Spira nr 1 2022

Nr 1 2022 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

Tema HELIGA RUM

HELIGA RUM FRÅN MEDELTID TILL NUTID VARFÖR SKA VI DÖPA VÅRT BARN? SÅ HITTAR DU EN KONSERTKOMPIS

5

gömställen från stressen

”Religionsmöten är det nya normala” Anna Hjälm, kulturgeograf

tidningen spira nr x 20xx

1

VÄLKOMMEN

Heliga rum som kan fungera som tjuffe

4 Aktuellt Här kan funkisar prata liv och tro, Hitta en konsertkompis, Tradera för andra.

7 Dilemmat Varför ska vi döpa vårt barn?

Redaktör Ulrika Ljungblahd

Repro & Tryck Stibo Complete

S

Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal N VA

Svenska kyrkan i Umeå

ENMÄRK

E

Trycksak 5041 0004

090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto Anna Hjälm.

Foto: Malin Grönborg.

Nästa nummer 30 maj

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

”Det blir aldrig färdigformulerat.

Relationer är alltid i rörelse.”

KRÖNIKAN

21

TEMA HELIGA RUM

Lena Fagéus om kärlek

Upptäck Umeås historia i stans kyrkor Heliga rum från medeltid till nutid Tystnaden öppnar inre rum ”Tillsammans gör vi rummet heligt” Andlig friskvård: 5 platser för tjuffe

16 Mötet Anna Hjälm 20 Mellan himmel & jord 21 Krönika Lena Fagéus 24 Kampen om maten i Indien 27 Bokspalten Lisa Tegby 28 Umeås kyrkogårdar 29 Korsordet 30 Spira besöker Vardagsbön på Grisbacka 30 Kalendarium 2

Ofrivillig ensamhet

FOTO: LINA ERIKSSON

8 10 12 14 15

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

BILD: O.R HÖGBERG

INNEHÅLL NR 1 2022

Spontant småprat

T

Häromveckan var det 20 år sedan jag började jobba med tidningen Spira. Sedan dess har kollegor, kontorsplatser och arbetsuppgifter förändrats flera gånger. En sak som fortfarande fascinerar mig är hur människor så generöst delar med sig av sina liv i intervjuer. Ibland känns det som att få gå in i ett hemligt rum. Kanske heligt rum. Det är stort.

I år firar Umeå att staden fyller 400 år. Under alla dessa år har heliga rum uppstått, både som byggnader och mellan människor. Spiras första tema i år är ”Heliga rum”.

Antikvarie Annika Lindberg guidar genom fyra århundraden och Umeås stadsbild. Umeås historia och olyckor avspeglar sig i stadens kyrkobyggnader. Följ med från den medeltida stenkyrkan på Backen, via experimentella träkyrkor på 1900-talets början till 80-talets vardagskyrkor som smälter in i omgivningen.

Du möter också Carola Hedmark och Jonatan Widmark som berättar om vad heliga rum betyder för dem. Och så får du fem tips på hur kyrkorummet kan användas som tjuffe.

Vill du uppleva musik och poesi från de senaste 400 åren får du inte missa Umeå kulturfest som börjar 28 maj.

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.

16

UMEÅ 400 ÅR

Från medeltida stenkyrka till 80-talets vardagskyrkor.

12

HELIGT RUM

Tystnaden talar.

nr 1 2022 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

När har musik berört dig på djupet?

Umeå kulturfest i månadsskiftet maj-juni har temat Heliga rum. Spira bad tre av de medverkande berätta om en stark musikupplevelse.

2

MARS XX JESSICA ELEVANT

Sopran, operasångare – Musik berör mig på djupet väldigt ofta, men jag är inte så bra på att förklara hur och varför. Det är så personligt. Parsifal i Bayreuth är en gång, Stenhammars pianofantasie i h-moll är ett stycke som alltid berör. Beethovens Eroica och ”Pace, Pace mio dio” ur Verdis ”La forza del destino” är fler exempel från den klassiska musiken som berör på olika sätt.

ANDERS WINTERSTAM

Organist – I gymnasiet fick jag Olivier Messiaens Le banquet céleste av min orgellärare. Han sa inte mycket om stycket utan lät mig börja utforska det på egen hand. Första gången jag trevade mig fram var en sen kväll i ett nedsläckt kyrkorum. Det var en helt ny musikalisk värld som öppnade sig, med ljud jag aldrig varit i närheten av att nudda vid.

HELENA HOLMLUND

Organist – En av mina starkaste upplevelser var då jag fick spela tillsammans med en rysk gosskör för många år sedan. Deras dirigent var så inspirerande och engagerad! Jag förstod inte språket, men jag blev så imponerad, både av dirigent och körsångare!

Uttrycket barnen och ungdomarna förmedlade var helt magiskt och går inte att beskriva med ord.

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt

Askonsdag är den första dagen på den kristna fastan inför påsken. I år utmanar Equmeniakyrkan den som vill att klimatfasta, genom att utforska tiden, tallriken och transporten. På klimatfasta.nu finns tips och material.

Laddar för kulturfest Umeå fyller 400 år och Svenska kyrkan firar med en nio dagar lång kulturfest 28 maj-5 juni. Det blir musik, poesi och konst.

UR”OM JAG SKULLE PREDIKA I DAG” AV GUNNER SJÖBERG OCH L ARS SEGERSTEDT

Umeå kulturfest inleds med musik från 1600-talet i Backens kyrka. Sedan följer konserter med klassisk musik och poesi från alla århundranden fram till helt nyskriven musik. Det blir även familjeföreställningar och lunchkonserter. De 14 konserterna hålls i sex olika kyrkor i alla församlingar. Alla konserter är gratis utom fyra, bIljetterna säljs via Biljettcentrum.

– Musiken, orden och bilderna finns alltid i våra kyrkor, men nu gör vi en extra satsning så att fler Umeåbor upptäcker den rikedomen, säger Lena Fagéus, kyrkoherde i Umeå.

Ett sätt att ge förutsättningar för en djupare upplevelse av musiken är att publiken får träffa musikerna en stund innan de längre konserterna.

Under kulturfesten deltar både frilansande musiker och flera av Svenska kyrkans musiker i Umeå. Konstnärlig ledare är Kjell Fagéus.

Förälskelse är en slags startmotor.

Det har ännu inte så mycket med kärlek att göra.

Satu Hirsch Fjellstedt

Du kanske känner igen henne från tv-programmet Gift vid första ögonkastet?

Satu Hirsch Fjellstedt är psykoterapeut och teolog.

Hör henne och psykoterapeut Alexander Wilczek prata om kärlek i podden Angeläget med Lena Fagéus.

Finns där poddar finns.

FÖLJ SVENSKAKYRKAN UMEÅ PÅ INSTAGRAM OCH FACEBOOK! tidningen spira nr 1 2022

3

AKTUELLT

HALLÅ DÄR FOTO: EMELIE KROON

ANTON ERIKSSON

Operasångare som uppmärksammar kyrkomusiker Rego Wiklund

Vem var Rego Wiklund?

– Under många år var han kyrkomusiker i Umeå landsförsamling. Som kompositör blandade han wienklassicism med nationalromantik och folkmusik och all hans musik handlade om hembygden. Han var också min farmors bror, så jag har vuxit upp med hans musik.

Varför skapade du Projekt Rego?

– När jag utbildade mig till kantor och själv spelade Regos musik växte tanken på att dokumentera den på något sätt.

Som frilansande operasångare har jag inte hunnit, men nu under pandemin har det funnits tid att ta itu med det.

Vad ingår i projektet?

– Jag har sökt och fått pengar till att spela in hans musik med bland andra kyrkomusiker Maria Axell. Vi bandar i Backens kyrka och ger också en konsert. Jag har valt ut musiken jag tycker är vackrast och säger mest om honom som kompositör.

Helena Andersson Holmqvist

Musik av Rego Wiklund (19101978) framförs av operasångare Anton Eriksson, kör och musiker söndag 3 april i Backens kyrka.

4

Maria Westerlund leder nya samtalsgruppen ”Med hela mig.”

Tro, hopp och ilska får plats i ny samtalsgrupp ”Med hela mig” är en ny samtalsgrupp om tro och liv för den som lever med fysiska funktionshinder. Ledaren, diakon Maria Westerlund, är själv aktiv i riksföreningen Sällsynta diagnoser.

Torsdag den 10 mars startar en ny samtalsgrupp i Tegs kyrka. ”Med hela mig” är en mötesplats för vuxna som lever med någon form av fysiskt funktionshinder/diagnos, som MS, ryggmärgsbråck, synskador, olika former av syndrom, skallskador och muskeldystrofi.

Ledaren Maria Westerlund har Klippel-Feils syndrom, en ryggmärgsskada som innebär ett visst rörelsehinder och hjärntrötthet. Hon var 40 år när hon träffade någon som såg ut som henne första gången.

– När jag kommer till en kyrka och ser någon i permobil känner jag mig inkluderad, berättar hon.

Att starta en samtalsgrupp för sig själv och andra med funktionshin-

der handlar MED HELA MIG inte om att Samtalsgrupp för personer med fysiska kyrkan behöfunktionshinder. ver ”ta hand Träff torsdagar jämna om funkisar”. veckor i Tegs försam– Människor lingsgård. vill prata om www.svenskakyrkan.se/ tro och umgås umea/med-hela-mig med Gud. Men att leva med funktionshinder gör att samtalen kan se annorlunda ut, många av oss har lite andra referensramar.

Vad ska ni prata om?

– Livet. Tro och tvivel, hopp och hopplöshet, ilska och en högre kraft.

Hur ska vi till exempel tolka alla helandeberättelser i Bibeln? säger Maria Westerlund, som är ideellt engagerad i Riksförbundet Sällsynta diagnoser och jobbar med ett normkritskt och rättighetsbaserat arbetssätt.

LÄS MER PÅ SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA nr 1 2022 tidningen spira

AKTUELLT

Hitta en konsertkompis till vårens kulturfest Vill du att fler ska upptäcka klassisk musik? Eller har du aldrig varit på konsert? Se hit! Under vårens stora kulturfest testar Svenska kyrkan konceptet Konsertkompis.

