Johannesprologen Text: Arne Lannstål Bild: Wikimedia Commons Inom Svenska Frimurare Orden har Bibeln en central plats. En av texterna som vi ofta kommer i kontakt med är inledningen av Johannesevangeliet. Det är kända ord, som blivit älskade av många, ord som också har givit upphov till många hyllmeter av teologiska avhandlingar. I inledningen av Johannesprologen heter det: I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Johannes hade ett långt liv bakom sig när han skrev dessa ord: ”I begynnelsen var Ordet...”. Han har också haft ett liv där han varit i kontakt med de grekiska filosoferna i och runt Aten. Där har han fått lära sig grekernas sätt att avgränsa sina tankar emot de andra filosoferna. En tolkningsmall ”Svenska Frimurarorden vilar på Kristen grund”, heter det i Ordens allmänna Lagar, och den kristna tolkningen av evangeliets inledning är att ”Ordet” är en omskrivning för Kristus. Därmed vill Johannes bland annat framhålla att Kristus likasom Ordet en gång var med i skapelsen, men att han även ger världen ett nytt hopp genom inkarnationen – när Kristus blir människa. Texten används därför i våra kyrkor i juletid. Någon kan tycka att det känns konstigt att tala om skapelsen i juletid, men då hela naturen vilar i kyla och mörker behövs endast Guds ljus och värme för att väcka skapelsen på nytt. Gud skapar och skapar på nytt. Människoblivandet och försoningen kan därför uppfattas som en ny skapelse. Johannesprologen kan också tjäna som tolkningsmall för vad som sker i nattvarden/mässan: Kristus kommer till oss i bröd och vin och vi får ta del av Honom som är den närvarande, inkarnerade, Guds son.
S:t Johannes på Patmos. Från Staatlichen Museen zu Berlin, Gemaldegalerie HR.
48
