig en större genomslagskraft. Den viktigaste orsaken därtill var sannolikt att de avvek i stor utsträckning från de övriga skrifterna och den dogm som från första början bildades kring skrifterna.

Sammanfattning Ser man på utvecklingen kronologiskt fanns det redan tidigt en samstämmighet kring Nya testamentets 27 böcker med ett ständigt återkommande diskussionsembryo kring Hebreerbrevet, Jakobsbrevet, andra Petrusbrevet, andra och tredje Johannesbrevet, Judasbrevet och Uppenbarelseboken.

På 300-talet kom auktoritativa uttalanden, först från olika biskopar, senare från synoder och koncilier. Men långt innan dess finns det belägg om kanons omfattning hos kyrkofäder och i kanonlistor varav Canon Muratori från slutet av andra århundradet är den mest kända.

Athanasius påskbrev från år 367 e Kr, där en förteckning över de skrifter som skall ingå i kanon, innebär en slutpunkt för kanonbildningen.

Det är dock att märka att den kyrkliga diskussionen i större utsträckning handlande om teologiska frågor än om kanons omfattning. Fastän kanon fastställdes fortsatte den teologiska diskussionen. Den var en del av kyrkans väsen och är det än idag.

I växelverkan mellan kanon och kyrklig tradition samt tolkning i tiden fortsätter utvecklingen för en kyrka i tiden och mitt i livet. X

Faktaruta *Kyrkan fastställde de heliga böckernas kanon under de första kristna århundradena. *Gamla testamentets böcker har skrivits ned ungefär 800-160 f Kr. Gamla testamentets kanon, det vill säga normativa böcker, hade fått en etablerad ställning ungefär vid år 90 e Kr. *Nya testamentets äldsta böcker är från cirka 50-talet (Paulus brev) och de yngsta från cirka 150-talet (2 Petri brev). *Också Nya testamentets böcker fick så småningom ställning av kanon fastän de slutgiltiga besluten om frågan gjordes först på kyrkomötena på 390-talet.

Talmud.

40

Energideklarationer för villor och flerbostadshus

Även på distans!

Ange koden ”Frimuraren” och få 10% på din energideklaration

ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver.

Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

www.energiab.se info@energiab.se

0708-24 66 00

Storintendentens expedition

Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm

Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé

Skultuna Bröstknappar till frackskjorta, emaljerade i ask

Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Skultuna Manschettknappar, emaljerade i ask

Manschettknappar med fäste typ 1

Manschettknappar med fäste typ 2 i ask

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

41

Miniatyr föreställande Sankt Markus från the Grandes Heures of Anne of Brittany (1503–1508) av Jean Bourdichon.

Miniatyr föreställande Sankt Matteus, från the Grandes Heures of Anne of Brittany (1503–1508) av Jean Bourdichon.

Våra evangelier – glädjebudet i fyra gestalter Text: Ulf Berwill Bild: Wikimedia Commons Våra fyra evangelier är inga antika biografier. De är mer förkunnelse än levnadsberättelser. Med sina olikheter ger de oss en mångfasetterad bild av Jesus Kristus. År 70 e Kr förstörs Jerusalems tempel.

Judendomen hade förlorat sitt självklara centrum och kult. Den var tvungen att finna en förnyad identitet med synagogan i centrum. De Jesustroende judarna, som fram till dess delat templet och synagoga med dem, måste hitta ett helt eget sammanhang - kyrkan tar form.

Nu blir behovet stort av att ha glädjebudet om Jesus Kristus, hans liv och budskap, formulerat i skrift. Allt fler kristna saknar personligen traditionen från apostlarna. Innan evangelierna skrivs finns muntlig tradition och skrivet material, som nu kläs i fyra nya gestalter. Tidpunkten för när evangelierna blev färdiga varierar, men här redovisas de idag mest accepterade dateringarna.

Väl förankrade i den ursprungliga traditionen förmedlar de också i dag glädjebudet - evangeliet.

