Nr 1 2019 Utges av Svenska kyrkan
Tema MOTSTÅNDSKR AF T
#METOO, JESUS OCH BIBELN FRUKOST FRÄMJAR FEM FÖRETAGARE METAL-MÄSSA PÅ MUSIKFEST
4
stipendier att söka
” Det kan lätt bli kulturkrockar” Youssef Boukhris är social tolk bland skolelever
tidningen spira nr 1 2019
1
VÄLKOMMEN
Har du också handsprit, alvedon och pappersnäsdukar som inredningsdetaljer på köksbänken? Välkommen till vabruari! Visserligen är mina barn så stora att vi inte vabbar längre, men i februari är jag ändå beredd på återkommande sjukdomar och allt mindre motståndskraft. Jag försöker försvara oss med gröna smoothies, citrusfrukter och ingefära i massor, trots att jag inte vet om det gör något med motståndet mot virus och bakterier.
Trycksak 5041 0004
Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslag Youssef Boukhri Foto Malin Grönborg Nästa nummer ute 11 april
Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se
”En tro som också sitter i kroppen blir mer integrerad och motståndskraftig ”
4 Aktuellt Fyra stipendier att söka. Sanna Lundell kommer till Umeå. Metal-mässa inleder festival. 7 Dilemmat Stör min femåring i kyrkan? TEMA MOTSTÅNDSKRAFT 8 Nattvard som motstånd 10 Portionen under tian vill peppa 11 Frukosten som främjar företagare 14 Lättare bryta vanor i grupp 14 Krönikan Odlar hoppets motkultur
2
Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare M NE N Ä R KE VA Inge-Bert Täljedal Repro & Tryck Sörmlands Printing Solutions Annonsförsäljning Display, 090-71 15 22 erica.lundholm@ display-umea.se
Svårigheten att säga tack och förlåt.
INNEHÅLL NR 1 2019
16 Mötet Youssef Boukhris, social tolk 20 Mellan himmel & jord 22 Reportage ”Metoo är en Jesuslik grej” 27 Korsordet 28 Bokspalten Lisa Tegby 30 Spira besöker Öppna förskolan Tavelsjö 30 Kalendarium 30 Viktigt på riktigt Landshövdingen
En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.
T
Parallellt funderar jag över annan motståndskraft. Hur får jag kraft att leva det liv jag längtar efter? Kraft att stå emot konsumtionskrav och kroppshets – eller vad man nu behöver göra motstånd mot. Gemenskaper verkar vara ett svar. Häng med till #frukostfrämjandet där fem kvinnor laddar kraft av varandra vid frukostbordet. Möt också Elin Magnusson och Carl Weidenstolpe som hittat varsitt sammanhang för att gå från tanke till handling i klimatfrågorna. Lunchgudstjänster i Tegs kyrka är ett annat sätt att hämta kraft. Deltagarna konstaterar att nattvarden kan vara en motståndshandling, både mot kravet att vara lyckad och mot att bara tänka på sig själv. I årets första Spira träffar du även Youssef Boukhri som är social tolk. Han lägger sin kraft på att motverka segregation.
Låten Tack Förlåt av Laleh. Bra livshållning.
S
Motstånd mot kravet att vara lyckad
OM NATTVARDEN
11
Lars-Martin Nygren
10
Tonåringar får snabbkurs i teologi.
Tema
16
MOTSTÅNDSKRAFT
ELIN MAGNUSSON
”Vi behöver göra saker tillsammans så det går lite fortare.”
REPORTAGE
nr 1 2019 tidningen spira
MELLAN HIMMEL & JORD
Vad är din längtan?
17
Spira frågar några personer längs gågatan i Umeå centrum.
MARS
NIPA SRIMOONLAD
ANDERS SUNDÉN
SAGA FJELLSTRÖM
– Min mans föräldrar bor i Pelo, nära Finland och vi skulle önska att vi kunde träffa dem mer. Min egen familj finns i Thailand och jag har bott 2,5 år i Sverige så jag hoppas att vi nästa år kan hälsa på dem. Så längtar jag efter ljus och värme, vintern är så lång och mörk här!
– Jag har ingen direkt längtan. Vi har det så bra, jag och min familj. Jag kan ju önska att andra ska få det bättre, som flyktingar och de som har det svårt på olika sätt. Ibland har jag och min fru bjudit hem någon nyanländ på middag för att göra det vi kan.
– Jag längtar efter en lägenhet där jag och min pojkvän kan flytta ihop! Vi har varit tillsammans i 14 månader nu och vi vill skapa ett liv tillsammans. Jag längtar efter att få spendera tid med den jag tycker om.
KOMMENTAR PÅ KRITA
Littsöndag på Gammlia med gudstjänst och författarsamtal i Helena Elisabeth kyrka i anslutning till Littfest. Författarna Andrea Lundgren och Johannes Anyuru pratar med Gustav Tegby respektive Teresa Callewaert.
Orgelmemes från Umeå av Lars Segerstedt
Snapshots från orgelvärldens bakgårdar och humor av varierande kvalitet. Så beskriver Umeåorganist Anders Winterstam sina bilder på facebooksidan Orgelmemes. Till vardags är han organist i Tavelsjö församling.
Skicka kärlek vidare – Man mår bra av att ge kärlek, leenden och göra vänliga handlingar, säger Annica Olofsson, meditationsledare som tillsammans med illustratör Frida Hammar startat projektet Push love forward. På hemsidan säljer de tygkassar med uppmuntrande budskap som man kan köpa och skicka anonymt. – Det kan låta naivt, men vi människor hör ihop och behöver varandra. Det lilla kan göra stor skillnad, säger Annica Olofsson.
Hjärtliga motståndsfärger! tidningen spira nr 1 2019
VI SES PÅ FACEBOOK! facebook.com/tidningenspira
3
AKTUELLT FOTO: GENREBILD
HALLÅ DÄR FOTO: ALEX ANDRA ELLIS
ÅSA AXELSSON slutade lönearbeta och skrev en bok om det.
Kan man verkligen välja bort lönearbete? – Jag svarar med en motfråga, jobbar du mer än du behöver? Kanske kan du gå ner i arbetstid? Visst krävs det planering och min man trodde inte att vi skulle klara det ekonomiskt, men det gick! Varför slutade du jobba? – Jag drabbades av utmattningssyndrom och behövde vara hemma längre än min sjukskrivning. Droppen kom när mamma dog och jag fick en stor insikt om att livet pågår här och nu. Vad fick det för effekter? – Mina stressymptom försvann och relationen till familj och vänner blev bättre. Jag orkade också komma ut i samhället mer, till exempel på språkkafé. Men det största var effekten för miljön – med mindre pengar konsumerar vi mindre och tar hand om det vi har. Vad har du fått för reaktioner? – Flera i min omgivning har inspirerats till att gå ner i arbetstid, sluta köpa nya kläder eller börja odla grönsaker. Men vissa har blivit provocerade, antagligen för att jag bryter mot normen. Helena Andersson Holmqvist ”Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete” kom ut i januari.
4
Visst passar elgitarr och rökmaskiner på gudstjänst. Den 1 mars firas metal-mässa i Umeå.
House of metal-helgen börjar i stadskyrkan Under festivalen House of metal firas den första metal-mässan i Umeå. På fredagskvällen blir det rök, ljusshow och hårdrock under gudstjänsten.
I stället för psalmer spelas låtar av band som Whitesnake, Metallica, Stryper och Bon Jovi. Några band är uttalat kristna, men de flesta har helt enkelt existentiella texter som passar på en gudstjänst. – Det är roligt att få fylla ett gammalt kyrkorum med ett musikuttryck som är så olikt det som fanns när kyrkorummet byggdes, säger prästen Ingrid Holmström Pavval
som tagit med sig konceptet metalmässa från sina år i Arvidsjaur. Hon hoppas på deltagare i alla åldrar. Flera av Ingrids favoritlåtar framförs under kvällen, som The Loner av Gary Moore under utdelandet av nattvarden. Kvällens band består av kyrkomusiker Ellinor Stenlund från Arvidsjaur, Peter Stenlund och flera andra från Norr- och Västerbotten. Gudstjänsten med nattvard firas fredag den 1 mars kl 18.00 i Umeå stads kyrka, strax innan musiken drar igång i Umeå folkets hus. Ulrika Ljungblahd
BESTIGER MUSIKENS MOUNT EVEREST På långfredagen framförs J.S. Bachs Matteuspassionen för kör, orkester och solister för första gången i Umeå. Det tre timmar långa verket om Jesus sista dagar ur evangelisten Matteus perspektiv, har kallats ”musikens Mount Everest”. – Det är en bra bild. Den musikaliska storheten går inte att omfatta, säger dirigent Jonas Östlund, som började öva med Oratoriekören och kören Turbulens redan i maj förra året. Oratoriekören har tidigare framfört den kortare och mer explosiva Johannespassionen. Matteuspassionen är lugnare med en mer meditativ ton, säger Jonas Östlund. nr 1 2019 tidningen spira
AKTUELLT
Testa vilka stipendier du kan söka! Cirka 300 000 kronor delades ut från Svenska kyrkans fonder och stiftelser i Umeå förra året. Det finns fyra stipendier att söka även i år.
