Högtidsdag
När provinsialmästare Peter Westrup för sista gången ledde Svea Provinsialloges högtidsdag, närvarade Ordens nye Stormästare.
”Låt våra facklor lysa i världen” – Uppmaning vid Sveas högtidsdag Begreppet bättre människa kan lätt av frimureriets belackare utpekas som att en frimurare strävar till att vara finare än andra människor, men ingenting kan vara en större feltolkning än en sådan syn. Det framhöll Stor Capitlets förre kapitelmästare, Tom Waselius, i sitt högtidstal när Svea Provinsialloge hade sin högtidsdag nu i höst. En speciell högtidsdag, eftersom det var den sjunde och sista att leda för provinsialmästaren Peter Westrup, innan han avgår från ämbetet till våren.
S
om vanligt var det helt fullsatt i Stamhuset vid Sveas högtidsdag. Såväl nuvarande som förutvarande Stormästaren hedrade dagen med sin närvaro tillsammans med representanter, såväl höga som något lägre i graderna, från alla Ordens fördelningar. Tom Waselius från den finländska fördelningen, tittade tillbaka i historien i sitt
tal och kom in på Sveas och frimureriets ålder: – Vi brukar kalla oss en urgammal Orden, och var den specifikt har sin bortersta upprinnelse är det väl ingen som vet, men anorna är gamla, betydligt äldre än de officiella årtalen. Svenska Frimurare Orden räknar ju 1735 som sitt begynnelseår, och med en liten matematisk-historisk troll-
27
konst så kan också Svea Provinsialloge säga sig räkna sina anor från samma tider. Ändå är ju Svea Provinsialloge formellt Ordens yngsta provinsialloge, med bara drygt 25 år på nacken, men tack vare den anpassade historiska röda tråden har Svea ändå de långa anorna i bagaget och samtidigt kanske framför andra hela det stora frimureriska arvet att förvalta och förädla vidare.