42

Petrus medarbetare Markus är först ut. Han är enligt traditionen aposteln Petrus medarbetare. Vi befinner oss i Rom, kanske under Neros förföljelser av de kristna på 60-talet. Men även datering av evangeliet så tidigt som 40-talet förekommer. Behovet av den kristna berättelsen är stor. Nu skrivs det första fullständiga evangeliet. En ny litterär form har skapats. Lejonet är Markus symbol. Han börjar i öknen hos Johannes Döparen, platsen för lejonets rytande. Och hans ärende är från början klart: Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son. (Markus 1:1)

Miniatyr föreställande Sankt Lukas från the Grandes Heures of Anne of Brittany (1503–1508) av Jean Bourdichon.

Fullbordar traditionen från Mose Matteus, förknippas tidigt med aposteln Matteus (Matt 9:9). Han skall ha använt sig av arameiska texter, enligt tidiga källor. Som Lukas, använder han Markus text som grund. Matteusevangeliet skrivs av och för kristna med judisk bakgrund.

Kanske av ett teamwork av judiska skriftlärda som blivit kristna. Den judiska lagen är viktig och även att Jesus fullbordar traditionen från Mose. I den kända bergspredikan (kap 5-7) är detta tydligt. Kanske inget annat antikt dokument visar större känslighet för det desperata behovet av kärlek och fred snarare än hat och hämnd, än vad Matteusevangeliet gör. Den bevingade människan är Matteus symbol, för han börjar med Jesu släkttavla, hans mänskliga förankring. Både Palestina och Antiokia är tänkbara platser när evangeliet färdigställs någon gång efter år 70.

Miniatyr föreställande Sankt Johannes från the Grandes Heures of Anne of Brittany (1503–1508) av Jean Bourdichon.

Den barmhärtige samariern Lukas är nummer tre, och han skrev även Apostlagärningarna om kyrkans första tid.

Lukas framställer sig som den som noga tagit reda på allt. Nu redovisar han resultatet för Teofilus, som kanske gett honom uppdraget. Lukas är hednakristen, en medarbetare till Paulus och läkare. Det är enbart hos Lukas vi hittar flera av Jesu viktigaste liknelser, som till exempel den barmhärtige samariern (Lukas 10) och den förlorade sonen (Lukas 15). Troligen skall vi leta efter den skrivande Lukas i Antiokia i Syrien och i början av 80-talet.

Men även för Lukas finns förslag till tidigare datering. Oxen, offerdjuret, är hans attribut eftersom han i början berättar om Sakarias offrande.

Guds ljus lyser Johannes evangelium anknyter i öpp-

ningen till skapelseberättelsens ”i begynnelsen”. Under den yttre berättelsen om Jesus finns en avancerat komponerad text med outtömligt djup. Jesus är fullbordan av den bibliska vishetstraditionen. Från skapelsen genom Ordet står vi inför skapelsen i Ordet – Ordet blev människa och bodde bland oss (1:14). Att Jesus är såväl Kristus, Guds son, som verklig människa är ett huvudärende. I Kristus sker den nya skapelsen och på nytt låter Gud ljus lysa i mörkret och liv bli till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. (1:4,5). Evangeliet och traditionen utpekar älsklingslärjungen Johannes som dess författare. Evangeliet dateras till 90-talet och tillkommit inom den johanneiska församlingen i Efesos. Johannesevangeliets symbol är örnen, som flyger högst av alla mot himlen ända in i solen. X

För dig som vill veta mer: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Evangelieguide,%20pdf.pdf 43

Väggmålning från synagogan i Dura.

Ikoner Text: Georg Liljestrand Bild: Wikimedia Commons Avbild är på grekiska εικόνα (eikóna) som på svenska är ikon. Enligt skapelseberättelsen i Gamla Testamentet skapade Gud människan till sin avbild. Vi människor är då Guds ikoner. Här ligger utgångspunkten när vi människor genom bildkonsten inom östkyrkan började skapa symboler för utövandet av den kristna tron.

På 100-talet var kristendomen en liten utspridd religion mellan de stora grekiska och romerska trosriktningarna. Kristendomen utövades i katakomberna i Rom och små huskyrkor i Mellanöstern. Med huskyrkor avses privata hem som uppläts för utövandet av den kristna läran. På den tiden fanns inga fastslagna regler för avbildandet av kristna symboler. Främst handlade det om att framställa symbolerna på 44

ett sådant sätt som inte retade upp utövare av de rådande huvudreligionerna men ändå gav den invigde kristna utövaren ett kännetecken att man är kristen.

