Spira nr 2 2016 by Tidningen Spira

Ska jag ge pengar i pappmuggen?

Tema MÅLTIDEN Nr 2 2016 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

” Det gör gott i hjärtat”

varianter på Via dolorosa

Torstein Bratvold trivs på asylboendet

INTEGRATION VID MATBORDET JESUS MATBILDER PÅ INSTAGRAM VIKTIGT PÅ RIKTIGT FÖR BISKOPEN

tidningen spira nr 2 2016

VÄLKOMMEN

”Finns det något att äta här?” Med två idrottande tonåringar är middagarna sällan något kulinariskt äventyr. Ofta får nån micra en matlåda i omklädningsrummet eller äta ensam framför Netflix. Inte heller på fredagskvällarna dyker det särskilt ofta upp vänner som slänger ihop en libanesisk buffé som i mattidningarna. Men ändå. De allra flesta måltiderna delar jag faktiskt med någon, en sömnig familj på frukosten, olika arbetskamrater i lunchrummet och en middag i veckan i kyrkan med nya och gamla bekantskaper. Just det sistnämnda verkar vara en trend. Fler och fler kyrkor erbjuder vardagsmiddagar där det enkelt går att dela en måltid med andra och samtidigt slippa både disk och planering. Och det känns ju verkligen som Jesus stil. Bland det första han säger när han träffar sina vänner igen efter sin uppståndelse är: ”Finns det något att äta här?” Tänk så många matbilder hans instagram-konto skulle ha innehållit! I temat Måltiden möter du också Asmait Sium, som saknar söndagsluncherna från Etiopien. Via Integrationsdepartementet hittade hon Tara Roxendal att äta injera med. Dessutom delar matlagsveteran Carola Malmehed med sig av sina tips på hur man skapar ett eget matlag – hemma eller på kafé.

Rostade hasselnötter! Så enkelt, så gott!

Migrän som trist bieffekt av vårljuset.

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslag: Torstein Bratvold Foto: Malin Grönborg

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

Nästa nummer ute 26 maj

FOTO: DAVID DAHLBERG

INNEHÅLL NR 2 2016 4 Aktuellt Känn på konsten, Premiär för

spelläger, Fler frivilliga till Backengården. 7 Dilemmat Ska jag ge pengar i pappmuggen? TEMA MÅLTIDEN 8 Hittade ny vän att äta injera med 11 Här kan du äta med andra! 12 Om Jesus haft instagram... 13 Krönikan Så startar du ett matlag 14 Därför äter vi helst tillsammans 16 Mötet Torstein Bratvold på asylboendet 24 Mellan himmel & jord 25 Mitt kyrkoår Kenneth Nordgren 20 Reportage Så blir fler mätta i Burma MÅLTIDEN 27 Korsordet 28 Andlig friskvård Plats åt det som gör ont 30 Spira besöker Skapande hörna, Tomtebo 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Biskop Hans Stiglund

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år. Tre gånger per år även till Vännäs-Bjurholm.

”Den jag äter ihop med hör jag ihop med. Och Jesus äter med de flesta.” KRÖNIKA

Kenneth Nordgren, kyrkoherde

Andlig friskvård

Tema

BLEV VÄNNER VID MATBORDET

Nu finns Invitationsdepartementet i Umeå.

VIA DOLOROSA

nr 2 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad betyder påsken för dig?

Spira frågade tre rollinnehavare i påskvandringen för skolelever i Backens kyrka.

27 MARS

INGEMAR GRAHN

”Romersk soldat” – Det är en tid för reflektion. Jag påminns i fastan om att avstå, inte just mat kanske, men annan lyx i min tillvaro. Det handlar också om kontraster, det tunga och svåra vägs mot glädjen. Texterna och predikningarna är mycket påtagliga och varje år får jag en dos av det.

KATARINA PETTERSSON

”Lärjungen Petrus” – Det är en viktig högtid som går från mörker till ljus. Jag tänker särskilt på ett påskläger jag var på för 38 år sedan. Vi hade en agapemåltid där vi delade bröd och vin med varandra och då bestämde jag mig för att pröva den kristna tron.

MARIA AXÉLL

”Vandrare” – Jag tänker på att det alltid kan vända. När en dörr stängs öppnar Gud ett fönster någon annanstans. Det finns så mycket vacker kyrkomusik om det svåra och tunga, men under barocken fick ingen musik sluta i moll. Det skulle alltid gå mot en ljusning, mot himlen, ungefär som i naturen. Det kommer alltid en vår!

Påskdagen är den kristna kyrkans största högtid. Den firas till minne av att Jesus uppstod. Vilket datum som påskdagen infaller varierar. I år firar katoliker och protestanter påskdag den 27 mars, medan ortodoxa kyrkan firar den 1 maj.

Kyrkans hus i Yttersjö fyller tio år. Födelsedagskalaset hölls i februari då 60 personer firade med tacos och tal. Kyrkans hus byggdes på samma tomt som EFS bönhus stått i många år. Huset med

stor samlingssal blev verklighet efter 1 000 ideella arbetstimmar. Under åren har kyrkan fyllts av gudstjänster, middagar, barngrupper, körer, kalas, gympa, samtalsgrupper, soppluncher och musikkaféer.

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

Ätbara mirakel i äggskal SÅ SMÖRGÅSKRASSE PÅ LÅNGFREDAGEN och

något nytt uppstår på påskdagen. Lägg lite bomull eller hushållspapper i ett äggskal, placera några krassefrön i botten och vattna försiktigt. Äggskalen blir fina prydnader på påskbordet. Dessutom går krassen att äta.

VI SES PÅ FACEBOOK!

facebook.com/tidningenspira tidningen spira nr 2 2016

AKTUELLT FOTO: PETER LINDEGREN

HALLÅ DÄR FOTO: HELENA ANDERSSON

MARIE-LOUISE MARSJÖGÅRD Kyrkoherde i Vännäs-Bjurholm

Du är ny kyrkoherde i Vännäs och Bjurholm. Hur känns det? – Spännande och ansvarsfullt! Pastoratet har många fördelar, dels en behändig storlek, så jag kan lära känna människor och knyta kontakter i samhället, dels är det ett expansivt område med många nya familjer. Har du några konkreta planer? – Under våren vill jag starta ett kafé i församlingsgården i Vännäsby. Det behövs en samlingsplats för de unga föräldrar som är ute med barnvagn. Det ska också finnas plats för människor att ta steg ut på arbetsmarknaden. Vad vill du arbeta särskilt med? – Jag vill ta avstamp i att vi bor i Sápmi och utveckla det samiska arbetet. Det är oerhört viktigt att visa att här finns en urbefolkning, som marginaliserats. Det handlar om människovärde. Vilka är dina andliga förebilder? – Bland andra mina föräldrar, som gav av sin tid och energi till baptistförsamlingen där jag växte upp. De lärde mig att alla har rätt till sin egen åsikt, men måste kunna argumentera för den. Helena Andersson I februari installerades Marie-Louise Marsjögård av biskopen som kyrkoherde i Vännäs-Bjurholms pastorat.

Urban Öqvist tar del av konstverket Medicinhjulet av Lisa Jeannin och Rolf Schuurman i Reflektera konsthall i Väven.

Nu får Urban känna på konsten – På museer står det ofta ”rör ej”, så det är fantastiskt när det är tillåtet, säger Urban Öqvist med dövblindhet, som varit med i förarbetet till konstutställningen Kännbart.

Urban Öqvist känner på hår och hundar i verket Sök av Nadja Ekman i Reflektera konsthall i Väven. Han har också tagit del av konstverken som visas på Västerbottens museum. – Det var riktigt trevligt. Särskilt några stora fotografier med relief, där jag kunde känna hav och stenar, samtidigt som tolken beskrev bilden. Urban Öqvist ingick i en grupp som innan utställningen öppnade fick testa hur den funkade för dövblinda. Han har också skapat en trätunna, som ingår i utställningen. – Det är viktigt att människor som inte ser också får chans att se en bild eller en skulptur genom att känna.

När jag är i en kyrka är det tillåtet, och det är jätteskönt att till exempel få känna på Jesus ansikte. Helena Magnusson på Västerbottens museum såg flera skäl till att ta in utställningen. – Dels är det en intressant utställning med välrenommerade konstnärer, dels vill vi bli bättre på att nå personer med nedsatt syn och hörsel. Hon berättar att de nu fått många idéer om att lyfta in fler sinnen i sina utställningar, som känsel, lukt och smak. – Vår målsättning är att nå alla och inte exkludera någon grupp! Helena Andersson Kännbart är en utställning från Örebro där människor med dövblindhet står i centrum. Den visas i Reflektera konstall i Väven och på Västerbottens museum till 29 mars.

Nu startar en samtalsgrupp i Umeå för anhöriga till unga med självskadebeteende. Arrangörer är Shedo och Sensus. nr 2 2016 tidningen spira

AKTUELLT

Under påsklovet fylls Strömbäcks gympasal med datorer, tv-spel och brädspel. För första gången hålls ett kyrkligt spelläger i Umeå.

– Det finns en fördomsfull bild av gamers, att vi är asociala och sitter bleka i någon källare. Men att spela är väldigt socialt! De flesta datorspelen spelar man online med andra. Det säger Isak Samuelsson, ungdomspastor i Vasakyrkan och en av initiativtagarna till lägret. – Det är kul att spel även får ta plats i kyrkan, säger han. Själv spelar han helst brädspel, som är ett av de tre spåren under lägret tillsammans med dataspel och tv-spel. – Tanken är att deltagarna ska få upptäcka mer – både spelmässigt och trosmässigt. Mellan spelpassen hålls andak-

ter, samtalspass och gudstjänster. Även där kretsar det mesta kring spel. – Utifrån spelet Counterstrike kommer vi till exempel att prata om vikten av samarbete och hur vi behöver varandra, säger Isak. Andra teman är sund spelkultur, beroende – även positiva beroenden – och identitet, som kopplas till rollspel och att bygga sin karaktär. Lägret arrangeras av EFS Västerbotten den 29 mars-1 april. Den nedre åldersgränsen är 15 år, någon övre finns inte. – Det går utmärkt att spela spel över generationsgränserna! Ulrika Ljungblahd

Hemlängtan känns ju som en slags sorg; längtan kom som attacker och var svåra att hantera. Lars Levi Sunna om sina år i nomadskola. Citat ur nya nomadskoleboken som dokumenterar kränkningarna mot samerna som Svenska kyrkan varit delaktig i.