Lägg ett bud på Tradera. I fjol var ärkebiskopens kaffeservis och en promenad med biskopen till salu. Årets utbud hittar du genom att söka ”Act Svenska kyrkan” på auktionssajten Tradera. Pengarna går till fasteaktionen och internationellt arbete.

DÅ KAN DU TRÄNA CIVILKURAGE Vill du öva mod och förmåga att ingripa när någon blir utsatt för rasism, sexism, härskartekniker eller på annat sätt blir trakasserad?

Nu har du chansen! Var med på en, två eller tre onsdagskvällar i vår. Den 31 mars håller studentpräst Christofer Sjödin en introduktionsföreläsning.

Läs mer på www.svenskakyrkan.se/umea/ civilkurage-campus

Kyrkofullmäktige har valt ett nytt kyrkoråd.

Ny ordförande är Levi Bergström, S. Vice ordförande är Lars-Gunnar Frisk, Posk.

Levi Bergström, S.

FOTO: TINA A XELSSON

– Nu söker vi volontärer som vill vara konsertkompisar och göra nya konsertbesökare sällskap, berättar Sara Sandström, som är volontärsvenskakyrkan.se/umea/kulturfest samordnare.

För att bli konsertkompis krävs bara att man känner sig bekväm med att gå på konsert i kyrkan. Intresserade volontärer anmäler sig via Volontärbyråns webbplats.

Därefter kommer personer som gärna vill gå på konsert, men som inte har Som konsertkompis kan du exempelvis gå med någon på Amandatrions konsert under Umeå kulturfest. Anmälan via Volontärbyrån. någon att gå med

tidningen spira nr 1 2022

DE BESTÄMMER EFTER KYRKOVALET

eller känner sig osäkra på hur man gör, att kunna boka en konsertkompis. Före konserten ses de utanför kyrkan och sitter tillsammans.

– Vi vill att fler ska upptäcka den klassiska musiken, som verkligen är musik för alla, säger Kjell Fagéus, konstnärlig ledare, Umeå kulturfest.

Ordinarie ledamöter i kyrkorådet: Astrid Wolff Feychting, S Roland Samuelsson, S Marie-Louise Nilsson, S Titti Ådén, S Lena Maria Nilsson, MPSKDG* Birgitta Bernspång, Posk Stefan Eriksson, Posk Annika Vikström, Posk Maria Karlsson, C Sture Eriksson, KR * Miljöpartister i Svenska kyrkan De gröna

Kyrkofullmäktige leds av ordförande Inge-Bert Täljedal, Posk. Vårens möte den 24 maj i Tegs kyrka är offentligt.

Församlingsrådens ledamöter hittar du på www.svenskakyrkan.se/umea

STRÖMBÄCK TAR ÖVER BIBELSKOLA I FJÄLLEN

Strömbäcks folkhögskola är ny huvudman för Bibelfjäll i Hemavan. Den ettåriga kursen kombinerar grundläggande fjällutbildning med möjligheten att fördjupa en kristen tro. Sista anmälningsdag till Strömbäcks alla kurser är 24 april. Läs mer på www.strombacksfolkhogskola.se

1,5

miljarder kr är Svenska kyrkans diakonala arbete värt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

5

Sök stipendium.

Ung och studerar i Umeå? Vuxen och retreatsugen?

Barn som vill fara på läger?

Flurkmarksfonden - Du som bor i Umeå lands- eller Tavelsjö församling eller tillhör en EFS/Salt-förening där kan söka medel för att delta i konfirmationsläger, retreater, utbildningar etc.

Alma Jonssons stiftelse - Du som är student på heltid, högst 26 år och bosatt i Umeå.

Syskonen Wikströms stiftelse - Du som är 16-19 år, född och bosatt i Umeå och som går en praktisk gymnasielinje inom handel, hantverk eller husligt arbete.

Läs mer på svenskakyrkan.se/umea/stipendier-och-fonder

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och Prata med osskyrkan om sorgen många tankar.

Via Svenska kan du samtala om

din enskilt Att sorg, förlora någoneller närai grupp. kan väcka starka känslor och Präster och diakoner är erfarna lyssnare tillgängliga många tankar. Via Svenska kyrkan kanoch du samtala omför enskilda hari tystnadsplikt och för inga journaler. din sorg,samtal. enskiltDe eller grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, för enskilda Demed har tystnadsplikt och för ingautan journaler. livet och samtal. framtiden andra i liknande situation, krav på kristen tro.

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra utan krav Information: Åse Lindegren, teli liknande -situation,   eller på kristen tro. ase.lindegren@svenskakyrkan.se Information: Åse Lindegren, tel -   eller www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

Pilgrimsvandra i försommarfagert kustlandskap!

Välkommen till ett möte med varandra, naturen, Gud och dig själv. Under vandringen delar vi andakt, mässa, måltider, tankar och tystnad.

Psalmval

Präst

Kyrka

Dopfika

Drop in-dop Lördag 7 maj i Mariakyrkan

Dopdagen är ett enkelt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn.

Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas.

Allt är gratis.

Hitta mer info på: www.dropindop.se

6

Gör en intresseanmälan så håller vi dig uppdaterad.

• 14 maj Dagsvandring Hamptjärnsstugan erik.hansson@svenskakyrkan.se • 15 maj Vandringsgudstjänst Sörmjöle ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se • 3–6 juni Vandring i Umeå med omnejd ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se • 11 juni Vandring längs Umeälven ulrika.mottmann@svenskakyrkan.se I samarbete med Svenska kyrkan i Hörnefors och EFS i Umeå.

nr 1 2022 tidningen spira

DILEMMAT

I vår familj har det varit tradition att barnen döps. Vår yngsta föddes under pandemin, så det blev inte av. Nu velar vi fram och tillbaka.

Text Helena Andersson Holmqvist och Ulrika Ljungblahd

Varför ska vi egentligen döpa vårt barn?

MARIA LUNDGREN

FRIDA KLOCKHOFF

Präst Mariakyrkan

Tvåbarnsmor

Det måste ju var och en själv avgöra, men för mig var det självklart och jätteviktigt att mina barn skulle döpas. Jag ser dopet som både en vacker tradition och något andligt.

Dopet är en kärlekshandling till barnet, en välsignelse. Jag vill bära fram mina barn till ett större sammanhang. Det är ett sätt att visa vördnad och tacksamhet. Visst kommer barnen från oss föräldrar, men vi äger dem inte.

Jag tycker också att det är fint att barnen välkomnas in i Svenska kyrkan i dopet.

Sedan får de förstås själva välja om de vill vara kvar.

Själv är jag döpt i Hemavankyrkan som bebis. Under åren när jag reste mycket kors och tvärs över världen förankrade det mig.

Jag vet var jag kommer ifrån – i den lilla träkyrkan höll mina föräldrar mig, där fick jag vatten över huvudet. Jag är döpt i samma dopklänning som mina barn, min mamma och min mormor. Det är vackert och starkt.

Om vi fått barn under pandemin hade vi döpt dem, fast i ett mindre sammanhang. tidningen spira nr 1 2022

Inför dopet Planerar du ett dop?

Här hittar du länk till webb-bokning, Spotify-listor med förslag på sånger och information om vad dopet innebär. svenskakyrkan.se/ umea/dop Drop in-dop i Mariakyrkan 7 maj.

Läs mer dropindop.se

”Varför” är en fråga ni behöver svara på själva. Jag tänker att dopet ger en möjlighet att bära fram sitt barn till Gud och be Gud vara med barnet under livet. Att låta det bli del av något större. Det är också bra tillfälle för släkt och vänner att samlas kring och ta emot barnet.

För mig som präst är det oviktigt hur troende föräldrarna är, det enda som kan vara ett hinder är om de inte är överens om att låta döpa sitt barn. Då är det bra att avvakta.

Ett argument som används mot barndop är att barnet inte får bestämma själv. Jag kan förstå det, men samtidigt är det svårt för barnet att senare ta ställning till något det inte har kunskap om eller erfarenhet av. Jag tror att det är att göra barnet en björntjänst.

Om era äldre barn är döpta kan det vara bra att göra samma för alla era barn. Känns det motigt att ordna ett stort dopkalas kan jag tipsa om vårt drop in-dop här i Mariakyrkan den 7 maj. Präst, musiker och fika är redan ordnat och vi är vana vid att döpa barn i alla åldrar.

7

Så upptäcker du Umeås historia i stans kyrkor Umeå firar 400 år, men stans äldsta kyrka har faktiskt hundra år till på nacken. En närmare titt på kyrkorna under århundradenas gång avslöjar också Umeås historia.

Text Helena Andersson Holmqvist

F

ör mer än 500 år sedan revs en gammal träkyrka vid handelsplatsen på Backen och en ny stenkyrka byggdes.

Här skulle en hel stad anläggas, men av olika anledningar dog försöket ut.

Backens kyrka förblev en landsortskyrka fram till 1960-talet, när Umeå växte ihop med Backen.

– Det är en typisk medeltida kyrka i övre Norrland – enormt stor för att rymma hela socknens befolkning. Tyvärr är det mesta av den medeltida interiören borta eftersom kyrkan plundrats och brunnit flera gånger. Kvar finns bara valvet i sakristian, en spiraltrappa och foten till dopfunten, berättar antikvarie Annika Lindberg på Historiska hus.

I år firas att Umeå fick sina tillfälliga stadsprivilegier 1622. Staden anlades fem kilometer nedströms från Backens kyrka.

När privilegierna efter några år blev permanenta byggdes en träkyrka, men varken den eller efterföljaren blev särskilt långvariga.

– Umeås stora olyckor avspeglar sig också i kyrkobyggnaderna. Den första stadskyrkan brändes 1721 av ryska soldater. En ny träkyrka uppfördes snart och byggdes ut när Umeå växte i mitten av 1800-talet. Men den kyrkan brann ner på julafton 1887, ett halvår före stadsbranden.