Kanske den främsta symbolen för en kristen på den tiden var att teckna en fisk.

Men hur kommer det sig att man valde symbolen fisk för kristenheten? På grekiska skriver man fisk så här: ψάρι. Det är initialerna till Ιησούς Χριστός, Υιός του Θεού,

Med tiden växte antalet anhängare i de kristna församlingarna och i mitten av 200-talet byggdes de första egentliga kyrkorna. Det sägs att de inspirerades av den praktfulla synagogan i Dura som var rikt utsmyckad med konstverk föreställande gammaltestamentliga motiv. Trots att judendomen såväl som flera kristna inriktningar tolkar 2 Mos 34:17 ”Du skall inte gjuta några avgudabilder åt dig”, som så att man på intet sätt får göra avbilder av Gud, så har man trots det avvikit från detta bud.

Här kommer vi fram till en av orsakerna till splittringen av den kristna kyrkan i en östlig och en västlig inriktning. Det vill säga den stora bildstriden som rasade i drygt hundra år och var tidvis en mycket blodig strid.

Σωτήρας som på svenska betyder Jesus Kristus, Guds son, Frälsare.

Vid andra konciliet i Konstantinopel år 381 definierades treenigheten som tre personer i ett väsen. När man tänker sig att fisken ritas som en cirkel för oändligheten och en triangel för treenigheten, kan man föreställa sig att bilden av fisken ytterligare förstärker symboliken för det gudomliga.

Kristen symbol En annan symbol på den tiden var ankaret.

Tanken förs till första Hebréerbrevet HEB1 6:19 som beskriver hoppet som själens ankare. Vår livsresa kan beskrivas som en stormig seglats över haven som slutar väl ankrat i den himmelska hamnen. På detta vis blir också ankaret en kristen symbol.

Den stora bildstriden Ett argument mot avbilder, ikoner, var just de bud som beskrivs i Gamla testamentet. Man ville bokstavligen tolka det så strikt som möjligt. Ett annat och kanske ännu viktigare argument var att utövande av kristendomen med allehanda symboler, skulpturer och bilder påminde mycket om de tidigare hedniska religionerna. Faktum var att på 300-400 talet fanns det marknader som var fyllda med just dessa kristna symboler. För bildstormarna var det anstötligt.

De kristna som talade för ikoner hade sina egna argument.

För det första om man tar Jesus som den gudomliga reinkarnationen som riktigt sann, så har samtida människor på riktigt sett Gud, alltså kan man beskriva det gudomliga i bild.

För det andra är det att i bild visualisera bibliska händelser för en icke läskunnig församling pedagogiskt rätt.

För det tredje menade man att ikonerna inte dyrkas i sig själv utan är ett medel att nå kontakt med det onåbara.

Ikonen i fickan Ove Wikström skriver träffande i boken ”Ikonen i fickan” om hur hjärtats bön framför ikonen kan ge den ensamme känslan av att bli sedd och hörd. Och han spinner vidare i boken: Blickar betraktaren i själva verket endast in i sin egen projicerade önskedröm.

Döljer sig där – i ikonens ögon – något annat, rentav en Annan? Jag tror det, men vem vet? Endast en Gud är sin egen garant.

Resan inåt har inga vackra kataloger och där finns inga extrapriser. Det finns 45

inga sista minuten-erbjudanden. Den är lång och diffus, men just därför förbisedd.

Det handlar såväl om livsintensitet som ett uppstannade inför en obestämd oro.

När man inte vet vart man är på väg blir det frestande att öka takten. Kartbilder, såväl politiska som religiösa, ändras allt snabbare. Varje människa får då skapa sig sin egen överblick, söka sig stigar så gott det går.

Olika slag av ikoner Det finns ett varierande slag av ikoner. De viktigaste ikonerna är Kristusikoner och gudsmodersikoner. Därtill finns det helgonikoner, festikoner och händelseikoner.