Mest pengar kom från Syskonen Wikströms stiftelse, som 2018 delade ut 250 000 kronor. Från Alma Jonssons stiftelse fick sju personer dela på drygt 30 000 kronor.
TEST! VILKA STIPENDIER KAN DU SÖKA? Är du: bosatt i Umeå student på heltid och högst 26 år ideellt engagerad? Sök Alma Jonssons stiftelse senast 30 april Är du: bosatt i Umeå Maria församling, Umeå stadsförsamling eller Ålidhems församling barn, ungdom, person med funktionshinder eller långtidssjukskriven sugen på läger eller andra sociala aktiviteter? Sök Stiftelsen Samfonden löpande hela året
Är du: bosatt i Tavelsjö, Umeå landsförsamling eller medlem i en Saltförening i de områdena sugen på ungdomsläger, retreat eller utbildning för volontärer? Sök Flurkmarksfonden löpande hela året. Är du: född och bosatt i Umeå 16–19 år elev på en praktisk gymnasielinje inom handel, hantverk eller husligt arbete? Sök Syskonen Wikströms stiftelse senast 26 april och 25 oktober
HÄR SÖKER DU SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/STIPENDIER-OCH-FONDER
6
mars är det askonsdag, som inleder fastan fram till påsk. tidningen spira nr 1 2019
NYÖPPNAT ANDAKTSRUM PÅ NUS Det nya andaktsrummet på sjukhuset ligger på entréplan, mellan Apoteket och Alva kultur. – Det känns jättebra, som en nystart! Rummet ligger mitt i flödet av människor och vi märker redan att många fler slinker in, säger Ingrid Holmström Pavval, sjukhuspräst. Andaktsrummet är öppet kl 06–22. Det togs i bruk av biskop Åsa Nyström söndagen den 3 februari. Inredningen ska kompletteras med altare och altartavla under året.
5tio
TEGS KYRKA FIRAR 50 ÅR 1969 invigdes Tegs kyrka, så den K YRK A med 2 februari i årTEGS firades jubilaren 19 68–2018 gudstjänst, lunch, fiskdamm och guidning i kyrkan. – Det är en pigg 50-åring, som är tolerant och vidsynt. Kyrkan ser kanske lite stel ut, men inuti är den full med liv, säger Britta Östberg, som var en av drygt 230 personer på kalaset.
NY VÄNTJÄNST I TAVELSJÖ
En pratstund, promenad eller praktisk hjälp. Genom Väntjänst Tavelsjö vill församlingen förmedla kontakter mellan dem som behöver hjälp och den som vill finnas till för någon. Kontakta Monika Sandström eller Rolf Appelblad i församlingsrådet.
SANNA LUNDELL PRATAR OM MEDBEROENDE I UMEÅ När Sanna Lundell besökte Psykeveckan för ett par år sedan var Vävensalongen överfull. Den 5–7 april kommer hon tillbaka till Umeå för en hel helg om medberoende. Sanna Lundell har gjort dokumentärserien och boken Djävulsdansen om att leva nära någon med beroende eller psykisk ohälsa. Information om helgen finns på Svenska kyrkans webbplats.
SNART NÅS NYA MILJÖMÅL
Vegetarisk mat på alla personalsamlingar, sänkt fjärrvärme- och elförbrukning samt färre flygresor och mer tåg. Det är några av målen i fas 2 av miljödiplomeringen inom Svenska kyrkan i Umeå. Målen ska vara uppnådda innan sommaren.
5
Åk på låtskrivarresa till Jerusalem 8-15 OKTOBER 2019
Utveckla ditt låtskrivande i en miljö med historiska platser, nya människor, kulturer, kyrkotraditioner, dofter och smaker.
Behöver du någon att prata med? Vi lyssnar, stöttar och stärker
Kvinno- och Tjejjouren i Umeå är en ideell feministisk förening som drivs av kvinnor och tjejer för kvinnor och tjejer sedan 1979.
090 77 97 00 www.kvinnojoureniumea.se
Läs mer och anmäl dig på www.bilda.nu
SECOND Öppet ALLA dagar!
Re buy
HAND
EN BIBELSKOLA MED
FJÄLLUPPLEVELSER
Ett naturnära år med tron och Bibeln i fokus
Boka, prismärk. Vi säljer! VÄRDEKUPONG
100:-
bibelfjall.se
Gäller vid NY bokning av standardbås 14-17/2
Tema Nr 6 2018 Utges
Björnvägen 11
Re buyumea.se 6
4 MYTER OM FAMIL JEHEM HÄR SER STJÄRN ORNADU BÄST HITTA JULEN KONSE RTER S
schyssta julrecept
En annons i Spira når 55 000 hushåll i Umeå. Intresserad? Kontakta Erica på Display Tel 090-71 15 22 erica.lundholm@display-umea.se
”Familjen är
tidningen spira
Spira nr 6 2018_006.indd
1
Filippa Rådin och
nr 6 2018
STJÄRNFAMILJ
i Umeå
3
Lämna i kassan, Rebuy butik Mariedal, vid bokning.
MARIEDAL
av Svenska kyrkan
Anja Pärson om
trygghet”
sin stjärnfamilj
1
2018-11-30 11:46:44
nr 1 2019 tidningen spira
DILEMMAT
”Min femåring har svårt att sitta still. Vi vill gärna gå på gudstjänst, men jag är rädd att vi stör.” Text Helena Andersson Holmqvist
”Stör min livliga femåring i kyrkan?” GUNNAR RYDIN
ANNA RUTHER
Pappa och gudstjänstbesökare
Att ha ett barn som låter är inget skäl att inte komma till kyrkan. Det vore förödande för kyrkan om barnfamiljer inte skulle känna sig välkomna! Vi har fyra barn, en del har lättare att sitta still och andra svårare, och vi har varit på alla tänkbara varianter av gudstjänster. Det är smart att ta med grejer som kan hålla barnet sysselsatt. För oss har det funkat att sitta längre bak i lokalen, kanske vid ett bord där det går att rita. I Carlskyrkan, dit vi ofta går, funkar det eftersom man ser och hör bra ändå. Det är bra om det finns en angränsande lokal, dit man kan gå om det behövs. Det kan också kännas lättare i en församling där det är gott om barn och finns en acceptans för dem. Vi har sällan valt bort gudstjänster, men man kanske ska undvika sådant som ”en stilla stund”. I min familj är tron viktig och att gå i kyrkan är något vi vill göra tillsammans. Den är till för alla, oavsett ålder!
tidningen spira nr 1 2019
Präst Umeå
Tips till föräldrar! Sitt gärna längst fram där barnen kan se och höra vad som händer. Sjung med i psalmerna och be med i bönerna. Barn lär sig liturgin genom att härma dig. Om ni behöver lämna kyrkorummet, kom gärna tillbaka. Låt gärna barnen låna med sig leksaker och böcker. Det finns ofta även ett lekrum där barnen kan leka. Tips från affisch i Mariakyrkan
Det är en självklarhet att en gudstjänst är till för alla! Kanske möter du någon sur blick, men vi som arbetar med gudstjänsten vill med hela vårt hjärta säga – ni är välkomna! Vissa människor har lättare att sitta still och de får ta hänsyn till de som har det svårare, som femåringar. En gudstjänst är inte en konsert, där man kan räkna med att det är tyst och stilla. För mig blir det ett lyft om barn förundrat kommer fram till nattvardsbordet eller dansar till psalmerna. Berätta gärna att i kyrkan vill många sitta i stillhet för att tänka, lyssna och be. Samtidigt är det viktigt att barnet får en fin upplevelse utifrån sina förutsättningar. Det får inte bara handla om tillsägelser. Gör gärna ditt barn delaktigt genom att peka ut det som händer och kanske låta det leta rätt på psalmerna. När uppmärksamheten tar slut finns ofta ett bord att rita vid eller en påse med leksaker. De flesta kyrkor har också samlingar för barn under gudstjänsten.
7
Tema MOTSTÃ…NDSKR AF T
8
nr 1 2019 tidningen spira
NATTVARD SOM MOTSTÅND
Så blir delandet av bröd och vin en motståndshandling mot kravet att vara lyckad. Följ med på veckomässa i Tegs kyrka.
Text Helena Andersson Holmqvist Foto Matilda Audas Björkholm tidningen spira nr 1 2019
9
TEMA MOTSTÅNDSKRAFT
Lars-Martin Nygren delar ut nattvarden i kapellet längst fram i Tegs kyrka.