Nästa kyrka skulle bli i sten, bestämde församlingen, men staden var fattig efter brän8

derna. Det dåtida idealet var en långsträckt och öppen kyrka i nygotisk stil, men resultatet fick bli en mer kompakt kompromiss med tornet på sidan, för att avlasta älvstranden, och sidoläktare, för att få in fler sittplatser på en mindre yta. Umeå stads kyrka ansågs ändå vara ”den skönaste kyrkan i Norrland” när den invigdes 1894.

PÅ GRUND AV KYRKOBRÄNDERNA saknar Umeå

en rödmålad träkyrka från 1600- och 1700-talen, men Annika Lindberg tycker att hålet till viss del fylls av Helena Elisabeth vid Västerbottens museum. Den lilla åttkantiga timmerkyrkan från 1802 byggdes som fiskekapell på Holmön. När den ratades för en större kyrka fick den bli loge och tvättstuga, men flyttades senare till Gammlia och används i dag återigen som kyrka.

Umeås stora olyckor avspeglar sig i kyrkobyggnaderna Annika Lindberg, Historiska hus

Umeå stads andra kyrka målades vit i samband med utbyggnaden i mitten av 1800-talet. nr x 2015 tidningen spira

TEMA HELIGA RUM

Bildtext

– Den är ett exempel på kyrkor som övergetts när större byggnader behövts, men som senare återtagits.

Kring sekelskiftet 1900 svepte väckelserörelser över landet. I Västerbotten växte EFS starkt och de nya föreningarna behövde samlingslokaler. Till skillnad från de dåtida kyrkorna byggdes bönhusen i trä, enkla och ändamålsenliga, men ändå experimentella.

– Sågverksindustrin var i gång och man ville visa på träets möjligheter i husen som byggdes. De skulle inte längre likna stenhus, utan träkonstruktionen fick synas, med pelare och takbjälkar, samt variationsrik panel, berättar Annika Lindberg.

Umeå missionsförening byggde ett stort bönhus vid Vasaplan, som senare revs, men Ersmarkskyrkan och Grisbackakyrkan finns kvar, även om de byggts om och ut.

DÄREFTER STOD KYRKOBYGGANDET I Umeå stilla

under flera år, för att explodera från mitten av 60-talet och framåt. Under 20 år byggdes åtta nya kyrkor i Umeå med omnejd. Staden växte kraftigt, bland annat på grund av universitetet, och kyrkor behövdes i de nya stadsdelarna. Under denna tid byggdes också flera av Umeås frikyrkor.

– Nu skulle kyrkorna vara följsamma mot övriga byggnader i området, till exempel inte så höga. Ljusspelet och fönstrens placetidningen spira nr x 2015

ring var viktigt. Ledorden var enkelt, flexibelt och vardagligt, säger Annika Lindberg.

De nya kyrkorna ville vara välkomnande, med ingång i gatunivå och utan trappsteg till koret. Inventarierna kunde flyttas runt för olika behov. Bänkarna var placerade snett så församlingen såg varandra. Med ett undantag – Tegs kyrka och kampanil från 1969.

– Den är kaxig och tar plats i stadsbilden i stället för att smälta in. Den har trappsteg till koret och fasta inventarier. Trots att det är en modernistisk basilika är den invändigt ganska traditionell, säger Annika Lindberg.

Backens kyrka målades av O.R Högberg på 1840-talet.

EFTER ATT DEN SENASTE kyrkan byggdes, Carls-

kyrkan 1984, har kyrkobyggandet i Umeå återigen stått still.

För att skapa en mötesplats i nya området Tomtebo hyrde Svenska kyrkan i stället in sig i Sjöfruskolans lokaler. Om en ny kyrka byggs i framtiden tror Annika Lindberg att fokus kommer att ligga på funktionalitet och flexibilitet, med möjlighet till olika verksamhet i samma lokaler.

– Just nu ser jag också en trend i kyrkorna att vilja belysa med olika färger, så jag tror att arbete med färger och ljusspel skulle vara viktigt i en framtida kyrka, säger Annika Lindberg.

9

Heliga rum från med 1500talet 1600-t alet Umeå stads första kyrka Rödmålad träkyrka byggd 1646. Brändes av ryska armén 1721.

Backens kyrka Stenkyrka byggd 1508 när en tidigare träkyrka revs. Plundrades av ryska armén 1720 och brann både 1893 och 1986. Dagens kyrka nyinvigdes 1990.

1700-tale t 1800-tale t

Umeå stads andra kyrka Rödmålad träkyrka byggd 1724, utbyggd och vitmålad på 1800-talet. Brann julafton 1887.

Tavelsjö andra kyrka Träkyrkan från 1898 revs och ersattes 1965 av en tegelkyrka av K M Westerberg.

Grisbackakyrkan Byggd som bönhus i trä 1936, utbyggd 1997.

Tegs kyrka Betongkyrka från 1969 i nybrutalistisk stil av C H Bergman.

Kallas Himlaborgen på Teg.

Ålidhemskyrkan Röd träkyrka byggd 1973 utifrån Carl Nyréns ritningar ”För alla”.

Västerslättskyrkan Matbutik i tegel från 1957, omgjord till kyrka 1977 av Umeåarkitekten Bertil Håkansson.

LÄS MER OM KYRKORNA PÅ SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA 10

nr x 2015 tidningen spira

TEMA HELIGA RUM

deltid till nutid Backens kyrka är både äldst och yngst i Umeå. 1508 invigdes den första stenkyrkan på platsen. 1990 återinvigdes den efter renoveringen. Däremellan har många andra kyrkor tagits i bruk, alla präglade av sin tid.

Helena Elisabeth Åttkantig röd timmerkyrka, byggd på Holmön 1802. Övergavs 1891, återinvigdes på Gammlia 1958.

Umeå stads tredje kyrka Tegelkyrka i nygotisk stil av stadsarkitekt F O Lindström, invigd 1894, utbyggd 1984.

Tavelsjö första kyrka Träkyrka invigd 1898.

Inrymde också byns skola och lärarbostad.

Klockstapeln finns ännu kvar.

1900-talet

Ersmarkskyrkan Byggd som bönhus i trä 1921, utbyggd 1992.

Böleängskyrkan Tidigare kyrka i trä från 1979. Såld 2020 till matbutiken intill.

tidningen spira nr x 2015

Röbäcks kyrka Byggd i trä okänt år.

Köptes av EFS Röbäck 1914 och senare utbyggd.

Ersbodakyrkan Kyrka i tegel från 1982 av Torsten Åsbjer, byggd med övriga Västra Ersboda centrum.

Mariakyrkan Kyrka i tegel från 1982 ritad av Umeåarkitekten Bertil Håkansson.

Ersatte Mariehemskyrkan från 1972 vid Mariehems centrum.

Carlskyrkan Umeås senaste kyrka, byggd i tegel 1984, ritad av Erik Lindgren.

11

12

nr x 2015 tidningen spira

TEMA HELIGA RUM

”Det är hit man kommer när man kommer hem” Torsdagskvällar är helig tid. Då sitter Carola Hedmark tyst i grupp längst fram i Ålidhemskyrkan. Meditationen hjälper henne att utforska sina inre rum, trots sin tinnitus.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson FÖRSTA GÅNGEN HON KOM in i Ålidhemskyrkan

tyckte hon inte att den var särskilt fin med sina furuväggar och 70-talsvibbar. Nu uppskattar hon atmosfären, akustiken och den familjära stämningen.

Sedan flytten från Obbola till Mariehem i höstas kommer hon i stort sett varje torsdagskväll för att meditera tillsammans med 5–20 andra i två eller tre 20-minuterspass.

Ofta kommer hon sist, med andan i halsen, tar på sina tjocksockar och sätter sig på kudde eller mjuk matta med benen i kors. Sedan tar meditationsledare Erik Hansson vid, han instruerar och har koll på tiden.

– Alla sitter stilla och hjälper på så sätt varandra in i stillheten. Det blir en särskild sorts energi. Som att vi kopplar upp oss på samma interna wifi, säger Carola Hedmark.

Efteråt känner hon sig ofta lugn och har ett leende på läpparna.

Carola har en hörselskada, är ljudöverkänslig och hjärnstressad. Hon har svårt att koppla av och fokusera, har inte ro att läsa en bok. Dessutom har hon tinnitus och vill helst ha musik eller andra ljud i bakgrunden. Att sitta stilla utan distraktioner är en stor utmaning.

– Kyrkorummet är en oas i en rörig, högljudd och brusig plats. Man får komma hit, stilla sig och ladda lite energi och fokus, säger Carola Hedmark. tidningen spira nr x 2015

– Därför behöver jag sitta ganska långa pass.

När vi mediterar 3 x 20 minuter brukar det hända något i sista passet. Då hittar jag hem.

Carola tycker att meditationen har hjälpt henne att lära känna sin kropp och dess signaler. Sömnen har också blivit bättre.

Numera kan hon till och med meditera på egen hand, gärna vid värmelampan över citronträdet hemma i lägenheten.

ATT SITTA TILLSAMMANS I ett kyrkorum – där

Carola Hedmark brukar meditera på torsdagar i Ålidhemskyrkan.

atmosfären präglas av människors tårar, glädje och hopp – öppnar också dörrar till inre rum. Carola berättar hur hon en period drömde om stora hus med röriga rum och oöppnade dörrar. En vän sade: ”Du har inte upptäckt ditt inre än.”

– Nu har jag tid att börja lära känna mig själv på djupet. Och meditationen är den allra bästa vägen dit, säger Carola och citerar Ronny Erikssons låttext ”Det är hit man kommer när man kommer hem.”

Längtan efter meditationen har hon burit på länge. För fyra år sedan fick hon möjlighet att åka på sin första retreat, tre dagar i tystnad i Tavelsjö lägergård.

– Det gav mig så otroligt mycket. Jag kunde tänka mina tankar på ett djupare plan.

Som minne av helgen gav hon sig själv en tatuering av en trollslända och texten Viriditas, som betyder vitalitet och växt.

– Det är den här vägen jag ska gå.