FOTO: LINA ERIKSSON

Premiär för spelläger på påsklovet NU BEHÖVS FLER FRIVILLIGA TILL BACKENGÅRDEN VILL DU TALA SVENSKA med flyk-

tingar? Är du en fena på att sy och vill vara med i en syverkstad? Eller har du pedagogisk talang och kan hjälpa till när romska barn får prova på skola två dagar i veckan? Nu behöver Svenska kyrkan fler engagerade i arbetet med flyktingar och EU-migranter i Backengården, där ett 30-tal EU-migranter bor över vintern och 180 flyktingar äter lunch och middag varje dag. Andra uppgifter är att vara måltidsvärd samt att sortera och lämna ut kläder. Samordnare för arbetet med volontärer på Backengården är Linnea Sjöström, som nås via kyrkans växel.

457

personer var ideellt engagerade i kyrkans sociala verksamhet 2015. Det är nästan dubbelt så många som 2013.

FOTO: ÅSA GRANSTRÖM

Ny Mariaikon till Ersboda

ERSBODAKYRKAN HAR FÅTT EN ny ikon. Det är Åsa Granström som

gjort Ömhetens moder på beställning. Ikonen, som hänger vid ljusbäraren, föreställer Maria och Jesus, kind mot kind. – Jag hoppas att den kan ge tröst, säger Åsa och citerar ett talesätt inom ikonmåleri ”Ikonen ser dig innan du ser den”. Yvonne Eriksson, präst, är väldigt glad för ikonen. – Jag har ju efterlyst fler Mariabilder i våra kyrkor och nu får vi en hit till Ersbodakyrkan! säger hon. tidningen spira nr 2 2016

Behovet av familjehem är nu större än någonsin!

Pilgrimsvandring 4-6/6 Tavelsjö-Sörfors

Vi söker par och ensamstående både på landet och i stan. Som familjehem får du utbildning, handledning, stöd och ekonomisk ersättning.

Möte med varandra, naturen, Gud och dig själv. Vi delar andakt, måltider, tankar och tystnad under tre dagar. Vandring i lätt till medelsvår terräng. Dagssträckorna varierar mellan en och två mil. Vi sover på liggunderlag i bönhus och kyrkor efter vägen. Vi går med dagryggsäck, övrig packning skickas med följebil. Begränsat antal deltagare Mat och logi: 500 kr Anmälan och info: Ingela Eriksson 0930-399 35 ingela.m.eriksson@svenskakyrkan.se

✁

För mer information: Ring 070-747 87 13 eller 090-349 36 70 Du kan också besöka vår hemsida: www.attvarafamiljehem.nu

10% rabatt

Välkommen som medvandrare! Arr: Sörmjöle EFS-förening, Hörnefors församling, Svenska kyrkan Umeå och Sensus

på valfri produkt i butiken (gäller 1 gång per kund t o m 7/4)

Klipp ur denna annons och visa upp

Vi finns på Kungsgatan 51 (på gården bakom Kjellins Guld)

Hemtjänst och hushållsnära tjänster serverade med hjärtat! Vi är det lokala hemtjänstföretaget! På Lottas Omsorg lyssnar vi på dina önskemål. Självklart att du ska känna dig nöjd och trygg. Att välja Lottas Omsorg som utförare påverkar inte kostnaden. Ring så berättar vi mer!

SKOGSBRYNET 1, UMEÅ | 070-601 99 01 | WWW.LOTTASOMSORG.SE 6

nr 2 2016 tidningen spira

DILEMMAT

”Ska jag ge pengar till EU-migranterna som tigger, eller inte? Jag vill gärna hjälpa dem, men har hört att det inte är det bästa sättet.” Text Helena Andersson

Ska jag ge pengar i pappmuggen? ROLAND LAESTANDER

ELISABETA CALDARAR

Härbärgesvärd

Jag tycker absolut att du ska ge pengar i pappmuggen. EU-migranterna är utsatta människor som har kommit hit för att försöka tjäna ihop pengar till en bostad eller till barnen som går i skola hemma i Rumänien. Regeringens utredning säger att vi inte ska hjälpa dem här, men jag håller inte med. Självklart måste det komma igång ett långsiktigt arbete i Rumänien, men man kan hjälpa både här och där. Jag tycker inte att vi kan låta människor i vår närhet svälta eller frysa ihjäl. Enklaste sättet att hjälpa är att ge kläder, skor, mat eller pengar. Vi är också många som arbetar med att försöka hitta jobb åt dem. Jag har arbetat i två år med att hjälpa dessa utsatta människor på olika sätt, och har nu fått en tjänst av Svenska kyrkan som härbärgesvärd på vinterboendet på Backen. Alla kan välja om de vill stänga igen eller vara öppna inför människor i nöd. Jag tycker att det är en större glädje att ge och hjälpa människor än att inte göra det. tidningen spira nr 2 2016

Städar och tigger

Vinterhärbärge Tidigare i år öppnade Svenska kyrkan ett vinterhärbärge på Backen med 40 sängplatser för EU-migranter, främst barnfamiljer. I samarbete med andra kyrkor och föreningar startar även verksamhet för barnen och språkträning för de vuxna. Umeå kommun har gått in med pengar till arbetet.

Jag tycker inte om att tigga, och skulle hellre slippa, men jag har min familj att hjälpa. Ett av mina barn har epilepsi och medicinerna är dyra. Pengarna jag får in används till mat, mediciner och hyran på boendet, och räcker inte till något annat. Utan pengarna vi får skulle vi inte överleva! Självklart är det ingen lösning i längden att tigga, men med Guds hjälp hoppas jag få jobb med tiden. I dag har jag jobb en timme per dag och städar på Vindelns folkhögskola. Jag blev väldigt lycklig när jag fick det jobbet, och vår nioårige son fick börja skolan. Tyvärr räcker jobbet inte att leva på, och därför måste jag fortsätta tigga. Skulle jag få mer jobb skulle jag sluta tigga, för det är jobbigt. Jag skäms och känner att ingen riktigt ser mig, eller inte ser mig på ett bra sätt. Den hjälp jag helst skulle vilja ha är en bostad och ett jobb, vilket jobb som helst. Jag vill bli en del av samhället.

Tema MÅLTIDEN

Tara Roxendal och Asmait Sium träffades via Invitationsdepartementet. Nu är de vänner och äter ihop då och då.

nr 2 2016 tidningen spira

MÅLTIDEN

Hittade ny vän att äta injera med Asmait Sium saknar söndagsluncherna med sin familj i Eritrea. Nu lär hon Tara Roxendal att äta injera med shiro. De träffades via Invitationsdepartementet. Text Helena Andersson Foto David Dahlberg

et är lördag vid lunchtid och snön yr utanför fönstren när Asmait Sium ringer på hemma hos Tara Roxendal, fullastad med matbyttor. Maten är vegetarisk och passar också för Tara, som inte äter kött. – Det här är mat vi äter när vi fastar, berättar Asmait, som är ortodox kristen och undviker kött, mjölk och ägg på onsdagar och fredagar samt hela fastan före påsk. Snart värms linsgryta, en kryddrik blandning av kål, morot och potatis samt den eritreanska såsen shiro på spisen. Den visar sig vara lagad av kikärtsmjöl. – Mmm, det luktar gott! säger Tara och drar in dofterna som sprids i köket. Vid bordet visar Asmait hur man börjar med att lägga injera på tallriken. Det är ett pannkaksliknande tunnbröd med syrlig smak av surdeg som egentligen bakas av sädesslaget teff. – Det är inte så vanligt i Sverige. Jag har använt blandningen ”Fyra sädesslag”. Man kan också baka med jäst, men det är inte så bra för magen. På brödet läggs de olika såserna, och en sallad som Tara förberett. Därefter används bitar av brödet för att skopa upp såsen. tidningen spira nr 2 2016

– Men i mitt hemland äter vi inte från en egen tallrik, utan alla från samma. Det blir mycket kärlek och gemenskap när vi äter tillsammans. När jag är ensam tycker jag inte lika mycket om att äta, säger Asmait. Hon kom till Sverige från Asmara i Eritrea för drygt ett och ett halvt år sedan. Något av det hon saknar mest hemifrån är att äta med sina föräldrar, särskilt lunch efter kyrkan på söndagarna. – Då äter vi och dricker traditionellt kaffe och sitter i flera timmar. Det är svårt att bo ensam. ASMAIT LÄSER NU PÅ Komvux, men det var på

SFI i höstas hon hörde talas om Invitationsdepartementet, en möjlighet att träffa och äta med etablerade svenskar. – Jag vill gärna träffa svenska personer och träna att prata svenska. Jag skrev upp mig och efter ett par veckor bjöd Tara hem mig. Vi åt jättegott tillsammans, något Tara lagat, minns Asmait. Tara hörde talas om Invitationsdepartementet när de gjorde en presentation på hennes jobb, och nappade snabbt. – Det har alltid varit naturligt för mig att umgås internationellt. Jag är född i Sverige,

INVITATIONSDEPARTEMENTET Middagsförmedling där svensktalande personer bjuder hem personer som studerar svenska på middag, eller tvärtom. Syftet är att motverka segregeringen i samhället. Idén föddes i Stockholm 2014 av Ebba Åkerman, som arbetade som lärarvikarie på SFI. I Umeå nås Invitationsdepartementet via facebooksidan ”Invitationsdepartementet Umeå” eller umea@invitationsdepartementet.eu

TEMA MÅLTIDEN ”Det blir mycket kärlek och gemenskap när vi äter tillsammans.”