”Nu är vi tillsammans och du, Gud, är här.” En handfull människor läser inledningsorden i kapellet längst fram i kyrksalen. Det är tisdag lunch och tid för veckomässa. Efter bibelläsning och en reflektion, nattvard och psalmsång är veckomässan slut, en halvtimme efter att den börjat. En återkommande besökare är Ulla Orring, som trivs med det lilla formatet. – Jag har levt ett ganska hektiskt liv som riksdagsledamot och har ännu inte släppt samhällsengagemanget. Här får jag stillhet och gemenskap. Efter att hon tagit emot nattvarden känner hon sig stärkt med nya perspektiv. – Det kan vara lätt att döma människor man möter och tänka ”varför gör de så?”. I nattvarden får jag en inre kraft att se det positiva i människor, varje människas själ. FÖR MARTIN LUNDSTRÖM PASSAR mässan på
dagtid, eftersom han är nattarbetare. Han beskriver nattvarden som en hård tankekaramell, något att suga på med lång eftersmak. – Den är ett konkret och pedagogiskt hjälpmedel som Jesus gett, en måltid som visar att jag är accepterad av Gud. Nattvarden blir en möjlighet att fylla sitt inre med något gott, ”vattna gudsrikesfröet”. 10
Mässa
– Mycket av kampen mot det onda sker i den egna tankevärlden, som prestigelängtan, Om en gudstjänst heter egoism och girighet. Att fylla sitt inre med något med ”mässa” innehåller den nattvard. gott kan ge kraft att avstå från sådant som Den mest högtidliga gudsverkar viktigt, men som förstör för klimatet tjänsten kallas högmässa. och människan. Veckomässan i Tegs kyrka är en av flera Veckomässa nattvardsgudstjänster som firas i Umeås En kortare, enklare gudskyrkor varje vecka. Prästen Lars-Martin tjänst på cirka 30 minuter. Nygren menar att det är viktigt med fysiska handlingar i gudstjänsten. Här firas veckomässor – En tro som också sitter i kroppen blir varje vecka: mer integrerad och motståndskraftig än en Morgnar Onsdagar i Umeå stads tro som bara finns i huvudet. kyrka och fredagar Han ser nattvarden som en plats där varje i Ersbodakyrkan. människa blir insatt i en större berättelse, som handlar om att hon är helt beroende av Mitt på dagen Tisdagar i Tegs kyrka Gud och andra människor. och på sjukhuskyrkan. – Det är en motståndshandling mot tanken att jag av egen kraft ska lyckas i mitt liv. Kvällar Onsdagar i Ålidhemskyrkan Nattvarden visar att min identitet inte är och Backens prästgård, grundad i vad jag åstadkommer, utan i att torsdagar i Umeå stads jag är en människa som är älskad av Gud. kyrka och Mariakyrkan. I urkyrkans nattvard gavs brödet som blev över till dem som saknade mat att äta. Den symbolen ligger i linje med nattvardens Tider och n tycker Lars-Martin. Kyrkguide allbudskap, som flergrmässor atisapp om t – I alla kulturer handlar måltider om geEn an. hittar i Svenska kyrk händerdu menskap. I nattvarden blir det tydligt att vi Store p Ap n frå r ne iLa appen dda y. pla le människor är beroende av varandra. Kyrkkguiden eller Goog nr 1 2019 tidningen spira
Recept Hanna Olvenmark, ur boken ”Portionen under tian” Foto Ulrika Pousette
LINS- OCH APELSINSALLAD Ingredienser 2 dl matvete 2 dl belugalinser 200 gram grönkål 1 apelsin i bitar 1/2 dl olja saft av 1/2 citron 5 kardemummakärnor 1 krm kanel salt fetaost Gör så här Koka matvetet och belugalinserna tillsammans i en kastrull utifrån linsernas koktid. Ansa grönkålen, ta bort stjälken, strimla bladen och lägg i en bunke. Blanda dressingen genom att mortla kardemummakärnorna och blanda med olja, citronsaft och kanel. Salta lätt. Massera in dressingen i grönkålen med händerna. Knåda så att grönkålen blir mjuk. Lägg i matvete och belugalinser. Lägg upp och strö över apelsinbitar och smulad fetaost.
Mat och pepp som ger motståndskraft Visst kan mat minska risken för välfärdssjukdomar, men för dietist Hanna Olvenmark handlar motståndskraft lika mycket om att peppa andra att leva mer medvetet.
Hanna Olvenmark studerade till dietist i Umeå. Den 5 mars föreläser hon på Väven. tidningen spira nr 1 2019
Mat som är bra för både kroppen och planeten behöver varken vara tråkig eller dyr. Tvärtom. Det märks på Hanna Olvenmarks blogg Portionen under tian, där grönsaker i alla färger och baljväxter är huvudingredienser. Hållbarhetstanken kan sammanfattas i mottot Stay cheap. – Det innebär att lägga sina resurser, i form av tid, energi, pengar och klimatutsläpp, på det som är viktigt på riktigt, säger Hanna, som på föreläsningar, instagram och i sin kokbok vill peppa andra att leva snålt i positiv bemärkelse. För att vara motståndskraftig mot krafter och normer som kan bli hinder tipsar hon om att omge sig med andra som vill samma sak. 11
TEMA MOTSTÅNDSKRAFT
Frukost som stärker kropp och själ Över yoghurt och kaffe delar Frukostfrämjandet utmaningar och glädjeämnen med varandra. De pratar om både egenföretagande och livet i stort. Text Helena Andersson Holmqvist
D
et stora lantköket lyses upp av tända ljus och från högtalaren hörs stillsam musik. Vid bordet har Frukostfrämjandet samlats, ett gäng egenföretagare med kreativa yrken, som äter frukost tillsammans en vardagsmorgon varje månad. I dag har sjukdom minskat gruppen från fem till två deltagare: fotografen Matilda Audas Björkholm och inredaren Nina Tegenfeldt. Vad som står på bordet kan vara säsongsbetonat – semlor i februari och lussekatter före jul. Hos hönsägarna blir det ofta ägg. – Det är väldigt kravlöst och man kan strunta i att dammsuga. Men att tända ljus är viktigt, vi vill gärna ha stämning, konstaterar Nina. Frukostfrämjandet startade för drygt ett år sedan genom att Matilda träffade Fanny Lindén på en workshop. De bestämde sig för att starta en grupp och bjöd med sig olika frilansande vänner. Att det blev just frukost har praktiska orsaker. – Vi har alla familjer och det är knepigare att få till träffar på kvällen, säger Nina. 12
– Frukosten är en av de bästa måltiderna, men ofta blir den stressig. Det är skönt att avsätta tid för den, säger Matilda. Träffarna ser ungefär likadana ut varje gång – mat och prat, om livet i stort, föräldraskap och om tillvaron som egenföretagare. – Jobbidéer kommer man sällan på ensam, utan i dialog med andra, säger Matilda och Nina håller med: – Efter en träff har jag mer energi, det blir som en rush, och jag tar tag i saker. Vi är också bra på att stärka varandra. INNAN NINA BLEV EGENFÖRETAGARE hade
hon en bild av entreprenören som en ofta rätt hård och driven person som behöver armbåga sig fram för att lyckas. Hon kunde inte se sig själv i den rollen. I dag ser hon att företagande inte alls behöver vara så. – Det känns som en typ av entreprenörskap vi är på väg ifrån. Det är skönt att träffa andra företagare som vågar vara sårbara och delar saker på riktigt. Alla vinner på det. – Ja, allt blir roligare och lättare om man delar det med andra. Ofta är
det lätt att prata om det svåra när det väl passerat, snarare än mitt i det. Men det är ju då man behöver det som mest, säger Matilda. GEMENSAMT FÖR PERSONERNA I grup-
pen är att alla drivs av en hållbarhetstanke, en vilja att stå emot konsumtionshetsen. ”Som du med återbruk i inredning”, säger Matilda till Nina. ”Ja, och du som fotograf med din kärlek till naturen och att se det spektakulära i vardagen”, säger Nina. Det handlar också om hållbarhet på andra plan i livet, att ta hand om sig själv och inte stressa tills man stupar och att peppa de som finns runt omkring. Den inställningen märks under frukostarna. – I stället för att säga ”ryck upp dig” försöker vi stärka varandra, säger Nina Tegenfeldt. – Ja, och bara det att vi lägger tid på att äta frukost tillsammans och prata om livet handlar om hållbarhet, säger Matilda Audas Björkholm. – Jag tror att man mår bra av att dela liv med andra och fler människor borde göra det. nr 1 2019 tidningen spira
FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM
#frukostfrämjandet
tidningen spira nr 1 2019
13
TEMA MOTSTÅNDSKRAFT
KRÖNIKA
Hoppets motkultur odlas tillsammans ӀVEN OM JAG VISSTE att jorden
går under i morgon så planterar jag mitt äppelträd i dag”. Jag minns att jag som barn gick till min mamma och undrade om hon skulle göra så. Hon svarade ja och att det handlar om hopp och ett sätt att leva. Kunskapsnivån i klimatförELIN WALLER ändringarnas tid är hög och Psykolog, engagerad omfattningen av de förändringi Kristna fredsrörelsen. ar som behövs är enorma. Jag har lätt att känna mig liten och drabbas av vanmakt. Att inte flyga, köra mindre bil, sopsortera, äta vegetariskt och konsumera mindre kan kännas futtigt. Ibland tvivlar jag på vilken skillnad det gör. Ofta tänker jag att vårt handlingsutrymme egentligen är långt större än som enskilda konsumenter. Jag lägger våra barn en kväll. När barnen somnat ligger jag och känner splittringen. Frustrationen bubblar i mig. Jag vill inte leva mitt liv på bekostnad av någon annans livsutrymme. På bekostnad av människor i delar av världen som redan drabbats hårt av klimatförändringar. På bekostnad av våra barn och kommande generationer. Det finns en motsättning mellan det jag värderar och tror på och hur jag lever mitt liv. Jag drömmer om samhällsförändring och längtar efter ett annat sätt att leva. Jordens resurser är ändliga och det ligger i vår mänsklighet att vi är begränsade. Kanske behöver vi mer än någonsin bejaka de grundförutsättningarna. För de hänger ihop. Vi behöver leva våra liv inom gränserna för vad som är hållbart. Och det vi avstår medför en öppning mot någonting annat. Det där andra lockar mig. Jag tror att potentialen i det vi har att vinna på att ställa om till andra sätt att leva är stor. I omställningen behöver vi varandra. Jag söker gemenskap med andra som delar samma längtan och finner kraft, glädje och andra vägar. Jag tänker på äppelträdet igen. Och där, i gemenskapen med varandra, står ett äppelträd planterat. Det får vanmakten att släppa sitt grepp och det ger mig hopp och riktning vidare. 14
Elin Magnusson studerar till elkraftsingenjör och vill jobba med energiförsörjning.
Lättare byta – Vi behöver trösta varandra när vi inte räcker till. Annars tappar man sugen och ger upp. Det säger Elin Magnusson, som leder studiecirkeln ”Ett hållbart liv” utifrån boken med samma namn.
Elin Magnusson har oroat sig länge för klimatet och gjort gradvisa förändringar i sitt eget liv. – Men det räcker inte. Vi behöver göra saker tillsammans så det går lite fortare, säger hon som förklaring till varför hon startade studiecirkeln Ett hållbart liv i höstas. Tio personer träffades fem gånger och pratade utifrån teman och tips i boken från Naturskyddsföreningen. Samtidigt gjorde de något praktiskt som att laga saker eller provsmaka vegetariska rätter. I februari startar en ny omgång. – Det är jättetrevligt och en chans att prata med andra som ger stöd i omställningen. nr 1 2019 tidningen spira
FOTO: PRIVAT
Svårt att leva mer hållbart? Träffa andra som ger kraft. Elin startade en studiecirkel och Carl gick med i Klimatklubben på Facebook.
”Vi kan klara av krisen” För två år sedan började Carl Weidenstolpe sätta sig in i klimatfrågan. Nu inspireras han i Klimatklubben.
Text Ulrika Ljungblahd Foto Anna-Lena Lindskog
vanor i grupp Största motståndet mot att göra förändringar tror Elin är våra vanor. Det är enkelt att flyga, köpa nytt och äta det man alltid har ätit. – Det är ett glapp mellan vad vi tänker eller känner och vad vi sedan gör. Studiecirkeln hjälper till att gå från tanke till handling, säger Elin Magnusson och betonar samtidigt att det måste vara okej att misslyckas. Vi behöver vara snälla mot varandra. Det är bättre att göra något än inget. Kraften att göra motstånd mot stress och konsumtionshysteri får Elin från sina barn. – Jag tycker ju om naturen och människorna. Vi måste rädda jorden till dem. Studiecirkeln drivs via Studiefrämjandet.
tidningen spira nr 1 2019
Boken från Naturskyddsföreningen innehåller 365 tips på allt från att byta elavtal till att tina matlådor i kylskåpet.
Carl Weidenstolpe började se dokumentärer, inte minst om matens påverkan. När sambon tidigare föreslagit vegetariskt hemma en dag i veckan hade han varit skeptisk. – Sedan bjöd några kompisar på en linsgryta som var så himla god, minns Carl, som i dag äter mest veganskt. Polletten trillade ner ordentligt när han såg serien Storuman forever, där ”vanliga människor” arbetar med Björn Ferry och Heidi Andersson för att minska sin klimatpåverkan. Han insåg att det var upp till var och en att bidra. Bland årets nyårslöften finns ett flygfritt 2019 och att minska bilkörandetl. Hittills har det gått över förväntan. Tågresan till Umeå efter julledigheten i Lund var jättemysig och han cyklar glatt förbi bilkön på väg till och från jobbet. Största hindret mot förändringar tror han är känslan av att det inte spelar någon roll vad jag som enskild individ gör. Men människans motståndskraft är stor. – Vi kan klara av krisen genom vår anpassningsförmåga. De flesta kan göra stora förbättringar enklare än de tror, säger Carl. Frustrerad över att klimatinlägg på Facebook fick så liten uppmärksamhet gick han med i gruppen Klimatklubben. – Även om vi inte är överens om allt så är det jättekul att hitta andra likasinnade och utbyta idéer. Han uppskattar också att få fler klimatartiklar i sitt nyhetsflöde, även kring positiva saker. – Det gäller att inte bara kritisera, utan även visa intresse för och stödja de bra saker som sker. Tips! Testa verktygen Klimatkontot.se och appen ”OneTonneFuture”. för att beräkna egna koldioxidutsläpp.
15
Kampsportsklubben Unbound leds av Youssef Boukhris, som är utbildad i thaiboxning, kung-fu och tre andra stilar.
16
nr 1 2019 tidningen spira
MÖTET
”Jag sprang i skogen och slog på träden” När Youssef Boukhris kom till Sverige fick hans dröm om studier och kampsportkarriär stryka på foten. I dag är hans mål att hjälpa unga, nyblivna svenskar att nå sina drömmar. Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg
I
kampsportsklubben Unbounds lokaler i Ersängsskolan sväljer Youssef Boukhris en ipren och vägrar låta sig besegras av sin vinterförkylning. ”Jag tar aldrig ledigt”, konstaterar han. Att Youssef arbetar hårt stämmer. Vid sidan av sitt jobb som social tolk och pedagogisk resurs på Ersängsskolan driver han Unbound och arbetar på en ungdomsgård för mellanstadieelever. Kent Wikström, kollega på skolan, kommer förbi träningslokalen och berättar om hur viktig Youssef och hans arbete är för skolan och hela området. Youssefs egen ambition är klar. – Jag vill att alla elever ska integreras i det svenska samhället. När de förstår hur samhället fungerar kan de nå sina mål i livet. Youssef Boukhris är född och uppvuxen i Tunisien. Han kom till Sverige och Umeå 2006 som 24-åring. Framför sig såg han möjligheter att studera för att arbeta med fysisk rehabilitering och fortsätta träna och kanske tävla i kampsport. Men verkligheten blev en annan. – Det blev stopp överallt. Allt kostade pengar. Jag behövde också hjälpa min familj tidningen spira nr 1 2019
som var kvar i Tunisien, så fokus hamnade på att hitta jobb. Youssef berättar att han ibland var tvungen att sova på gatan och att mörkret och kylan nästan tog knäcken på honom. Samtidigt ville han inte ge upp och inte heller välja fel spår i livet. – Det hade varit lätt. Det fanns människor som erbjöd mat och husrum mot att jag sålde droger. Men jag tänkte bara på om jag skulle bli gripen – vad skulle jag säga till mamma?
YOUSSEF BOUKHRIS
Ålder: 37 år Familj: Fru, två barn och två bonusbarn. Arbete: Social tolk och pedagogisk resurs på Ersängsskolan. Gör på fritiden: Tränar andra och sig själv, dansar, umgås med familjen.
YOUSSEF FOKUSERADE PÅ ATT lära sig språket,
som han såg som en nyckel in i samhället och fick så småningom olika tillfälliga jobb. När han arbetade på ungdomsgård blev han erbjuden ett vikariat som elevassistent på Ersängsskolan och så småningom en fast anställning. I dag arbetar han som social tolk och pedagogisk resurs på låg- och mellanstadiet, där han både hjälper till i klassrummen och på rasterna. Han tolkar, hittar på aktiviteter och löser konflikter. – Det kan lätt bli kulturkrockar när barnen kommer från olika länder. Jag försöker klara upp missförstånd och lära dem hur de 17
ska bemöta varandra, att diskutera i stället för att skrika eller slåss. I sitt jobb har Youssef nytta av att han talar fyra språk – svenska, engelska, arabiska och franska. Den som hör Youssef på skolgården kan dock få intrycket av att han pratar fler än så. – Jag gillar språk! När det kommer nya elever lär jag mig några ord på deras språk för att knyta kontakt och för att de ska känna sig trygga. EN STOR DEL AV Youssefs arbete handlar om att
Senast jag… …fick en kram: Nyss av en elev som fyller år i dag …blev generad: När jag fick beröm på jobbet …läste Koranen: I morse. Jag brukar spela Koranen i bilen, då blir jag lugn. Morgonen kan vara stressig och jag vill påminna mig om Gud och tacksamheten inför att leva. …njöt av livet: Det gör jag varje dag, även på jobbet. Det händer mycket här, men blir också mycket skratt. Min filosofi är att göra allt med glädje och kärlek. …gjorde motstånd: Jag arbetar hela tiden mot segregation.
18
vara en länk mellan skola, elever och föräldrar, särskilt om de är nya i Sverige. Rättigheter och skyldigheter behöver förklaras, till exempel friheten i den svenska skolan. Att komma från ett disciplinerat skolsystem till det svenska, där läraren kan skämta med eleverna, kan tolkas som att allt är fritt, som att man kommer och går som man vill. – Föräldrar och elever behöver få veta vilka värdegrunder vi arbetar med. Det hjälper dem att integreras och både de och samhället vinner på det. För att ytterligare öka integrationen har Youssef och en kollega startat en ungdomsgård för mellanstadieelever, både för att barnen ska ha något bra att göra på sin fritid och för att bygga sina egna relationer med dem. Youssef har vikarierat som idrottslärare på skolan och han lyfter gärna in fysiska övningar i sitt nuvarande arbete. Han inleder veckan med en kort pulsträning för att eleverna ska bli pigga och använder tai chi-övningar för att hjälpa barn med adhd att fokusera. Att använda träning för att påverka sinnesstämning är han van vid, sedan han som nyanländ i Sverige tränade bort frustration och aggression i skogen. – När jag gick förbi Iksu såg jag folk träna där inne, men jag hade inte råd. Jag sprang i skogen och slog på träden. Det hjälpte, berättar Youssef som är utbildad i fem kampsportsstilar i Tunisien – kung-fu, kickboxning, tai chi, thaiboxning och street fight. Youssef menar att kampsport kan vara en väg till ökat självförtroende. ”När du är stark fysiskt känner du dig stark psykiskt”. Den filosofin ligger bakom att han 2014, efter att i några år ha tränat andra privat,
Youssef Boukhris jobbar med Ersängsskolans elever på både lektioner och raster.
startade kampsportsklubben Unbound. Ett av målen var att fånga upp ungdomar som skulle kunna hamna på fel spår i livet, sådana som har problem med skolan och misstro mot samhället. – När de tränar på rätt sätt kan de göra sig av med ilskan inuti. Några har också lyckats tävla och känner att de är värda något, att om de klarar detta kan de klara annat också, som skolan. En av klubbens principer är att vara till för alla, oavsett etnicitet, kön, ålder, relinr 1 2019 tidningen spira
MÖTET
gion och ekonomi. Bland annat har flera ensamkommande flyktingar tränat där och samtidigt funnit ett extra hem. – Det har varit ett sätt för dem att lära sig språket. På fredagskvällarna har vi också visat film och hjälpt till med läxor. För många blev klubben en familj, en trygg plats där de blev accepterade. FÖR DRYGT ETT ÅR sedan blev klubben tvung-
en att lämna sin lokal. Att ha de billigaste avgifterna i stan gav inte tillräckligt med tidningen spira nr 1 2019
intäkter. Träningsgrejerna flyttades till en tillfällig lokal i Ersängsskolan, där Unbounds elitgrupp tränar i dag. Klubben söker med ljus och lykta efter en ny lokal och kontaktas hela tiden av personer som vill börja träna. – Om kommunen förstod hur mycket problem som kan stävjas med Unbound tror jag de skulle gå in och stödja med en lokal. Tänk så många barn och ungdomar vi skulle kunna fånga upp med en lokal här på Ersboda, säger Youssef Boukhris.
Jag gillar språk! När det kommer nya elever lär jag mig några ord på deras språk.
19
MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: JESPER WAHLSTRÖM
UTBLICK
I flyktinglägret Kakuma i Kenya bor 120 000 barn, många är föräldralösa. Muhammed spelar fotboll i flyktinglägrets fritidscenter, som stöds av Svenska kyrkans internationella arbete. Läs mer på svenskakyrkan.se/fastekampanjen
LADDA HEM KYRKAPP FÖR BARN
Läsardikt
Ring i kyrkklockan och hälsa på tuppen. I Svenska kyrkans app Kyrkan kan barn i förskoleåldern upptäcka kyrkorummet och lära sig mer om kyrkans tro och traditioner. Förutom spel och lek innehåller appen korta filmer om hur ett dop, en vigsel och en begravning går till. Appen är gratis.
Kom, sitt nära en stund. Låt mig få vila mitt trötta jag mot dig, nära dig en stund.
LÖSNING KORSORD NR 6 2018 Spira-kryss nr 6-2018 Lösning
J
Ä
M
I T
O
F
E
A
G
Ö
E
S
K
L
T
B
A
20
D
O
E
M
O
R
Y
M
R
J
K
A
T
S
O
D
A
P
A
R
I
S
K
O
M
E
T
E
B
E
I
M
B
R
Ö
A
I
R
J
O
K
K
T
E
L
I
L
I
A B
T B
D
N
E
S
R
A
S
E
R
V
I
K A
E
Å
R
T
Ö M
R
A
D
A
K
L
O
R
D
M
I
M
B
E
P
I
R
N
E
N
L B
U
S
Y
T
O
R
Var mitt lugn i min storm.
T
B
R
O
I
U
M
FOTO: JOSEFINE KILSTRÖM
A
Y
D
S
C
T
T
T
K
Ä
Y
E
E
K
B
H
N
S
Y
J
A
I
I
R
A
L
T
A
T
P
I
M
E
O
R
A
M
S
T
K
O
M
M
R
A
R
L
A
R
S
L
O
O
K
O
A
F Å
H
M
Ö
F R
O
O
Ä
I D
Kom, sitt nära en stund. av Josefine Kilström, ur diktsamlingen Innan jag dör vill jag leva mitt liv
nr 1 2019 tidningen spira
MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PETER LINDEGREN
HÖRT
Upptäck nya poddar om tro Bland alla nya poddar som startar finns även flera om tron och livet som kristen.
ELDSJÄLEN Anna Hilmersson gör gympaprogrammen i Yttersjö. – Det blir inget NRJ, utan musik deltagarna kan sjunga med i.
Höjer pulsen utan hopp och spring på lättgympan i Yttersjö Lättgympa
för att få upp pulsen lite extra. Onsdagar kl 18–19. – Jag har arbetat Alla gympar efter inom äldrevården i egen förmåga. hela mitt liv och lärt Ingen anmälan eller mig att alla kan träna kostnad. på sitt sätt – och det Ta gärna med en vattenflaska och Vi möter ett glatt, och är aldrig för sent att lite svettigt, gäng i Kyr- hantlar om du har. börja. kans hus i Yttersjö den Anna har lett gruphär onsdagskvällen. Veckans pen i Yttersjö i fem–sex år nu och pass med lättgympa är precis allt började med hennes sväravslutat och vi ska träffa ledaren mor. Det fanns en gymnastikAnna Hilmersson. grupp i byn, men svärmor tyckte – Det här är inte bara för äldden var för tuff. re, förklarar hon. Det finns yng– Då var det bara för mig att re som inte är så rörliga och som starta en lättare, säger Anna behöver ta det i sin egen takt. med ett leende. Just den egna takten och Det är inte bara träningen som förmågan är det viktiga i är viktig för gruppen utan också lättgympagruppen. Här pågår det sociala umgänget. inget springande, hoppande – Vi står alltid i ring, berättar eller rörelser på golvet. Den som Anna. På det sättet kan vi se och orkar tar i lite mer och Anna peppa varandra. manar gärna på dem mot slutet Eva Gustafsson – Det är en ren win-winsituation, säger Anna Hilmersson som leder Lättgympan i Yttersjö. Gruppen får träning och själv får jag motion på köpet.
KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 1 2019
Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!
”Kristen podd” är förstås inget enhetligt begrepp. Det finns poddar med gästerna i fokus som Mitt i allt från Svenska kyrkan i Umeå och samtalspoddar som Läsarpodden där teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman pratar utifrån böcker. Tre relativt nystartade poddar har varsitt ämne i centrum. Jesusfeministpodden Två kristna feminister diskuterar könsroller, kyrka och kvinnohistoria. Katarina Hedman och Sarah Grenholm gör avsnitt som Skönhetsslaveriet och Var Jesus den första feministen?
God jord-podden Hur kan vi ställa om till hållbara liv? Johannes Widlund, ordförande i kristna miljörörelsen God jord, pratar med olika gäster om ekoteologi, miljö och rättvisa.
Behåll hatten på Om teologi, normer och hbtq. Prästen Erik Gyll och sociologen Frida Ohlsson Sandahl bjuder in gäster som Ester ”Feministpastorn” Kazen för att prata om teman som kön, sex och funktionalitet. Fler poddar Djup tid och tunna ställen med prästen Are Norrhava. Tro & Förnuft med två religionsfilosofer. Tolkning pågår med samtal om veckans bibeltext. Människor och tro från Sveriges radio.
21
Vad gör jag med brutala b erättelser som jag helst vill riva ur Bibeln? Och vad skulle Jesus tyckt om Metoo? Häng med på en snabbkurs i bibelsyn och feministteologi. Text Ulrika Ljungblahd
”Metoo är en väldigt Jesuslik grej”
E
tt drygt år efter att vittnesmålen med #Metoo började spridas från bransch till bransch är temat fortfarande a ktuellt. Därför har tonå ringarna i Grisbackakyrkan önskat ämnet till en av sina fredagssamlingar. Innan mer lättsamma aktiviteter som bakning och leken Maffia samlas 25 högstadieungdomar framför blädder blocket med texten ” Metoo i Bibeln eller Gud är inget pojknamn”. K vällens gäst är studentpräst Susanne Dahl. – Metoo är en väldigt Jesuslik grej. Det handlar om att ge röst åt dem som inte får höras och att lyfta av skulden och skammen, säger hon. Befrielse och upprättelse är en självklar del av evangeliet. På frågan om ungdomarna har pratat mycket i skolan om vågen av berättelser om övergrepp får hon skakande h uvuden till svar. ”Bara med varandra, inte på lektionerna” konstaterar någon.
på det tredje påståendet är det ungefär h älften-hälften. – Hur tänker du som ställde dig upp? f rågar Susanne och nickar mot en av deltagarna. – Om du inte alls förstår texten så läs något annat, blir svaret. – Som Martin Luther, konstaterar Susanne Dahl. Han sa ju att vi kunde lyfta på hatten och gå vidare. Studentprästen Susanne Dahl besöker en tonårsgrupp där hon ritar och förklarar kring olika sätt att tolka Bibeln.
SUSANNE TAR FRAM EN penna och börjar rita
cirklar för att förklara bibelsyn. – Bibeln rymmer allt. Både de mest fantastiska och de mest brutala berättelserna, säger hon och skriver B för Bibeln i en ring och GO för Guds ord i en annan. Ett sätt att tänka kring bibelsyn är att Bibeln och Guds ord är oberoende av
SOM INLEDNING PÅ KVÄLLEN får alla vara med
på övningen heta stolen. Den som håller med om ett påstående ställer sig upp, den som inte håller med sitter kvar. 1. Bibeln är skriven av människor. 2. Allt är Guds ord. 3. Vi kan strunta i texter som är svåra. På det första påståendet ställer sig alla, på det andra sitter de kvar, men 22
nr 1 2019 tidningen spira
Ungdomarna pratar i smågrupper om Bibelns Metoo-berättelser.
varandra. En annan bibelsyn är att Bibeln och Guds ord är en och samma sak. Det tredje förhållningssättet, som Susanne själv tillämpar, är att Bibeln och Guds ord till viss del överlappar varandra. – Gud kan tala på många sätt – också i Bibeln. Men Guds ord finns inte bara i Bibeln, utan även i en bra låt eller i naturen, säger Susanne medan hon illustrerar med två cirklar som delvis går in i varandra. Det är dags för sista påståendet: ”Att Gud ofta kallas fader, herre och han är ett problem”. Några håller med och kommenterar ”Det känns som att Gud är en man.” – Ja och ibland hör man någon säga: ”Gud har inget kön, han är ande”, säger Susanne Dahl. Språket är viktigt för att skapa en teologi där vi är jämställda. Vi behöver vara kreativa och kan exempelvis be ”Gud, du vår fader och moder”. Själv blev Susanne feminist redan som tonå ring i frikyrkan när hon insåg att villkoren inte var lika för män och kvinnor.
tidningen spira nr 1 2019
Även om det i dag oftast är en självklarhet att både män och kvinnor predikar finns en obalans mellan könen kvar. – Det är definitionen av feministteologi – att se att det finns en obalans kring makt, och vad som är möjligt för män och kvinnor. Och att sedan vilja ändra på den. OM MAN TÄNKER SIG en maktpyramid så har
Gud vanligtvis suttit längst upp i såväl Bibelns berättelser som kyrkans historia. Därefter kommer mannen, kvinnan och sist barn och slavar. Men kanske borde pyramiden vändas upp och ner. – Gud kommer ju till människan under ifrån, i form av ett barn, Jesus, säger Susanne och påminner om att Jesus även som vuxen säger och gör saker som bryter mot normen. Som när föräldrar kommer med barn och andra vuxna tycker att de stör. Då säger han: ”Låt barnen komma till mig…” – På den tiden var barnen längst ner i maktpyramiden, så det var otroligt radikalt sagt. Att läsa och tolka bibeltexter kräver en viss analys, som att fråga sig i vilken tid texterna skrevs. – Vi måste läsa kritiskt och kan ta Jesus till vår hjälp. Mycket av efterföljelse handlar ju om ”What would Jesus do?”. En fråga som Susanne tipsar ungdomarna att ställa sig är: ”Finns det n ågot som är befriande i den här texten?” 23
Har du blivit utsatt för sexuella övergrepp? Ingen har rätt att utnyttja någon för att tillfredsställa sina egna känslomässiga behov. Svenska kyrkan vill medverka till att tystnaden kring övergrepp bryts. Inom Svenska kyrkan finns ett nätverk av personer, som lyssnar, ger stöd och förmedlar kontakt till myndig heter och organisationer. För umebor och andra i Luleå stift är kontakt personerna: Carina Johansson, stiftsdiakon, 0920–106 80 Lars Segerstedt, sjukhuspräst Umeå, 0920–106 90 Sexuella övergrepp innefattar allt från sexuella trakasserier av olika slag till våldtäkt. Även kommentarer, antydningar och an spelningar på sex mot en annan persons vilja räknas som övergrepp.
Hon påminner också om att i den judiska traditionen ska en god rabbin kunna tolka en bibeltext på 70 olika sätt. Det finns egentligen bara två regler: Gud får inte sönderfalla i flera gudar och människans värde får aldrig kränkas. En av Bibelns våldsamma skildringar av en våldtäkt och ett mord som Susanne s pontant skulle vilja riva ut ur Bibeln finns i Domareboken. Bihustrun be handlas som en ägodel, ja ännu värre. – Om vi tänker att allt är Guds ord får jag svårt att se giltigheten i den här texten, men jag ser den som en av flera berättelser i Bibeln som skildrar mänskligt liv. Det är klart att det här har hänt. För mig är det inte Guds ord, däremot beskriver den skuggsidan hos människan. 24
Efter att ungdomarna fått prata i grupper om denna Metoo-berättelse säger Ingrid Stenberg att hon blev förvånad över att det fanns så grova berättelser i Bibeln. – Den var ju så vidrig rakt igenom. Men det är bra och viktigt att prata om svåra ämnen. Tänk om jag kommit till en sån berättelse själv och inte haft det här perspektivet med mig, säger hon. SOM AVSLUTNING PÅ KVÄLLEN tipsar
Susanne Dahl om en annan bibelbok, med berättelser om lust, längtan och sexualitet. – Det finns en fantastisk bok om kärlek mellan två personer och klart samtycke. Den heter Höga visan. Bildspråket kan vara lite komiskt, men jag kan helt klart rekommendera den! nr 1 2019 tidningen spira
tidningen spira nr 1 2019
25
fonus.se
Personlig begravning När en person dör förändras allt. Mitt i en omtumlande tid ställs du inför många val och beslut. Vi hjälper dig att skapa en ceremoni som blir ett personligt avsked och ett fint minne.
Mårten – Annika – Clara - Charlotte– Kjell
Mats, Stefan, Janeth, Katarina
Välkommen in till oss om Du funderar på ny gravlykta eller behöver ljus till gravplatsen.
UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Västra Norrlandsgatan 18A Umeå | 090 14 20 80
Vänd Er med förtroende till oss!
Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson
Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt
Alen
V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 Begravningsbyrå www.alenbegravningsbyra.se
26
Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegr avningsbyra.se
Prata med oss om sorgen Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp. Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler. I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro. Vi startar regelbundet nya grupper. Information och anmälan: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med
nr 1 2019 tidningen spira
Spirakryss 1-2019 Youssef 2019-01-18
KORSORDET
FOTO: MALIN GRÖNBORG
DÄR ARBETAR HAN
HÖRDES PÅ NYÅRSAFTON
Spira nr 1
OFTA MED DUNDER
--VARE GUD I HÖJDEN
BRUKAR VISSA STAKAR SIDA
ÄR DET TILL TUNISIEN REXEDREFORM FALSK GUD
ANDFÅGEL KAN EN HJÄRTKLAFF VARA
SÅDAN DRIVER HAN
HAR RINGAR
BAKOM MURAR SAGESMANNEN
KAN HÖGER VARA
DEN FINNS I NÄRHETEN VARM VÄN ALPOMRÅDE
KLYFTAN
GILLAR HAN
RADON
DÅLIG MAN SYDKAPARE
HERREN VARE --EDER
KULÖR
FESTSTÄMNING
VÄRDELÖS
MUSKELVÄRK ÖVERNATURLIGA VÄSEN
MÖR-
BLÅSAPPARATEN SAGOSLUT GÅR VÄL GOD MAT
RITADE ROLIGT FÖRE DEUM
ÄR UPPE MED TUPPEN
GODISET
IBLAND
BULTAD GÖINGEGOSSE
PC-N
GALLER
CERIUM FÖRSAMLING I ÖSTERSUNDS KOMMUN FORTHAR FARANDE ORVAR
MEDIUM TUR I NORR ELLER IBLAND MED BLÅLJUS
ÅKE EKMAN FÖRVIRRAT
FALKMAN
GÖRS MED KORT
BRUKAR KAFFE VILL EJ SKUM ÅKA SKOGSGLÄNTA
DENNE SÄLJER STULET KALT
PETRÉ
SKRIV ETT HÄR KAN BLI BLOMMA
MISSUNNSAMT AKTUELL TID FÖRÖDANDE FÖR FORDON
ÄR TING DU ÄGER
ÖVRE GRÄNS
GÖR PÅHITTIG
Konstruktör: Anders Perstrand
TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Ingrid Nilsson, Inga Larsson och Kurt Wandall som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen nästa gång får Natt och dag av Ylva Eggehorn. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 11 mars till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord ”.
Namn: Adress: Ort:
Ge din musikaliska gåva till Gud! studera på
Ansök senast 31/3
i Umeå Läs mer på dalkarlsa.se tidningen spira nr 1 2019
27
BÖCKER
”Han har känts självcentrerad och smått exhibitionistisk” PRECIS FÖRE NYÅR DOG
den israeliske författaren Amos Oz. Så sorgligt! Han borde ha hunnit få Nobelpriset. Och han hade så mycket kvar att ge av hopp och arbete för fred och rättvisa. LISA TEGBY När dödsbudet kom Präst och bokslukare läste jag om hans tunna och innehållsrika bok Hur man botar en fanatiker. Den borde alla, unga som gamla, läsa. Den ger verkligen hopp. Nu när vi hör så mycket om att tiden är mörk, svår och komplicerad behöver vi säga till varandra att alla är viktiga och att vad vi gör har betydelse. I stället för att sjunka ihop i missmod kan vi ju alla ta fram våra teskedar och vara med och förändra världen! Hör här: I stället för att slita ditt hår – fråga dig ”Vad kan jag göra?” Om du ser en eldsvåda, fly inte. Skriv inte en insändare till tidningen där du kräver att gärningsmannen straffas. Ta en hink och ös vatten på elden! Har du ingen hink? Ta ett glas! Har du inget glas? Ta en tesked. Kanske är ni många nog att släcka elden. IBLAND MÅSTE MAN ÄNDRA sig. Det är nyttigt.
Jag har haft svårt för det jag läst av Alex
Schulman. Han har känts trist självcentrerad och smått exhibitionistisk. Men när jag läser Bränn alla mina brev blir jag tagen. Den börjar i hur författaren inte kan förstå sina vredesutbrott. Han rotar bakåt i sin historia och fastnar hos sin morfar, författaren och kulturpersonligheten Sven Stolpe. Han var en person som många respekterade och andra var rädda för. Också i familjen fanns rädsla. Familjelivet visar sig innehålla både svartsjuka och mordförsök; där finns en förbjuden passion som hade kunnat leda tillvaron i en helt annan riktning för den kvinna som blev Alex mormor. Familjehemligheter finns i många familjer. De kan orsaka svallvågor långt genom generationerna. ”MAKEN ” AV GUN-BRITT Sundström, som kom ut 1976, har många känt igen sig själva och kärlekslivets komplikationer i. Den tycks tidlös som många romaner om kärlekens fröjd och vånda. Nu har författaren publicerat sina dagböcker mellan åren 1966 och 1978 i boken Skrivliv. Från första boken till första barnet. Och det är som med Maken. Det allmängiltiga tränger igenom det tidstypiska: Vad är det att bli vuxen? Varför är det så svårt att välja? Vågar jag följa mina drömmar?
LÄST
Wahlström & Widstrand
Bookmark förlag
Albert Bonniers förlag
2019 års fastebok Pärlälven
är den sjunde boken i serien Ärkebiskopens fastebok för enskild eller gemensam reflektion. Ärkebiskopen väljer varje år ut en författare och skriver bokens förord. För varje såld bok går tio kronor till Svenska kyrkans fasteinsamling.
Piteå | 0911-161 00 | www.duvan.se
Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se
28
nr 1 2019 tidningen spira
LITTSÖNDAG PÅ GAMMLIA TIDLÖSA TANKAR I EN TILLFÄLLIG TILLVARO Söndag 17 mars Helena Elisabeth kyrka
Drop in-dop
Lördag 11 maj mariakyrkan och tegs kyrka Dopdagen är ett enkelt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn. Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. Allt är gratis. Psalmval
Dopklädsel
Präst
Kyrka
Dopfika
Litterär gudstjänst Öppet för alla 11.00–12.00 Andrea Lundgren, författare. Susanne Dahl, präst. Gudstjänsten spelas in för Sveriges radio. Därför ska alla vara på plats senast kl 10.45.
www.dropindop.se
Författarsamtal Biljetter: Biljettcentrum 13.00–13.45 Andrea Lundgren Nordisk fauna. 14.00–14.45 Johannes Anyuru Strömavbrottets barn – texter om konst, våld och fred.
www.svenskakyrkan.se/umea
Pilgrimsvandring 30/5–2/6 Hörnefors–Sörfors
Tack för att du är medlem
Möte med varandra, naturen, Gud och dig själv. Vi delar andakt, måltider, tankar och tystnad under fyra dagar. Vandring i lätt till medelsvår terräng. Dagssträckorna varierar mellan en och två mil. Vi sover på liggunderlag i bönhus och kyrkor efter vägen. Vi går med dagryggsäck, övrig packning skickas med följebil. Begränsat antal deltagare Mat och logi: 700 kr Anmälan senast 10 maj www.svenskakyrkan.se/hornefors/nyheter/pilgrimsvandring-2019 Mer info: Ingela Eriksson ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se eller 0930-399 35
Välkommen som medvandrare! Arr: Sörmjöle EFS-förening, Hörnefors församling, Svenska kyrkan i Umeå och Sensus
tidningen spira nr 1 2019
Öppna förskolor, körer, träffar för äldre, bröllop, dop och begravningar och mycket mycket mer. Allt är möjligt tack vare Svenska kyrkans medlemmar i Umeå.
29
FOTO: ULRIKA L JUNGBL AHD
KALENDARIET
Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 15 februari till 11 april 2019. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea
MUSIK & KONSERTER
SPIRA BESÖKER
Bildtext
Klapp och klangfröken gör succé Nybakt bröd och medryckande sångstund. Det är två favoriter för besökarna på Öppna förskolan i Tavelsjö.
ÖPPEN FÖRSKOLA
När? Tisdag kl 9–12
På tisdagsmorgnarna doftar det alltid nybakt Var? Församlingsi Tavelsjö församlingsgård. I dag fyller gården i Tavelsjö Josefin Nyström rulltårtorna med smörkräm Hur? Drop in under medan baguetterna svalnar. Bland klossar, förmiddagen. Kl 9.45 sångstund, leksakskök och färgglada hästar i andra delen sedan fika, fri lek av barnlokalen leker Noomi och Noah från och pyssel. Överrödå. Lillasyster Liddy, sex månader, ligger på bilmattan och ler nöjt. – När vi är friska och orkar kommer vi hit, berättar mamma Josefine Krüger. När Josefin Nyström tar fram gitarren lite senare har det kommit fler barn och föräldrar som slår sig ner i ring på mattan. – Elton, sätt dig i knät på pappa så får vi lära honom den här sången, uppmanar Josefin och sjunger om kaninen som hoppar. Förutom att hålla i grupper i kyrkan är Josefin ”klapp och klangfröken” hos dagbarnvårdarna i byarna runt omkring. – Ibland känner jag mig nästan som en rockstjärna på turné. Barnen brukar rusa fram för att kramas, skrattar Josefin. Det är fler än barnen som uppskattar henne. Tidigare i år fick hon VK-tårtan som en vardagshjälte. Cecilia Söderqvist och Kenny Kalin, som i dag kommer lagom till fikat, förstår varför. – Hon är fantastisk. Församlingsgården har blivit en slags knutpunkt i Tavelsjö. Det är ett jättebra ställe att lära känna folk för oss inflyttade, säger Cecilia.
Musikalen ”På väg” lördag 23 februari kl 15.00, Carlskyrkan. Musikal av Elsa Rydin, barn och vuxna medverkar. Orgelkonsert: Buxtehudes samtliga orgelverk söndag 24 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Del 7. Lisa Oscarsson, organist. Orgelsoppa tisdag 26 februari kl 12.00, Umeå stads kyrka. Kort musikandakt, sopplunch 40 kr. Aftonsång söndag 10 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Kyrkokören, Turbulens och Jonas Östlund. Kvällsro i ton tisdag 12 mars kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Orgelmusik och levande ljus. Anders Winterstam. Allsångskväll tisdag 19 mars kl 19.00, Böleängskyrkan. Per Höglund och Ängskören. Servering. Konsert kammarkören Sångkraft lördag 23 mars kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Konsert kammarkören Sångkraft söndag 24 mars kl 18.00, Mariakyrkan. Orgelkonsert: Buxtehudes samtliga orgelverk söndag 24 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Del 8. Anders Winterstam, organist. Musikkväll med Projektkören torsdag 28 mars kl 19.00, Ersbodakyrkan. Projektkören med solister och instrumentalister. Gudomligt spill! Söndag 31 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Konsert med Bruno Öqvist, Turbulens och Jonas Östlund.
DANSA FÖR LIVET lördag 9 mars kl 14.00, Tegs kyrka Dansa lindyhop, bugg, foxtrot till storbandet VA Big Band! Inträde 100 kr. Dansworkshop kl 13–14. Intäkten går till Svenska kyrkans fasteinsamling.
GUDSTJÄNSTER
Gospelmässa söndag 17 februari kl 11.00, Böleängskyrkan. Ängskören, kyrkfika. Ungdomsgudstjänst söndag 17 februari kl 19.00, Umeå stads kyrka. Även 17 mars. Sinnesrogudstjänst tisdag 19 februari kl 18.00, Umeå stads kyrka. Ljuständning, delande, musik, vila. Även 19 mars. Gudstjänst med stora & små söndag 24 februari kl 10.00 i Innertavle Missionshus. Världsböndagen fredag 1 mars kl 18.00, Pingstkyrkan. Årets tema från Slovenien.