Händelseikoner kan vara väggmålningar i kyrka, kloster eller en större ikon som är målad som en bildserie.

Riktigt stora ikoner (avbilder) av bibelberättelser målade man i huskyrkorna på 100 och 200 talet i undervisningssyfte för icke läskunniga troende. Ett exempel på berättande vägg är bilden från klostret Megistri Lavra på Athos.

I Kristusikonerna ska man alltid kunna läsa förkortningen IC XC, första och sista bokstäverna av orden IHCOYC XPICTOC (Iesos Kristos eller Ιησούς Χριστός).

I hans gloria bokstäverna omikron, omega och ny, vilka bildar uttrycket ”Den som är”, Guds namn på sig själv. 2 Mos 3:14.

(Gud sade: ”Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.” Bibel 2000) I gudsmodersikonerna finns, förutom Kristusmonogrammen, även förkortningen MP OY av grekiskans Guds Moder, MHTHP OEOY (Mitir Theou).

Kristen mystik Försöker människan med sitt intellekt och förnuft förklara och nå det gudomliga kommer hon utan tvivel till korta. I litteraturen försöker författarna med hjälp av kristen mystik på ett paradoxalt sätt skapa en konkret bild av det gudomliga för att på så sätt vägleda den sökande människan till en djupare insikt om Guds väsen. Om läsaren vill försöka närma sig det ”obegripliga” bjuder exemplen här nedan en kort sammanfattning av kristen mystik. Läser man snabbt igenom exemplet blir det närmast nonsens. Varje mening kräver tid för reflektion.

– Ikonen är inte symbolisk eller ”föreställande” konst. I stället är ikonen performativ; den skapar något. Det är en manifestation av en tro, en illustration till grundparadoxen, att tillvaron faktiskt har

ett centrum och detta centrum riktar sina barmhärtiga ögon mot människan.

– Ikonen balanserar mellan det outsagda och det sagda. Den härbärgerar det icke-förklarliga.

– Det bländande mörkret, Kristus är både sann Gud och sann människa. Det evigt brinnande otända ljuset. Gud går både att förstå och icke förstå.

– Mystikerna säger att det finns en tomhet som är fylld av närvaro, en tystnad som är fylld av ljud, ett mörker som är bräddfyllt av ljus.

– Man måste förlora självet för att finna sitt liv. Den via läpparna uttalade kristusbönen skall bli hjärtats bön som inte behöver några ord.

– Genom att tiga vänjer du dig att tala med den som hör utan ord. När människan tar steget bortom sig själv och sin egen upplevelsevärld upptäcker hon att hon är berörd av någon som ligger utanför hennes kontroll, Den Andres blick – ikonens ögon. Ett möte med det heliga. X

Har tidigare publicerats i Föreningsbandet.

Klostret Megistri Lavra på Athos.

Citat och texter inspirerade från följande källor: Owe Wikström, Ikonen i fickan.

Kallistos Ware, Den ortodoxa kyrkan.

Okänd, En rysk pilgrims berättelser.

Antoon Geels, Kristen mystik, del 1 och 2.

Hilarion Alfejev, Trons mysterier. http://www.hartwigsikoner.se/

Kristusikon också kallad Pantokrator. Bild: http://www.hartwigsikoner.se/ När vi som vuxna levt livet ett tag och märkt att förväntningar och drömmar om framtidens lycka och framgångar inte till alla delar gått enligt ritningarna kan man möta Pantokrator i ikonen som ser en och lyssnar till en.

Gudsmodersikon. Bild: http://www.hartwigsikoner.se/

46

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 47

Johannesprologen Text: Arne Lannstål Bild: Wikimedia Commons Inom Svenska Frimurare Orden har Bibeln en central plats. En av texterna som vi ofta kommer i kontakt med är inledningen av Johannesevangeliet.

Det är kända ord, som blivit älskade av många, ord som också har givit upphov till många hyllmeter av teologiska avhandlingar.

I inledningen av Johannesprologen heter det: I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Johannes hade ett långt liv bakom sig när han skrev dessa ord: ”I begynnelsen var Ordet...”. Han har också haft ett liv där han varit i kontakt med de grekiska filosoferna i och runt Aten. Där har han fått lära sig grekernas sätt att avgränsa sina tankar emot de andra filosoferna.