13

”Tillsammans gör vi rummet heligt” Jonatan Widmark har två favoritplatser i Tegs kyrka – det lilla andaktsrummet i källaren och altarringen i den stora kyrksalen.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson DET VAR UNDER EN barnkördag under kul-

turhuvudstadsåret som Jonatan Widmark besökte Tegs kyrka första gången. Han minns hur taket öppnade sig när han passerat vapenhuset och tog ett steg in i den stora salen. Nu som 19-åring är han ledare i ledarutbildningen och har tillbringat åtskilliga timmar i Tegs kyrkas alla vrår, både som konfirmand och under ledarutbildningen.

Bäst trivs han i det lilla andaktsrummet längst in i källaren.

– Jag har så många fina minnen, säger Jonatan och berättar om andakter, en luciavaka med lek och tävlingar som avslutades med att han somnade sittande på golvet någon gång på morgontimmarna.

Han minns också konfirmationshögtiden där konfirmanderna stod framför altarringen längst fram i kyrkan.

För ett par somrar sedan fördjupade sig Jonatan i ordet ”kyrka” som en del av en kyrkisk ordbok. Då insåg han att kyrka inte behöver syfta på byggnader, utan på människor som samlas med alla sina känslor och erfarenheter.

– Tillsammans gör vi rummet heligt. Ofta delar man väldigt personliga saker med Gud i bön, både det som är svårt och saker vi är tacksamma för. Det är nog en anledning till att både stora kyrksalen och lilla andaktsrummet känns heliga.

En annan sak som är gemensamt för heliga rum är möjligheten att fokusera på något, som altartavlan med ljus och färger och levande ljus i centrum av andaktsrummet.

– Det gör att tankarna kan få sväva i väg, säger Jonatan, innan han återvänder till lektionerna på Minveragymnasium.

Jonatan Widmark konfirmerades i Tegs kyrka. Nu är han själv ledare.

När faller vi på knä?

NÄR VI FRIAR. NÄR vi lyssnar till ett barn.

När vi firar en seger. När vi ber för vårt liv. ”Nu böjer jag knä i mitt hjärta” står det i Manasses bön, den sista boken i Gamla testamentet.

Golvet är det som tar emot oss när benen inte bär eller när vi känner oss små inför livet. Golvet är en plats för ödmjukhet och öppenhet.

Här finns inga armstöd eller stolsryggar som avgränsar min plats från din plats.

Nära marken. Nära jorden.

Att böja knä i sitt hjärta, nära det som bär oss, i ett gränslöst tillsammans.

Christer Rosenqvist, församlingspedagog

14

nr x 2015 tidningen spira

TEMA HELIGA RUM ANDLIG FRISKVÅRD

5 gömställen från press och stress Behöver du ett tjuffe från prestation och stress?

Välkommen in i kyrkorummet.

Leken tafatt innefattar oftast ett tjuffe, pax eller vad du nu kallar den skyddade platsen där den jagade inte får fångas. Kyrkorummet har också haft den funktionen. Birger Jarl införde kyrkofrid på 1200-talet, så ingen fick gripas eller anfallas i en kyrka.

I dag är det kanske stress, sorg eller oro som inte lämnar dig i fred. Så här kan du använda kyrkorummet som en fristad.

1. GÅ IN I KYRKAN

När du öppnat kyrkdörren kommer du in i vapenhuset.

Här lämnade man tidigare sina vapen och gjorde sig redo för gudstjänst. Slå av mobilen och greppa en psalmbok som symbol för att du vill ha en stund på egen hand. Vad behöver du just nu?

2. SÄNK TEMPOT

Ett tomt kyrkorum uppmanar till sänkt tempo och röstläge. Ta ett par djupa andetag. Gå sedan så sakta du kan längs mittgången. Ta av dig skorna först om det känns bekvämt. Fundera på vart du är på väg.

MARIAKYRKAN 40 ÅR!

Golvet i kyrksalen, öppna spisen, oljelampan från Taizé och fyra andra platser i Mariakyrkan är utgångspunkter för andakter på Instagram. Filmerna publiceras på onsdagar under fastan. @svenskakyrkanumea @ungimariakyrkan Under jubileumsåret finnas många tillfällen att upptäcka kyrkan och historien på plats, som söndag 27 mars ”Prästskriberat, men nu?

Präster under 40 år” och 26 april tisdagscafé ”Diakoner under 40 år”.

Håll koll i kalendarium och annonser. tidningen spira nr x 2015

3. SÄTT ELLER LÄGG DIG NER

Slå dig ner i kyrkbänken eller böj knä vid altaret. Titta nyfiket på konstverken som oftast hänger längst fram i kyrkan. Kanske finns det också målningar i taket. Det är okej att lägga sig ner en stund på golvet eller en bänk och titta upp. Upptäcker du något nytt?

4. TA FRAM PSALMBOKEN

Bläddra fram en psalm, kanske ”Blott en dag” (nr 249) eller ”Var inte rädd” (nr 256). Reflektera en stund över någon av stroferna. Eller läs någon av bönerna som du hittar på de tre sista uppslagen. Vad vill du tacka för eller be om hjälp med?

5. TÄND ETT LJUS

För cirka 50 år sedan flyttade ljusbäraren in i svenska kyrkor. Nu finns en plats för ljuständning i varje kyrka. Det stora ljuset i mitten symboliserar Jesus som världens ljus.

Tänk på en person och tänd ett ljus för den, eller för dig själv. Vem är viktig i ditt liv?

15

”Om kyrkan tystnar, vem ska då föra deras talan?”

16

nr 4 2021 tidningen spira

MÖTET

”Religionsmöten är det nya normala” Hon samlade erfarenheter av flyktingarbete från hela Europa och skapade ett interreligiöst nätverk.

Nu flyttar Anna Hjälm tillbaka till Jerusalem.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

N

är jag möter Anna Hjälm på ett kafé på Umeå universitet har hon precis avslutat en gästföreläsning. För drygt tio år sedan doktorerade hon i kulturgeografi, som handlar om relationer mellan människor och platser, och återvänder ibland till sin gamla institution för att undervisa.

– Det är jätteroligt! I dag har jag föreläst om den makt och det ansvar som samhällsplanerare och deras planeringsverktyg har när det gäller ett områdes utveckling.

Anna beskriver sig själv som en plugghäst och det låg nära till hands att börja forska.

Men efter några år på universitetet började hon längta tillbaka till Svenska kyrkan, där hon arbetat tidigare. Under uppväxten i Yttre Åkulla nära Bygdeå hjälpte hon till på olika sätt i kyrkan och tillbringade så småningom ett år i Jerusalem genom utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan.

Några år senare återvände hon som ekumenisk följeslagare och fredsarbetare och placerades i Ramallah, nära Jerusalem. Och så, när hon efter universitetsåren sökte sig tillbaka till Svenska kyrkan, blev hon återigen placerad i samma område. Nu skulle hon arbeta på ett center i Jerusalem, som drivs av Kyrkornas världsråd, Mellanösterns kristna råd och Jerusalems kyrkor. Denna tidningen spira nr 1 2022

gång stannade Anna tre år i Jerusalem och beskriver staden som fantastisk och absolut utmattande på samma gång.

– Det är fantastiskt med en plats som så många människor från olika religioner bryr sig så mycket om! Vi har liksom en kärleksrelation med staden, fascineras och förtrollas. Samtidigt kan relationen bli ohälsosam, svår att lämna trots att man kanske borde.

Anna behövde själv höra från sin chef att hon måste vila från både staden och arbetet.

– Jerusalem kräver uppmärksamhet, hela tiden, eftersom det är så mycket som händer.

VÄL TILLBAKA I SVERIGE fick Anna i uppdrag att

resa runt bland församlingar för att prata om situationen för kristna i Mellanöstern.

Kriget i Syrien pågick för fullt och det hade uppstått diskussioner om Svenska kyrkan hjälpte kristna syrier tillräckligt.

– Jag fick förmedla vad Mellanösterns kristna råd sagt – att de inte ville skiljas ut och ta emot hjälp för att de var kristna, utan ses som en del av samhällsväven.

Kriget i Syrien var en orsak till den stora mängden flyktingar till Europa 2015, som också satte i gång ett engagerat hjälparbete i många trosbaserade organisationer. Ärkebiskop Antje Jackelén ville samla erfarenheter av möten och mottagande och

ANNA HJÄLM

Ålder 44 år Boende Umeå Familj maken Erik Arbete Leder Svenska kyrkans program En värld av grannar fram till maj, från augusti direktor för Svenska teologiska institutet i Jerusalem.

Fritid Umgås med familj och vänner, läser mycket och ser på tv – tramsigare böcker och serier ju mer stressad jag är.

Jag tycker också det är meditativt att ägna timmar åt att laga komplicerad mat med många ingredienser.

17

Tre höjdpunkter i livet

2011 : DISPUTATION

Jag utgick från frågan ”Vem ska ta hand om gamla mamma?” och föreställningen om att vuxna barn bor långt ifrån sina gamla föräldrar. Att sedan efter år av fördjupning få känna – det här kan jag! Det var stort.

2013–16: JERUSALEM

Både jag och min man bodde i Jerusalem och det var fantastiskt att få dela den upplevelsen! Jag arbetade bland annat med att sprida information om situationen för kristna palestinier och om den israeliska fredsrörelsen.

2020: ÅRETS BERÄTTARE

Nordiskt berättarcentrum i Skellefteå utlyste ett stipendium, där deltagarna arbetade med en egen berättelse under två helger och sedan möttes i en tävling. Jag kom med och vann! Upplevelsen lärde mig mycket om berättelsers kraft.

FOTO PATRICK DEGERMAN

Anna Hjälm fick frågan om att leda arbetet.

Programmet En värld av grannar ledde henne ut på en ny resa, nu runt om i Europa. Hon besökte en mängd länder tillsammans med sin kollega, presbyterianske prästen Dirk Ficca.

De valde att gå så nära det konkreta arbetet det var möjligt och träffade inte ledarna i stora organisationer, utan mängder av engagerade människor som arbetade direkt med flyktingar – diakoner, präster, imamer och aktivister.

– Vi lyssnade på deras berättelser och arrangerade möten mellan dem utifrån olika teman.

Tanken är att de ska lära sig av varandras erfarenheter och sedan sprida informationen och tillämpa den i sitt arbete.

I Ungern, där arbetet med flyktingar blivit kriminaliserat, träffade Anna många personer som gjorde starkt intryck. Som Gabriella, en katolsk nunna som gömde flyktingar.

– Utifrån sin tro ville hon göra allt för människor i utsatthet, oavsett vad politikerna tycker. Hon sa: ”Om kyrkan tystnar, vem ska då föra deras talan?”. Då skar det till i hjärtat, säger Anna, som tycker det är viktigt att berätta om flyktingarbetarna i Ungern.

– De är en påminnelse om att vi i Sverige måste stötta och visa att vi ser dem. Även om vi inte alltid kan hjälpa konkret, kan vi visa solidaritet och be för deras arbete.

18

Ett resultat av alla möten är skapandet av ett interreligiöst nätverk, med 50 personer från 20 länder. En av deltagarna är diakonen Åsa Norin från Vän i Umeå.

– Varje vecka träffas de digitalt i grupper om tio personer och lär av och stärker varandra.

När projektet är slut i maj är tanken att nätverket ska leva vidare och stå på egna ben.

Efter projektet väntar ett nytt uppdrag. I augusti blir Anna direktor för Svenska teologiska institutet i Jerusalem, som arbetar med dialog med framför allt judar och kristna av olika traditioner, men även islam.

– Jag känner mig otroligt stolt och glad. Det är en viktig plats för Svenska kyrkan att befinna sig på och bidra till samtal.

Hon menar att religionsmöten och samarbete är det nya normala i dagens samhälle.

Samtidigt förstår hon att det kan leda till osäkerhet och rädsla.

Riskerar man att tappa bort sin egen tradition och tro? Själv lutar hon sig mot en tolkning hon fått höra av bibelberättelsen om Babels torn, när det sägs att nr 4 2021 tidningen spira

MÖTET

människorna började prata olika språk.

– Språken berikar mänskligheten, eftersom de ger fler sätt att försöka beskriva det obeskrivbara. Jag glömmer inte mitt modersmål även om jag lär mig fler språk, men får fler möjligheter att uttrycka mig. På samma sätt ser jag mötet med andra religioner som något som berikar, ger nya ord och ny förståelse i mötet med det obeskrivbara.

Senast jag… …grät Strax före jul gick min kollega Dirk Ficca bort efter en tids sjukdom.

Det blev många tårar när vi höll en digital, interreligiös, internationell minnesstund. …bad I morse. Jag är en förbönsperson och under pandemin har jag ofta tänt ljus på bönewebben. Det har varit förunderligt viktigt. …började om Jag gillar att springa, men ändå blir det ofta inte gjort. Så jag börjar ständigt om.

tidningen spira nr 1 2022

19

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

Dopklänning för större barn

FOTO: PRIVAT

Under pandemitiden har många barndop skjutits upp.

Nu har bland andra organist Lisa Oscarsson sytt dopklänningar som passar äldre barn.

Flera av Umeås kyrkor lånar ut dopklänningar för barn upp till ungefär sex månaders ålder. Nu när många barndop skjutits upp under pandemin har behovet av större dopklänningar vuxit i takt med barnen. Organist och hobbysömmerska Lisa Oscarsson fick i uppdrag av Umeå stadsförsamling att sy dopklänningar för barn upp till två års ålder.

– Det är väldigt roligt och fint att få göra detta. Jag tycker att dopet är kyrkans starkaste rit, att få välkomnas in i gemenskapen, säger hon.

För att uppfylla ett hållbarhetstänk är klänningarna sydda helt i återvunnet material – äldre lakansväv och loppisfyndade spetsar.

– Tyget har en helt makalös kvalitet! Mycket tjockare och finare än lakan man kan köpa i dag.

Flera andra församlingar har också låtit sy upp större dopklänningar.

Helena Andersson Holmqvist

LÄSARDIKT

När sorgen knackar på När sorgen knackar på dörren, var inte rädda.

Duka fram finporslinet, fyll faten till bredden och glasen till kanten.

Be sorgen att ta av sig skorna, hänga av sig kappan.

När ni ser sorgen tveka, säg: Det klart du stannar.

Bjud in sorgen till fullo, som en hedersgäst och en kär vän, Tills sorgen inte längre står på trappen, och ni kan älska igen.

Sune Hallsten

20

Den som vänder sig bort från sin medmänniska blir också själv förminskad. Den blir något mindre än just en människa, den som är kapabel att ta ansvar.

Teresa Callewaert, präst i Lund i Ärkebiskopens fastebok 2022

ROADTRIP FÅR FILMPRIS Filmen Dag för dag i regi av Felix Herngren får Svenska kyrkans filmpris 2022. Den handlar om Malte (Sven Wollter) som inte vill avsluta sitt liv på ett äldreboende, utan ger sig av på en roadtrip med vänner och personal. ”En varm berättelse om både glädje och smärta som ställer frågor om människans resa mot livets slut” skriver juryn i motiveringen. Filmen har premiär i mars. nr 1 2022 tidningen spira

KRÖNIKAN

Tänk om det börjar med kärlek I KYRKAN CITERAR VI ofta ett par rader ur Kärlekens

Så gör du en kyrk-klassiker Vill du upptäcka kyrkans tro och liv och gillar utmaningar som en svensk klassiker med fyra delmoment? Här är kyrkans klassiker som sträcker sig ett år framåt.

Kyrkans tidning har inspirerats av idrottsutmaningen En svensk klassiker och lanserar nu Kyrkans klassiker.

Den handlar om att under ett år gå i gudstjänst, läsa Bibeln, be och visa omtanke. Alla ska kunna genomföra klassikern. Har du ingen bibel eller psalmbok så fråga om du får låna i en kyrka i närheten.

GÅ PÅ GUDSTJÄNST

Delta i tolv gudstjänster, däribland på skärtorsdagen, långfredagen, påskdagen och juldagen.

LÄS BIBELN

Läs ett urval av de 30 bibeltexter som Svenska kyrkans biskopar anger som omistliga. De finns på kyrkklassiker.se

BE

Pröva att be varje dag eller kväll under två månader. Bönen är trons modersmål, ett hjärtats samtal med Gud.

VISA OMTANKE

Gör till en vana att då och då tända ett ljus för någon som du vet har det jobbigt. Att tänka på andra är ett sätt att be.

I foldern för Kyrkklassikern finns fler tips och plats för anteckningar.

LÄS MER OCH LADDA HEM FOLDERN PÅ KYRKKLASSIKER.SE tidningen spira nr 1 2022

lov: Men nu består tro hopp och kärlek, dessa tre. Och störst av dem är kärleken.

När vi läser orden och låter ordningen vara precis sådan – tron först, sedan hoppet och sist kärleken – finns en risk att vi betonar hur den där tron ser ut.

Tror du på Gud? Tror du på Bibeln? Tror du så här eller så här? Och så ser jag kanske med skepsis på den andre som tror annorlunda än jag själv gör.

Men om vi börjar i kärleken? Hur blir det då? När vår blick på den andre tar sin utgångspunkt i kärlek.

Nu menar inte jag kärlek som en känsla i första hand utan som handling och hållning.

Werner Jeanrond, teologisk forskare och författare, talar om kärleken som en fyrfaldig relation.

Kärleken till Gud, medmänniskan, mig själv och till skapelsen. Dessutom talar han om kärleken som en relation med den andre och det annorlunda i den andre. Jag förstår det som att det alltid finns mer att upptäcka, både i Gud och i andra, i mig själv och i skapelsen. Det blir aldrig färdigformulerat, aldrig definierat slutgiltigt. Relationer är alltid i rörelse.

Om våra möten med varandra tar sin utgångspunkt i kärlek så blir vi också nyfikna i stället för rädda för olikheterna hos varandra. Så vill jag försöka leva.

Vill du höra Werner Jeanrond prata om kärlek rekommenderar jag hans Teo talk. Du ser det på LENA FAGÉUS teotalks.se eller Youtube. kyrkoherde

BIBELORDET

”Men nu består tro hopp och kärlek, dessa tre. Och störst av dem är kärleken.”

1 Kortinerbrevet 13:13

21

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: LINA ERIKSSON

I lurarna

ELDSJÄLEN Henric Bergner har länge varit aktiv i Vasakyrkan, nu även som volontär under vinterns ”Värme och vila”.

MIKAEL HJELTMAN MUSIKER I BACKENS KYRKA vendrá” med Zaz > ”Qué Zaz, eller Isabelle Geffroy som hon

heter egentligen, är en fransk sångerska som gjort sig ett namn under det senaste decenniet. Otroligt musikalisk och avslappnad – skön att lyssna på. med Carola > ”Modersvingen” En sång full av förtröstan som så

ofta när det gäller texter av Lina Sandell.

Vackert och innerligt. dreamed a dream” > ”ISusan Boyle

I musikalernas värld finns mycket spännande att lyssna på, jag återkommer gärna till denna sång ur Les Misérables.

Susan Boyle sjunger den väldigt bra. per lei” > ”Vivo Andrea Bocelli / Hélène Ségara

Andrea Bocelli är en tenor som alltid är värd ett extra öra. Här gör han Vivo per lei tillsammans med Hélène Ségara. Italienska och franska i skön harmoni.

Dei” > ”Agnus Oslo Gospel Choir

En kör som har blivit en referens i sin genre. Detta Agnus Dei hittar man på albumet Credo.

Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna

22

Han bäddar kyrkbänkar och samlar pengar till rullstolsramp Läs mer

Henric som är volontär när Vasakyrkan Värme och vila och Umeå stads kyrka håller öppet kalla nätter när platserna turas om att erbjuda på Svenska kyrkans kyrkbänkar för vila och Pingskyrkans Engagemanget började under kalla nätter. natthärbärge för för sju år sedan när Många volontärer är EU-migranter är fullt. Biljetter delas Henric och frun Gunpensionärer, men även ut på Diakonivor lärde känna ett par jurist- och socionomcentralen. romska familjer som studenter. bodde på EFS Sommarhem på Henric har fortfarande konBacken. Henric åkte med barntakt med Star of hopes dagcenter läkaren Lasse Palmér till Valea som han besökte i Rumänien.

Seaca i Rumänien för att förstå Hans senaste projekt är att varför de kom till Sverige. samla in pengar så att en 19-årig – Efter att ha sett med egna man med ryggmärgsbråck kan ögon fattade vi att det inte var få en ramp upp till sin bostad konstigt att de kom för att tigga. (swishnr 900 25 36, märk VS).

I dag vet ingen hur många För Henric blir hans kristna personer som vistas i Umeå utan tro ofta praktik. Hans huvudbostad. Familjen som Henrics sakliga uppgift nu är att berätta familj fortfarande umgås med om romernas situation och samhar jobb och lägenhet. Men han la in pengar. Det behövs även vet att vissa sover i bilar. praktiskt fotarbete. Hans råd till – Det går inte ens att föreställa andra som engagerar sig är att sig. Visst är det skönare att vila ta hjälp av kyrkans diakoner vid här i kyrkan på en bänk, säger svåra frågor och situationer.

Henric Bergner är en av 15-talet volontärer när Vasakyrkan och Umeå stads kyrka har öppet för ”Värme och vila”.

nr 1 2022 tidningen spira

bara elden och kaffet blötdoften av ull och snö runtomkring sluter sig träden sjunger att allting är som det ska röken sätter sig i kläderna och håret en välsignelse över oss

Ur boken ”Och plötsligt ska vi minnas”, med dikter av Susanne Dahl och bilder av Kent Wisti. Boksläpp och vernissage 7 april på Galleri OSs.

TEOLOGI, KULTUR OCH FRAMTIDSSPANINGAR

Teo talks vår Umeå 9–10 maj Rosaline Marbinha ordförande LSU-Sveriges ungdomsorganisationer Mikael Kurkiala docent kulturantropologi Liza L Lundkvist präst, författare Sara Gehlin lektor Ulrica Fritzson stiftsteolog Ulf Lindgren domkyrkokaplan Anna Hjälm programansvarig, En värld av grannar Katarina Glas diakonistrateg Teo talks är ett samarbete mellan Svenska kyrkan i Umeå, Sävar-Holmöns församling, Luleå stift, Verbum och Sensus.

www.teotalks.se tidningen spira nr 1 2022

23

Kämpar orkaner

SÅ KAN DU HJÄLPA TILL Mat är en mänsklig rättighet, ändå går miljoner människor på jorden hungriga.

Genom att vi tillsammans över världen arbetar för samma sak, delar forskningsresultat och teknik kan vi förbättra livsförutsättningar för människor och bygga samhällen som är både säkra och vackra att leva i. GEETANJALI MOHANTYO, INDIEN

24

Just nu pågår insamlingen Fasteaktionen 2022.

Håll utkik efter auktioner, försäljningar och andra evenemang till förmån för Act Svenska kyrkans arbete.

Swisha din gåva till 900 1223.

nr 1 2022 tidningen spira

REPORTAGE

för mat under och pandemi I ett av världens mest folkrika länder arbetar Geetanjali Mohantyo för att människor ska få äta sig mätta. Det är en kamp mot pandemi, väderlek och destruktivt våld.

Text Sanna Bülow, Act Svenska kyrkan Foto Josefin Casteryd – JAG HAR SETT människor äta blad och ogräs från sko-

gen, okända svampar de hittat och mangofrön för att inget växte, berättar Geetanjali Mohantyo, områdessamordnare för organisationen Lutheran world service India Trust.

Tillsammans med Act Svenska kyrkan arbetar hon med människor som lever i extrem utsatthet på indiska landsbygden i distriktet Odisha och staden Bhubaneswars slum för människors rätt att äta sig mätta och leva ett värdigt liv.

Både klimatförändringar och pandemin har slagit hårt. Kustområdet Odisha i östra Indien drabbas numera av upp till fyra orkaner om året som slår sönder människors odlingar och hem.

Till städernas slumområden kommer många människor från landsbygden för ett bättre liv. Tyvärr är risken hög att situationen förvärras och familjer fastnar i allvarlig utsatthet och fattigdom.

– Under pandemins restriktioner med karantän i hemmet förlorade många sina jobb. Familjer skar ner sitt matintag avsevärt. För de f lesta i slummen innebar det ett mål mat om dagen, för andra fanns inget att äta, berättar Geetanjali.

Hennes organisation ställde om arbetet från långsiktiga insatser till mer akut hjälp. De gav stöd till gravida kvinnor samt mammor och barn och samordnade familjer för att dela sina resurser med dem som hade mindre. Ett stort problem är de patriarkala strukturerna och ett utbrett alkoholmissbruk.

Män köper alkohol för familjens lilla inkomst. Mat, kläder och skolgång för barnen blir lidande. tidningen spira nr 1 2022

– Ett av mina stoltaste minnen är då vi, trots hot, lyckades organisera 300 personer för att stänga ner en alkoholbutik som skapade stora problem i ett område, säger Geetanjali Mohantyo.

GEETANJALI SJÄLV HITTAR DRIVKRAFT i sin egen bakgrund.

Hon har själv lyckats bryta cirkeln av fattigdom.

– När jag inte längre skulle få gå kvar i skolan väcktes något i mig. Jag vägrade acceptera situationen och började erbjuda läxläsning för yngre barn.

På så sätt lyckades jag själv betala för min skolgång och lyckades även ta en kandidatexamen.

Genom stöd från Act Svenska kyrkan har den organisation Geetanjali arbetar för möjlighet att erbjuda viss skolverksamhet och läxhjälp för barn.

– Men det behöver också finnas mat. Därför är en viktig del att se till att jordbruket moderniseras, säger hon och berättar om torktåliga sädesslag och snabbväxande grödor så att skördarna hinner mogna mellan återkommande skyfall och torrperioder.

25

FASTEAKTIONEN 2022 FASTEAKTIONEN 2022

DELA DELALIKA LIKAUNDER UNDER SAMMA HIMMEL SAMMA HIMMEL SWISHA HALVA SWISHA HALVA MATKASSEN MATKASSEN Tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som vi människor till näringsriktig mat är en i hela Tillgång världen delar. mänsklig rättighet som vi människor i hela världen delar.

45 MILJONER MÄNNISKOR RISKERAR 45 MILJONER * NU AKUT HUNGERSNÖD MÄNNISKOR RISKERAR

NU AKUT HUNGERSNÖD*

SK21248

Dela med dig genom att swisha halva beloppet för något du köper. Det kan Dela med dig swisha halva vara kostnaden för genom en halv att kaffe, beloppet för varför något inte du köper. en halv lunch eller halva Det kan vara kostnaden för gör en halv kaffe, matkassen.

En gåva som skillnad. en halvgör lunch eller varför inte halva Tillsammans vi världen hel. Vi delar matkassen. gåva som gör skillnad. lika under samma En himmel.

Tillsammans gör vi världen hel. Vi delar lika under samma himmel.

SK21248

*Källa: FN (nov 2021)

*Källa: FN (nov 2021)

Tillsammans gör vi världen hel.

DinTillsammans gåva gör detgör möjligt. vi världen hel.

Din gåva gör det möjligt.

SWISHA TILL

900 1223TILL SWISHA 900 1223

PG 90 01 22-3 BG 900-1223 svenskakyrkan.se/act

PG 90 01 22-3 BG 900-1223 svenskakyrkan.se/act

26

SK21248_Kampanjaffisch_A4.indd 1

nr 1 2022 tidningen spira 2021-12-28 10:37

BÖCKER

”Men tänk om det också hör till livets goda att stanna upp ibland” ATT FASTA OCH ATT

avstå är verkligen inte det enklaste i en kultur som helst vill ha allt genast och där att unna sig och njuta är ständigt återkommande uppmaningar.

LISA TEGBY Och inte är det dåPräst och bokslukare ligt att ta emot livets goda och glädja sig.

Men tänk om det också hör till livets goda att stanna upp ibland. Den ofrivilliga långsamheten som pandemin gett oss har för somliga varit förfärlig, men för andra faktiskt en befrielse. Och nu är vi på väg in i den del av kyrkans år, som varje år säger till oss att stanna upp, tänka efter, begrunda det goda i att dela och ge. Det är fastetid.

För tionde året i rad kommer ärkebiskopens fastebok ut. I årets bok Att bevara vår mänsklighet medverkar åtta svenskkyrkliga skribenter och åtta från andra religiösa traditioner. Alla skriver i solidaritet med människor på flykt och i nystart. Vad kan Gud säga genom andra människors liv och öden? Vad händer med ett samhälle och en värld med så många människor på flykt?

Allra mest tagen blir jag av Teresa Callewaerts bidrag om att bli tagen i anspråk. Hon skriver om tro som handling, om att inte vara rädd för att tala om att lyda Gud och om överlåtelsens glädje. tidningen spira nr 1 2022

En annan utmaning i fastan och i en orolig omvärld är Lilla fredsboken. KG Hammar önskar tillsammans med tre medskribenter en omläsning av Jesu ord och att vi ska fundera på vad det betyder att följa honom.

Boken inleds med ett citat av kväkaren Emilia Fogelklou: ”Stackars Jesus, bara man ville dyrka honom lite mindre och höra på honom lite mer.”

Skribenterna tycker att det är en katastrof för vår tro att vi är rädda att vad vi säger och gör för freden och rättvisan ska uppfattas politiskt. Boken ger både bibeltolkningar och konkreta förslag på de små stegens fredsarbete. Gör vad du kan där du är, men gör verkligen det! Och glöm samtidigt inte bort din egen inre väg till fred och frid.

LÄST

Verbum, 2022

2021 ÅRS NOBELPRISTAGARE HAR bearbetat frå-

gan om fred och frid och sökandet efter en bättre verklighet i sina romaner. Abdurazak Gurnah skriver om svåra saker på ett lättläst och vackert språk. Den sista gåvan handlar om flyktingen Abbas som efter ett långt liv i England en dag faller ihop i en stroke. Sjukdomen öppnar den historia han dolt både för sig själv och sina närmaste. Den öppnar också fler berättelser, som hustrun som var hittebarn, och sonen som sökt svar på sina livsfrågor genom att forska om migration och hemlöshet. Så lyhört om skuld, smärta och rotlöshet. Och befriande när den sista gåvan, som väl är sanningen, kanske ändå börjar avteckna sig.

Verbum 2021

Albert Bonniers förlag

27

UMEÅS KYRKOGÅRDAR

?

FRÅGELÅDAN

”Varför har ni tagit bort den fina björken vid makens grav?”

– När vi fäller träd på en kyrkogård beror det oftast på att trädet har dött eller är skadat på annat sätt.

Det kanske är gammalt, har fått en yttre skada eller blivit angripet av sjukdom. Vi tar inte bort träd av estetiska skäl.

Det finns en trädvårdsplan för varje kyrkogård som en arborist hjälpt oss att ta fram. Där framgår när träd ska fällas, beskäras och planteras. För varje fällt träd planterar vi ett nytt.

För kyrkogårdsbesökare är träden viktiga. Vi får ibland höra ”ta inte bort mitt träd, det blommar så fint”.

Men vi tar aldrig bort träd utan att det är genomtänkt. Länsstyrelsen måste också godkänna trädfällning, så allt dokumenteras.

Planerad trädfällning sker med tre–fem års mellanrum. I år kommer vi bland annat fälla cirka 40 träd på Backen, några träd på Västra kyrkogården och i Tavelsjö.

ANNELI JAKOBSSON

Det här ingår i begravningsavgiften som alla betalar Begravningsavgiften höjs till 0,26 kr per hundralapp.

Det innebär att den som tjänar 25 000 kr i månaden betalar 65 av dem i begravningsavgift.

Avgiften, som fastställs av Kammarkollegiet, höjdes 2022 med 0,008 kr per hundralapp. Den betalas av alla folkbokförda i Sverige som har en kommunalt beskattningsbar inkomst, alltså oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Avgiften bekostar skötseln av allmänna ytor på kyrkogårdarna, som snöskottning, gräsklippning och utveckling av nya områden.

Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13.00-14.30 E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården. Vi har gröna tröjor på oss!

28

 Lokal för förvaring och visning av den avlidne  Transporter till ceremoni och gravsättning  Lokal för borgerlig eller kyrklig ceremoni  Kremering  Gravsättning  Gravplats i 25 år Betalas av dödsboet/anhöriga  Kista och svepning  Transport från hem/sjukhus till kyrkogårdens lokaler  Kistdekoration, som blommor eller bårtäcke  Urna  Gravsten (tillverkning och montering)  Skötsel av gravplats  Underhåll av gravsten Ingår i medlemskapet Svenska kyrkan  Begravningsgudstjänst i kyrka med präst och musiker  Processionsbärning till graven  Lokal för minnesstund

Läs mer svenskakyrkan.se/umea/begravningsavgift

Längtar du till sommaren? Besök kyrkogårdarna i sommarskrud hemifrån på svenskakyrkan.se/umea/kyrkogardar360

Landskapsingenjör, Umeås kyrkogårdar

SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS!

Ingår i begravningsavgiften

2 MAJ

Senast den 2 maj bör du som köper gravskötsel av kyrkogårdsförvaltningen ta bort gravlyktor och andra lösa föremål. Då blir det lättare att vårstäda och förbereda jorden.

Personalen tar inte bort föremål från gravarna.

Vårblommor sätts innan mors dag den 29 maj.

När slås vattnet på?

Vattnet på kyrkogårdarna kopplas in när tjälen gått ur marken. Håll koll på vår webb!

nr 1 2022 tidningen spira

KORSORDET

Spirakryss 1-2022 Anna Hjälm 2022-01-31 FOTO: MALIN GRÖNBORG

BRA PROJEKT OM SAMARBETEN FÖR ATT HJÄLPA FLYKTINGAR

DET VÄRMER MED VÅR I BÖN

ADOLF SOM VI ÄLDRE MINNS

KAN MAN SÖKA ELLER INNEHA

TIDER FRÅN HALMSTAD

FLOD I IRAK SES VID DEGERNÄS

DEN SÄNDS VIKS ANDINTE AKTER I LÄNGRE

MAN MED HERRE ERFARENHETER KAN HAMNA PÅ KÅKEN

BAD I UMEÅ KAN KNYTAS

BRUKAR NÅGON I LÅNGA LOPPET HÅLLA VACKERT LÄSA TAL VÅR ÄNGLAFADER STAD

-WAN KENOBI PARADGATA STIFTSSTAD

HÄR VÄXTE HON UPP

KAN KISSE KING COLE

FLOTTE SKJUTFÄLT N. BYSKE

HÄR HAR HON VERKAT

RÖJA

KUNSKAPSSPEL

MCLOPP I TERRÄNG

GÖR SPELLARE IBLAND

RYMDFIGUR MINDRE SKIVA

Adress: Ort:

tidningen spira nr 1 2022

GÖR DEG OÄTLIG

STAD HON ARBETAT I

STAMMAR FRÅN SKOGEN

ÄTER MAN IBLAND GRIPA

MITT I MELLAN

STÖR KAN MAN ORÅD

HÖRS FRÅN KOR RUINSTAD OCH MEDE

GÖR JAZZMUSIKER

FISKAR I STIM VÄSTERBOTTEN

DÅLIG LUKT

HOTELL NÄRA KYRKAN ÅSYN

TRE I TREENIGHET SYND

GÅR SKOTT ANTILOP

BOXNINGSRING

SLÅR MAN IFRÅN

VIKTIG SPORTFISK I NORR

YTTRADE

RIKTNING ÄR HOTADE DJURARTER

Grattis Kristina Rydfjäll Wandall och Björn Nygren som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får andaktsboken Hela mitt hjärta. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 25 april till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå.

Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.

Namn:

ÖDLA

LÖSMYNT

OFARLIGT UTSLÄPP

EN FÖR TYSKEN FIRAS I AUGUSTI

ÖVNING SYNDAFÖRLÅTELSE

UPP, GÖRA RENT STACKARE

SLUMRA TILL FRIARÖNSKAN

TALLTILLHÅLL VISAR HÖG TID

ÄR SÖT OCH STARK

Spira nr 1

FÅR MÅL I MUN VARM DRYCK

GÖR ÅTTA I ÅTTA

MYCKET LIVLIG

BÖR BRINNA BRA

HJÄLMS LAND HJÄLP HON TILL MIG- ARBERANTER TAT I

GÖR EN AVVIBORDE KANDE LAT SIG

FRITZ LANGFILM 1931

MIRAKULÖS PREPOSITION

Spirakryss 4-2021 Lösning

Konstruktör: Anders Perstrand

LÖSNING KORSORD NR 4 2021 Ä

V

Spirakryss nr 4-2021 lösning

B I

A

R

L

A

R

N

M

O

K

O

N

U

N

O

S

O A

J

I

S

T

R

S

K

A

T

I

T

A

U

T

I

U

C

S

F

A

C

I

T

K

F

R

A

M

H

Å

U

V

R

O

S

O

L

R

A

B

A

R

E

R

L

E

U

B J

L

S

R

U

E

L

E

H

R

A

F

R

Ö

T

G

L

O

N

A

T

U

R

A

L

A

R

M

M

M

Ä

O

S

B K

B

E

A L

K

E E

S

N O

A H

M

T

R

E

O

K

O

M

M

A

A

R K

N

I

L

E

R O

E

P

A

V

I

K

R

A

G

E

A

S I

T

A

S

I

N

K R

C I

K

S

B

A

K

N

D

A

P

O

R

M

A

E

L

A

K

A

M

Ö

D

I

N

G

N

E

A

R

A

N

S

E

L

I

L

K

I

S

A

R

E

K

G

P

E

J

Ö

Å

R

A

R

T

A

V

G

E

P E

29

FOTO: ULRIKA L JUNGBL AHD

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK & KONSERTER

SPIRA BESÖKER

Grisbackakyrkan är öppen för den som vill be en stund.

Drop in-bön blir ett sätt att umgås Mellan jobbet och middagen på torsdagar stannar de till i Grisbackakyrkan. Det är ”Bön på väg hem” i en halvtimme.

– Har du nyckel? Jag glömde min mobil BÖN PÅ GRISBACKA med låsappen på laddning, frågar Sofia Bön mitt på dagen Persson när Katrine Ruuth kommer till måndag, onsdag, fredag kl 12.00-12.15.

Grisbackakyrkan en kylig februaritorsdag.

Bön på väg hem Det finns ingen formell ledare för Bön på torsdag kl 17.30-18.00. väg hem utan de som vill och kan dyker Bönedygn lördag 19 upp. Väl inne tänder Elisabeth Lindahl ljumars. Start kl 8.00.

Drop in dagtid. sen på altaret och snart sitter sju personer utspridda i de två främsta bänkraderna.

– Kl 17.30 börjar vi be och en halvtimme senare avslutar vi med Fader vår, berättar Torkel Lindahl.

Utanför fortsätter vardagstrafiken så Grisbackakyrkan känns som en slags oas med tystnaden och det dämpade ljuset. Då och då ber någon högt för ungdomarna i kyrkan, för rekryteringen av ny präst och för församlingsmedlemmar som är sjuka eller flyttat till särskilt boende. Ibland vill någon ha hjälp att be för något personligt.

Katrine börjar nynna på ”En liten stund med Jesus” och de andra stämmer in. Sången blir en slags summering för vad bönestunderna är – ett sätt att umgås.

– En relation förutsätter att man vill prata och lyssna på varandra. Så är det även med min relation med Jesus, berättar Elisabeth efter bönestunden och Katrine Ruuth håller med.

– Ja, jag vet inte hur jag skulle klara mig utan bönen. Den är en slags ventil, säger Katrine, som även gärna ber när hon kör bil.

30

Söndagsorgel: ”Sjungande principaler” söndag 13 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka. Jonas Östlund.

Kvällsro i ton onsdag 16 mars kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Anders Winterstam spelar musik av César Franck.

Söndagsorgel ‘Tyskt franskt och svenskt’ söndag 20 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka. Lisa Oscarsson, orgel.

Boksamtal och konsert onsdag 23 mars kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Liza L Lundkvist samtalar om sin diktsamling. Musik av Liza och Jonas Holmström.

Festkonsert med VA-Big Band lördag 26 mars 18.00, Tegs kyrka. 60 kr. Förköp på Tegs kyrkas expedition.

Musik av J.S. Bach: Den femte evangelisten onsdag 30 mars kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Med arior och instrumentalverk.

Orgelkonsert ‘Strövtåg’ söndag 3 april kl 18.00, Umeå stads kyrka. Patrik Sandin, Anita Wall och Stefan Therstam.

Musik av Rego Wiklund söndag 3 april kl 18.00, Backens kyrka. Rego Wiklund var tidigare organist i Backens kyrka. Anton Eriksson, baryton. Maria Axell orgel, Backens kyrkokör.

Körkonsert - Vilar glad.

I din famn lördag 9 april kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Ålidhemskyrkans vokalensemble. Kjell Fagéus, klarinett. Anders Winterstam, orgel. Per Bäckman, slagverk. Liza L Lundkvist, ord. David Bergius, dirigent.

Stor musik på liten orgel lördag 9 april kl 18.00, Hedlundakyrkan. Anders Wälimäki.

VÅREN 2022

Musik i Svenska kyrkan i Umeå

Uppdaterad januari 2022

Passionskonsert Gaudium söndag 10 april kl 18.00, Backens kyrka. Musik av bland andra Schütz: Jesu sju ord på korset.

Konsert ”Bach x 5” tisdag 12 april kl 19.00, Umeå stads kyrka. Hans-Ola Ericsson, orgel och cembalo.

Lena Weman Ericsson, gamba och traversflöjt.

Konsert Stabat Mater onsdag 13 april kl 19.00, Tegs kyrka. 1700-tal möter 2000-tal i två Stabat Mater av Gasparini och Gandrille. Esther von Schoenberg, Lisbeth Fors Malm, sopraner. Eva Lindgren, traversflöjt. Urban Lindgren, violin. Peter Sundström, orgel, piano.

Passionsandakt onsdag 13 april kl 19.00, Ersbodakyrkan. Joseph Haydn: Jesu sju ord på korset. Tavelsjö stråkkvartett.

Passionskonsert onsdag 13 april kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Studentkören under ledning av Tomas Pleje.

J.S. Bach Johannespassionen fredag 15 april kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Oratoriekören, solister och orkester under ledning av Jonas Östlund. Entré 225 kr.

Studerande och pensionärer 150 kr.

Folkmusikkonsert med Duo Lin onsdag 20 april kl 19.00, Tavelsjö kyrka.

Hälsingeduon Engla Marander och Linnéa Westlund, violin. nr 1 2022 tidningen spira

PÅSK 2022 Under påskhelgen är det konserter och gudstjänster i Umeås alla kyrkor.

Tider, platser och medverkande hittar du i lokaltidningen, på Svenska kyrkans webbplats eller i appen Kyrkguiden.

14/4 SKÄRTORSDAG 15/4 LÅNGFREDAG Sista måltiden med lärjung­ arna. Gudstjänsten avbryts med att Jesus fängslas och all utsmyckning tas bort.

Kyrkorna firar ofta mässa på kvällen.

Jesus korsfästs och dör.

Allvarlig ton i guds­ tjänsterna utan blommor eller kyrkklockor.

Gudstjänster i de flesta kyrkor på förmiddagen.

16/4 PÅSKAFTON

17/4 PÅSKDAGEN

18/4 ANNANDAG PÅSK

Inga gudstjänster på dagen.

Framemot natten tänds nedsläckta kyrkor upp med levande ljus.

Påsknattsmässa vid mid­ natt i ett par kyrkor.

Jesus har uppstått!

Gudstjänsterna på kyrkans största högtidsdag präglas av glädje, sång och musik.

Gudstjänster i de flesta kyrkor "vanlig söndagstid".

Två lärjungar får sällskap av Jesus på vägen mot Emmaus.

Några kyrkor firar guds­ tjänst på förmiddagen eller kvällen.

MER OM PÅSK SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/PASK Söndagsorgel ‘Dolda franska pärlor’ söndag 24 april kl 15.00, Umeå stads kyrka. Anders Winterstam.

Söndagsorgel ”Koraler i orgellitteraturen” söndag 1 maj kl 15.00, Umeå stads kyrka. Lisa Oscarsson.

Den svenska mässan av J.H. Roman onsdag 4 maj kl 19.00, Tavelsjö kyrka.

Camerata Umensis med stråkkvartett, orgel, sångensemble och solister.

Jordens Cirklar lördag 14 maj kl 18.00, Backens kyrka. Engelsk barock och renässans med verk av bland annat Purcell, Tallis, Weelkes och Downland.

Två giganter: Händel & Bach söndag 15 maj kl 18.00, Tavelsjö kyrka.

Smäktande barock i liten sättning. Lisbeth Fors Malm, sopran. Eva Lindgren, traversflöjt. Urban Lindgren, violin. Anders Winterstam, orgel.

Vårkonsert med Al Dente lördag 21 maj kl 18.00, Grisbackakyrkan. Vårkonsert med kören Al Dente och gästartist.

Konsert söndag 22 maj kl 15.00, Umeå stads kyrka.

Sankt Pauli kyrkokör från Göteborg under ledning av Mikael Holmlund.

tidningen spira nr 1 2022

Umeå kulturfest lördag 28 maj-söndag 5 juni: ”Jubilate” med musik från 1600-talet lördag 28 maj kl 15.00, Backens kyrka.

Introduktion kl 14.00. Lene Langballe, zinka och blockflöjter. Kersten Cottyn, cembalo och orgel. ”Klangen av en solstråle” söndag 29 maj kl 15.00, Tavelsjö kyrka. 1600-talets italienska pärlor för zinka, flöjter, cembalo och orgel. ”Bach för sjutton!” söndag 29 maj kl 19.00, Umeå stads kyrka. Introduktion kl 18.00. Musik från 1700-talet. Jon Sjödin, nyckelharpa. Helena Holmlund, cembalo. Ensemble med Lisa Oscarsson, cembalo.

Entré 150 kr.

Lunchkonsert måndag 30 maj kl 12.00, Ålidhemskyrkan. Jon Sjödin, nyckelharpa. Helena Holmlund, cembalo. ”Du går icke ensam” måndag 30 maj kl 19.00, Umeå stads kyrka. Introduktion kl 18.00. Musik från 1800-talet. Maria Axell på orgel, manskör under ledning av Tomas Pleje. Susanna Levonen, alt. Malgorzata Blaszczyk, viola. Anders Winterstam, piano. Entré 150 kr.

RETREAT & FÖRDJUPNING

Halvdagsmeditation söndag 6 mars och 3 april kl 15.00, Ålidhemskyrkan.

Föreläsning Jonas Jonson, biskop emeritus söndag 6 mars kl 13.00, Backens prästgård. Hur mission och ekumenik gav Svenska kyrkan ett nytt ansikte.

Reträttdag lördag 9 april kl 10.00, Mariakyrkan.

Tystnad och eftertanke.

Lunch, fika 100 kr. Anmälan senast 4 april maria.lundgren@svenskakyrkan.se Pilgrimsvandring lördag 14 maj. Dagsvandring Hamptjärnsstugan.

Info: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Pilgrimsvandring 3–6 juni. Umeå med omnejd.

Info: ingela.m.eriksson@ svenskakyrkan.se

DAGAR OM SORG

För dig som förlorat någon genom döden lördag 9 april kl 10–16, Ersbodakyrkan.

För dig som förlorat en kroppsfunktion eller relation lördag 14 maj kl 10–16, Ålidhemskyrkan.

Anmälan monica.lundgren2@ svenskakyrkan.se

ALLT SOM HÄNDER!

Meditation Gudstjänster Täljdag Heliga danser Mötesplatser för daglediga Handarbetskafé Centrerande bön Te och tankar Promenadgrupper Återbruk och skapande Bibelsamtal Bibelmeditatation i ignatiansk anda Träna civilkurage Vardagsmiddagar Öppen förskola och mycket mer.

Se appen Kyrkguiden, fredagens dagstidning eller webbkalendern på svenskakyrkan.se/umea

Littsöndag

Gammlia 20 mars

Litterär gudstjänst Tove Folkesson, författare.

Susanne Dahl, präst.

Författarsamtal Elin Willows och Ida Linde.

Världsberättardagen med Berättarnät Norr och Vän.

Tid och plats: www.svenskakyrkan.se/umea/littsondag

31

Umeå kulturfest 2022

Heliga rum

28 maj till 5 juni Amanda-trion Stina Ekblad Ylva Eggehorn Kvarteret Arken trio Love Derwinger Kjell Fagéus Kersten Cottyn Susanna Levonen Miriam Forsberg Jessica Elevant Lene Langballe Kersten Cottyn Emma Rönnlund Kristina Sturk Johan Christensson Anders Steinwall Jon Sjödin Helena Holmlund Kristen Jansen Brodin Malgorzata Blaszczyk Jonas Östlund Tomas Pleje Lisa Oscarsson Maria Axell Anders Winterstam Richard Öberg David Bergius Mariann Lestander Lena Fagéus Liza L Lundkvist Susanne Dahl Åsa Bergius 40-tal körsångare Ur programmet: 1600-talets italienska pärlor, Bach för sjutton! Peter och vargen, Enkelhetens djup, Ett hemligt tecken, Meditativ Klezmer Musik av Henry Purcell, J.S Bach, Elfrida Andrée, Franz Schubert, Johannes Brahms, Arvo Pärt, Jan Sandström, Anders Paulsson, Wilhelm Peterson-Berger, Francis Poulenc, W.A Mozart, Gustav Mahler, Ned Rorem med fler.

14 konserter och en musikgudstjänst i 6 olika kyrkor. Fritt inträde till alla konserter utom fyra.

Konsertkompis!

Bli konsertkompis och gå med någon som är ovan att gå på konsert!

Läs mer www.svenskakyrkan.se/ umea/kulturfest 32

nr x 20xx tidningen spira