Ulrika Ljungblahd
30
nr 1 2019 tidningen spira
KALENDARIET Metal-mässa fredag 1 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka. Gudstjänst i anslutning till festivalen House of metal. Fiskmässan av Riedel och Collmar söndag 24 mars kl 15.00 i Tegs kyrka. En fantasifull mässa med flera körer och musiker. Svensk-samisk gudstjänst söndag 3 mars kl 11.00, Umeå stads kyrka. Gudstjänsten spelas in för radion. Birgitta Simma, Elin Teilus, jojk. Laulujumalanpalvelus – finskspråkig sånggudstjänst söndag 3 mars kl 16.00, Ålidhemskyrkan. Ungdomsgudstjänst lördag 16 mars kl 19.00, Grisbackakyrkan. Litterär gudstjänst söndag 17 mars kl 11.00, Helena Elisabeth kyrka. Andrea Lundgren, författare. Susanne Dahl, präst. Spelas in för Sveriges radio så var på plats senast kl 10.45. Gudstjänst – En salig röra söndag 17 mars kl 11.00, Ersbodakyrkan. En gudstjänst som vi skapar tillsammans. Kören Sångkul. Gudstjänst ”Livets bröd” söndag 31 mars kl 11.00, Backens kyrka. Gaudium, Katarina Konradsson, Maria Axell, Malou Wirström, präst. Sinnesrogudstjänst söndag 31 mars kl 18.00, Mariakyrkan. Gospelmässa onsdag 3 april kl 18.30 i Ålidhemskyrkan. Bless Is More, Emma Örnberg och Gustaf Lundell, musiker. Taizémässa torsdag 4 april kl 19.30, Mariakyrkan.
KNOPP & KROPP
Tegs Filmklubb tisdag 19 februari kl 18.30, Tegs kyrka. Filmen "Blackkklansman" Boka plats. Den 19 mars visas "Gräns". En kväll med nya kyrkohandboken torsdag 21 februari kl 18.30, Grisbackakyrkan. Samtal och sång ur den nya kyrkohandboken.
tidningen spira nr 1 2019
HALLÅ DÄR!
MATS PELO
Präst i Mariakyrkan
Vad är egentligen poängen med den kristna fastan? – Fördjupning. Ett sätt är att avstå något för att känna frihet från det materiella – inget äger mig. I ett kristet perspektiv innebär det mer tid för bön och Gud. Kanske kan jag slå av teven och lyssna inåt. Själv läser du boken Pärlälven i år. Berätta! – Martin Lönnebo vandrar i tanken längs den fysiska Pärlälven i Lappland. Där fiskar han upp pärlor i form av goda tankar från historiska personer som Thérèse av Jesusbarnet och Dag Hammarskjöld. Boken är sjunde delen i serien Ärkebiskopens fastebok. Den är genialisk och med ett mycket vackert språk. Hur börjar man fastan? – Askonsdagsmässan inleder fastan. Då kan man få ett kors av sot tecknat i pannan. Det är en påminnelse om både evigheten och att vårt liv är kort. Askonsdagsmässa 6 mars kl 19.30, Mariakyrkan. Inleder fasteperioden. Firas i flera kyrkor. Skaparglädje lördag 23 februari kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Ta med något att skapa med. Det filosofiska samtalet – Kairoscafé söndag 24 februari kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Samtal kring ett filosofiskt tema. Erik Hansson, diakon och arbetsterapeut. Anne-Marie Mullins, samtalsterapeut och coach. Även 10/3. Bibelsamtal måndag 25 februari kl 18.30 i Carlskyrkan. Stickkafé för alla onsdag 27 februari kl 13.00, Församlingsgården Öst på stan. Bordssamtal onsdag 27 februari kl 18.30 i Församlingsgården Öst på stan.
Vi delar något att äta och tankarna om livets stora frågor. 40 kr. Även 13 mars. Synpunkten – filmkväll onsdag 27 februari kl 19.00, Mariakyrkan. Även 27 mars. Världsviktigt! torsdag 28 februari kl 18.00, Mariakyrkan. Samtal om livet och kristen tro torsdag 28 februari kl 18.00–20.30, Grisbackakyrkan. Vi delar
VÄLKOMMEN TILL BORDS! Tacotorsdag, sopplunch, klimatsmart middag... Hela utbudet på svenskakyrkan.se/umea/ traffas-och-umgas
tankar och perspektiv. Varannan torsdag. Träffarna börjar med enkel kvällsmat till självkostnadspris. Babymassagekurs med samtal torsdag 21 mars kl 9.30, Kyrkhörnan, Sjöfruskolan. Pris: 350 kr. Anmälan: laila.israelsson@ svenskakyrkan.se Littsöndag söndag 17 mars kl 13.00, Helena Elisabeth kyrka. Författarsamtal med Andrea Lundgren och Gustav Tegby. Kl 14.00 Johannes Anyuru och Teresa Callewaert. Biljetter hos Biljettcentrum. Tavelsjö forever onsdag 20 mars kl 18.30, Tavelsjö församlingsgård. Föreläsning om klimatet med Sara Ekenstedt. Vårbasar lördag 6 april kl 14.00, Hissjö missionshus. Musikmaskinen medverkar med barnmusikal. Påskpyssel lördag 6 april kl 15.00, Grisbackakyrkan. Pyssel och buffé. 75 kr/ vuxen och 40 kr/barn. Anmälan senast 3/4 till: anneli.aronsson@ svenskakyrkan.se
MAT OCH PRAT
Vuxentid torsdag 21 februari kl 12.00, Backens prästgård. Kl 12.00 lunch 70 kr, kl 13.00 Minnesstörningar – friskt eller sjukt med Sture Eriksson, läkare. Vardagsmiddag med Plusmeny torsdag 21 februari kl 16.30, Ersmarkskyrkan. Middag; barn 20 kr, vuxna 50 kr. Kl 18 Plusmeny: "Mänskliga rättigheter", Josefin Lämås. Även 20 mars om en studie om hjärt- och lunghälsa, Anders Blomberg, NUS. Kafé Kopp & Själ torsdag 21 februari kl 17.00–20.30, Ersbodakyrkan. Varje torsdag. Vänskapskafé med samtal torsdag 21 februari kl 18.30, Böleängskyrkan. Varannan torsdag. Språkkafé torsdag 21 februari kl 18.30–20.00, Ersbodakyrkan. Träffa nya människor, fika, spela spel och biljard.
After work tisdag 26 februari kl 12–14, Carlskyrkan. Paltlunch 50 kr. Även 26/3. Anmälan: sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Sopplunch torsdag 7 mars kl 12.00, Ersmarkskyrkan. "Beteendeförändringar och omvårdnad av personer med demenssjukdom" Ulf Isaksson, Umeå universitet.
RETREAT & FÖRDJUPNING
Vinterretreat, en helg med sinnesro 9–10 mars eller 15–17 mars, Kyrkans lägergård Svedjan, Tavelsjö. Tyst retreat i ignatiansk anda. 400–700 kr beroende på om du jobbar. Anmälan: lotta.mortsell@ svenskakyrkan.se Reträttdag lördag 9 mars kl 8.00, Mariakyrkan. En stilla lördag med tystnad och eftertanke. Lunch och fika 70 kr. Anmälan senast 1 mars till maria.lundgren@ svenskakyrkan.se Heliga danser söndag 10 mars kl 18.00, Mariakyrkan. Teologikalas lördag 30 mars. Föreläsningar med Marie Rosenius, Leif Svensson, David Wiljebrand, Kenneth Nordgren med fler. Arrangör Umeå kristna råd. Mer info på www.ukr.se Temadag Måla dina inre rum lördag 23 mars kl 9.30–16.00, Ålidhemskyrkan. Pia Hane-Weiman och Erik Hansson. 100-150 kr. Anmälan 090-200 27 16. Halvdagsmeditation söndag 7 april kl 15.15–18.00, Umeå stads kyrka. För dig som är van meditatör.
OM MEDBEROENDE MED SANNA LUNDELL Fredag–söndag 5–7 april, Umeå För tider, program och anmälan: svenskakyrkan.se/umea
Hela programmet i appen Kyrkguiden .
31
Magdalena Andersson
VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?
NÄR JAG FICK FRÅGAN om att bli landshövding
tänkte jag att det skulle vara ett spännande arbete – och det är det! Det är spretigt med ämnen som rör det mesta, allt från miljötillsyn till barnfattigdom, våld mot kvinnor, plogning av enskilda vägar och frågor som rör ursprungsbefolkning. Mitt jobb är inte att lösa allt utan att knyta ihop frågorna och de människor som berörs av problematiken. Jag tror att viktiga egenskaper är en vilja att påverka och ett stort intresse för allt runt omkring, för samhället. Samhället är så mycket större än stat, kommun och landsting. Det är alla och det finns så många som gör så mycket extra för andra och visar att allt hänger ihop. I höstas hade vi en träff på residenset med vardagshjältar, utsedda av varje kommun i länet. Vi åt en god lunch och delade ut diplom. Jag skulle önska att det blev ett årligt evenemang, även efter att jag slutat, eftersom det sociala kittet är så viktigt. Själv är jag en social person och har fått många goda vänner här i Västerbotten. Det är viktigt att hitta var jag får kraft och energi och jag får det mycket av andra – och ger det förhoppningsvis också. Jag har också behov av ensamhet och paus för återhämtning så jag promenerar, spelar golf och gillar att vara i köket med min man, när vi ses. Berättat för Eva Gustafsson Foto: Patrick Trägårdh Magdalena Andersson är landshövding i Västerbotten sedan november 2012.
32
nr 1 2019 tidningen spira