Spira nr 4 2017

Hur röstar jag rätt i kyrkovalet?

Tema Nr 4 2017 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

7

valfrågor i Umeå!

HON VÄXTE UPP I BACKENS PRÄSTGÅRD

KYRKOVAL

” Det är viktigt att påverka” Vilma Vikström får rösta för första gången

SÅ SKRIVER DU EN PSALM 5 SÄTT ATT ÖVA TACKSAMHET tidningen spira nr 4 2017

1

VÄLKOMMEN

Fantastisk, men inte perfekt...

Som 7-åring hade jag och en kompis en klubb med medlemsavgift och egen flagga. Den hette VKFF, Vi kämpar för freden.

Vi sparade också pengar i en glasburk till en egen häst, så verklighetsförankringen var kanske inte helt hundra, men ändå... Jag minns upprördheten över orättvisor och övertygelsen att vi kunde göra skillnad.

Min klarsynthet och mitt mod har tyvärr mattats av, men det gör mig glad att många andra lyckats bevara sitt. Särskilt unga människor som enligt undersökningar oftare engagerar sig i klimatfrågor, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Inför kyrkovalet är det just de frågorna som intresserar ungdomarna som Spira träffar. ”Kyrkan är fantastisk på många sätt, men inte perfekt” säger Vilma Vikström, som tycker det är viktigt att vara med och påverka.

Klarsynthet och mod önskar jag även alla de förtroendevalda som är beredda att engagera sig i Svenska kyrkan de kommande åren. Vilka personer som tar plats i kyrkofullmäktige och kyrkomöte avgör vi medlemmar i vallokalerna den 17 september, eller genom att förtidsrösta redan nu!

Vill du veta vad grupperna i Umeå tycker? Läs på sidan 14–15 eller kom på valhearing den 10 september i Tegs kyrka.

4 Aktuellt Första kyrkan som Krav-märks, Glad att få viga på Umeå Pride, 7 frågor om valet.

7 Dilemmat Hur röstar jag rätt?

2

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Susanne Wänman 090-349 30 40 susanne@chillimedia.se Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslag: Nora Lindgren, Vilma Vikström, Sara Granskär, Felicia Cahier.

Foto: David Dahlberg

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

KYRKOVAL

TEMA KYRKOVAL 2017 8 Ungdomarna som ska rösta i valet 10 Vill bevara bebiscaféet 11 Han är en av 100 valförättare 12 Biskopen: ”Demokratin behöver din röst” 13 Vem bestämmer egentligen?

14 Så tycker kandidaterna i 7 frågor 16 Mötet Birgitta Lundmark 21 Reportage De går psalmskrivarskola 24 Mellan himmel & jord 27 Korsordet 28 Andlig friskvård Öva dig i tacksamhet 30 Spira besöker Ledare på väg till konfa 30 Kalendarium 31 Viktigt på riktigt Annakarin Nyberg

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

Bekvämlighet som gör mig miljö-osmart

Tema

FOTO: LINA ERIKSSON

INNEHÅLL NR 4 2017

Cykeln som fordon och nöje

Nästa nummer ute 26/10

”Demokrati överlever inte av sig själv. Det krävs att vi använder vår rösträtt.”

KRÖNIKA Biskop 8 Hans Stiglund

16

MÖTET

Birgitta Lundmark växte upp i Backens prästgård. Nu återinvigs den.

21

NYA PSALMER

Om dans och ny kärlek.

nr 4 2017 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad är viktigast för kyrkan just nu?

Kyrkovalet närmar sig. Spira frågar tre personer på stan vad de tycker är viktigast för Svenska kyrkan i Umeå.

10

SEPTEMBER NINA LUNDGREN

CURT SJÖBERG

THERÉSE GOOSSEN

– Jag tycker att kyrkan är strålande på det sociala arbetet och att finnas där när det uppstår en kris av något slag. Det tycker jag ni ska satsa ännu mer på. Ni behövs i samhället i dag med öppna lokaler och människor som tar sig tid att lyssna.

– Hitta de rätta kanalerna för att nå ut med det kristna budskapet och det är inte så lätt i dagens digitaliserade samhälle.

Det är viktigt med tydligheten och att Kristus står i centrum, även om det kan få finnas lokala variationer i församlingarna.

– Jag vill att de ska satsa mer på att stå upp för alla hbtq-personers rättigheter, som är en utsatt grupp. Eftersom det handlar om skattepengar borde det vara samma värdegrund som i samhället.

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

Valhearing med kandidater från Umeås åtta nomineringsgrupper. Leds av Ola Nordebo, politisk chefredaktör på VästerbottensKuriren.

Söndag 10 september kl 18.00, Tegs församlingsgård, Jägarv 16.

Visste du att… ... du på två minuter kan förstå kyrkovalet?!

Se filmen på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Här kan du rösta redan nu!

Tegs församlingsgård Ålidhemskyrkan Backens prästgård Mariakyrkan Norrlands universitetssjukhus, norra entrén Måndag-fredag 4-8 september, 11-15 september kl 12-16 Umeå stadsbibliotek, lokalen Väx Lördag 16 september kl 11-15 Umeå stads församlingsgård, Östra esplanaden 9 Måndag-fredag 4-8 september kl 10-16 (onsdag 6/9 kvällsöppet till 20.00) Lördag 9 september kl 11-15 Måndag-fredag 11-15 september kl 10-16 (torsdag 14/9 kvällsöppet till 20.00) Lördag 16 september kl 11-15 Söndag 17 september, valdagen, kl 12-19 Ta med röstkort och legitimation!

tidningen spira nr 4 2017

3

AKTUELLT

HALLÅ DÄR

GUSTAV ERICSSON

En av fyra präster som viger under Umeå Pride. Till vardags sjukhuspräst.

Hur känns det att viga par på Umeå Pride?

– Jag är så glad att få vara präst i Svenska kyrkan och få säga ett stort och självklart välkommen till att fira och manifestera detta obeskrivligt stora, där vigselparets kön är fullständigt ointressant!

Vad innebär det egentligen att gifta sig?

– Ur en synvinkel är det ingenting som förändras för paret vid en vigsel, förutom en del juridiska förhållanden förstås. Ändå innebär det något stort som jag tycker är svårt att fånga i ord, men jag ska försöka. I slutet av vigselgudstjänsten uttalar prästen Guds välsignelse till paret och församlingen.

Välsignelse handlar om att se gott i någon. Guds välsignelse - Gud ser gott i oss. En vigsel är att säga ja till att se gott i varandra, ja till att förlåta varandra och ja till att dela livets glädje och sorg med varandra. Ett ja är ett kort ord, men inte finns det något större än att med hjärtat säga: ”Jag finns här för dig. Jag är dig trogen.”

Blir det inte lite löpande band med drop in-vigslar?

– Varje vigsel är unik. Omständigheterna i denna skälvande stund, och vigselparets berättelse om vägarna som ledde hit. Samtidigt lutar sig varje kyrklig vigsel till stor del mot samma ord och ordning som prövats och växt fram genom sekel och generationer.

Drop in-vigsel fredag 29 september.

Läs mer: www.dropinvigsel.se

4

Katrin Nymberg inspireras av bland andra Ida Engblom i fotoutställningen ”We have a dream” på Västerbottens museum, inför en predikan om medmänsklighet.

Modiga förebilder ger stoff till predikan We have a dream

vardagstid. Den börjar med missionsdagen.

– The mission, uppdraFotoutställning get, är att vara med och med114 porträtt skapa en bättre värld där av människor som drömmer och agerar alla människor har samför en medmänskli- ma värde, säger Katrin. gare värld.

På väggarna hänger ett Om Jesus gått på jorden Visas på Västerbot90-tal porträtt tillsamtens museum till den i dag hade han haft en 1 oktober. mans med citat av modiga självklar plats bland pormänniskor som kämpar trätten, tycker Katrin. för en medmänskligare – Han lyckades alltid värld. De är fredskämpar, politiker bryta stigmatiseringen och försvara och vardagshjältar, Zara Larsson, människans okränkbara värde.

Bob Geldof och Malala Yousafzai.

I sin predikan på söndag kommer Prästen Katrin Nymberg fastnar hon att läsa citat från personerna i för bilden av Ida Engblom från Karlutställningen som inspiration. stad, som kämpar mot mobbning.

– Vi behöver ladda oss med positi– Jag kommer antagligen aldrig va förebilder. Det vi pratar om växer! göra en världsvid skillnad via FN, Katrin saknar egentligen bara en men jag kan försöka göra det Ida gör. sak i utställningen. En spegel.

Den andra söndagen i september – Vad hade jag velat att det skulle är kyrkoårets tema medmänskligstå bredvid den om mig? Och vad är het. Tiden mellan pingst och allhelmitt första steg för att ta mig dit? gona kallas trefaldighet – kyrkornas Ulrika Ljungblahd Söndag den 10 september är medmänsklighet temat i kyrkornas gudstjänster.

Prästen Katrin Nymberg inspireras av utställningen ”We have a dream” på Västerbottens museum.

FLER NYHETER & NOTISER HTITTAR DU PÅ TIDNINGENSPIRA.SE nr 4 2017 tidningen spira

AKTUELLT

Umeå första kyrkan i landet som Krav-märks Svenska kyrkans kök i Umeå är de första inom kyrkan som Kravcertifieras.

– Det är jätteroligt att vi nu är godkända! säger Carolina Paulson, samordnare för Krav och Fairtrade, Svenska kyrkan i Umeå. Nu ligger ett stort arbete framför oss med att fortsätta uppfylla kraven.

Certifieringen innebär bland annat att minst en fjärdedel av inköpta råvaror är ekologiska och miljömärkta.

Det är serveringsköket i Umeå stadsförsamling som tredjepartscertifierats och godkänts av Krav.

Köken i Mariakyrkan, Ålidhemskyr-

miljoner medlemmar får rösta i kyrkovalet

tidningen spira nr 4 2017

När är kyrkovalet?

– Söndag den 17 september 2017.

I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år, alltid tredje söndagen i september.

Vad väljer jag?

– De personer som ska styra kyrkan de kommande fyra åren. Du gör tre val, till kyrkofullmäktige i Umeå pastorat, stiftsfullmäktige i Luleå stift och kyrkomötet på nationell nivå.