En tolkningsmall ”Svenska Frimurarorden vilar på Kristen grund”, heter det i Ordens allmänna Lagar, och den kristna tolkningen av evangeliets inledning är att ”Ordet” är en omskrivning för Kristus. Därmed vill Johannes bland annat framhålla att Kristus likasom Ordet en gång var med i skapelsen, men att han även ger världen ett nytt hopp genom inkarnationen – när Kristus blir människa. Texten används därför i våra kyrkor i juletid. Någon kan tycka att det känns konstigt att tala om skapelsen i juletid, men då hela naturen vilar i kyla och mörker behövs endast Guds ljus och värme för att väcka skapelsen på nytt. Gud skapar och skapar på nytt. Människoblivandet och försoningen kan därför uppfattas som en ny skapelse.

Johannesprologen kan också tjäna som tolkningsmall för vad som sker i nattvarden/mässan: Kristus kommer till oss i bröd och vin och vi får ta del av Honom som är den närvarande, inkarnerade, Guds son.

S:t Johannes på Patmos. Från Staatlichen Museen zu Berlin, Gemaldegalerie HR.

48

Lämnat avtryck Svenskar är kända för att dyrka skapelsen. Här behöver våra tankar korrigeras, för vad vi ska komma ihåg är att det är Skaparen som ska dyrkas, inte skapelsen. Däremot ska vi naturligtvis se på Guds fantastiska skapelse och där se hur Gud lämnat sina avtryck som visar hur stor Gud är. Gud har ordnat så att allt fungerar från de mikroskopiska sammanhangen till de för våra förstånd nästan oförståeliga makrokosmiska dimensionerna. Det är inte utan att man kan instämma i frimuraren och ärkebiskopen J. O. Wallins ord: ”Ack, när så mycket skönt i varje åder Av skapelsen och livet sig förråder, Hur skön då måste själva källan vara, Den evigt klara!” (Sv. Ps 564:5).

Den nya skapelsen, där Kristus har huvudrollen, är ett tecken på hur Gud verkligen riktar sig till alla människor. Vem du än

är, ska du känna att du får höra samman med Gud. Människan ska veta att hon är en Guds skapelse, och att Gud aldrig vill överge henne utan att hon ska känna hur hon får vara en viktig del även i den nya skapelsen.

Johan Olof Wallin från ”Femtio porträtt af ryktbara svenskar”.

Kristen grund Finns det då någon särskild frimurerisk tolkning av texten?

Nej, det behövs inte då Orden vilar på kristen grund. Den som går in i vår Orden ska dock påminnas om det viktiga att vi alla är Guds skapelser. Sedan ska vi också påminnas om, att om vi ska utvecklas som kristna och i vår Orden, så vill Gud vara en aktiv del i vår utveckling. Johannesprologens ord får följa oss i ordenslivet och i vårt kristna liv. De ord som Johannes skriver får rikta sig till oss alla med tanken: Glöm inte ditt ursprung, och glöm inte målet för din jordiska vandring. X

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

49

På eckleff:s hemsida på frimurarorden.se finns detaljerad information om symposiet.

Anmälan sker på eckleff.se

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 94 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer vecka 39.

Materialstopp den 16 augusti 2021.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

50

Stormästaren

Mina bröder!

Foto: Mats Gärdfors.

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

”Orden vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter därför kristen tro.”

Så står det i vår Ordens allmänna lagar (OAL). Så är det och så har det varit sedan begynnelsen och man kanske kan undra varför det fortfarande är så när vårt samhälle har gått i en helt annan riktning av sekularisering.

Först måste vi sätta in det hela i ett historiskt perspektiv. Hur såg det ut i Sverige på den tiden då frimureriet etablerades i mitten av 1700-talet?

Gustav Vasa etablerade vid sin kröning 1528 ett evangeliskt-lutherskt kungarike där kyrkan underställdes staten och efter kyrkomötet i Uppsala 1593 blev det förbjudet att utöva någon annan religion i Sverige är den kristna lutherska. Vid den tiden utgjorde större delen av nuvarande Finland Sveriges östra rikshalva.