Asmait Sium bjuder på etiopiska smaker med linsgryta, såsen shiro och injera.

men uppvuxen i USA och min man är colombian. Det är spännande att få lära sig om olika kulturer, säger Tara Roxendal. – Dessutom tycker jag att det är ett bra initiativ och jag vill gärna hjälpa till med integration. Det är inte helt lätt, inte ens för min man, som är gift med mig som är svenska. INVITATIONSDEPARTEMENTET STARTADE i Stock-

holm för ett par år sedan, av en lärare på SFI som ville bryta den segregering hon såg. Det går ut på att etablerade svenskar bjuder hem nyanlända på middag, eller tvärtom, berättar Inger Mossberg, som startade verksamheten i Umeå för ett år sedan. Hon tar emot intresseanmälningar på SFI och matchar med sina egna vänner och kontakter via facebooksidan. Initiativet i Umeå startade lite trögt, men har nu börjat ta fart. – Att komma in i samhället handlar inte bara om att få jobb och bostad, utan även om mänsklig kontakt. Det finns många som bott i Sverige i flera år och aldrig varit hembjudna till någon infödd svensk. Initiativet att träffas just över en middag är bra, menar Inger Mossberg, eftersom det är ett naturligt sätt att få komma hem till 10

Nästa gång de träffas vill Tara Roxendal att Asmait Sium lär henne laga injera.

någon och sitta och prata, och om man inte kommer på något annat kan man alltid prata om maten. Det enda de inblandade skriver upp sig på är en middag, men det har visat sig att ungefär hälften kommer överens om att fortsätta ha kontakt. – Jag hoppas att detta ska bli en folkrörelse, att det blir något naturligt för alla att göra. Då kan samhället bli mer inkluderande och det blir inte lika svårt för nyanlända att komma in, säger Inger Mossberg. I KÖKET HEMMA HOS Tara har kaffebryggaren

börjat puttra, och hon berättar om kaffeodlingarna hon besökte under sin bröllopsresa i Colombia i december. Asmait Sium visar en film på youtube om hur man tillreder traditionellt eritreanskt kaffe. Det är en hel ceremoni där bönorna rostas, mals och läggs i ett särskilt lerkrus. Sedan kokas kaffet innan det serveras i små koppar. – Kaffe gör att människor slappnar av. Att äta eller dricka kaffe är ett bra sätt att träffas. I mitt hemland bjuder man alltid på mat eller dryck när någon kommer på besök, säger Asmait. nr 2 2016 tidningen spira

RECEPT FRÅN ERITREA Injera Injera bakas egentligen av sädesslaget teff, men det kan ersättas av andra typer av mjöl. 1,25 l ljummet vatten 25 g färsk jäst 1 l (½ kg) mjöl, 4 sädesslag Gör så här Lös upp jästen i vattnet i en stor skål. Blanda i mjölet och rör tills det inte är några klumpar kvar. Låt smeten jäsa ett dygn i rumstemperatur. Rör om igen och låt jäsa ytterligare ett dygn. Ös bort vattnet som samlats överst i skålen (spara eventuellt lite till senare spädning). Rör om försiktigt. Smeten ska vara som en något tjockare pannkakssmet. Värm en gjutjärnspanna eller teflonpanna med lock till så att den blir het. Lägg i en slev med smet. Grädda bara på ena sidan. När den nedåtvända sidan har börjat stelna, lägg på locket en kort stund. När brödet börjar vika upp sig i kanten, lyft försiktigt ur det med händerna och låt det kallna på en kökshandduk. Stapla bröden på en tallrik med en handduk över. Ät dem rumstempererade eller uppvärmda. Lägg ett bröd på tallriken. Lägg små högar av grytor, röror och keso på brödet. Ät med händerna genom att använda bitar av brödet som sked eller vira in grytorna i brödet och ät som klämma.

Shiro

Shiro är en etiopisk sås som kan ätas till allt möjligt. 2 msk smör 1 st medelstor rödlök, finhackad 1,5 tsk berbere eller chilipulver 2 st tomater, hackade, eller 2,5 dl konserverade tomater 2 st vitlöksklyftor, krossade 1,25 dl shiromjöl eller kikärtsmjöl 7,5 dl vatten 3 krm salt Gör så här Hetta upp smöret i en stekgryta eller stor, djup stekpanna över låg värme. Tillsätt lök, berbere eller chilipulver, tomater och vitlök och fräs under omrörning tills löken är gyllenbrun, cirka 10 minuter. Tillsätt shiromjöl eller kikärtsmjöl, vatten och salt, rör om ordentligt och låt blandningen koka upp. Sänk värmen och sjud försiktigt i 1 timme, rör då och då, tills grytan tjocknat. Shiro, kryddat kikärtsmjöl, finns att beställa på nätet. Det går också att använda vanligt kikärtsmjöl och krydda upp såsen med kryddblandningen berbere (kallas även bakoblandning) eller chilipulver.

Eftersom Tara och Asmait fick bra kontakt under sin första middag har de valt att träffas fler gånger, både på stan och hemma. – Det är väldigt bra, för jag lär mig mycket svenska, säger Asmait. – Ja, och jag tycker helt enkelt om Asmait, säger Tara med ett skratt. Och om poängen är integration är det förstås större möjlighet om vi träffas flera gånger. – Nästa gång måste jag få lära mig hur man lagar injera! tidningen spira nr 2 2016

Här kan du äta med andra! Vill du också träffa nya människor över en bit mat eller en fika? I Umeå finns flera sådana träffpunkter.

VÄN I UMEÅ Vän i Umeå ordnar gemensamma fikaträffar som är öppna för alla, oavsett om man har blivit matchad med en ˝vän˝ eller inte. Hossein Hkimi och hans fru Zohra Salem kommer ofta på vänskapskaféerna. – Det är jättetrevligt! Och fika är bra, när man sitter bredvid varann måste man prata. Det går alltid med kroppsspråket. Alla är välkomna, säger Hossein, som bott i Umeå i tio år. – Min fru har bott här i 2,5 år och är ganska blyg, men hon känner sig bekväm att prata med svenskar på Vän i Umeå. Det är en jättebra grupp, vi ser dem som riktiga vänner! I vår har Vän i Umeå kafé varannan söndag kl 14–16. Fikat är gratis och den som vill tar med något fikabröd till det gemensamma bordet. 20 mars, 17 april och 15 maj på Ålidhems bibliotek. 3 april och 1 maj i lokalen Arken, Ersboda. Läs mer: www.vaniumea.se

VÄRLDENS CAFÉ Världens café i Carlskyrkan är en mötesplats för alla nationaliteter några gånger per termin. Torsdag den 26 maj kl 18.30 är det fika. (20 kronor). Lördag den 23 april är det middag (anmälan till sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se senast den 22/4).

TRIVSELLUNCH OCH TACOTORSDAG I flera kyrkor, som Umeå stads kyrka, Ersbodakyrkan och Mariakyrkan, serveras regelbundet soppa till lunch. Ofta kombineras det med något slags program som en föreläsning eller musikuppträdande. Även kvällstid finns möjlighet att äta mat med andra, som varje onsdag i Ålidhemskyrkan, klimatsmarta vardagsmiddagar i Tegskyrkan och nystartade Tacotorsdag i Västerslättskyrkan med premiär den 7 april. – Vi vill inbjuda Västerslättsoch Rödängsborna till en måltidsgemenskap. I stället för att alla ska sitta innanför sina egna fyra väggar kan vi träffas på ett ställe och uppleva glädjen i att dela en måltid, säger Ulrika Mottmann, som inspirerats till menyn av Tacotorsdagarna i församlingsgården öst på stan. Till vissa middagar krävs anmälan ett par dagar i förväg. Se Svenska kyrkans webbplats.

TID & PLATS SVENSKAKYRKAN.SE/KALENDER 11

TEMA MÅLTIDEN

#mat #år33 #gemenskap Att äta med andra verkar ha varit viktigt för Jesus. Kanske skulle hans instagram-flöde sett ut så här! Text Helena Andersson och Ulrika Ljungblahd VÅR SAMVARO HANDLAR OFTA om mat. Det märks inte minst på alla matbilder i sociala medier som instagram. Även i Bibeln kretsade umgänget kring måltider. Det finns många berättelser om när Jesus äter, den mest kända är den sista måltiden i påsktid, som sedan blir nattvarden. De som äter tillsammans ses som en särskild gemenskap, antagligen för att äta liggande tillsammans och från samma fat skapar en speciell närhet.

jesus

30 v

911 gilla-markeringar

jesus Stötte ihop med Matteus vid tullhuset och blev hembjuden på mat. Vi var ett helt gäng som religiösa innegänget nog helst undviker. #nyavänner #tullindrivareochsyndare #förskräcktafariséer 12

HITTA BERÄTTELSERNA TIDNINGENSPIRA.SE

jesus

6 dgr

matteus 26:26, betania-girl, mariamagdalena

jesus Samlar de närmaste följarna till en symbolrik middag med bröd, vin och starka känslor. Kan bli en tradition! #påskmåltid #nattvard #sistanattenmedgänget #artfilter nr 2 2016 tidningen spira

jesus

86 v

KRÖNIKAN

När startade du ett matlag senast? ÄNDA SEDAN JAG FLYTTADE

2 016 gilla-markeringar

jesus Middag igen hos bästa vännerna Maria, Marta och Lasaros. Maria pratar hellre med gästerna än lagar mat. #middagibetania #köksbestyr #Martablirsur

jesus

10 min

mamma_maria, johannes 21:1, petrus_to be

jesus Överraskar vännerna på Tiberiassjöns strand. Ger råd om fisket och bjuder på bröd och glöd-stekt fisk. #efteruppståndelsen #picknick #medelhavsdiet tidningen spira nr 2 2016

hemifrån har jag varit med i olika matlag. Delandet av matgemenskap är både roligt och lärorikt. Att få åka hem till någon, se vad de lagat till, äta, umgås och sedan slippa disken är ju helt underbart! När det Carola Malmehed, diakon sedan är min vecka är det i Mariakyrkan. faktiskt ganska trevligt att laga mat till några fler när jag ändå är i farten. Under en period i mitt liv när det inte var särskilt roligt att laga mat startade måndagsfikat. Vi var några vänner som träffades på ett kafé samma tid, varje vecka. Efter ett tag utökades denna skara till vänners vänner och vi visste aldrig vilka som skulle dyka upp. Det blev en enormt spännande och viktig måltidsgemenskap under många år. I dag är jag med i ett väldigt gammalt matlag som jag inte startat själv. Matlaget började för snart 40 år sedan och jag kom med när jag flyttade in i Trastens radhuslänga. Vi träffas torsdagar under reglerade former med soppa och kaffe och kaka. Vi har även julfest, sommargrillning och surströmmingsskiva där knytkalasprincipen används. Att träffas och äta tillsammans i radhuset är en enorm styrka för sammanhållningen och det är mysigt att gå till ett dukat bord hos någon som väntar på mig. Det finns så många olika sorters matgemenskaper såsom veckomiddagar, sparkfester, matlagningskurser, knytkalas och det är absolut inte svårt att starta ett matlag. Det är bara att kolla intresset nästa gång du sitter vid fikabordet med dina kollegor eller träffar grannar i lekparken. Fråga ifall någon är sugen på att slippa laga mat en gång i veckan och i stället laga lite extra mat veckan efter. Du ska se att vi är flera som gärna går till ett dukat matbord!

TEMA MÅLTIDEN

Därför äter vi helst tillsammans Människor gillar att äta tillsammans. Hur kommer det sig, när andra kroppsliga funktioner är bland det mest privata som finns? Text Helena Andersson ATT LAGA EN MIDDAG till sig själv och äta den

på egen hand låter för de allra flesta inte lika lockande som att dela den med någon annan. En måltid är en social situation, och inte nog med det – den ökar också gemenskapen mellan dem som äter tillsammans. Det konstaterar Kurt Genrup, etnolog som ägnat sin forskarkarriär åt mat och måltider. – Man slappnar av och avväpnas på något sätt när man äter tillsammans. Även de som inte setts tidigare blir kompisar vid matbordet, säger han, och funderar vidare. – Så det är nog väl använda pengar när politiker eller arbetskollegor går ut och äter tillsammans och pratar om saker över en bit mat. En fikastund kan fungera på samma sätt, genom att skapa eller bekräfta gemenskapen. – Det kan jag märka hemma i Stöcksjö. Då är det ofta någon i byn som ropar in en på fika när man är ute och går, mest för att umgås, säger han. Att bjuda någon handlar mycket om gemenskap, men också om att glänsa lite inför de andra. Förr kunde det handla om att bulla upp till riktiga gästabud, för att visa att man hade

”Man slappnar av och avväpnas på något sätt”

råd. I dag är det kanske mer en fråga om att visa sina värderingar genom att servera hälsosam eller ekologisk mat, eller visa att man har tid och ork att laga långkok eller baka eget surdegsbröd. Men vem bestämmer vilka trender som gäller? – Den sociala skiktningen har stor betydelse. Ny mat lanseras av det övre skiktet, de med pengar, trendsättarna, och maten går sedan ner genom lagren. De kan också välja att lyfta upp något genuint, från gräsrotsnivån, som blir trendigt, säger Kurt Genrup. – Ofta sker innovationerna i storstäderna, där det finns inflytande från många olika håll. Det är skillnad på hur man äter i mindre samhällen jämfört med i Stockholm eller Paris. EN SKILLNAD KURT HAR lagt

märke till mellan Sverige och länderna nere på kontinenten är att vi äter snabbare än de. – Vi är ett snabbmatsland! För oss krävs det att vi bjuder hem någon på middag för att vi ska bli sittande lite längre.

nr 2 2016 tidningen spira

RUT och R OT skatte reduk tion!

umea@veterankraft.se Tel: 090-999 44 00

Vi gör din vardag lite enklare! Barnpassning Seniorservice Snöskottning Veckohandla

Städning Hantverk Trädgård Med mera..

Som pensionär kan du arbeta på egna villkor hos oss, vi söker hantverkare, trädgårdskunniga, lärare, barnpassare och städare. Du får timlön och avtalsförsäkring.

Kyrkofullmäktige Onsdag 25 maj kl 18.00 Tegs församlingsgård

Kontakta oss 090-12 54 52

sista ansökningsdag, 30 april Stipendium utdelas till ”mindre bemedlade, studiebegåvade, nyktra och skötsamma studerande ungdomar, bosatta inom Umeå stads-, Ålidhems, Umeå Marias, Tegs, Umeå lands- och Tavelsjö församlingar, att av dem användas för vidareutbildning”. • Sökanden med ideellt engagemang har prioriterats de senaste åren • Stipendiemottagare får fylla högst 26 år under innevarande år • Utdelning sker vid kyrkofullmäktiges vårsammanträde

Handlingarna på www.svenskakyrkan.se/umea Sammanträdet är öppet för allmänheten. /Georg Andersson, ordförande

Söker du ett meningsfullt jobb?

Alma Jonssons stiftelse för studerande ungdomar i Umeå

Ansökningsblankett och mer information finns på www.svenskakyrkan.se/umea. De kan även beställas från anneli.brage@svenskakyrkan.se eller via telefon, 090-200 26 34

Ett litet företag med stor omsorg Linda & Anna-Karin heter vi som äger och driver Din & Min Omsorg. Vi har under en lång tid arbetat inom ledande positioner inom vård och omsorg. Vi vill skapa en god och trygg omsorg med kvalité, där du som kund och personal ser framemot besöken. Humor – Glädje och skratt tillsammans med dig. Kontinuitet – Du känner den person som kommer hem till dig. Respekt – Vi ska alltid lyssna på dig och respektera dig.

info@dinochmin.se tidningen spira nr 2 2016

www.dinochin.se 15

”Jag känner att jag gör stor nytta här”

– De flyktingar som kommer till Sverige har en inre kraft att ta sig vidare. Vi har fortsatt jobba vidare utifrån det, säger Torstein Bratvold, delägare i asylboendet på Backen.

nr 2 2016 tidningen spira

MÖTET

Torstein Bratvold som startat asylboende

Hans mor kom till Sverige som flykting Torstein Bratvold är en av grundarna till Umeås enda privata asylboende. Engagemanget i flyktingsituationen bottnar i hans egen släkthistoria. Text Ingela Hjulfors Berg Foto Malin Grönborg

tidningen spira nr 2 2016

FOTO: PRIVAT

– Så fort jag får en lucka över åker jag hit. Jag är nog här 40-50 timmar i veckan. Det finns inget bättre ställe att vara på, säger Torstein när han tar emot oss på asylboendet UBEC, Umebygdens etableringscentrum, i före detta sjukhemmet på Backen. – Jag känner att jag gör stor nytta här med min kunskap om att driva företag. Det gör gott i hjärtat, säger han och går med stora kliv i rask takt mot sammanträdesrummet. Det är eftermiddag och lugnt på boendet som är ljust och nyrenoverat. De flesta av de 180 personerna som bor här är på svenskkurs på något studieförbund i centrum och de äldre barnen är i skolan. De allra minsta stojar i korridorer och dagrum medan föräldrarna sitter och småpratar. Torstein beskriver sig själv som ett besvärligt barn. Han lämnade hemmet utanför Oslo som 14-åring och sökte sig till Sverige. – Jag kände att jag inte passade in någonstans, i dag hade jag antagligen fått någon bokstavsdiagnos. Efter att ha haft 30 olika jobb blev han bokhandelsmedhjälpare i Svedala, Skåne. – Jag läste massor av skönlitteratur och tänkte att då kan jag väl studera också. Han läste in grundskolan i 30-årsåldern, kom in på maskiningenjörsutbildningen på Lunds tekniska högskola 1984 men tog aldrig ut examen. Då var han nämligen redan

Torstein Bratvolds polska mor Sala kom till Sverige från koncentrationslägret Bergen-Belsen i april 1945. Senare flyttade hon med maken Ole till Norge där Torstein föddes.

igång med sitt första IT-företag UPC System som sålde egna hopskruvade datorer till halva kostnaden jämfört med IBM. 1990 blev Torstein umebo, tack vare sin fru Christina. – Hon ville hem till Umeå igen efter många år i Skåne. Jag kanske inte var lika glad över att flytta, men det var bara att hänga med, säger han och skrattar. Han blev försäljningschef på Office och sedan dess har karriären rullat på med andra anställningar och flera egna företag inom IT-branschen. Han har även hjälpt unga företagare att växa, bland annat Rapunzel och E&E glasses. Numera är han pensionär, åtminstone på papperet. TORSTEIN BRATVOLD ÄR EN av flera delägare i

UBEC tillsammans med Bedros Sakayan, tidigare vd för Björklöven, som också driver omsorgsföretaget L&S gruppen med assistans och hemhjälp på flera språk. – När Bedros väckte idén om att starta ett asylboende som erbjuder något mer, tände jag till på alla cylindrar. I dag tar det sju år för en asylsökande i Sverige att komma ut i jobb. Det är extremt kostsamt både för individen och samhället. Den processen vill vi förkorta till max tre år. UBEC genomförde en workshop där de själva fick känna på hur det skulle vara att 17

TORSTEIN BRATVOLD

Yrke Företagare Ålder 64 år Familj Fru, tre barn och två barnbarn. Styrelseuppdrag Almi nord, Wasaline, GF chansen, L&S gruppen, Shift Education, Zert, Företagarna, Hi5, Umebygdens etableringscentrum, Policyfabriken. Gör på fritiden Läser, åker skidor och är i vår vackra trädgård. Äter helst Allt som är gott.

En stunds lek på asylboendet på Backen där det bor 180 personer. Här hälsar Torstein Bratvold på Pezman och Mustafa.

komma som flykting till Syrien och ställde sig frågan vilka basbehov de då skulle ha. – Det är inte bara de asylsökandes ansvar att bli integrerade i Sverige, utan även samhällets. Det finns över 100 000 asylsökande i arbetsför ålder i Sverige just nu, genom att de går sysslolösa kastar vi bort 100 000 arbetsår varje år. Alla måste samverka för att få integrationen att fungera, säger han med eftertryck. UBEC återinvesterar större delen av vinsten i de asylsökandes olika behov av utbildning med mera. – Det är klart att vi måste gå runt som privat bolag. Målet är inte att vi ska bli rika, utan att bli berikade. Vi vill ge varje asylsö18

kande en bra start på sin väg att bli etablerad i Sverige. DE FÖRSTA FLYKTINGARNA KOM till UBEC i bör-

jan av oktober. Första tiden var kaotisk, men nu finns acceptabla rutiner för både asylsökande och personal. De boende erbjuds cirka 100 timmar svensk- och samhällsundervisning genom studieförbunden under asyltiden. UBEC finansierar en flerdubbling av den tiden för att de ska få lära sig så mycket som möjligt. Svenska kyrkan har avtal att leverera mat varje dag, volontärer engagerar de boende i aktiviteter som sagoläsning, språkkaféer och stickaftnar, och vårdcentralen besöker dem flera gånger i veckan.

”Mor skulle ha kommit med de vita bussarna, men hon var medvetslös”

nr 2 2016 tidningen spira

MÖTET transporterades därför med båt direkt till Malmö för vård. Hon var 21 år och hade varit i arbetsläger sedan hon var 16. Hon och en bror var de enda i släkten som överlevde. Hans mor tillfrisknade efter några månader och åkte till Göteborg för att jobba på syfabrik, men något uppehållstillstånd i Sverige fick hon aldrig. – Det var för att hon var judinna. Judarna stoppades med id-kontroller överallt i Europa. Känns det igen? Samma sak sker nu för att stoppa flyktingarna, säger Torstein. I Göteborg träffade Sala Ole Bratvold från Norge som läste till byggnadsingenjör på Chalmers. De gifte sig mot sina familjers vilja och flyttade till Gardemoen utanför Oslo. Torsteins far Ole satt i fängelse under kriget för att ha smugglat mat till ryska straffarbetare på Gardemoens militärflygfält. I samma cell satt den kände författaren och motståndsmannen Petter Moen, som skrev dagbok på toapapper med en spik. Han omkom senare på väg till ett koncentrationsläger i Tyskland, men dagboken återfanns och gavs ut efter kriget. I tv-serien från 1968 gestaltades även Torsteins far, berättar han. I DAG BOR TORSTEINS mor Sala i Oslo. Hon är 92

Städpersonalen är tvåspråkig så de kan prata med de boende på deras språk. Genom sitt engagemang har Torstein lärt sig mycket nytt om det svenska samhället. – Mycket är bra, men det är även mycket som inte fungerar, säger han och nämner att det inte går att betala med kontanter på lokalbussarna samtidigt som det kan dröja innan asylsökande har rätt att ha betalkort. HANS EGEN MOR SALA kom till Sverige som

flykting i april 1945. Hon är polsk judinna och befriades av de allierade från koncentrationslägret Bergen-Belsen i norra Tyskland. – Mor skulle ha kommit med de vita bussarna, men hon var medvetslös. Hon tidningen spira nr 2 2016

år och han hälsar på var tredje vecka. – Hon har lite svårt att röra sig efter en stroke, men annars är det inget fel på henne. Hon är en fantastiskt självständig kvinna, som tidigare bodde i Spanien eller på Cypern på vintrarna. Hon tränar flera gånger i veckan och har varit aktiv i flera föreningar. Torstein visar ett tidningsklipp av en intervju som gjordes med henne i en norsk tidning för några år sedan. Rubriken lyder: ”Vill inte komma ihåg, kan inte glömma”. – Vi syskon visste att mamma var judinna och suttit i koncentrationsläger, men vi pratade aldrig om det. Hon har återberättat en del för min fru. Det var tufft att komma till Norge efter kriget. Judar var inte väl ansedda. Både min mor och far talade tyska. De uttryckte aldrig något hat mot tyska folket, däremot mot den tyska staten. De lärde oss barn att se den enskilda människan, att aldrig döma människor i grupp. ”Lyssna på dem du möter!”, uppmanade de oss. Om alla hade gjort det, så skulle vi inte ha haft några krig någonsin.

Senast jag... …gjorde skillnad När jag för några veckor sedan tillsammans med några vänner samlade in 44 000 kr så att Asraa och Wasam kunde åka tillbaka till Grekland för att leta efter sina två barn som de förlorat under båtresan till Grekland. …blev berörd på djupet I dag blir jag det hela dagarna, när jag ser att vi inte ger de människor som har flytt från krig och elände den möjligheten de förtjänar för att kunna etablera sig i vårt samhälle. …lärde mig något nytt När jag fick veta att man måste kunna prata svenska för att bli blodgivare. …skrattade När Miriam, en funktionshindrad liten flicka på boendet, sprudlade av glädje och skratt över sin nya gåstol. …stannade upp När Migrationsverket ställer krav på att förtäta, med fler boende i vår anläggning.

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PAUL JEFFERY

UTBLICK JORDANIEN

Barn i ett flyktingläger i Mafraq, Jordanien, får jonglera och lära sig andra cirkuskonster. Det sociala projektet leds av Finn Church Aid, som precis som Svenska kyrkan och över 130 andra kyrkor är medlem i Act Alliance. Läs mer på actalliance.org

Uttrycksfulla ansikten i Grisbackakyrkan Signe Kronhamn, 14 år, är månadens konstnär i Grisbackakyrkan. Grisbackakyrkan fortsätter med utställningar av lokala kreatörer. I mars visar Signe Kronhamn från Holmsund sina blyertsteckningar. Under namnet ”drawingsigne” publicerar Signe bilder på instagram. Det är första gången hon ställer ut teckningarna. – Jag blev jätteglad och hedrad, säger Signe som går i åttan på Minervaskolan. Tecknandet, som tog fart på allvar i somras, är avslappnande och roligt. Helst ritar Signe ansikten, gärna med särskilda uttryck, men det blir också en och annan känd person.

LÄST

SKA DET VARA SÅHÄR? – BERÄTTELSEN OM ELVIS ”Ska det vara såhär?” skriker flickan med den stora handväskan. Hon sparkar i marken, ser mer arg än ledsen ut och stör idyllen i parken. Tills någon frågar ”Vad har hänt?” Peter Schössows bilderbok om flickan, sorgen och Elvis fångar enkelt och rakt vad det är att förlora någon. Och vad som kan hända om vi vågar fråga varandra vad som hänt. Utgivare är Verbum förlag. nr 2 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: ULRIK A L JUNGBL AHD

MITT KYRKOÅR

En måltid vi aldrig glömmer ”VÄLKOMMEN TILL BORDS!”

ELDSJÄLEN Birgitta Olofsson och Airi Hammarström i lekhörnan på Lattjo.

Lattjo på lördagar med barn och volontärer i alla åldrar Lattjo

Airi och Birgitta funderar varför det Träffpunkt för barn är självklart för dem till romska EU-migatt ställa upp när det ranter på lördagar i församlingsgårDet säger pensionärerbehövs och tror att det den öst på stan. På na Airi Hammarström ligger i deras barndom. programmet står och Birgitta Olofsson, Birgitta berättar om lunch, lekar och olika aktiviteter som som är två av volontähur mamman välkomstudiebesök rerna i kyrkans arbete nade alla med en kopp på Väven. med barn till EU-migkaffe, till och med ranter. Varje lördag gårdfarihandlarna. kommer barn och volontärer i – Vi hade det fattigt, säger alla åldrar till Lattjo för att leka, Airi. Mina morföräldrar hade pyssla och prata svenska. det bättre och hjälpte ofta resan– Jag blev kontaktad av Aman- defolket med mat och sovplats. da Wisselgren som håller i det De har båda mött fördomar om och sade ja på en gång, berättar romerna i Umeå, så filmen om Birgitta. Sedan undrade jag hur Katarina Taikon känns aktuell. gammal man får vara egentligen! – Om barnen får en möjlighet – Särskilt bra på pyssla är jag till något annat kanske de kan inte, men barnen lär mig medan förändra situationen för sitt folk, vi håller på, säger hon. säger Airi och får medhåll av Airi, som arbetat som dagBirgitta som berättar om flickan mamma, läste på församlingens på Lattjo som deklarerade att hemsida att det behövdes ledare. hon ska bli läkare som vuxen. – Vi tänker inte att vi hjälper till, det faller sig bara naturligt att göra något.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 2 2016

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

De är bland de mest inbjudande ord vi kan få höra. Att dela en måltid möter så många mänskliga behov av kroppens hunger, själens törst av social närhet och längtan efter att få vara medräknad. En måltid är en vanlig händelse som sker vardagligen, men att äta tillsammans får också en djupare innebörd då band binds mellan människor. Den jag äter ihop med hör jag ihop med. Och Jesus, han äter med de flesta i evangelierna. Till och med så många olika att folk reagerade på detta. ”Äter han med dem?” Ja, just det, och i slutet samlade han de närmaste till en påskmåltid vi aldrig glömmer. Vi fortsätter att minnas den sista måltiden varje gång nattvarden firas. I den får vi vara mottagare av gåvor, men blir också påminda om att dela mat och liv med varandra. Och när vi delar något så förmeras det. KENNETH NORDGREN kyrkoherde

PSALMVERSEN

”Jesus, än de dina du vill omkring dig se. Oss alla vill du göra till dina vid ditt bord.” Svenska psalmboken 70:1-2

REPORTAGE

Så blir fler mätta i Burma I byn Pale i Burma är mat ingen självklarhet. Ma Naing Naings familj är inget undantag. De svälter inte, men maten är alltid knapp. Text Anna Wahlgren Foto Magnus Aronson

et ryker från spisen. Ma Naing Naing lagar lunch, wokad vattenkrasse med chili. Den yngsta i familjen – tvååriga barnbarnet Khine Wut Hmone Kyaw – gnyr. I dag är det många munnar att mätta, eftersom brorsdöttrarna är på besök, men maten räcker. Det är dock ingen självklarhet i den avlägsna byn Pale. – Vi hankar oss fram. Ibland hjälper vi till på en gård. Under dåliga perioder måste vi be om förskott, säger Ma Naing Naing. Burma är ett land med underutvecklad landsbygd där skola och sjukvård ofta saknas. Barnadödligheten är hög, vägarna dåliga och många lever isolerat med få möjligheter att försörja sig. Svenska kyrkan stödjer sedan 2008 projekt i Burma, Ma Naing Naings familj deltar i ett med målet att minska fattigdom genom att arbeta med mänskliga rättigheter och utgå från människors egna behov. Det kan handla om ett lån, att starta en kvinnogrupp, att sätta upp en sparfond i en by. En liten skjuts i rätt riktning för att ta sig ur den mest akuta fattigdomen. MA NAING NAING OCH hennes make har fått

utbildning i att tillverka effektiva vedugnar som gör att såväl matlagning som vedinsamling går enklare. Ugnarna säljer de. 22

Khine Wut Hmone Kyaw är två år och bor i Burma. Färgen i ansiktet skyddar mot solen.

INSAMLING PÅGÅR Det finns mat till alla. Ändå får 795 miljoner människor inte tillräckligt att äta. Årets fastekampanj Maträtten – för allas rätt till mat pågår till den 20 mars. Pengarna går till Svenska kyrkans internationella arbete.

54 miljoner människor bor i Burma. Under regnperioden är vägarna svåra att ta sig fram på. nr 2 2016 tidningen spira

Burma Burma är ett av världens mest underutvecklade länder. Var fjärde invånare lever under fattigdomsgränsen. På den fattiga landsbygden är barnadödligheten hög och få barn går i skolan. Landet har under lång tid styrts av militär. Brott mot mänskliga rättigheter är vanligt förekommande. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer en rad projekt för att minska fattigdom och utsatthet. tidningen spira nr 2 2016

SÅ KAN FLER BLI MÄTTA 1

Kunskap om sina rättigheter När människor förstår att den situation de lever i inte är kopplad till deras värde som människa, kan de också få kraft att stå upp för sina rättigheter. Därför utgår alla internationella projekt från ett rättighetsbaserat arbete.

Ma Naing Naing drömmer om att barnen ska få utbildning.

– Vi vill föda upp ankor. Men vi behöver ett större startkapital för att komma igång. Vi funderar på att ta ett lån från fonden. Problemet är bara att lånet ska betalas tillbaka inom två månader, och att föda upp en anka tar sex månader. Så vi sparar på annat sätt. Ma Naing Naing drömmer om att barnen

ska få utbildning och att familjen ska ha råd att gå till läkaren när de blir sjuka. Hon hoppas att de yngsta flyttar till Rangoon när de är vuxna. – Möjligheterna är större där. Jag tror att nästa generation kommer att få det bättre, säger hon och kramar barnbarnet.

LÄS MER SVENSKAKYRKAN.SE/FASTEKAMPANJEN

˝Vill köpa klänning till min dotter˝

Ma Khin Sandar somnar ofta hungrig.

Ma Khin Sandar har inte råd att köpa kläder till barnen. Ofta somnar hon hungrig. Ändå är livet bättre. Nu har hon fått en möjlighet att förändra. – Största utmaningen är att få ihop pengar till mat. Jag skulle vilja köpa en klänning till min dotter, säger Ma Khin Sandar, 25 år. Familjen är ett prioriterat hushåll i Svenska kyrkans projekt i ett av Burmas fattiga deltaområden. Startpaketet med vattenbehållare och grödor var viktigt, men den bästa hjälpen har varit att få diskutera fram möjligheter till försörjning. Om tre år ska hon kunna klara sig själv. – Jag tror det kommer att gå bra.

Förståelse för jämställdhet Kvinnor och flickor drabbas hårdast av fattigdom. Genom att se kvinnors kraft och ge dem möjlighet att skapa en egen inkomst blir relationer mer jämställda. Det ger familjer tryggare ekonomi och minskar även våld i hemmet.

Kunskap och utbildning Kunskap i grönsaksodling, jordbruksutveckling, djuruppfödning, hushållsekonomi, organisation och demokrati är exempel på kunskap som ger människor möjlighet att själva skapa bättre försörjning och tillgång till mat.

Varje människas egen hävstång För att kunna börja påverka sitt liv behöver människor olika former av stöd. Utefter hans eller hennes mål och förutsättningar kan ett litet lån, lån av utsäde eller lån av djur vara det första steget mot tryggheten.

Att klara ett nytt klimat De flesta människor som lider av hunger är självförsörjande jordbrukare. Det är också de som påverkas mest av klimateffekter. Därför finns åtgärder och kunskap om hur klimateffekter kan lindras alltid med i projekten. Källa: Svenska kyrkans internationella arbete nr 2 2016 tidningen spira

foto: magnus foto: magnus aronson/ikon aronson/ikon

– för allas rätt till mat – för allas rätt till mat

Khine Wut Hmone Kyaw är två år gammal. Hon är en av 795 miljoner människor Khine Wutäter Hmone Kyaw två år gammal. en av 795 att miljoner som ofta för lite, förärnäringsfattigt ochHon för är sällan. Trots mat ärmänniskor en som ofta äter för lite, för näringsfattigt och för sällan. Trots att mat är mänsklig rättighet. Trots att jordens resurser skulle kunna föda oss alla.en mänsklig Trots en attav jordens resurser skulleorättvisor! kunna föda oss alla. Var med rättighet. och bekämpa världens största Var med och bekämpa en av världens största orättvisor!

SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr SMS:a MAT till 72905 och ge 100 kr

FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT FÖR ALLAS RÄTT TILL MAT Swisha valfritt belopp till 9001223 Swisha valfritt 9001223 PG 90 01 22-3belopp | BG till 900-1223 PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 tidningen spira nr 2 2016

Vi finns när du behöver oss Du får hjälp med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Varmt välkommen!

Vänd er med förtroende till oss

Anne-Lis Hermansson Christina Wendel Ulf Påhlsson

Katarina, Christer, Stefan, Annika

Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B, tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren, tel. 0935-127 70

Hembesök • Jour dygnet runt • fonus.se

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

V. Norrlandsg 40, Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Vår på kyrkogården

Gravrättsinnehavare som beställt skötsel på Norra kyrkogården, Västra kyrkogården, Backens kyrkogård, Röbäcks kyrkogård och Tavelsjö kyrkogård För att underlätta vårstädningen ser vi gärna att gravlyktor, kransar etc tas bort senast den 2/5 Därefter tas kvarlämnat material bort av kyrkogårdens personal. Vi vill påminna om att i minneslundar och askgravlundar kan utsmyckning endast ske på anvisad plats med gravljus eller lösa blommor i vas. Ljuslyktor och andra föremål undanbedes och kommer att plockas bort av personalen.

Vattnet kopplas på när tjälen gått ur marken. Under vecka 22 planteras vårblommor och under veckorna 24-25 sommarblommor för dig som beställt detta. Mer information och priser finns på vår webbplats: www.svenskakyrkan.se/umea. Du kan också ringa oss på 090-200 25 20 eller kontakta oss via e-post: kyrkogardsexp. umea@svenskakyrkan.se

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegravningsbyra.se

nr 2 2016 tidningen spira

Spira 2-2016 Torstein Bratvold 2016-02-15

KORSORDET FOTO: MALIN GRÖNBORG

FÅR MAN ÖVER I TÄRNINGSSPEL

HAN SES I BYN MEST MED DOMÄN

VERKAR HAN FÖR ASYLSÖKANDES LITEN LED ATT GÅ PÅ

VÄRDA ALL UPPMÄRKSAMHET

SKOTSK MARIA 1542-87

LANDSKAPSFÖRENING KORAS

MED MYNNAR FRAMÅTVID ANDA HAMBURG BARTOK

FÅR DEN SOM LEVER

FICK HAN TASSAR TILL SLUT PÅ BESKED TASSAR FRÅN SKÖT UT FÖRTROGEN HÄSTJIPPO

HA MÅLET BAKOM SIG ETT MALMRIKTIGT BERG KOK LARSSON STRYK FÖRF.

ANTAL ENTAL CYKELLOPP

HON VINKADE I RUTAN

BLÖDIG HUVUDSTAD VID NILEN

LEIF HOLMQVIST I ISHOCKEYMÅLET YTTERLIGARE PÅFYLLNING UNDVIKER VEGAN SMÖRJMEDEL DEN FÅR SKJUTS

KORSORD PARANORMALA FENOMEN

NEXØS MÄNNISKOBARN

GLÄDJEYTTRING MAJAS MOATJÉ

SPORTORT LÄKARTJÄNST

KARL I KAUTOKEINO

HAR MAN I HAGEN

ÅSTADKOMMER HAR VÄL ARTISTER

LAND MED LANKA

Spira nr 2

NÅGONS KAN MAN FÖRA KNÄPP

KRYSSMANNENS ASYLBOENDE

SOM BYTT

MAGISKA HAR MAN UGGLOR I MOSSEN

SKÄRINGER

EN ALEXANDER FRÖDINGS ELSA

GENIÄMNE SANNOLIKT

KAN MAN GOLF GER BRA VIRKE

GÖR TANT BRUN BLOMMA ELLER SLÄNT I NATUREN HETTE ÄVEN ALLAN POE

GJORDE FINDUS SER MAN TIDEN

HOPPAS MAN ATT PANT SKA GÅ I

GJORDE GNÄLLSPIKEN

VARA I KONJUNKTIV FAS FÖRSE MED SLÅ

PERIOD OCH PRONOMEN NÅGOT SOM DET RÖR SIG OM

GÅNGART

Konstruktör: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Anders Hultman, Lena Nygård och Karin Häggqvist som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Resa in i tomheten av Samar Yazbek. Två vinnare får andra böcker. Lösningen vill vi ha senast den 18 april till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

tidningen spira nr 2 2016

Namn: Adress: Ort:

ANDLIG FRISKVÅRD

Ge plats åt det som gör ont i livet

Långfredagens korsvägsandakt är ett beprövat sätt.

1 TITTA I TAKET! Högt upp på pelarna i Umeå stads kyrka sitter små kvadratiska bilder av Jesus väg till korset. Konstnären heter Astrid Theselius. Ta en stund för egen andakt i kyrkan. Avsluta med att tända ljus i ljusbäraren.

2 VANDRA GENOM UMEÅ!

Text Ulrika Ljungblahd Illustration Anna Karlsson

Ensamhet, rädslan att svika dem vi älskar och stunder när livet faller samman. Det är några allmänmänskliga erfarenheter som även Jesus mötte under sin väg till korset. Utifrån vandringen, som kallas Via dolorosa, Smärtornas väg, har det skapats en slags meditation som kallas korsvägsandakt. Den består av 14 stationer med bilder som markerar händelser under Jesus sista timmar. Särskilt i katolsk tradition används meditationen för att ge ord åt det som är svårt att formulera. Ibland används den tomma graven som en sista station för att påminna om hoppet och uppståndelsen.

Kyrkorna i Umeå ordnar varje år en fysisk långfredagsvandring Väst på stan. Vid nio stopp hålls korta andakter med en textläsning, meditation, sång och bön. Start långfredag kl 13.00 vid Tingsrätten. Avslutning i Vasakyrkan ungefär kl 14.30.

MOBBNING OCH HIV Googla fotografen och konstnären Elisabeth Ohlson Wallin som gjort nutida tolkningar av smärtornas väg. ˝Via dolorosa˝ är en fotoutställning om utsatthet och mobbning i skolmiljö. Hon har även gjort en utställning om HIV i Sydafrika.

SITT STILLA EN STUND Återta långfredagen som en dag av stillhet och paus! I ˝Bönboken tradition och liv˝ finns en korsvägsandakt som går att göra på egen hand. I Spira nr 2 2009 finns också en variant. Länk finns på Spiras facebooksida.

5 SAD SONGS PÅ SPOTIFY

Via dolorosa är ett sätt att stanna till vid det som gör ont.

Tillåt dig att vara ledsen en stund. Se en sorglig film eller lyssna på sorgliga låtar. I låtlistan ˝Sad songs for långfredag˝ har musikern Emma Örnberg valt ut passande låtar. På påskdagen kan du byta spellista till ˝Happy songs for påskdagen˝.

nr 2 2016 tidningen spira

PÅSKEN 2016

VÄNNÄS-BJURHOLM

HALLÅ DÄR!

Skärtorsdag

Skärtorsdagsmässa kl 19.00 i Johanneskyrkan, Vännäs, kyrkan Vännäsby och Bjurholms kyrka.

Fira påsk med Svenska kyrkan i Umeå och Vännäs-Bjurholm, torsdag 24 mars till måndag 28 mars.

SKÄRTORSDAG

Judisk påskmåltid Ersbodakyrkan kl 18.00. Förberedelser kl 17.00.

Skärtorsdagsmässa Backens kyrka kl 18.00. Eva Branzell, Eric Carlsson. Grisbackakyrkan kl 18.00 Magnus Soräng, Erik Wäcklén, Kristina Sturk, sång. Tegs kyrka kl 18.30. Lars-Martin Nygren, Richard Öberg. Umeå stads kyrka kl 18.30. Ersbodakyrkan kl 19.00 Christofer Sjödin och Yvonne Eriksson. Västerslättskyrkan kl 19.00. Kenneth Nordgren, Christina Isacson. Ersmarkskyrkan kl 19.00. Mattias Winblad von Walter, Dirk Mottmann Ålidhemskyrkan kl 19.00. Staffan Nygårdh, Siv Olsson, Ingrid Engdahl Hössjö missionshus kl 19.00. Anders Rodén, Anna Hörnvall. Carlskyrkan kl 19.00. Getsemanemeditation. Mats Bohman, Christina Bohman. Mats Halfvares, flöjt Tavelsjö kyrka kl 19.00 Michael Brodin, kantor Ingegerd Forslund. Mariakyrkan kl 19.30. Med handtvagning. Maria Lundgren, Björn Malmehed.

LÅNGFREDAG

Långfredagsgudstjänst Mariakyrkan kl 10.00. Backens kyrka kl 11.00. Elisabet Renström, Maria Axéll. Carlskyrkan kl 11.00. Mats Bohman, Emma Lundström. Sång av Olga Seleznjova

tidningen spira nr 2 2016

Långfredag

Långfredagsgudstjänst fortsättning Ersbodakyrkan kl 11.00. Yvonne Eriksson, Maria Grahn. Umeå stads kyrka kl 11.00 Anders Winterstam, Jonas Östlund. Ålidhemskyrkan kl 11.00 Lisa Tegby, Jenny Lindberg, Johanna Brännström, cello. Tegs kyrka kl 11.00. Mats Pelo, Richard Öberg. Vasakyrkan kl 11.00, Senitha Olsson, Magnus Soräng Korsvandring med korsvägsandakt kl 13.00 Start bakom Tingsrätten, avslutning i Vasakyrkan. Stabat Mater A Scarlatti Backens kyrka kl 15.00. Lotta Kuisma, sopran. Susanna Levonen, alt, stråkensemble, Maria Axéll, cembalo. Johannespassionen av Fredrik Sixten Umeå stads kyrka kl 18.00. Oratoriekören. 150 kronor. Stabat Mater Tavelsjö kyrka kl 18.00. Lisbeth Fors Malm, Iris Ridder, Eric Carlsson.

PÅSKAFTON

Midnattsmässa Backens kyrka kl 23.00. Inger Lohmander, Eric Carlsson, Andrea Granstig, Night Light Påsknattsmässa Umeå stads kyrka kl 23.00. Anders Winterstam, Kristina Sturk, sång. Påsknattsmässa Ålidhemskyrkan kl 23.00. Staffan Nygårdh, Jenny Lindberg.

PÅSKDAGEN Högmässa

Grisbackakyrkan kl 10.00. Magnus Soräng, Eric Carlsson, sång Emma Örnberg. Knytkalas. Mariakyrkan kl 10.00 Mariakören. Knytlunch.

Långfredagsgudstjänst kl 11.00 i Johanneskyrkan, Vännäs, kyrkan Vännäsby och Bjurholms kyrka. Gravläggningsandakt kl 15.00 Johanneskyrkan, Vännäs

KRISTINA STURK

Påskafton

Solist i påsknattsmässan Umeå stads kyrka

Midnattsmässa Johanneskyrkan, Vännäs kl 23.00

Vad är speciellt med påsknattsmässan?

Påskdagen

– Gudstjänsten börjar i mörker i en nedsläckt kyrka. Sedan går det både visuellt och musikaliskt mot uppståndelsen och ljuset. Jag tycker om att följa dramat under påsken och i påsknattsmässan ryms både mörker och ljus, det går från död till liv! Hur är påsken relevant för en umebo 2016? – När så mycket mörker i världen gör sig påmint är det bra att mörkret och sorgen får ta plats i en gudstjänst. Och att det samtidigt finns hopp och ljus som segrar. Det är gott att veta! Vad kommer du att sjunga? – ˝Erbarme dich˝ (Förbarma dig) ur Matteuspassionen, ˝Jag vet att min förlossare lever˝ ur Händels Messias och ˝Agnus dei˝ i Oslo Gospel Choirs tappning. Påsknattsmässa påskafton 26 april kl 23.00, Umeå stads kyrka

Påskdagsmässa

Påskdagsmässa forts.

Ersmarkskyrkan kl 10.00 Mattias Winblad von Walter, Aron Nygren och Madelene Westblad. Backens kyrka kl 11.00 Eva Branzell, Maria Axéll. Kyrkokören. Malin Silbo-Ohlsson trumpet. Kyrkkaffe. Böleängskyrkan kl 11.00. Ängskören, Lars-Martin Nygren, Richard Öberg, Kristen Jansen Brodin, flöjt. Servering. Ersbodakyrkan kl 11.00. Kyrkokören. Christofer Sjödin. Kyrkkaffe. Tavelsjö kyrka kl 11.00. Michael Brodin, kyrkokören under ledning av Lisbeth Fors Malm.

Tegs kyrka kl 11.00. Stina Dahlgren, Anna Hörnvall. Umeå stads kyrka kl 11.00 Kenneth Nordgren, Anders Sandberg, Jonas Östlund. Västerslättskyrkan kl 11.00. Erik Holmlund, Christina Isacson. Ålidhemskyrkan kl 11.00. Monica Andersson, Siv Olsson, kyrkokören, Tomas Pleje. Kyrkfika. Familjemässa Carlskyrkan kl 11.00 Christina Bohman, Emma Lundström, Påskkören, Sing It & Join Us. Kyrkfika. Söndagsgudstjänst Sjukhuskyrkan kl 14.00.

Högmässa kl 11.00 Johanneskyrkan, Vännäs och kyrkan Vännäsby Påskgudstjänst Bjurholms kyrka kl 11.00.

Annandag påsk

Annandagsgudstjänst Byagudstjänst i Vännfors EFS kl 11.00. Kyrkfika, abonnerad buss. Ekumenisk påskgudstjänst kl 18.00, Betel, Bjurholm. Eku-kören.

ANNANDAG PÅSK

Annandagsmässa Mariakyrkan kl 10.00. Linda Vikdahl, Björn Malmehed. Ord och ton i påsktid Backens kyrka kl 11.00. Inger Lohmander, Eric Carlsson, Åsa Andorn, sång Gudstjänst Bösta missionshus kl 11.00. Mats Pelo, Anna Hörnvall. Kyrktaxi. Gudstjänst Rödåsel bygdegård kl 11.00. Michael Brodin, Ingegerd Holmberg. Fika. Emmausmässa med dop Umeå stads kyrka kl 11.00. Erik Holmlund, Anders Winterstam. Emmausvandring från Ålidhemskyrkan kl 11.00. Enklare vandring till en mässa i Sjukhuskyrkan. Erik Hansson, Siv Olsson. Cafégudstjänst Carlskyrkan kl 18.00. Emma Lundström, sång av Margaretha Sandman.

FOTO: ULRIK A L JUNGBL AHD

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan. För påskhelgen se sidan 29. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

RETREATER OCH PILGRIM

SPIRA BESÖKER David Karlström, Izabella Stockhaus, Kristina Persson, Inez Morén och Alicia Stockhaus pysslade med sina föräldrar.

”Gud, vad det här blev fint!” Skapande och småprat för stora och små. På tisdagskvällar är det enkelt att pyssla tillsammans på Tomtebo.

Endagsretreat lördag 2 april kl 9.30–17.30, Ålidhemskyrkan. Introduktion till kontemplativ bön. Mässa, meditation, undervisning och kort delande. Kontakt: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Retreat i vardagen start måndag 4 april kl 18.30, Böleängskyrkan. Retreaten pågår 4–18 april med enskilda samtal med en andlig vägledare. Frågor och anmälan till 090-200 29 15, lars-martin.nygren@ svenskakyrkan.se. Pingstretreat fredag 13 maj kl 18.00–söndag 15 maj kl 15.00, Tavelsjö lägergård. Meditationer, närvaroövningar, andakter, mässa, vägledning, enskilda samtal och vandring i vacker omgivning. Alla bor i enkelrum. 400 kr för studenter, sjukskrivna och arbetslösa, 700 kr för övriga. Sista anmälan 9/5 erik.hansson@ svenskakyrkan.se 090-200 27 16.

Retreatdag lördag 14 maj, Kyrkans Hus i Yttersjö. Kostnad 200 kr. Anmälan 090-200 29 66 therese. edlund@svenskakyrkan.se Pilgrimsvandring lördag 28 maj kl 9.30–ca 15.30 En heldagsvandring längs en ny pilgrimsled i Umeå. Ta med egen matsäck. Samling utanför Backens kyrka. Vi vandrar till Insjöns bönhus. Anmälan: 090200 27 16, erik.hansson@ svenskakyrkan.se Pilgrimsvandring TavelsjöSörfors 4–6 juni. Se annons sidan 6.

MUSIK OCH KONSERTER

Ulrika Ljungblahd

Stabat Mater av Logroscino tisdag 22 mars kl 19.00, Tegs kyrka. Lisbeth Fors Malm sopran, Iris Ridder alt, Eva Lindgren tvärflöjt, Urban Lindgren violin, Martin Björklund cello, Eric Carlsson Orgelkonsert fredag 8 april kl 18.00, Mariakyrkan. Diplomorganisterna Christiane Rödder Steiner och Robert Pauker. Jazzkonsert med Reunion söndag 10 april kl 18.00, Tegs kyrka. Solist: Maria Bervelius. Barockkonsert söndag 24 april kl 18.00, Backens kyrka. Barockensemble från Midgårdsskolan, Gaudium, Per Brännström, Katarina Konradsson, Maria Axéll. Orgelkonsert söndag 24 april kl 19.00, Tegs kyrka. Anders Winterstam. Vårkonsert lördag 14 maj kl 18.00, Backens kyrka. Backens kyrkokör. Sopran Lotta Kuisma, stråkensemble, Maria Axéll. Vårkonsert med kören Al Dente lördag 21 maj kl 18.00, Grisbackakyrkan.

nr 2 2016 tidningen spira

SKAPANDE HÖRNA

Var? Kyrkhörnan i Sjöfruskolan, Tomtebo När? Tisdagar kl 18-20 Hur? Vuxna och barn pysslar och handarbetar. Ta med egna projekt eller utgå från kvällens tips. Fika och lekrum.

– Wow! Det är klistermärken-hjärtan på tejp, konstaterar snart 4-årige Axel Morén förundrat och ger sig i kast med kvällens pyssel att göra kort. Han är här med sin mamma och syster. – Vi kommer varje vecka om vi inte är sjuka, säger systern Inez, gör en sista maska på sin tvåfärgade virkning och utbrister: – Gud, vad det här blev fint! Varje tisdagskväll samlas barn och vuxna i kyrkhörnan på Tomtebo för att skapa. Den som vill tar med projekt hemifrån, som scrapbooking eller virkade figurer. Varje vecka har ledaren Charlotta Karlström också ett förslag på skapande som kransbindning, ljusdekoration eller pärlplattor. – Eller så kan man bara komma hit och vara, tillägger Monika Morén och klipper ut hjärtan ur ett färgglatt papper. Barnen har lämnat pysselbordet till förmån för innebandy i korridoren, men kommer springande igen när det är fikadags. Efter semlor och ordleken ”Kejsaren av Kina tycker inte om te” är det dags för några att gå hem. Andra fortsätter småprata vid borden där färgpennor och limstift står kvar. – I vår ska vi sätta frön och göra egna blomkrukor av tidningspapper, berättar Charlotta. Det är kul med återbruk och jag tycker att det ska vara både billigt och hållbart att pyssla.

PILGRIMSVANDRING ERSMARK-ERSBODA Lördag 14 maj kl 9-16.30 Enkel gemenskap under vandring, möt dig själv, Gud och medvandraren. Samling Ersmarkskyrkan avslut Ersbodakyrkan.Ta med två fika och lunch. Kontakt: ingela.forslund@ svenskakyrkan.se, 090200 25 40

KALENDARIET HALLÅ DÄR!

FOTO PETER LINDEGREN

Sång för mångfald lördag 21 maj kl 13.00, Rådhustorget. Kören Brösttoner, Svenska kyrkan och Umeås studieförbund. Orgelkonsert söndag 22 maj kl 19.00, Tegs kyrka. Anders Winterstam.

KNOPP & KROPP

Teologiska rummet söndag 20 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka. ”Svenska kyrkans organisation i teologisk belysning” med teol dr Marie Rosenius, Umeå. Tegs Filmklubb tisdag 22 mars kl 18.30, Tegs kyrka, biorummet. Marias väg. Film och samtal. Plats bokas på facebook eller 090-200 29 22. 19/4 Taxi Teheran Samtal om tro och liv söndag 27 mars kl 19.00, Kyrkans hus Yttersjö. Vi delar tankar, längtan och upplevelser. Ingen anmälan. Även 28/4 och 12/5. Teologiska rummet söndag 20 mars kl 15.00, Umeå stads kyrka. Professor Gunnar D Hansson ”Nådens oordning – Lars Ahlins författarskap i motljuset från en luthersk tradition” Skaparglädje lördag 9 april kl 12–17, Tavelsjö församlingsgård. Även 14/5 Söndagskafé – om andlig träning söndag 10 april kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Karin Johannesson, präst och forskare, reflekterar om att växa i andlighet. Livslust onsdag 13 april kl 18.30, Umeå stads kyrka När livet inte blev som vi har tänkt oss – öppen samtalsgrupp med inslag av skapande. Ragnhild Pelo. Bibelskola onsdag 13 april kl 19.30, Ålidhemskyrkan. Passion. Om Höga Visan. Även 18/5 Vrede, galenskap och hopp. Om Uppenbarelseboken. Bokcirkel söndag 24 april kl 15–17, Mariakyrkan. Samtal om Sinnlighetens närvaro, Luther mellan kroppskult och kroppsförakt av Elisabeth Gerle.

tidningen spira nr 2 2016

ELSINE EKLUND

Engagerad i Återbruksverkstad

Återbruksverkstad på Arken, vad är det? – Det är en kreativ plats där vi kan hjälpa varandra att återanvända saker i stället för att slänga dem. Och även ge saker fortsatt liv genom att lappa och laga. Ingen av oss är proffs, utan vi får lära av varandra. Det finns visst material och symaskiner på plats. Vilka håller i träffarna? – Vi är ideella och anställda i Ersbodakyrkan som är intresserade av återbruk och hållbar livsstil. Att göra något konkret med händerna för att få igång tänkandet är ett bra sätt att börja hållbarhetsarbetet. Vi är fem, sex personer som spånat på idéer kring hållbarhet – och vi vill gärna bli fler! Vad har ni för fler idéer på gång? – Vi har pratat om att odla utanför Ersbodakyrkan. Det kanske blir en studiecirkel i odling efter påsk! Återbruksverkstad Varannan torsdag (jämna veckor) kl 17.30–21.00, Arken Östra Ersboda

GUDSTJÄNSTER

Musikgudstjänst söndag 20 mars kl 18.00, Tegs kyrka. Husbandet tillsammans med körerna Cirrus och Stjärnväsen. Johan Wållberg, Catrin Ström, Per Wållberg. Insamling till Svenska kyrkans insamling ”Maträtten – för allas rätt till mat”. Gospelmässa onsdag 6 april kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Kören Bless Is More, kladdkakefika efteråt. Även 11/5. Gospelmässa söndag 10 april kl 18.00, Backens kyrka. Inger Lohmander, Anders Winterstam, Andrea Granstig. Sjung med Backen Gospel. Fri övning kl 17.40.

BISKOPEN I UMEÅ Visitationsmässa, Umeå stads kyrka söndag 22 maj kl 11.00 Biskop Hans Stiglund avslutar sin visitation av Svenska kyrkan i Umeå med en mässa för alla. Taizémässa torsdag 21 april kl 19.30, Mariakyrkan. Musikandakt söndag 1 maj kl 18.00, Ersmarkskyrkan. Mattas Winblad von Walter och saxofonisten Sebastian Jonsson med gruppen Arken. Psalmer och lovsånger i ny, jazzig skrud. Gökotta torsdag 5 maj kl 8.00, Kapellet Svedjan, Tavelsjö. Michael Brodin, Ingegerd Forslund. Fika.

Schlagermässa söndag 8 maj kl 11.00, Böleängskyrkan. Radioinspelning. Ängskören, barnkören, Richard Öberg, LarsMartin Nygren. Internationell familjegudstjänst söndag 15 maj kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Gudstjänstutflykt söndag 15 maj kl 10.15 buss från Ersbodakyrkan till Strömbäck. Kl 11.00 gudstjänst, kör, kyrkkaffe, grillning. Anmälan lena.arnesson@ svenskakyrkan.se Familjegudstjänst med vårfest söndag 15 maj kl 14.00, Tavelsjö kyrka. Avslutning för barngrupper.

KAFÉER OCH MAT

Måndagsmiddag måndag 21 mars kl 17.00, Hissjö missionshus. Tacos, vegetariskt alternativ. After work Paltlunch tisdag 22 mars kl 12.00, Carlskyrkan. Ny teknik med Eva Waterworth. Anmälan sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Även 19/4 och 17/5. Trivselträff tisdag 29 mars kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Lunch. Bokbindare – ett nytt gammalt yrke. Åsa Bergqvist från Bok & Box berättar. Församlingsgården. Sopplunch onsdag 30 mars kl 12.00, Sörfors ekumeniska. Gudrun Olofsson om en pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Vuxentid. Västerbottnisk matkultur torsdag 31 mars kl 12.00, Backens kyrka. Etnolog Kurt Genrup. Lunch 50 kr. Varje vecka olika program: 7/4 Blommorna på kyrkogården. 14/4 Ingemar Grahn sjunger. Tisdagsträff tisdag 5 april kl 13.00, Tegs kyrka. Marcus Löfgren och Jan Fältén. Varannan tisdag. 19/4 Andliga sånger med Ronnie Sahlén. Klimatsmart middag med stilla stund onsdag 6 april kl 17.30, Tegs kyrka. Anmälan senast 3/4 catrin. strom@svenskakyrkan.se Även 20/4.

LOPPIS Backens kyrka söndagarna 3 april och 17 april kl 13.00. Intäkterna går till behövande i församlingen. Mariakyrkan lördag 9 april kl 11–14. Fikaförsäljning. Sång av Mariakören. Tavelsjö lördag 23 april kl 10–12 i församlingsgården. Swap til you drop klädbytardag söndag 24 april kl 9–15, Ålidhemskyrkan.

Vardagsmiddag med andakt och pyssel tisdag 12 april kl 17.00 , Röbäcks kyrka. Anmälan till maten. Musikkafé lördag 16 april kl 18.00, Tavelsjö församlingsgård. Ungdomar från församlingens replokal. Matdax torsdag 21 april kl 17.00, Tavelsjö församlingsgård. Trivselträff tisdag 26 april kl 12.00, Överrödås byastuga. Lunch. Vårvindar friska, värmande toner med Cittronellorna. Tacotorsdag torsdag 12 maj kl 17.00, församlingsgården Öst på stan. Anmälan senast två dagar före till myemma.nilsson@ svenskakyrkan.se Musikcafé lördag 21 maj kl 18.30, Kyrkans hus i Yttersjö. Kören Prisma, instrumentalister och solister.

LIVSTRAPPANS 12 STEG Start torsdag 31 mars kl 18.30, Böleängskyrkan Självhjälpsgrupp utifrån boken, ”12 steg för hopplösa”. 14 träffar. Anmälan marian.karlsson @svenskakyrkan.se

Hans Stiglund

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?

LIVET HAR TVÅ PERSPEKTIV när det är på rik-

tigt, som jag ser det. Det ena är relationer. När jag har skalat bort allt brus och alla aktiviteter i jobb och fritid är det de som blir kvar. Till familjen, vänner och alla andra som jag möter. Vi är alltid beroende av andra, hur självständiga vi än är finns de som plogar gatorna och ser till att mitt hus har värme. Fast jag kanske aldrig träffar de människorna handlar det om en relation och vårt gemensamma beroende av varandra är att vara människa, tänker jag. Som kristen har jag också en relation till Gud. Den började när jag var ung och upptäckte att Gud är en verklighet på riktigt. Jag träffade troende personer som påverkade mig genom att visa på Gud i sina liv. Det andra perspektivet är min syn på livet, att försöka låta det komma till mig varje dag och lägga större värde vid det lilla och vardagliga. Ibland blir vårt liv bara allt vi måste hinna med och allt vi ska ha gjort. Det finns listor på 101 platser vi ska besöka innan vi dör och böcker vi ska ha läst. Jag tror det blir en kramp av allt vi ska bocka av. Som Tomas Sjödin skriver ˝Det är mycket vi inte måste˝. Också som kristen kan jag tro att jag ska åstadkomma något särskilt, men det behövs inga andliga resor eftersom Gud finns runt omkring oss i allt vi gör. Berättat för Eva Gustafsson Foto: Ola Johansson Biskop Hans Stiglund besöker Umeå på så kallad visitation den 18-21 april. Den 22 maj är han tillbaka och har en gudstjänst.

nr 2 2016 tidningen spira