FEM UMEBOR TOPPAR LISTOR TILL ”KYRKANS RIKSDAG” Västerbottningarna kan rösta på nio olika nomineringsgrupper till kyrkomötet på nationell nivå. Fem av gruppernas regionala listor toppas av umebor. Det är de tre prästerna Lisa Tegby (posk), Kenneth Nordgren (fisk) och Torbjörn Arvidsson (kr) samt Levi Bergström (s) och Petter Nilsson (sd).

Kyrkovalet består av tre val: lokalt (kyrkofullmäktige), regionalt (stiftsfullmäktige) och nationellt (kyrkomötet).

Alla kandidater hittar du på webbsidan: svenskakyrkan.se/vem-kan-jag-rosta-pa

FOTO: LINA ERIKSSON

Backengården är såld. Den tidigare församlingsgården och ett lägenhetshus intill såldes för 28 miljoner kronor. Köparna vill riva för att bygga bostadsrätter på tomten.

FRÅGOR OCH SVAR OM KYRKOVALET

Kyrkovalet närmar sig. Kanske har du fått ett röstkort i brevlådan och har några funderingar!

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/umea/krav

Bildtext

5,2

7

kan, Tegs kyrka, Västerslättskyrkan, Ersbodakyrkan och Backens prästgård är kedjecertifierade.

Krav-certifieringen är ett av delmålen i den miljödiplomering som Svenska kyrkan i Umeå arbetat med under två år. Den 20 juni fick församlingarna, förskolorna, kyrkogårdarna och kansliet sina diplom vid en ceremoni för alla anställda.

I kyrkans arbete med hållbarhet ingår allt från resor, renoveringar och skötsel av kyrkogårdar till vilket kaffe som serveras efter gudstjänsten och vilka råvaror som används.

Får jag rösta?

– Om du fyller 16 år senast på valdagen, är medlem i Svenska kyrkan och kyrkobokförd i en församling i Sverige den 18 augusti 2017.

Vad röstar jag på?

– De grupper som deltar i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet.

På kyrkovalets webbplats ser du vilka grupper som ställer upp.

Kan jag personrösta?

– Ja, på valsedeln kan du markera max tre personer som du helst vill se valda.

Hur gör jag för att rösta?

– Gå till din vallokal på valdagen, se ditt röstkort. Eller förtidsrösta från den 4 september. Alla tider finns på www.svenskakyrkan.se/umea/ kyrkoval När får vi veta resultatet?

– När vallokalerna stänger görs direkt en preliminär röstsammanräkning. De preliminära resultaten presenteras på kyrkovalswebben.

WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/KYRKOVAL

5

UMEÅ KOMMUN V6

Han höll koll på henne hela tiden.

Han hämtade henne överallt, efter jobbet, efter festen.

Han hade stenkoll på hennes Instagram och Facebook.

Han sms:ade oavbrutet så fort hon var ute.

Han såg till att de hängde med oss, aldrig med hennes kompisar.

Varför gjorde vi inget?

UMEÅ KOMMUN V6

Mäns våld mot kvinnor startar alltid med kontroll.

Lär dig känna igen tecknen – och gör skillnad.

6

nr 4 2017 tidningen spira

DILEMMAT

”Jag skulle vilja rösta i kyrkovalet, men får snudd på ångest inför att välja rätt. Hur vet jag vad jag ska välja?”

Text Helena Andersson Holmqvist

Hur röstar jag rätt i kyrkovalet?

JESSIKA WIDE

KALLE GRILL

Statsvetare, forskare

Försök hitta information om alternativen du har och acceptera att det kanske inte finns någon grupp som tycker som du i alla frågor.

Fundera på vad du vill prioritera – kanske en särskild fråga eller en viss kandidat du tycker är bra.

När du skaffar informationen, se då inte bara på vad grupperna vill jobba med framöver utan också vad de stått för under den senaste perioden.

Det går inte att objektivt säga vad som är rätt och fel att rösta på. Att rösta rätt handlar kanske framför allt om att du röstar som du själv vill, inte som någon annan säger åt dig. Kom ihåg att du inte kan förutse allt gruppen kommer att göra under mandatperioden. Kanske händer det saker i omvärlden som påverkar den i en oväntad riktning.

Ett val är en möjlighet att påverka, vare sig det är en förening, Svenska kyrkan eller hela landet. Det är stort att rösta! Demokrati bygger på deltagande, annars riskerar det att bli en elitgrupp som styr, men det kräver en del tid och engagemang av den som röstar. tidningen spira nr 4 2017

Filosof, forskare

Kyrkovalet Du kan rösta på tre olika sätt: 1. Brevrösta med hjälp av brevröstningspaket 2. Förtidsrösta från den 4 september 3. Rösta på valdagen den 17 september i din vallokal.

Läs mer: svenskakyrkan.se/ umea/kyrkoval

Ta känslan av ångest på allvar!

Den visar att saker är viktiga, både omvärlden och ditt eget liv.

En samtalspartner, exempelvis en filosof, kan hjälpa dig att bena ut vad som väcker ångesten och skapa mer ordning i dina tankar.

I varje stund gör du val som formar ditt liv.

Att få ångest inför ett beslut kan handla om att själva sakfrågan är viktig, till exempel att du kommer att påverka hur kyrkan styrs.

Men det kan också handla om att du förstår, kanske omedvetet, att detta är ett i en serie av val som tillsammans formar ditt liv.

Filosofer är i stort sett överens om att det finns rätt och fel val, men ger olika svar på hur man kan tänka. Vissa fokuserar på konsekvenserna. Hur blir det i längden om jag röstar på den här personen? Andra utgår från handlingsregler, till exempel att inte rösta på någon de inte tycker är moraliskt acceptabel.

Förbered dig genom att lära känna både din omvärld och dig själv. Hur påverkar ditt val din omgivning? Titta också inåt och hitta vägledning utifrån dina egna värderingar.

7

KYRKOVALET 2017

”

Kyrkan är fantas men inte perfekt

8

nr 4 2017 tidningen spira

Foto David Dahlberg

tisk,

Tema KYRKOVAL

Feminism, miljö och antirasism är de viktigaste frågorna i kyrkovalet för ungdomarna Spira träffat.

De hoppas dra med sig fler unga att rösta.

Text Helena Andersson Holmqvist

I

församlingsgården Öst på stan samlas fyra ur styrelsen för Soft, Svenska kyrkans unga i Umeå stadsförsamling, för att prata om kyrkovalet. De konstaterar snabbt att även om de är aktiva i kyrkan har de rätt dålig koll på kyrkopolitiken.

– Men det är ändå viktigt att rösta, att göra sin åsikt hörd, menar Sara Granskär, som röstade redan i förra valet då hon var 17 år.

– Det är inte så demokratiskt att låta bli att rösta. Det är en skyldighet att rösta, säger Vilma Vikström, som röstar för första gången.

De har alla engagerat sig i styrelsen för Soft för att de är intresserade av att vara med och påverka i Svenska kyrkan och de är just i färd att skriva ihop och skicka in två motioner till Svenska kyrkans ungas riksårsmöte.

– Kyrkan har fortfarande mycket inflytande och det är viktigt att ta ansvar och påverka åt det håll man vill. Kyrkan är fantastisk på många sätt, men inte perfekt, säger Vilma Vikström.

För dem är kyrkan ett sammanhang där de kan känna sig accepterade, en trygg plats att vara den man är.

– Och så ska kyrkan vara för alla, men det är den kanske inte överallt.

Det är dit vi vill nå, säger Felicia Cahier.

tidningen spira nr 4 2017

9

KYRKOVALET 2017 Vilma konstaterar att hon aldrig hört sina föräldrar prata om kyrkopolitik eller valet. De övriga har samma erfarenhet, men de har heller inte hört så mycket om valet i kyrkan och det förvånar dem.

– Jag tycker ledarna borde våga prata om det på samlingarna. De kan göra det som en lärare och vara neutrala. Man får inte så mycket information från en affisch, säger Felicia Cahier, och skrattet sprider sig runt bordet när de erkänner att ingen av dem riktigt håller koll på det som sätts upp på anslagstavlan.

– Om mer information skulle riktas mot oss ungdomar skulle nog fler vilja rösta, säger Nora Lindgren. Och om vi berättar att vi kommer att rösta, så visar vi att det finns ungdomar som är med i kyrkan och att den är till för oss.

– Ja, jag tror att yngre skulle lyssna på oss. Det är viktigt att vi som är i samma ålder som de som får rösta första gången är med och berättar om valet, säger Sara Granskär.

Motionerna till riksmötet handlar om att kvotera in tjejer och icke-män i riksstyrelsen och om vegetarisk kost på distrikts- och riksmöten. Det är frågor om feminism, miljö och antirasism som engagerar mest, även när det gäller kyrkopolitik.

– De frågorna har vi unga mest koll på och åsikter om. De har vi närmast hjärtat, säger Felicia Cahier.

”Kyrkan gör myck som man inte märk Lokala frågor och frågor som rör barnfamiljer skulle kunna få några av besökarna på bebiscaféet att rösta i kyrkovalet. De tycker att kyrkan borde se till att märkas mer.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Lina Eriksson EFTER BEBISCAFÉET I TEGSKYRKAN tar Johan

16 år? Grattis du får rösta!

Du ska: vara medlem i Svenska kyrkan vara folkbokförd i Sverige fylla 16 år senast på valdagen 17 september

10

Segerkarl med sonen Knut, Johan Hedengran med sonen Otto och Anna Nordström med dottern Ellen plats i brasrummet för att prata om kyrkovalet. Bara Anna Nordström har röstat i kyrkovalet tidigare.

– Det var två kyrkoval sedan. Jag var aktiv i Svenska kyrkan då och ville försöka påverka det jag kunde.

Johan Segerkarl och Johan Hedengran är båda kyrkotillhöriga, men har inte röstat tidigare. Det var inte ett aktivt ställningstagande, utan de kände helt enkelt inte till kyrko-

Medlem Det går att bli medlem i Svenska kyrkan när som helst. Man måste inte vara döpt eller konfirmerad.

För att få rösta i årets kyrkoval måste man blivit medlem senast den 18 augusti.

nr 4 2017 tidningen spira

Johan Segerkarl med sonen Knut, Johan Hedengran med sonen Otto och Anna Nordström med dottern Ellen.

På valdagen jobbar 100 personer i Umeås vallokaler. Lennart Östin är valförrättare i kyrkovalet för femte gången.

Varför jobbar du i vallokal?

– Det är faktiskt rätt roligt att vara med. Man träffar en del folk och det känns viktigt att vara del av en demokratisk process.

et ker” valet. De tror att det skulle behövas mer reklam för valet, men de är ändå tveksamma till om de kommer att rösta i år.

– För egen del är jag inne i småbarnslivet med vardagspussel och kommer nog inte att hinna ta del av allt, säger Johan Hedengran.

– Ja, det är mycket att sätta sig in i, och inga partiledardebatter som i vanliga val, säger Johan Segerkarl.

ALLA TRE HAR FRAMFÖR allt kontakt med

Svenska kyrkan via bebiscaféet, och det är också exempel på en konkret, lokal fråga som skulle kunna engagera dem i valet.

– Det är mycket som konkurrerar om mitt intresse, all internationell politik är så nära i flödet. Det som skulle kunna locka tidningen spira nr 4 2017

mig är någon konkret fråga på lokal nivå som jag kan påverka, kanske något som rör barnfamiljer, säger Johan Hedengran.

– Ja, till exempel om någon skulle vilja ta bort bebiscaféet. Jag tycker det är helt fantastiskt att komma hit, säger Anna Nordström, som också gärna skulle se fler trosfrågor på agendan.

De tycker att Svenska kyrkan är bra på att integrera och inkludera, till exempel genom att erbjuda olika sorters mat och fika på samlingar, men skulle kunna vara bättre på att föra fram vad den faktiskt gör och står för.

– Svenska kyrkan gör mycket som man inte märker, förrän det tas bort. Den behöver göra mer reklam för vad den faktiskt gör, säger Johan Segerkarl.

Du är även valförrättare i ”vanliga val”. Vad är skillnaden?

– Det är ingen större skillnad. Själva valförrättningen är väldigt lik. Grunden är att ha en metod vid röstmottagningen och göra precis samma sak för varje väljare. Pricka av, lägga i rätt urna och så vidare.

Samtidigt ska det inte upplevas för formaliserat för väljaren utan vara trevligt också! Efter att vallokalen stängt räknar vi antalet röster och skickar dem vidare för en slutgiltig räkning centralt.

Hur brukar stämningen vara i vallokalen?

– Det brukar vara en väldigt god stämning! Folk tycker att det är viktigt att få lämna sin röst. Valet är både demokratisk funktion och tradition.

Kyrkovalet 2013 röstade 8 600 personer till kyrkofullmäktige i Umeå. Det var 15 procent av väljarna.

11

KYRKOVALET 2017

KRÖNIKAN

Demokratin behöver din röst DEMOKRATI ÖVERLEVER inte

av sig själv. Det krävs att vi som får rösta använder oss av vår rösträtt. Den 17 september är det kyrkoval.

Då kan du som är medlem i Svenska kyrkan påverka färdriktningen för Sveriges största medlemsorHANS STIGLUND ganisation de kommande Biskop Luleå stift fyra åren.

Din röst i kyrkovalet påverkar inte bara vardagen där du bor, du är med och påverkar hur kyrkans arbete bedrivs på alla nivåer, även internationellt.

Förväntningarna på kyrkan är höga: gudstjänster och riter för att tolka livets mening från födelse till död, diakonalt arbete och stöd i kriser. Kyrkan är en fristad som ger andrum och är en plats för undervisning och kultur. Djupast sett handlar kyrkans uppdrag om att göra Guds kärlek synlig och igenkänd, om Gud som blir människa och som delar vår mänskliga vardag, både i utsatthet och livsglädje.

Att vara kyrka är att stå i ett uppdrag från Gud, ett uppdrag som omfattar hela skapelsen. I denna kyrka är du som enskild människa värdefull och ditt liv och dina erfarenheter betydelsefulla. Svenska kyrkan behöver fler människor som med sin tro och sitt engagemang vill ta ansvar för sin kyrka.

Svenska kyrkan är en demokratiskt styrd organisation där ledamöterna i beslutande organ utses genom fria val. Här finns utrymme för ett brett spektrum av uppfattningar i olika frågor. Kyrkan är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Det som förenar oss är dopet och tron.

Din närmaste kyrka är en av hundratals kyrkor i Luleå stift. Dessa kyrkor utgör ett viktigt kulturarv.

Hur vi bäst fyller detta arv med liv även i framtiden påverkar du också genom att rösta i kyrkovalet.

Så ta vara på möjligheten att rösta i kyrkovalet!

Det behövs många människor som bärare av tro och engagemang.

12

Utsatt för våld?

• • • • • •

Kränkningar Hot och tvång Isolering och kontroll Slag, knuffar eller hårda grepp Sex mot din vilja Ekonomisk kontroll

Vi lyssnar och stöttar dig 090 77 97 00

Besök vår butik i Umeå eller manniskohjalp.se/fairtrade nr 4 2017 tidningen spira

ORDLISTA KYRKOVALET Nomineringsgrupp Kyrkans motsvarighet till partier i kyrkovalet.

Kyrkoavgift Medlemsavgiften som alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar. Den är grunden i kyrkans ekonomi.

Församling Svenska kyrkans enhet på lokala planet.

Den grundläggande uppgiften är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Pastorat En samverkansform där flera församlingar arbetar gemensamt kring ekonomi, personal och fastigheter.

Ett pastorat har en kyrkoherde som chef.

Svenska kyrkan i Umeå består av sex församlingar med Umeå pastorat som officiellt namn.

Kyrkoherde Den präst i ett pastorat som är högste chef och leder verksamheten. I Umeå är det Kenneth Nordgren.

Kyrkofullmäktige Högsta beslutande organ i pastoratet.

Hit väljer medlemmarna ledamöter via kyrkovalet. I Umeå har fullmäktige 53 platser.

Ordförande är Georg Andersson.

Kyrkoråd Pastoratets styrelse, som väljs av kyrkofullmäktige. I Umeå består kyrkorådet av tretton ledamöter och leds av ordförande Leif Hognert.

Församlingsråd Fungerar som församlingens styrelse.

I Umeå finns sex församlingsråd. tidningen spira nr 4 2017

Förra kyrkovalet valdes dessa personer som ledamöter i Umeå kyrkofullmäktige. Vilka som tar plats 2018-2021 beslutas efter årets kyrkoval den 17 september.

Kyrkoherden eller fullmäktige – vem bestämmer egentligen?

BÅDA TVÅ – OCH många fler – är nog svaret.

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Det betyder att du som medlem kan påverka beslut genom att engagera dig på olika sätt och genom att rösta i kyrkovalet vart fjärde år.

I kyrkovalet väljer du vilken grupp och vilka personer du vill ge förtroendet att styra kyrkan de kommande åren. Utifrån hur många röster nomineringsgrupperna i Umeå får fördelas de 53 platserna i kyrkofullmäktige. Senaste valet fick sju grupper mellan 2 och 19 platser vardera.

Fullmäktige träffas två gånger per år, och beslutar då främst hur kyrkans pengar ska användas. De utser också ett kyrkoråd, som sköter ruljangsen mellan mötena, lite som regeringen i relation till riksdagen.

Kyrkoherden då? Jo, det är den högsta chefen lokalt, ungefär som en vd eller generaldirektör. Kyrkoherden är alltid präst och ansvarar för verksamheten i församlingarna. Till sin hjälp i Umeå har kyrkoherden Kenneth Nordgren en ledningsgrupp med församlingsherdarna och andra chefer.

Ulrika Ljungblahd

Organisation Svenska kyrkan i Umeå

Hit väljer du

Förtroendevalda Kyrkofullmäktige  personer

De väljer

Anställda Kyrkoherde

Begravningsverksamhet

Kyrkoråd  personer Fastighetsoch kyrkogårdsutskott

Arbetsutskott

Tavelsjö församling Församlingsherde

Församlingsråd

Tegs församling Församlingsherde

Församlingsråd

Umeå landsförsamling Församlingsherde

Församlingsråd

Umeå Maria församling Församlingsherde

Församlingsråd

Umeå stadsförsamling Församlingsherde

Församlingsråd

Ålidhems församling Församlingsherde

Församlingsråd

13

Partierna i kyrkovalet kallas nomineringsgrupper. Till kyrkofullmäktige i Umeå ställer åtta nomineringsgrupper upp. Totalt ska de dela på 53 platser, så kallade mandat.

Till stiftsfullmäktige och kyrkomötet finns fler grupper att välja mellan. Se grupper och personer på:

svenskakyrkan.se/vem-kan-jag-rosta-pa

Snabbguide: 8 kand i Svenska kyrkan

Vad skiljer er från andra grupper?

Tre saker ni vill prioritera kommande år i Umeå!

Vilket beslut under senare år speglar bäst den kyrka ni vill se?

Hur kan kyrkan bidra till ett bättre Umeå?

Vill ni bygga en kyrka på Tomtebo?

Borde det bli fler församlingar i Umeå, t ex Ersboda?

Vad är största utmaningen för diakonin, kyrkans sociala arbete i Umeå?

Personerna som besvarar enkäten är förstanamn på respektive lista.

Antalet mandat är platser i kyrkofullmäktige 20142017. Det finns totalt 53 mandat.

14

Vi vill stärka de sex församlingsrådens roll i pastoratet och arbeta för en öppen folkkyrka med starkt medlemsinflytande.

Vi är partipolitiskt obundna och alla på listan är förankrade i församlingslivet.

Vi är ett folkrörelseparti med medlemmar i en åsiktsgemenskap, som förenas med Svenska kyrkans trosgemenskap.

Vi är en helt opolitisk grupp, trots namnet, med personer som är aktiva i kyrkan.

1. Att fler väljer att döpa och konfirmera sig.

2. Ökade ideella insatser i kyrkans verksamheter.

3. Påskynda byggandet av en ny församlingsgård vid stadskyrkan.

1. Hitta former för diakonalt samarbete i pastoratet.

2. Möjliggöra ökat ideellt engagemang.

3. Utveckla arbetet med ungdomar före konfirmationsåldern.

1. Diakonala arbetet med diakonicentral, strateg och satsning på ideella.

2. Förnya gudstjänsten genom att engagera fler och skapa fler mötesplatser.

3. Barn- och ungdomsarbetet genom ledarutbildning och fler läger.

1. Gudstjänsterna och att fler blir delaktiga i dem.

2. Barn- och ungdomsverksamheten, som är grunden för framtiden.

3. Att bygga en kyrka på Tomtebo.

Vi har länge drivit frågan om avgiftsfri barn- och ungdomsverksamhet och har nu fått gehör för det.

Satsningen på miljödiplomeringen av pastoratet, som sätter kyrkans ansvar för människor och miljö i centrum.

Vår matservering till asylsökande i Backengården samt vinterhärbärge och aktiviteter för barn till utsatta EU-medborgare.

Vår satsning på konfirmandarbetet i Umeå, med ett brett och gemensamt utbud av exempelvis läger med låg deltagaravgift.

Genom att vara en stark röst för utsatta människor och bidra till fler gemensamhetsskapande aktiviteter, till exempel för EU-migranter och ensamma äldre.

Genom att fler hittar församlingsgemenskap, växer som människor och blir resurser för andra.

Kyrkan ska ta ställning för solidaritet och bjuda på kulturupplevelser.

Genom att vara en mötesplats för alla åldrar som vill dela tro och liv, vara en kulturarrangör, ge möjlighet till engagemang och ge stöd till utsatta.

Genom att vi arbetar bland alla åldrar, finns på sjukhus och universitet, stöder utsatta, ger sjukskrivna chans till praktik, och mycket mera.

Ja, vi måste öka kyrkans närvaro på Tomtebo och Tavleliden.

Ja, det kan finnas underlag för det.

Ja, det bor så många människor där som vi inte når.

Ja, absolut! Det är den enda stora stadsdel som saknar kyrka.

Kanske. Frågan måste drivas av medlemmarna i området.

Ja, om de berörda vill. Det är rimligt där det finns en livaktig gudstjänstfirande församling.

Ja, det ligger i linje med vårt tänkande om lokalt inflytande och engagemang.

Ja, om det finns önskemål från de aktiva.

Vi behöver höja beredskapen för oförutsedda, resurskrävande insatser i samarbete med kommunen och ideella föreningar. Vi vill öka satsningen på Öppen gemenskap.

Samverkan kring EU-migranter och människor i hemlöshet och utsatthet och att möta behoven hos ensamma gamla människor.

Det behövs också fler ideella.

Att hitta vägar att engagera fler ideella och fortsätta samarbeta med kommunen för utsatta människor.

Att erbjuda gemenskap och uppgifter till de allt fler äldre i pastoratet. Att uppmuntra oss alla till en diakonal inställning så att arbetet mångfaldigas.

19 MANDAT

18 MANDAT

5 MANDAT

Roland Samuelsson, Socialdemokraterna

Annika Vikström, Posk

4 MANDAT Monika Sandström, Centerpartiet

Torbjörn Arvidsson, En levande kyrka, Kristdemokrater i Svenska kyrkan nr 4 2017 tidningen spira

KYRKOVALET 2017

didater om 7 valfrågor Vi betonar solidaritet med skapelsen och kommande generationer.

Vi är en partipolitiskt obunden grupp med borgerliga värderingar.

Vi är en bibelförankrad och trosinriktad rörelse. Vi vill att Svenska kyrkans bekännelse till Jesus ska vara klar och tydlig.

Vi är en grupp med socialkonservativ inriktning.

Vad skiljer er från andra grupper?

1. Att ta ansvar för ett hållbart, hyggesfritt skogsbruk.

2. Att rädda Bottenviken, världens mest förorenade grunda innanhav.

3. Att fortsätta försoningsprocessen med samerna som påbörjats med Vitboken.

1. Värna gudstjänstlivet och kyrkans konstnärliga uttryckssätt.

2. Motverka centralisering i kyrkan.

3. Verka för att kyrkan ska bli en bra arbetsplats med tydligt ledarskap.

1. Gudstjänsten ska stå i centrum, inte verksamheten.

2. Möta andlig längtan med bibelförankrad undervisning.

3. Utveckla och samordna det diakonala arbetet i pastoratet.

1. Värna kyrkans traditioner och ställning som kulturbärare.

2. Bejaka kristna värderingar och traditioner.

3. Ta ställning för kristna som förföljs i världen.

Tre saker ni vill prioritera kommande år i Umeå!

Att vi har påbörjat en miljödiplomering och att maten som serveras i kyrkans lokaler ska vara Fairtrade och Kravmärkt.

Den nya församlingsgården på Backen och en ny församlingsgård i Umeå stadsförsamling är viktigt, för att stärka församlingarna.

Beslutet att ta ansvar för asylsökande och EU-migranter, framför allt deras barn

Som ny grupp är det svårt att svara på.

Vilket beslut under senare år speglar bäst den kyrka ni vill se?

Genom att vara en öppen kyrka och en aktiv part i att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Utöka det diakonala arbetet, till exempel Vän i Umeå.

Genom att våga vara kyrka.

Värna församlingarna och vara en plats för stöd och hopp. Satsa på besöksverksamhet för äldre och undervisning för alla åldrar.

Kyrkan kan erbjuda en livgivande gudstjänstgemenskap. Det diakonala arbetet kan få alla att känna sig sedda och respekterade.

Vi menar också att bönen är viktig för Umeå.

Vi vill ha ökad synlighet, starkare närvaro och finnas där människor finns. Vi vill stärka det sociala kapitalet – att människor kan lita på varandra.

Hur kan kyrkan bidra till ett bättre Umeå?

Det har vi inte tagit ställning till än.

Om det finns underlag och är ekonomiskt underbyggt.

Ja, en gudstjänstfirande församling behöver en lokal.

Om det motverkar centralisering av kyrkan bygger vi gärna om efterfrågan finns.

Vill ni bygga en kyrka på Tomtebo?

Det har vi inte tagit ställning till än.

Om det finns underlag och är ekonomiskt underbyggt.

Nej, vi har svårt att se vinsten med detta. Risken är att administrationen ökar.

Fler församlingar är inget självändamål. De måste vara livskraftiga.

Borde det bli fler församlingar i Umeå, t ex Ersboda?

Arbetet för alla människors lika värde.

Att våga vara kyrka och inte konkurrera med annan social verksamhet. Att utöka den uppsökande verksamheten för äldre och vara en öppen kyrka för ungdomar.

Vi står inför stora utmaningar med ensamhet bland äldre, arbetslöshet och utanförskap. Vi ska inte ta över kommunens ansvar, men komplettera det.

Människor måste bli sedda.

Att synas och möta människor där de finns, inte minst i dagens stressade samhälle.

Vad är största utmaningen för diakonin, kyrkans sociala arbete i Umeå?

3 MANDAT

2 MANDAT

2 MANDAT

0 (NY GRUPP)

Jan Bergström, Miljöpartister i Svenska kyrkan tidningen spira nr 4 2017

Ewa Miller, Borgerligt alternativ

Elisabeth Lindahl, Frimodig kyrka

Petter Nilsson, Sverigedemokraterna

Träffa kandidaterna!

Valhearing med moderator Ola Nordebo 10 september kl 18.00, Tegs församlingsgård, Jägarv 16. Välkommen!

15

MÖTET

Mor och mission

– förebilder i barndomen Från barndomen i Backens prästgård minns hon särskilt missionärernas berättelser från avlägsna länder. I höst åker Birgitta Lundmark för 25:e året i rad till ett barnhem i Rumänien.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

I

dagarna invigs en nyrenoverad prästgård med tillhörande nybyggnad. Därmed är Svenska kyrkans verksamhet tillbaka på tomten strax ovanför Backens kyrka.

Varken präst eller annan personal kommer att bo vägg i vägg med pastorsexpeditionen. Så växte däremot Birgitta Lundmark upp för 80 år sedan. Då hette hon Lundh i efternamn som sin far kyrkoherden Theodor, som 1935 flyttade in i prästgården med frun Agda.

– Huset var så stort, minns Birgitta, när vi sitter vid köksbordet i hennes nuvarande lägenhet på Teg. Vi bodde i tre fjärdedelar av huset, halva nedervåningen var expedition. ”Vi” var familjen med fem barn, en barnflicka och ett hembiträde som bodde i jungfrukammaren.

– Dit kunde man alltid gå med sina bekymmer. Gun var en pärla!

Livet i prästgården följde kyrkoårets växlingar. Birgitta minns adventsgranen med 24 stjärnor och fyra ljus, hur hon och syskonen delade ut äpplen på ålderdomshemmen och julgransplundringarna som traktens barn inbjöds till. Hon minns den ständiga strömmen människor till 16

pastorsexpeditionen som kom för att döpa barn på väg hem till byn från BB eller för att tala om att någon dött.

– Det fanns ju inga mejl från sjukhuset som meddelande sådant då, konstaterar Birgitta.

I familjens centrum fanns mor Agda, som utrustad med böckerna Hemmets kokbok, Värdinnans ABC och en anteckningsbok med handskrivna recept i bläck skötte såväl familj som hushåll. Mor var ständigt på språng med vetebröd, kakor och presentkort till missionsförsäljningar. Innan hon gifte sig var hon sjuksköterska.

SJUKSKÖTERSKA VAR ÄVEN ETT tänkbart

yrkesval för Birgitta. Hon utbildade sig dock till lärare och kantor och inledde sin diakoniutbildning när yngsta sonen började skolan. 1979 vigdes hon till diakon och arbetade 20 år med kyrkans sociala arbete och själavård. Kanske grundlades längtan att ta hand om andra redan i barndomens prästgård, funderar Birgitta. En återkommande tanke genom Birgitta Lundmark tittar ner mot Backens kyrka från den nyrenoverade prästgården där hon bodde som barn. nr 4 2017 tidningen spira

närer

ns prästgård

Senast jag... … bad – Det blir ju varje dag.

När jag går över Tegsbron, eller varsomhelst. … besökte en kyrka – På söndagarna vill jag vara i kyrkan. Det känns konstigt att inte börja arbetsveckan i kyrkan. … bakade ur mors receptbok – Varje höst ska det vara den goda äppelkakan. Det finns så många minnen kring den. … planerade en resa –Just nu. Jag ska till Rumänien en vecka i oktober.

tidningen spira nr 4 2017

17

”Ingen människa ska behöva känna sig övergiven”

livet har i alla fall varit att ingen människa ska behöva känna sig övergiven.

Mitt i vårt samtal ringer hemtelefonen.

Birgitta ställer ifrån sig kaffekoppen på den blå duken från Nepal – ”jag är lite dukgalen” – och svarar. Det är en av de engagerade i Individuell Människohjälp, IM. – Hon är helt otrolig, kommenterar Birgitta efter att ha lagt på luren. Hon är 90 år och hjälper invandrare att lära sig svenska.

Själv är Birgitta Lundmark 83 år och också engagerad i andra. Hon arrangerar lotterier, vikarierar i Fairtradebutiken och är ordförande för föreningen Förgätmigej som stöder utsatta äldre och barnfamiljer i Bukarest.

Sin dagliga promenad tar hon oftast via IOGT-NTO:s samlingsplats Bakfickan där hon stannar till för förmiddagsfika.

– Inom IM talar man om att se storheten bland de skröpligaste av medmänniskor. På Bakfickan finns en omtanke och omsorg om varandra. Där finns de stora människorna.

Möten och samtal är viktiga för Birgitta.

Redan som barn uppskattade hon att höra berättelserna från missionärer som över18

I mor Agdas receptsamling finns äppelkakan som är en av Birgitta Lundmarks favoriter. Äppelkaka Rör ihop 1 hg smör och 1 hg socker. Tillsätt 1 ägg, 1 hg vetemjöl och 1 tsk bakpulver.

Bred smeten i smord stekpanna eller bakform. Stick ner råa äppelklyftor. Grädda i ”ganska varm ugn”.

Strö över strösocker och låt kakan svalna.

Servera med vaniljsås eller grädde.

nattade i prästgården. Missionärerna fick egentligen inte störas, men husets barn kunde inte låta bli att smyga sig in för att se alla spännande saker och bilder från Kina, Indien och länder i Afrika.

– Det går knappast att förstå för dagens barn, men det fanns ju ingen tv då, vi hade bara radio, berättar Birgitta, som väl inte heller kunde tro att hon själv skulle resa till Afrika och Asien för att uppleva utvecklingsarbete på plats.

HENNES RESOR BÖRJADE I början av 90-talet i

samband med en praktik på IM:s nyöppnade verksamhet i rumänska Bukarest. Det var precis efter att diktator Ceaușescu avsatts och fruktansvärda bilder av misskötta barn på institutioner spreds över världen.

IM var en av många organisationer på plats. De öppnade ett nytt barnhem där 24 barn från institutioner flyttade in. Vissa av dem är fortfarande i barnhemmets omsorg, fast de är i 30-årsåldern.

Sedan den första resan har Birgitta besökt Bukarest varje år. I höst blir det 25:e resan. nr 4 2017 tidningen spira

Veduppvärmning, helgat vatten och trädgårdsarbete minns Birgitta Lundmark från sin uppväxt i Backens prästgård 19351952.

Min far var kyrkoherde Theodor Lundh och min mor sjuksköterskan Agda Eriksson. 1935 tillträdde han tjänsten som kyrkoherde i Umeå landsförsamling. Det var stort för mor att komma till en prästgård. Standarden var god med vattenburna element men de skulle värmas upp med ved. Vid sängen hade far sina stora vadmalsskor ifall han skulle behöva gå upp på natten och elda.

En del av husets nedervåning var pastorsexpedition med egen ingång. Tjänsterummet användes även till vigslar och barndop. Ibland smet vi barn in och var med på dopet eller vigseln. Dopvattnet var viktigt för mor. Helgat vatten fick inte kastas i slasken men gick bra att vattna krukväxterna med. Blommorna i andaktsrummet var så vackra!

På trettondedagen var det alltid kyrkkaffe hemma hos oss. Då vändes hela huset upp och ner, bord och stolar skulle upp i salongen.

Mor bakade allt själv.

På framsidan av prästgården låg trädgårdslanden som mor tyckte mycket om att arbeta med. Där odlade hon morötter och ärter. Det fanns många bärbuskar och även en vattenkälla. Vi barn fick hjälpa till med att kratta gården och att vattna.

I slänten mot kyrkan intill jordkällaren står en ek som Theodor Lundh planterade på 40-talet. En gång när han besökte landshövdingens residens tog han med sig ett ekollon hem och planterade i en kruka som placerades i glasverandan. Plantan växte, planterades ut och är i dag ett stort träd.

Birgitta har även besökt skolor i Nepal och Etiopien som hon blev helt ”betagen i”.

– Därför är det så svårt att se bilderna från torkkatastrofen med halvmagra kor och mammor som varken kan ge vatten eller mat till sina barn.

Trots de stora behoven i omvärlden har Birgitta inte mycket till övers för kommentaren ”det är så lite man kan göra”.

– Det finns inget som är för lite! Allt är lika mycket när man hjälper människor!

Själv får hon ibland hejda sig litegrann. ”Så jag får plats också.” Då går hon gärna på konsert, sätter sig avskilt i en kyrka eller tänder ett ljus vid en ikon hemma.

Nu när Backens prästgård återinvigs och Umeå landsförsamling får ett nytt hus för verksamhet hoppas Birgitta att ungdomar ska prioriteras och att många engagerar sig ideellt.

– Det är bra att huset används och får stå kvar. Prästgården är väldigt vacker!

Välkommen på invigning av Backens prästgård, lördag den 16 september kl 11.00. tidningen spira nr 4 2017

Gammlia Umeå www.vbm.se

SIXTEN FAGER – BRYTNINGSTIDER

Pågår till 17 september I sitt måleri är han en av de främsta och mest hängivna uttolkarna av den västerbottniska fjällvärlden.

TISDAG–FREDAG 10–17 | ONSDAG 10–21 | LÖRDAG–SÖNDAG 11–17

Naturapotek kopplat till våra behandlingar. Öppet alla Tisdagar 10-17 from. 15 Aug. 2017

Hälsans Hus firar 10-års jubileum!

30-års erfarenhet i alternativa behandlingsmetoder.

• Hälsostatus enl. HTS metoden • Medicinsk massage/ kopping • Kostrådgivning • Specialmassager • Astrologisk medicin • Ledmobilicering

• Dornterapi • Healing • Yoga/ Meditation

Varmt välkommen till en behandling i trivsam miljö!

Residensgatan 1 A, Umeå

www.halsanshus.se

Hållbarhetsdag 9 September - Klockan 10-15 Plats: Ålidhemskyrkans samlingssal

• 10-12

Hyggesfritt skogsbruk enligt natur/kultur metoden.

Föreläsare: Professor emeritus Mats Hagner samt skogsbiolog Anders Rålin.

• 12-13

Enkel lunch av lokalproducerade produkter från Polarbröd, Norrmejerier.

Hela dagen: Fordonsutställning Hållbara transporter! Välkomna!

• 13-14

Ett Kärnkraftsfritt Bottenviken.

Information, sång & orkester med bön för Bottenviken med Gun Bergström, stiftsföretr. för Miljöpartister i Svenska Kyrkan i Luleå stift.

• 14-15 Samerna & Svenska Kyrkan: Vitbok - Svenska kyrkans roll i förtrycket mot samerna Mer info: mpsklulea.se

19

En kyrka med Öppenhet, Kärlek och Framtidstro

20

nr 4 2017 tidningen spira

FOTO LIZA L LUNDKVIST

Psalmverkstad pågår!

En vigselpsalm för den som vågar säga ja igen och en psalm om Gud som dansar. Efter psalmskrivarskolan i våras skapades flera nya texter att sjunga i kyrkan.

Den 15 oktober kan alla sjunga med.

Text Ulrika Ljungblahd

tidningen spira nr 4 2017

21

PSALMVERKSTAD

Anders Winterstam har tonsatt ett par av de nyskrivna psalmerna från skrivarkursen.

– JAG HAR EGENTLIGEN inte skrivit en psalm, jag

har skrivit en sång. En psalm blir det först om församlingen vill använda den.

Liza L Lundkvist delar ut A4-blad med sångtexten till ett tiotal personer som samlats i Martasalen för att sjunga och prata om psalmer de själva skrivit. För ett par veckor sedan hade de två dagars psalmskrivarskola med poeten Maria Küchen och kyrkomusikern Anders Winterstam. Nu sjunger de bland andra Lizas vigselpsalm för den som misslyckats, men vågar försöka igen. ”Jag har skrivit en psalm som jag skulle vilja ha på min egen vigsel” säger hon. När tonerna från pianot klingat ut är det dags att provsjunga nästa psalm. Med strofer som ”Kristus dansar över jorden, tar din hand och bjuder upp” skriver Christofer Sjödin om livet i dansrytm.

– Jag tycker om att du fått med ordet kärlekshetta. Det var verkligen dags för det i en psalm! kommenterar Åsa Bergius.

Både att skriva om erfarenheter som saknar psalmer och att använda ord från vardagliga, men kanske inte kyrkliga, sammanhang, var ett par av tipsen från Maria 22

Nya psalmer Kursen är en del av Umeås projektet för kultur och teologi under 2017.

Hör de nyskrivna psalmerna söndag 15 oktober kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Poeten Maria Küchen höll i en psalmskrivarkurs i Umeå.

Küchen. Under sin inledande föreläsning i mars konstaterar hon att många av våra vanliga psalmer har ett bildspråk från det gamla bondesamhället.

– Så samla på ord och uttryck från språkvärldar som inte använts så mycket i dikt, uppmuntrar hon.

PRECIS SOM VID ANNAT litterärt skrivande

handlar det inte bara om att utforska sitt inre, utan lika mycket att vara nyfiken och avsöka det yttre, det man upplever med sina sinnen. Framförallt handlar skrivandet om att börja skriva!

– Skrivandet är en fysisk händelse, som börjar i kroppen. Därför tycker jag att det är bra att skriva för hand, berättar Maria Küchen. Man upptäcker sådant man inte ännu vet, medan man skriver.

Skillnaden mellan poesi och psalm, är att en psalm är både dogm och dikt. Den sjungs av församlingen för att gestalta något i kristet liv.

– En psalm speglar det som inte går att säga. När vi sjunger skapar vi ett rum där vi kan erfara det tillsammans, förklarar Maria. nr 4 2017 tidningen spira

Psalmskrivarskolan är inspirerad av Martin Luthers psalmer. Innan Martin Luther gjorde sin entré i kyrkohistorien under 1500-talet förekom inte särskilt mycket församlingssång. ”Evangeliet ska sjungas in” sade Martin Luther och skrev sånger på sitt hemspråk tyska med bildspråk från människors vardagsliv.

Sven-Bertil Grahn och Lotta Lepistö lyssnar på hur andras psalmtexter kommit till.

Efter Maria Küchens föreläsning berättar Anders Winterstam om psalmernas musikaliska uppbyggnad. För en psalm är förstås mer än texten, det kan vara melodin som ger trygghet. Framförallt måste psalmerna gå att sjunga med i. Därför berättar Anders om versmått och stavelser. Och varför 96 procent av alla psalmer slutar i grundton.

– Då känns det som man kommit hem och landat!

SÅ BLIR TEORI PRAKTIK. Gänget som går psalm-

skrivarskolan ägnar resterande tid åt att skriva, få respons och fortsätta skriva.

Några veckor senare konstaterar Emma Örnberg att det varit en rolig växelverkan

mellan poesi och pusslande. Det blev inte heller den psalm hon tänkt sig.

– Jag trodde att jag skulle skriva en vigselpsalm i dur, men det blev en nattvardspsalm i moll, konstaterar Emma skrattande.

Vi är tillbaka vid provsjungningen med Anders Winterstam på piano. Efter Emmas psalm kommer gruppen med respons. ”Kanske kan du dra ihop meningen till nådens kärleksmysterium?” föreslår någon.

Emma nickar och antecknar på notbladet.

– Det rimmar inte alls, men sångmässigt landar det, konstaterar hon och får en uppmaning från en av prästerna i sällskapet: – Gör ändringarna ganska snabbt, för jag vill använda den i gudstjänst direkt!

5 TIPS NÄR DU SKRIVER PSALM 1

Samla på ord, uttryck och språk.

Gärna från språkvärldar som inte brukar användas så mycket i dikt.

2

Skriv gärna för hand. Att skriva är en fysisk händelse som börjar i din kropp.

Skriv utan krav! Ge dig själv friheten att skriva nu och ändra sedan. Kom ihåg att det är lek!

3

Använd gärna en existerande melodi.

Rytmen kan vara en form som hjälper dig.

4

Ibland beskrivs Luther som ”en glad snubbe som skrev lite psalmer”, men det är en felaktig bild, säger Anders Winterstam, kyrkomusiker i Umeå.

– Han var otroligt kunnig. Han arrangerade om medeltida psalmer och skrev enkla, glada koraler. Ofta var det korta verser och melodier som var lätta att lära sig.

I svenska psalmboken finns nästan 30 psalmer av Martin Luther, men hur många psalmer han skrev totalt vet ingen.

– Det var inte så noga med att ange upphovsman på den tiden, konstaterar Anders Winterstam.

5

Läs texten högt för dig själv. Låt även någon du har förtroende för läsa.

Tips från poeten Maria Küchen under psalmskrivarskola i Umeå 2017. tidningen spira nr 4 2017

23

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: DAVID DAHLBERG

UTBLICK SYDSUDAN

ELDSJÄLEN Det viktiga med fotbollsträningarna är att ha roligt och få slappna av tillsammans, tycker Hossein Hkimi.

Tränar Umeås mest internationella fotbollslag

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? 24

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

Haida Majzub, 4 månader, föddes i ett flyktingläger i Sydsudan. Landet präglas av inbördeskrig, som tvingar många från sina hem. Här stödjer Svenska kyrkan arbete för barns och kvinnors rättigheter, skolor och rent vatten via ACT Alliance. Läs mer på: www. svenskakyrkan.se/internationelltarbete/p173

Ordgåta:

Du ser en bekant i kyrkan. Vad ser du?

Svar: En altarring.

Fotboll för alla!

kar lugna sig vartefter.

Han kan känna igen sig i många av dem, Sommarhalvåret eftersom han själv kom på Minervaskolans till Umeå för sjutton år gräsplan.

Varje lördag tränar sedan från Libyen.

Under vintern Hossein Hkimi ett – Jag var i tjugotränar de i Fridhemsgymnasiets fotbollslag i nätverket årsåldern, kunde inte idrottshall.

Vän i Umeås regi. Det språket och kände mig Mer info: är lag på runt femton utlämnad. Jag visste vaniumea.se personer, i åldrarna ingenting om Sverige, femton till fyrtio år, män och men jag kände friheten meddetkvinnor, från länder som USA, samma.

Spanien, Libyen och Japan.

Då fanns inte Vän i Umeå, – Vi är som gott och blandat men för snart två år sedan, när med olika folk och språk, säger Hossein ville hjälpa sin fru att Hossein med ett nöjt leende. komma in i samhället, gick han Precis som det ska vara – och det till ett knytisfika de organisegår jättebra. rade.

Några av de ensamkommande – Jag anmälde meddetsamkillarna spelar från början tufft ma att jag kunde träna fotboll och skjuter hårt och han låter med de som ville. Jag vill helt dem köra så ett tag. enkelt ge den hjälp jag själv hade – De har så mycket inom sig som behövt. måste komma ut, men det bruEva Gustafsson Hossein Hkimi hade behövt en vän i Umeå när han ensam kom hit från Libyen. Nu är han själv engagerad i Vän i Umeå.

LÖSNING KORSORD NR 3 2017 A

Spira-kryss nr 3-2017 Lösning

S

I

R

E

G N

M O

S

K

T

E

S

T

F

T

T D

E

P

R

B

E

T O R

O R

E

L

R

S

D O K

T

O R

A

I

M

T

R

Å

T

E

D

T

A

N S

A

E

E

L

R

L

A R

S

L

Y

R Ö

K

J

E

T

I

A

N

I

S

E

N

U

N

Y

A

A

R M E

H

A

T

V

E

N

T

I

L

B

A

A

R

T

E

L

L

E

N

I

L

O

N O R

S

K

K

U G G D

R

A

T

E

D

R

A

N O R

E

V

Å

R

Ä

S

R R O

K

S A

G

S

A

A M M

C

T

K

Å

K

B

L

O M B

U

E

P

O

S

V

E

R

I

S

K

R

R I

N

T

N

H

V

E

P

A

H

A

E

L

A N

T

E

I

N G

E

R

D

A

R

S

P

R

I

nr 4 2017 tidningen spira

ett

ett

FOTO: PAUL JEFFREY /ACT/IKON

ett

Fikabiljett

Fikabiljett

VI FISKAR EFTER DIN RÖST! www.fiskarna.net

Ta med kupongen så bjuder vi på fika

i Svenska kyrkan

Fikabiljett Torsdagar från 14/9 kl 14.30-20.30 Ersbodakyrkan

Tala vänskapligt Fikabiljett om gudomliga ting Det är ledord i den ignatianska spiritualiteten. En samtalsgrupp i samma anda om tro och liv med övningar, reflektion och delande startar den 19 september i Ålidhemskyrkan.

I Umeå pastorat vill vi verka för: Gudstjänster för alla åldrar med stor bredd i musiken Ökad delaktighet av ideella - att ta vara på och uppmuntra till personligt engagemang Att snarast bygga en kyrka med bra lokaler på Tomtebo Att prioritera barn & ungdomsverksamheten - även i byarna Att diakonin är en röst för den svaga och kan ifrågasätta orättvisa strukturer i samhället Att arbeta för integration både i samhället och i kyrkan

Fred i religionens namn!

En interreligiös fredsantologi Sju personliga skildringar om fredens grund och ursprung inom judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism, sikhism och bahai. Så kan religion vara en positiv kraft i det offentliga rummet och i arbetet mot en fredligare värld. Innehåller även studieplan och samtalsfrågor.

Fikabiljett

tidningen spira nr 4 2017

Fikabiljett

Att satsa på läger för alla åldrar Vuxengemenskap med små grupper där man får dela tro och liv kristdemokrater i Svenska kyrkan www.enlevandekyrka.se

25

Annika Vikström är en typisk företrädare för oss i POSK. Hon är mitt i församlingslivet som en ideell kraft. Hon tar också ansvar för utvecklingen i Svenska kyrkan i hela Umeå som förtroendevald i pastoratet. På valdagen 17 september kan du vara med och påverka. Gör det!

Din röst räknas POSK i Umeå vill ... se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv ... verka för en öppen kyrka med en fri och tydlig röst Hela valprogrammet: www.posk.se/umea Följ oss på facebook.com/umeposk

Vägen för Svenska kyrkan En kyrka fri från partipolitik Sanningen för Svenska kyrkan En kyrka med kärlek till Guds ord Livet i Svenska kyrkan En kyrka med Jesus i centrum

Unikt & billigt

Handla Second Hand www.pmu.se

Öppet: ti 12-16, to 12-18, lö 10-14

Inlämning gåvor: vardagar 8-16 Visst vet ni att vi hämtar varor!

Lärlingsgatan 9 090-200 99 70

DET VERKLIGA ALTERNATIVET I KYRKOVALET!

26

Läs mer på frimodigkyrka.se

nr 4 2017 tidningen spira

Spira 4-2017 Birgitta Lundmark 2017-08-08

FOTO: LINA ERIKSSON

KAN KJOL VARA OCH INTILL ÄR HON MYCKET ENGAGERAD I

Spira nr 4

TRÄD O. FISKAR TVÄRBROMSA

DYRKAD KONST

HAR SÅDAN GER VÄRME

KORSORDET ÄR VÅR KRYSSPERSON

VITRYSK STAD MYCKET GAMMAL

DET VAR TIDER DET

VID GOD HÄLSA KUNG I DANMARK PÅ 900TALET BÖR BEVISAS

ARABISK FURSTE FINNER TURBIN?

ROCKBAND ELLER I BOKBAND

BITRÄTT

TRAMPA PÅ GASEN

ÄMNE 16 ANGER TIMRETS ÄGARE KANNA VANKAS I OKTOBER

DRIVER MÅNGA BARNHEM

ÄMNE 19 EN SORTS BESLAG

NÄPET INFORMERA OM LÄGET

KROPPSMÅTT HAR HON VARIT

FÖRVÄRRAR DRÖM

SKA FÖDA

KAN VARA STÖTANDE VANLIG BILMODELL

STAD I FLORIDA VÄLTALIGHET

FYRA I FORDONSKOLONN

SJUNKA

RÄTT MED GORENG BIBLISKT LAND BJÖRLIN SKA PLAELFVING CERAS LUNDELL RÄTT I THORÉN SUDOKU GUD I KARESUANDO

ASKLUND MED RÅD I RADION

SAMLANDET STOR MÄNGD

KAN DET LIGGA NÅGOT I

VID PUMPEN ENLIGT OLROG SPÅR I HÄNDER DESSERTOST

KENYA TRAFIKERA ELLER FRUKTA

DESERTERAR

VANLIG ÖBO I KORSORD MED TASSEL KANTON I KRYSS

KRAFTORD

ÖPPNA SITT HJÄRTA BANGS DOTTER KAN BEDRA

VECKOTIDNING

ALICE KUHNKE DE NÄRMASTE EFTER ODEN

GER VIDGADE VYER DYRKDEL

PASSA BRA BILDTIDNING FÖRR

SPELMAN

ETT ÄR MÅNGA

TAS EFTER SNAPS

HAR LÖV ELLER FJÄLL

Kryssmakare: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Lisbeth Engman, Ingalill Sandström och Lisbeth Sundqvist som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Från ett cafébord i Paris. Om vänskap, tristess och samtalets nyanser av Owe Wikström. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha 1 oktober till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

Namn: Adress: Ort:

Tryggare kan ingen vara... ..Du behöver aldrig vänta länge på en leverans av Bussgods!

Personlig service Säker leverans Ombud nära dig

tidningen spira nr 4 2017

27

ANDLIG FRISKVÅRD

Vägen till lycka? Säg tack!

Tack. Ett litet ord med stor effekt.

Genom att träna på att upptäcka det goda i livet kan du få mer glädje i vardagen.

Text Ulrika Ljungblahd

1. SKRIV TACKSAMHETSDAGBOK Avsätt några minuter innan läggdags och skriv ner tre saker eller händelser från dagen som du är tacksam över.

Det kan vara ett gott skratt vid fikabordet eller en perfekt mogen avokado.

”DET ÄR INTE LYCKA som gör oss tacksamma. Det

är tacksamhet som gör oss lyckliga.”

Så säger den katolske munken David Steindl-Rast, som är engagerad i nätverket Grateful living. I ett populärt Ted-talk ger han en enkel metod för att leva i tacksamhet. Det är som uppmaningen när ett barn ska lära sig att korsa en väg – stanna, titta, gå!

Poängen är inte att vara tacksam för allt, utan att det är lätt att missa att varje givet ögonblick är en gåva att göra något med. Steindl-Rast tipsar om att bygga in stopp-tecken i vardagen. En markering på vattenkranen och lampknappen kan påminna om lyxen med rent vatten och el. Nästa steg är att titta och uppleva rikedomen som ges. Sedan är det dags att gå vidare med den erfarenheten.

Uppmaningen att tacka finns i de flesta religiösa traditioner. ”Tacka Gud” skriver Paulus från en fängelsehåla i ett av Bibelns brev. Buddhister ser bugandet som en övning och att sätta ihop handflatorna kan uttrycka tacksamhet, respekt och enhet. Även moderna lyckoforskare hävdar att det går att träna sig i tacksamhet.

28

2.SKICKA ETT TACK-SMS Säg tack till någon som betyder något för dig. Skriv ett vykort eller skicka ett enkelt sms. Försök komma ihåg att säga tack för ett bra pass till träningsinstruktören eller för snabb hjälp till handläggaren på a-kassan.

3. TACKA FÖR MATEN Stanna upp en kort stund inför måltiderna. Sänd en tanke av tacksamhet till allt och alla som gjort den möjlig. Du kan be: ”Tack för jordens gåvor och mångas arbete” eller göra korstecknet innan du börjar äta.

4. STANNA UPP I VARDAGEN Ta ett medvetet andetag och säg ”tack” för dig själv några gånger under dagen, exempelvis när du hälsar på någon, går in i ett hus eller avslutar arbetsdagen.

5. SJUNG MED! Lyssna på en låt som gör dig glad! Kanske Bo Kaspers orkesters Tack, Happy med Pharell Williams eller Tacksam med Syster Sol. Sjung ur psalmbokens avdelning Tacksamhet, exempelvis nr 776 med strofer som ”Tack för barnet inom oss, för mognad och växt, för vardagens möda, för andrum och fest...”

nr 4 2017 tidningen spira

fonus.se

Personlig begravning När en person dör förändras allt.

Mitt i en omtumlande tid ställs du inför många val och beslut.

Vi hjälper dig att skapa en ceremoni som blir ett personligt avsked och ett fint minne.

Mats, Stefan, Janeth, Katarina

Välkommen in för att träffa någon av oss.

Kanske också för att hämta en broschyr som tar upp olika ämnen som rör seder och bruk och mycket annat inom vårt arbetsområde.

Hämta gärna ett LIVSARKIV för dina egna noteringar och önskemål om en mängd olika saker, som kan vara till stor hjälp för dina närmaste i framtiden.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs

Västra Norrlandsgatan 18A Umeå | 090 14 20 80

Vänd Er med förtroende till oss!

Östra Kyrkogatan 85, 903 43 UMEÅ Tel. 090 - 777 160, www.umeabegravningsbyra.se

PRANA friskvård

Akupunktur Mitt i centrala Umeå

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

Begravninsbyrå

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

tidningen spira nr 4 2017

Frank

•Diagnos enligt Traditionell Kinesikt Medicin •Beprövade biverkningsfria behandlingar •Kompletteras med EU-godkänd örtmedicin

PRANA Friskvård 070 250 26 14 Bankgatan 10B, Umeå www.pranafriskvard.se

Välkommen!

29

FOTO: LINA ERIKSSON

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 8 september till 26 oktober 2017.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK & KONSERT

SPIRA BESÖKER

Fem ledare testar en av lekarna till sommarens konfirmandläger där de ansvarar för fritiden.

Unga tränar ledarskap på läger Under ett år har de gått ledarutbildningen, LUB. Nu ska de praktisera det de lärt sig. Fem ungdomar finns med i sommarens konfirmandarbete i Umeå landsförsamling.

LUB - LEDARUTBILDNING

När? Du går i 9:an eller 1:an på gymnasiet och är konfirmerad.

Vad? Utvecklas som ledare och person genom teori och praktik.

Sedan kan du sommarjobba på läger.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/ umea/ledarutbildning

De tar en liten paus i arbetet med att sätta rosor på konfirmandernas vita kåpor i Backens kyrka. I morgon är det fotografering och allt måste förberedas. De vuxna ledarna är upptagna med temapass och de unga ledarna rycker in.

– Nu har vi ansvar och det är svårare än när vi var konfirmander, säger Julia Lundström som konfirmerades förra året med de andra fyra.

Emma Dahlberg beskriver det som att de då var en svans som bara behövde följa med, men nu är de huvudet med förväntningar att leva upp till. Alla är ense om att ledarutbildningen utvecklat dem inte bara som ledare utan också som människor.

– Vi fick göra ett slags personlighetstest, berättar Lina Wirén.

Det gav mig bekräftelse på hur jag är med svagheter och styrkor.

Trots att de bara är ett år äldre än konfirmanderna upplever de att gruppen lyssnar – och det gör de vuxna ledarna också.

– Vi är en del i hela ledargänget, tycker Emma Dahlberg. Det är viktigt att alla ledarna känner sig trygga med varandra, att jag har de andra som stöd.

Efter de fyra dagarna i Prästgården på Backen, ger sig gruppen av till lägergården i Tavelsjö.

– Lägerlivet är ändå det bästa! säger Lina med eftertryck.

Eva Gustafsson

30

Konsert med Jonas Knutsson söndag 24 september kl 18.00, Mariakyrkan. ”Ett är nödvändigt” Jonas Knutsson, saxofon, Mariann Lestander, orgel, piano. Musik av Bach, Händel, Knutsson. Fri entré, kollekt.

Frälsarkransen i ord och ton söndag 1 oktober kl 18.00, Ersmarkskyrkan.

Helen Tanzborn, Kristofer Sundman, Mattias Winblad von Walter, Marta Bäckman, Ersmarkskören och musiker.

Luthers psalmer lördag 14 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka. Gaudium, Katarina Konradsson, Maria Axéll, Kenneth Nordgren.

Nya psalmer i Luthers anda söndag 15 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Anders Winterstam, Lisa Tegby och deltagare i Umeås psalmskrivarskola.

Kyrkopera, Under en kvinnas hjärta lördag 21 oktober kl 18.00, Tegs kyrka. Piteå kyrkopera.

Biljetter 130 kr. Förköp Biljettcentrum.

Körkonsert lördag 21 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka. Kören Bel Canto från Jakobstad.

Konsert cello och piano söndag 22 oktober kl 18.00, Backens kyrka. Ord och ljud runt Tomas Tranströmer, Francesco Dillon cello, Emanuele Torquati piano.

GUDSTJÄNSTER

Kvällsro i ton tisdag 19 september kl 19.00, Tavelsjö kyrka.

Skattengudstjänst söndag 24 september kl 10.00 , Ersmarkskyrkan.

INVIGNING KYRKBACKEN 16-17 september, Backenvägen 121 Lördag kl 11.00 Biskop Hans Stiglund, historisk musik av Grafström, barnaktiviteter, lunch, kaffe och historier från platsen.

Söndag kl 11.00 Högmässa med kyrkokör och gospelkör. Kyrkkaffe.

Programmet: www. svenskakyrkan.se/umea Martamässa söndag 24 september kl 11.00, Umeå stads kyrka. Även 15/10.

Taizémässa torsdag 28 september kl 19.30, Mariakyrkan. Även 26/10.

Temamässa tacksägelsedagen söndag 8 oktober kl 11.00, Tavelsjö kyrka.

Gudstjänst söndag 8 oktober kl 11.00, Ålidhemskyrkan.

Direktsänds i Sveriges Radio P1. Lisa Tegby, Tomas Pleje, kyrkokören.

Sinnesromässa söndag 15 oktober kl 11.00, Böleängskyrkan.

Astrid Lindgren-mässa söndag 1 oktober kl 11.00, Böleängskyrkan.

Mässa Hållbarhet söndag 24 september kl 11.00, Ersbodakyrkan.

Söndagsgudstjänst – Sinnesfrid för sjuka, hjärntrötta och anhöriga söndag 15 oktober kl 18.00, Andaktsrummet, Norrlands universitetssjukhus.

nr 4 2017 tidningen spira

KALENDARIET FOTO: PRIVAT

Musikgudstjänst söndag 22 oktober kl 18.00, Tegs kyrka.

Gospelmässa onsdag 25 oktober kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Bless Is More och Gustaf Lundell. Flera av församlingens körer.

HALLÅ DÄR!

RETREAT & FÖRDJUPNING

Lectio Divina torsdag 7 september kl 19.00, Umeå stads kyrka. Öppen grupp.

Varannan torsdag.

Pilgrimsvandring Tavelsjöberget lördag 9 september kl 9.00, samling Ålidhemskyrkan. Ta med matsäck.

Anmälan: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Lectio Divina kursstart tisdag 12 september kl 10.30, Ålidhemskyrkan. Andlig läsning, ett meditativt sätt att lyssna till en bibeltext. 6 träffar.

Anmälan: annica.dageryd@ svenskakyrkan.se Måla dina inre rum tisdag 12 september kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Pia Hane-Weijman, bildterapeut, 450 kr. Anmälan: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Livstrappan kursstart torsdag 14 september kl 18.30, Böleängskyrkan.

Anmälan: marian.karlsson@ svenskakyrkan.se Retreatdag lördag 16 september kl 10.00– 18.00, Ersbodakyrkan. 70 kr. Anmälan: christofer. sjodin@svenskakyrkan.se Dagbok för själen kursstart måndag 18 september kl 14.00, Backens prästgård. Lotta Lepistö, diakon, och Gabriella Segerberg, sjuksköterska och psykoterapeut. 8 deltagare. Anmälan 090200 28 24 Kvällsretreat med mindful målning tisdag 19 september kl 18–20, Backens prästgård. Vi målar under tystnad. Ta med mindfulness-målarbok och pennor. Gemensamma meditationer.

Varje tisdag tom 14/11 (utom 2/11) tidningen spira nr 4 2017

ANN-KRISTIN OLOFSSON

Har gått två av Svenska kyrkans sorgegrupper.

Hur funkar en sorgegrupp egentligen?

Vi träffades sex-sju gånger med olika teman varje gång. Vi fick berätta om vad som hänt, om begravningen, om hur det kändes. De som ledde grupperna var jättebra – lugna, lyhörda och mjuka.

Varför var du med i en sorgegrupp?

Båda gångerna var det för att jag mist en livskamrat.

Efter begravningen, när alla gick tillbaka till sitt eget, blev det fruktansvärt ensamt. Då var det skönt att möta andra i samma situation.

Vad tyckte du var bra med upplägget?

Jag fick träffa andra i samma situation och fick vara ledsen. Ingenting var konstigt. Man kommer väldigt nära varandra i gruppen och jag fortsatte träffa flera av dem efteråt.

Samtalsgrupper vid sorg För den som mist en livspartner eller föräldrar. Familj och sorg för vuxna och barn tillsammans. Info och anmälan: www. svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

Tro, hopp och kärlek.

Kortkurs i kristen tro. kursstart tisdag 26 september kl 18.30, Carlskyrkan. Tre träffar.

Anmälan mats.bohman@ svenskakyrkan.se Write your self kursstart torsdag 28 september kl 18.30–20.30, Ålidhemskyrkan. Fem träffar.

Skrivande som process, läkning och hantverk. Vi skriver och samtalar om texter. Anmälan: lotta.lepisto@ svenskakyrkan.se Halvdagsmeditation söndag 22 oktober kl 15.00, Umeå stads kyrka.

För dig som är van meditatör.

MAT & PRAT

After work – ett gott liv efter det yrkesverksamma livet tisdag 12 september kl 12–14, Carlskyrkan.

Paltlunch 50 kr. Anmälan: sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se. Även 10/10.

Världens café torsdag 14 september kl 18.30, Carlskyrkan. En mötesplats för alla nationaliteter. Fika och samtal. Även 12/10.

Kafé Kopp & Själ torsdag 14 september kl 14.30– 20.30, Ersbodakyrkan.

Varje torsdag!

Sopplunch med föredrag torsdag 14 september kl 12.00, Ersmarkskyrkan. Eva

Wikström berättar om skolåren i Ersmark.

Matdax torsdag 14 september kl 17.00, Tavelsjö församlingsgård. Tacobuffé Vänskapscafé torsdag 14 september kl 18.30, Böleängskyrkan. Öppet kafé, möjlighet till samtalsgrupp utifrån 12-stegsmodellen.

Pilgrimskvällar – måltid, meditation och samtal, varannan tisdag 19 september till 28 november.

Kl 17.30 måltid. Kl 18.15 meditation. Kl 19.00/19.30 grupperna ”Fräls oss från patriarkatet – Feministteologiska utmaningar”, ”Tala vänskapligt om gudomliga ting” och ”I medveten närvaro”. Anmälan. Läs mer på webben.

Mat Mingel Mässa onsdag 20 september kl 16.45, Ålidhemskyrkan. Middag till självkostnadspris.

Anmälan: senast måndagen före till sherry.sandstrom@ svenskakyrkan.se.

Vardagsmässa kl 18 30, samtal om livet, kl 19. 15.

Varje onsdag tom 25/10.

Middag med stilla stund onsdag 27 september kl 17.30, Tegs kyrka.

Anmälan: catrin.strom@ svenskakyrkan.se Tacotorsdag torsdag 28 september kl 16.30–18.00, Västerslättskyrkan.

Anmälan senast måndag: ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se.

Middag torsdag 28 september kl 17.00, Mariakyrkan. Anmälan senast måndag: eva-marie. isberg@svenskakyrkan.se

KNOPP & KROPP

Skaparglädje lördag 9 september kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Måla, teckna, scrappa, tälj eller ta med något annat.

Livet och bibeln tisdag 19 september kl 10.30, Ersbodakyrkan. Vi träffas, läser och samtalar kring en bibeltext och fikar.

Tegs Filmklubb tisdag 19 september kl 18.30, Tegs kyrka. Boka plats på Facebook Tegs filmklubb.

Tro i handling, Fairtrade och kyrkans roll torsdag 21 september kl 14.00, församlingsgården, öst på stan. Johanna Lidholm, projektledare för Fairtrade City Sverige. Fair fika. En del i SEE-veckan Teologiska rummet söndag 24 september kl 15.00, Umeå stads kyrka. ”Den lutherska kallelsetanken i samhälle och samtid” med Cecilia Nahnfeldt, fil dr och forskningschef vid kyrkokansliet i Uppsala.

Kaffe från kl 14.30.

Lär känna romernas Rumänien onsdag 4 oktober kl 18.30, Backens prästgård. Studiecirkel där vi lär oss mer om romernas Rumänien.

Finskspråkig kväll i Luthers anda måndag 9 oktober kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Vi sjunger Martin Luthers psalmer och ser på film om Luther. Fika.

Temahelg Luther och pietismen lördag 14 oktober kl 13–17, Grisbackakyrkan. Kenneth Nordgren.

Söndag 15 oktober kl 10.00 Högmässa, samtal om temat vid kyrkkaffet.

UMEÅ PRIDE 28 september- 1 oktober

Drop in-vigsel fredag kl 15-20 i Umeå stads kyrka.

Queerteologi - så funkar det fredag kl 13.00, Umeå folkets hus.

Föreläsning Johanna Wickberg, ordförande i Riksförbundet EKHO och prästkandidat.

Pride-parad lördag kl 13.00. Gå tillsammans under vår banderoll "Störst av allt är kärleken" Kärlekens mässa lördag kl 16.00, Umeå stads kyrka. Regnbågsgruppen med vänner.

31

Annakarin Nyberg

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? MINA RELATIONER. DET BLEV tydligt för

mig när jag fick bröstcancer för ett par år sen. När cancern kom backade en del bekanta från mig medan andra klev fram.

Jag fick se vilka som ville fortsätta att ha band till den sjuka Annakarin och vilka som inte orkade.

Jag tror att alla gjorde så gott de kunde utifrån sin förmåga, men jag blev överraskad flera gånger!

Den här upplevelsen har hjälpt mig att förstå vilka relationer jag verkligen ska lägga krut på.

En av överraskningarna var en pojke inom släkten. Han var bara barn när jag blev sjuk och hade många frågor om cancern. Ska du dö? Hur tar man bort ett bröst? Hur fungerar det nu när du ska ha ett löst bröst på ena sidan ett tag?

Han var med på en utlandssemester efter en av mina operationer. Det var första gången jag skulle bada med ett lösbröst i baddräkten. Efter doppet i poolen ropade han ogenerat så att alla i solstolarna runt omkring hörde – ”Hur gick det? Lossnade bröstet? Sjönk det till botten?”

Jag kunde lugna honom och alla andra runt poolen med att lösbröstet flöt, så det gick bra att sätta på plats igen om det skulle lossna.

Han är en av dem som kommit mig riktigt nära efter cancern.

Berättat för Erica Dahlgren. Foto: Emil Nyström Annakarin Nyberg, internetforskare på Umeå universitet.

Föreläsare och författare som också gör klänningar och sommarpratade i P1 18 augusti.

32

nr 4 2017 tidningen spira