Kristen grund Det var i denna kontext som frimureriet kom till Sverige från England via Frankrike. Olika strömningar i upplysningstidens samhälle lyftes in i ritualerna såsom till exempel filosofi, kabbala och alkemi, men den kristna grunden har aldrig ifrågasatts.

Frimureriet internationellt är mångfa-

setterat men har en gemensam grund för medlemskap – en tro på ett högre väsen, större än jag själv. Det är alltså inte alltid kristen tro. I många loger utomlands välkomnar man därför även bröder med andra trosuppfattningar till exempel judar eller muslimer. Men förutsättning för medlemskap är alltid en tro på ett högre väsen. Ända sedan begynnelsen har Svenska Frimurare Orden varit den enda erkända frimurarverksamheten i landet. Först 2014-2015 etablerades ett alternativ genom att så kallade blå loger etablerades i Södertälje och Lund. Dessa loger är att betrakta som utländska då de lyder under Storlogen i Finland.

Samma tro Att medlemskap hos oss förutsätter kristen tro skall inte uppfattas som att vi fördömer andra religioner. Det skall ses som att vi som är medlemmar i Orden delar samma tro, samma värderingar och normer.

Så klart får vi ibland frågan varför vi inte ändrar på denna portalparagraf och välkomnar personer med andra religioner eller icke troende och varför inte kvinnor tillåts vara med. Det finns ett mycket enkelt svar på detta – då faller allt samman och då finns inte längre vår Orden kvar.

Då måste man skapa något helt nytt.

Allt står stilla Ännu en gång har mina förhoppningar om att kunna öppna upp verksamheten grusats. I skrivande stund (22 april) finns inga nya direktiv varken från regeringen eller myndigheterna. Allt står helt still i det nyhetsflödet. Med sorg i hjärtat måste jag därför konstatera att ännu en termins verksamhet gått till spillo.

Det vi ändå kan glädja oss stort åt är alla fina instruktioner som hålls på teams eller zoom. Dessa föredrag har visat sig väldigt populära. Trots att ämnet måste hållas allmänt och inte beröra den rituella verksamheten har många enheter lyckats väldigt väl med att erbjuda föredrag av

51

mycket hög kvalitet. Besökssiffrorna vittnar klart om detta.

Men som vi längtar tillbaka!

Nu måste vi kraftsamla och planera för verksamheten i höst. Tidpunkten råder vi inte över, men så fort möjlighet ges kommer vi att öppna upp och då gäller det att vi är väl förberedda. Planen för återgång till normal verksamhet som formulerats i tre steg gäller fortfarande. När vi stängde ner befann vi oss i det andra steget och där kommer vi att öppna upp igen. Det tredje steget omfattar även receptioner och kommer att öppnas upp så snart omständigheterna det medger.

Planeringen inom vår sjätte fördelning i Finland följer det landets lagar och regler och beslut fattas av kapitelmästaren.

Följer lagar och regler Då och då dyker Ordens egendom i form av skrifter, böcker, gradband med mera upp till försäljning på nätet, auktionshus, antikvariat eller second hand. Det är viktigt att komma ihåg att dessa saker tillhör Orden.

Vid varje högtidsdag i loge och brödraförening får vi höra utdrag ur OAL och får då en påminnelse om att underrätta våra anhöriga om att Orden tillhörig litteratur, gradband mm skall återlämnas till närmaste loge när vi bröder inte längre finns till.

Se varandra Vi kan snart se fram emot en lång och härlig sommar. För några av våra bröder är sommaren också lång men inte alltid lika härlig. Tappa inte kontakten under sommaruppehållet. Fortsätt ringa varandra, träffas ute för promenader, korvgrillning eller bara vara. Fortsätt också gärna med fördragen på teams eller zoom. En sommarkväll vid datorn för att se varandra på skärmen och lyssna till något intressant föredrag kommer att uppskattas av många.

Allt detta skall vi göra för att hålla ihop brödrakedjan.

Låt oss nu se framåt och förbereda oss väl för ett återseende efter sommaren! X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund