Spira nr 3 2016

Vad ska jag göra ensam på semestern?

Nr 3 2016 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

Tema NORMER

K AN MÄN KRAMAS UTAN RYGGDUNK? STÖD OCH SKOJ FÖR BARN PÅ FLYKT LESBISK A KRISTNA FÖR 100 ÅR SEN

” Yogan skapar en helhet”

Anne Ormrot leder yoga i kyrkan

tidningen spira nr 3 2016

13

bilder av Gud 1

VÄLKOMMEN

Vilka fotbollsspelare hänger på väggen? ”När jag blir stor ska jag bli pojke. För jag vill spela fotboll.”

Visserligen växte min lilla kompis upp några år efter Marta-eran och UIK:s dominans, men ändå. Nog vet väl alla att tjejer spelar fotboll! En titt i tv-tablåer och tv-spelsuppställningar säger dock det motsatta. Fortfarande krävs det rätt mycket engagemang för att hitta en barnbok med flickor som sparkar boll, för att inte tala om en lagbild att sätta på väggen.

I det här numret talar vi om normer, att få syn på och bryta mot dem. Kanske är det inte särskilt normkreativt att låta ett samtal mellan fem män breda ut sig över två hela uppslag i tidningen. Men deras frukostträffar är ett försök att få syn på mansrollerna och sedan välja vilka de själva vill vara.

Möt också Umeåfödda Malin Hellkvist Sellén som gör en föreställning inspirerad av modiga kvinnor i historien. Till sin förvåning hittade hon dem i frikyrkan och väckelserörelsen. Än en gång påminns jag om att alla rörelser måste fortsätta att vara i rörelse för att inte stelna och låta formen bli viktigare än innehållet. Som Rättviseförmedlarens grundare Lina Thomsgård sa när hon slutade häromåret för att ge utrymme för andra röster och perspektiv: ”Rörelse kan inte ske utan att saker flyttar på sig.”

Lunchvisningar på Bildmuseet!

Föräldrar som skriker på unga spelare och domare

Omslag: Anne Ormrot Foto: David Dahlberg Nästa nummer ute 8/9

FOTO: MALIN GRÖNBORG

skola igång, romska barn på fotoutställning 7 Dilemmat Vad ska jag göra ensam på semestern?

”Snarare försöker jag lyssna. Jag tänker att det är viktigare än att prata.”

PIA JOHANSSON

32

Viktigt på riktigt!

12

om modiga missionärer

FOTO: SOFIA RUNARSDOT TER

2

Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

4 Aktuellt Stöd för barn på flykt, ny för-

16 Mötet Anne Ormrot, yogainstruktör 21 Andlig friskvård Gym från 1500-talet 22 Mellan himmel & jord 23 Mitt kyrkoår Kenneth Nordgren 24 Reportage ”Vad är väl en gudstjänst?”

28 Korsordet 30 Spira besöker Café Hörnan i Vännäs 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Pia Johansson

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea

INNEHÅLL NR 3 2016

TEMA BRYTA NORMER 8 ”Kan vi kramas utan ryggdunkar?”

12 Plats på scen för lesbiska missionärer 13 Gud som städerska och sol 14 Vardagstankar Så bryter Lena Forsberg mot spelreglerna

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

Tre gånger per år även till Vännäs-Bjurholm.

Tema NORMER

8

MANSROLLER

Frukostsamtal om relationer, förväntningar och prickiga tröjor.

HELLKVIST SELLÉN

nr 3 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vilka oskrivna regler bryter du mot?

Spira pratar om normer med tre personer längs gågatan i Umeå.

BERIT OLOFSSON

JIM ERIKSSON

SANDRA ALMQVIST

– Det händer att jag korsar gatan utan att gå på övergångsstället! Jag tittar naturligtvis först så det inte kommer någon bil, men det är väl ändå inte rätt. Ibland är det nog viktigt med normer och jag kan reta mig på dem som inte följer dem, som när folk står framför ingångar så jag inte kommer fram.

– Jag äter godis fast det inte är lördag! Det hände aldrig när jag var barn, men nu tycker jag att jag måste få unna mig lite.

Svårigheten är bara att träna bort det efteråt, men det är ju så gott och jag vräker i mig allt på en gång. Jag tänker att de flesta normer måste komma någonstans ifrån och som något bra när de kom till.

– Jag kommer inte på några jag bryter mot, i alla fall inte medvetet, men det jag reagerar ibland på att vi alltid står så långt ifrån varandra på busshållplatserna. Folk har flera meters mellanrum och det känns dumt.

En del regler vi har är kanske bra, men många verkar onödiga.

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

NYA LEDER LÄNGS TAVELSJÖN Umeås pilgrimsapp utökas med två nya leder. Den ena leden följer vandringsleden Tavelsjön runt och är drygt två mil lång. Där sitter det även uppe fysiska skyltar. Den andra nya leden kallas ”Norra leden” och går från Backens kyrka längs gamla kyrkvägen norrut till Tavelsjö kyrka.

Pilgrimsappen togs fram till kulturhuvudstadsåret Umeå 2014. Den laddas ner gratis från Google Play eller Appstore.

27 AUGUSTI

VIP-galan är ett årligt evenemang i Umeå när Öppen gemenskap uppmärksammar att "Alla människor är viktiga.

Alla dagar!” Vecka 34 hålls seminarier i Väven. Lördag 27/8 blir det musik och insamling på torget. www.vipgalan.se

125 000 besökte Svenska kyrkans gudstjänster i Umeå förra året

VI SES PÅ FACEBOOK!

facebook.com/tidningenspira tidningen spira nr 3 2016

3

AKTUELLT FOTO: DAVID DAHLBERG

HALLÅ DÄR FREDRIK OSKARSSON

från Kulturverket som fotat med unga EU-migranter FOTO: KULTURVERKET

Berätta om fotoprojektet ”En ny blick” – Det började som fotoworkshop med rumänska och romska barn i kyrkans verksamhet Lattjo. Vi var där vid sex-sju tillfällen. Barnen har tagit studiofoton på varandra och vi har gjort utflykter tillsammans till biblioteket, Bildmuseet och andra platser för att hjälpa dem att upptäcka fler miljöer i stan med hjälp av kameran.

Vad har ni fått syn på?

– En grupp människor som vi kanske inte träffar så ofta ute i samhället.

Det var otroligt peppade ungar. Det var också kul att se hur de hittade varandra.

När kan andra umebor se bilderna?

– Den 1-3 juli i Väven visas förstoringar av några foton.

Ulrika Ljungblahd FOTO: KULTURVERKET

4

Linn Hortlund och Ulrika Mottmann med nio barn som väntar på besked om de får stanna i Sverige. Under tiden träffas de varje vecka för samtal och lek. I dag blir det utflykt.

Stöd och skoj till barn som väntar Flyktingbarn ska få hjälp att hantera sin situation, men också roliga händelser att se fram emot. Det är syftet med verksamheten ”Barn i väntan”, som Svenska kyrkan startat på flyktingboendet på Backen.

Foajén är full av förväntansfulla barn. Snart bär det av till Leos lekland! Varje fredageftermiddag samlas nio barn i åldrarna 6-11 år för aktiviteter med projektledare Linn Hortlund och diakoniassistent Ulrika Mottmann.

Tanken är att ge barnen sätt att hantera det de är med om och stärka deras självkänsla.

– Det ska också vara roliga och lustfyllda aktiviteter, något att se fram emot, säger Linn Hortlund. ”Barn i väntan” är ett religiöst och politiskt obundet pedagogiskt program med

tolv träffar utifrån teman som känslor, tiden före flykten, du är värdefull och asylprocessen.

Varje träff ser likadan ut för att ge trygghet och rutiner, med samtal, kreativa aktiviteter som målning och rollspel samt fika och musik.

Dessutom har de två träffar med gemenskapsgivande aktiviteter.

– Föräldrarna har tagit emot detta positivt. De är glada för aktiviteter för barnen, säger Ulrika Mottmann.

Planen är att starta ytterligare två grupper för barn på flyktingboendet till hösten. I konceptet ingår även grupper för föräldrar och för syskon.

Helena Andersson

BARN I VÄNTAN

Barn i väntan och Barn i start utvecklades i Malmö av Individuell Människohjälp och Svenska kyrkan. De vänder sig till barn och ungdomar i asylsökande familjer respektive till de som fått uppehållstillstånd.

Konceptet används nu i tre församlingar i Luleå stift – Boden, Nordmaling och Umeå.

Läs mer på biv.nu

Nu behövs volontärer till syskongruppen. Kontakta Linn Hortlund i Umeå landsförsamling, tel 090-200 28 14. nr 3 2016 tidningen spira

AKTUELLT

Hela familjen i fokus på kyrkans nya förskola Små grupper och fokus på hela familjen. Det är två viktiga beståndsdelar av Svenska kyrkans förskola Sandalen, som startat sin verksamhet på Haga.

Det är sångstund i förskolans stora, ljusa samlingslokal. Förskollärare Kristina Nyström håller upp en bild på ”Imse vimse spindel”, och sedan sjunger alla tillsammans. Alltsedan förskolan Sandalen startade i mitten av januari har nya barn skolats in nästan varje vecka.

Nu ska barnen delas in i två grupper. Tanken är tolv barn per avdelning. Små grupper och hög personaltäthet är ett av Sandalens kännetecken, ett annat är fokus på hela familjen.

– Mår inte föräldrarna bra mår inte heller barnen bra. Vi kan slussa vidare till kyrkans familjerådgivning, präst eller diakon, säger Anna Juul, förskolechef.

Sandalen tar barn från den kommunala kön, och jobbar enligt läroplan och skollag som andra förskolor. Att Svenska kyrkan är huvudman märks bland annat på skylten med den gyllene regeln i hallen och att det ska komma dit en kantor och sjunga med barnen.

– Men då får föräldrarna välja om barnen ska vara med eller inte. De som inte är med hittar vi på något annat roligt med!

NY ÅRSBERÄTTELSE – SKAFFA ETT EGET EX! 2015 öppnade kyrkan i Umeå vinterhärbärge, hade premiär för drop in-vigslar och inbjöd till 50 olika körer.

Totalt omsatte Svenska kyrkan i Umeå 167 miljoner kronor. Läs mer i årsberättelsen som du kan ladda ner eller beställa på svenskakyrkan.se/umea

Visste du att…

Helena Andersson FOTO: HELENA ANDERSSON

Svenska kyrkans nya webbplats är bättre i mobilen än den gamla?! svenskakyrkan.se/umea

GENUSUTBILDNING FÖR ALLA KONFALEDARE

Eva Kröger, Anna Juul och Kristina Nyström sjunger tillsammans med några av barnen på förskolan Sandalen, som öppnade tidigare i år.

Det gör ont att ta in att kyrkan inte agerat gott utan har bidragit till och legitimerat förtryck och på det viset vållat lidande. När vi har svikit det samiska folket, har vi också svikit oss själva och Gud. Ärkebiskop Antje Jackélen i förordet till Vitboken där Svenska kyrkan granskar de kränkningar som samerna utsatts för genom historien. tidningen spira nr 3 2016

Inför sommmarens konfirmandläger har alla ledare fått utbildning i ”Genusrättvisa”.

– Det är ingen perifer fråga, det handlar om människosyn, säger Susanne Dahl, präst och kursledare.

Många unga ledare är medvetna om genusfrågor, men upplever ofta en krock med kyrkans språk och traditioner. Susanne uppmanar därför till normkreativitet, inte minst när det gäller språket i bibeltexter, psalmer och böner.

– Vi är med och formar traditionen.

Kanske är detta vårt bidrag, säger hon och ger ett par tips: • Var uppmärksam på språket. Är det nödvändigt att säga ”han” om Gud? • Våga testa nya ord! Skriv om och byt ut. Gud går inte sönder, men våra föreställningar kan utmanas.

5

Behovet av familjehem är nu större än någonsin!

Vi söker par och ensamstående både på landet och i stan. Som familjehem får du utbildning, handledning, stöd och ekonomisk ersättning.

För mer information: Ring 070-747 87 13 eller 090-349 36 70 Du kan också besöka vår hemsida: www.attvarafamiljehem.nu

Upplev vår butik med kvalitetsslöjd i alla former, skapad av hantverkare från orten och länet.

Se utställningen i galleriet.

Känn doften av nybakat tunnbröd i bagarstugan. Njut av gott kaffe med hembakat bröd i caféet, en god smörgås eller dagens lunch.

Den vackra utsikten bjuder vi på.

Mer informtion om arrangemang och utställningar i Galleriet finns att hitta på: www.slojdarnashus.se

Vi håller öppet 27/5–18/9 kl. 11-18 alla dagar

Kontakta oss på 0935-207 82 eller konst caféet 070-660 13 63

Saxnäsgården Hotell & Konferens Upptäck Saxnäs och Södra Lapplands underbara fjällvärld. Alla årstider!

På

info@saxnas.se

PETTER

www.saxnas.se

29-31 JULI 2016

0940-377 00

Visfestival Holmön Ett besök på Holmön sista helgen i juli blir en magisk upplevelse.

Fredag 29 juli står bl a Petter och Jens Hult på scenen och på lördag 30 juli presenterar vi Lena Willemark, Jack Vreeswijk, Pernilla Andersson och Euskefeurat. visfestivalen.nu 6

Sommar på Forslunda Besöksmål med ladugård och lantbruksdjur. Lilla Forslunda, barn- och familjeaktiviteter, sommarkollo, sommarcafé och Gårdsbutik. Vandrarhemsboende, välj Rum & frukost eller självhushåll. Välkommen till Forslunda, bara 6 km från Umeå centrum. Sommaröppet 20 juni–14 augusti 2016. www.umea.se/forslunda Forslunda Gymnasiet

nr 3 2016 tidningen spira

DILEMMAT

”Jag gruvar för semestern. På jobbet pratar alla om sina planer, men jag har ingen att hitta på något med. Jag vet inte om skammen eller ensamheten är värst.”

Text Helena Andersson

Jag är ensam. Vad ska jag göra på semestern?

JOHANNA SALANDER

CARINA EVEFORS

Regissör och psykologstudent

Kom ihåg att du delar den här erfarenheten med väldigt många.

Jag vet många som har panik inför högtider och semestrar och känner krav på att vara med andra. Fundera på hur du själv vill ha det!

Om du vill bryta din ensamhet är det viktigt att du är öppen inför dig själv med det. Det finns forskning som visar vad som fungerar bäst och det är inga konstiga saker.

Till exempel kan man söka upp grupper av människor med liknande intressen. Om du vill resa på semestern kanske du kan anmäla dig till en gruppresa? Det är viktigt att förvänta sig det bästa, alltså att tänka att de människor man träffar vill en väl. Man kan också söka hjälp hos en psykolog. Ofrivillig ensamhet kan sätta sig som smärtor i kroppen eller leda till depression.

Inför föreställningen Sällskapet samlade jag in många människors berättelser om ensamhet. Skammen kommer mycket av föreställningar kring kärnfamiljen och att bilden av ett lyckat liv handlar om att vara efterfrågad och ha många omkring sig. tidningen spira nr 3 2016

Diakoniassistent och fritidspedagog

Sommartips!

Tillsammansläger i Munkviken 30 juni-4 juli. Anmälan senast 29 maj. Kontakta Carina Evefors på telefon 072-539 10.

Flera kyrkor har också öppen verksamhet i sommar, bland annat Kyrkstugan på Nydala.

HAR DU ETT DILEMMA? Mejla spira@ svenskakyrkan.se

I mitt jobb möter jag många människor som är ensamma.

Vissa söker upp mig för att prata om sin ensamhet, för andra kommer det fram efter hand i samtalet. Skammen gör att man inte riktigt vill prata om det. Det är ett vanligt problem, som jag tror kan bero på att vi har så bråttom i samhället. Vi tar oss inte tid för vardagsmöten, att bara stanna upp och säga ”hej”.

Ett första steg för dig kan vara att komma och prata med mig eller någon diakon! Jag brukar försöka ta reda på vad som ligger bakom ensamheten och sedan bjuda in till aktiviteter som passar.

Ett tips till sommaren är Tillsammanslägret i Munkviken. Där händer det mycket.

Det är ett läger som samlar människor i alla åldrar och av många nationaliteter. Det går välja mellan aktiviteter som hantverk, fiske, bad, samtal, massage, bön och mässa.

Vi som har ordnat lägret i flera år har sett att många har fått kontakter som fortsätter efter lägret. Det skulle jag rekommendera för dig!

7

Tema NORMER

”Kan vi kramas uta Relationer, förväntningar och prickiga tröjor avhandlas vid frukostbordet. Varannan lördagsmorgon samlas fem män för att trevande utmana rådande mansnormer.

Text Helena Andersson Foto Malin Grönborg

D

et var i höstas som Christofer Sjödin skickade ut ett upprop på facebook.

Han ville göra något konkret för att avslöja destruktiva mansroller i sitt eget och andra mäns liv, och bad om förslag. Det hela mynnade ut i en samtalsgrupp tillsammans med Kristoffer Fredriksson, Daniel Stenvall, Daniel Örnberg och Erik Säfvenberg. Spira fick ställa några frågor under en av deras träffar.

Hur ser normerna för en man ut? kristoffer: Att vara aktiv. Normerna kring mannen handlar ofta om att delta i aktiviteter som förälder eller jobba med renoveringen av huset. Det man gör ska märkas utåt. christofer: Det är också accepterat att ta mycket plats. Även i minoritet har män det största pratutrymmet. För mig är normen något outtalat, som jag har svårt att gå emot. Jag har tidigare träffar pratat om en tröja med stora prickar som jag fått. Ingen annan skulle säkert reagera om jag tog den på mig, men det är något i mig som gör det svårt! da niel ö: Det som ofta märks är vår frihet att synas och ta plats. Men det är också oerhört intressant att utforska vad jag som man begränsas av.

8

”Det finns en stark norm om kontroll”

erik: Ja, det är som en upptäcksresa i den manliga sfären. På vilket sätt förväntas vi uttrycka oss? Kan jag till exempel sätta ett hjärta på facebook? Vad finns det för alternativa sätt att vara man på?

Vad gör manlighetsnormerna med er? da niel ö: Det är alltid något att förhålla sig till. När man skrapar på ytan handlar allt om vad jag bör göra, ha på mig... nr 3 2016 tidningen spira

n ryggdunkar?”

Normen är att män ska vara aktiva tycker frukostgänget.

– Att vi sitter och pratar så här, trevar och funderar, är något som bryter mot det, säger Christofer Sjödin, i svart kavaj.

christofer: Det påverkar också hur vi förhåller oss till andra män. Kan vi kramas utan ryggdunkar? Eller kan jag säga till en annan man – vad fin du är? Också ”mjuka” män måste ha lite tufft eller coolt språk mot varandra. Får det finnas närhet? kristoffer: Det finns en stark norm om kontroll och rationalitet och den bryter vi när vi går in i det sköra. Vi har inte samma vana och inte samma språk som kvinnor tidningen spira nr 3 2016

ofta har, och är inte lika trygga i att vara öppna med våra känslor. da niel ö: Viktigt för den som lever i ett heterosexuellt förhållande är att se vem som ansvarar för vänskapsrelationerna. Vem ringer och bjuder in andra? Hur blir det sociala umgänget för änkemän eller frånskilda män? christofer: Det finns en anledning till att självmord är vanligare bland män.

9

TEMA XXXX

Erik Säfvenberg och Christofer Sjödin vid frukostbordet där fem män samlas varannan lördag för att prata.

Många av oss har varken någon att prata med när vi mår dåligt, eller språket för det.

Vad ligger hos er själva och vad beror på samhällets värderingar? da niel s: Jag känner att en hel del ligger hos mig. Jag är feminist, och har varit det en stor del av mitt vuxna liv, men ändå ser jag saker hos mig själv. Det gäller inte bara ”de andra”. erik: Det känns som att befinna sig i en ränna och vilja utforska kanterna, men det är lätt att falla ner i rännan igen. Det handlar om att undersöka vad som hindrar mig från att vara den människa jag vill vara. christofer: Det finns också ett annat dike att hamna i. Jag har åkt en del skoter med min son och det brukar ses som manligt. Finns det risk att det inte blir okej att göra vissa saker som ses som typiskt manliga? erik: Samtidigt handlar det ju inte om att ta bort, utan att bredda. Att kunna skrika på en hockeymatch, men också vara skör. Det handlar inte om att begränsa. da niel s: Ja, det är lätt att det blir tvärtom när man till exempel ska prata genus med barn, som att tjejer inte ska ha rosa klä10

”Det är otroligt värdefull att få lyfta saker som jag inte är säker på.”

der, i stället för att bredda och ge massor av möjligheter. Fast i början kanske man måste gå till ytterligheterna? da niel ö: Ja, fast människor kan känna sig utestängda om de måste bli tvärtom. Är det fel på det jag gör? Det är ju inte poängen, utan att öka möjligheterna. christofer: När vi pratar om jämställdhet handlar det mycket om att kvinnor ska få större utrymme – att tala, i bolag, i naturvetenskap… Men då är det traditionella mansidealet kvar. Inte ofta pratas det om att gå åt andra hållet. Var finns uppmuntran att jag som kille erövrar ett språk för känslor, fysisk närhet?

Vilken är den största anledningen för er att bryta med normerna? da niel ö: Jag tänker på mig som människa, men också som pappa till tre pojkar.

Jag vill kunna ge dem fler alternativ. kristoffer: Jag lever i en parrelation, men om den spricker, var står jag då? Hur har jag det med relationen till barn och vänner? Tar jag ansvar för det själv? Jag ser det också i relation till samhällsutmaningar, som mäns våld om kvinnor. Jag tänker att om unga män växer upp med tillgång till nr 3 2016 tidningen spira

Samtalen mellan Daniel Stenvall, Kristoffer Fredriksson och Daniel Örnberg gör att de ser nya saker hos sig själva.

större bredd av uttryck och språk för känslor minskar risken för övergrepp. christofer: För mig handlar det också om att brottas med mig själv som vit, medelålders, heterosexuell man. Det är en position jag har nytta av, och jag vill ifrågasätta den.

Hur hjälper det att prata om de här frågorna? da niel s: Att ha någonstans att sätta spinn på tankarna gör att jag tänker mer på hur jag agerar som pappa och partner. Bara att sätta igång tankeverksamheten ger mig en möjlighet att se saker hos mig själv jag inte sett förut, eller inte sett som problem. erik: Det är otroligt värdefull att få lyfta saker som jag inte är säker på. Att få vara ambivalent och osäker, och veta att det tas emot väl. Det finns inte så många sådana sammanhang.

da niel s: Det är också viktigt att vi som män gör något som handlar om dessa frågor, annars är det oftast kvinnor som tar initiativ i det. Nu tar vi ansvar. kristoffer: Ja, och det handlar om att vi ska jobba med oss själva, inte ordna en manifestation och stå på stan och synas.

Ni är alla troende. Spelar er tro någon roll i sammanhanget? da niel s: Inte uttalat, men indirekt kan det vara så att vi har en vana att samtala i sådana här former, och har lättare att sätta ord på upplevelser. Vi har funnits i liknande grupper tidigare. christofer: Att brottas med sina privilegier är för mig väldigt relaterat till personen Jesus. Det har sitt upphov i hans val att inte ta makt.

TIPS! PODDEN ”DET BÖRJAR MED MIG”

Det börjar med oss I Ersbodakyrkan hålls öppna samtalskvällar för män ungefär en gång i månaden.

Samtalen bygger på samma koncept som Fatta Mans podcast ”Det börjar med mig”.

Kontaktperson är prästen Christofer Sjödin. Löpande information på Facebook-sidan ”Det börjar med oss”

Fatta Man är ett projekt som vill få män och killar att engagera sig mot destruktiva manlighetsnormer och sexuellt våld. Ett sätt är att skapa mötesplatser för män att prata. I stafettpodden ”Det börjar med mig”, var Umeåprofilen William Spetz en av vårens gäster. Han svarade på frågor som: ”Vad är vänskap för dig?” och ”Vad betyder det för dig att vara man?”.

Här kan du höra programmen: fatta.nu/fatta-man tidningen spira nr 3 2016

11

TEMA NORMER

Ger lesbiska missionärer plats på scen För 100 år sedan hittade lesbiska och feminister en plats i frikyrkan. Nu blir deras berättelser synliggjorda i föreställningen Missionären.

Text Ulrika Ljungblahd

UNDER TRE MÅNADER HADE Malin även hjälp av

researcher Elfrida Bergman från Umeå.

– Mitt största wow-fynd var en poesisamling med 20 kärleksdikter skrivna av en lesbisk och djupt troende kvinna, berättar Elfrida Bergman. Den fick jag gåshud av!

12

FOTO: SOFIA RUNARSDOT TER

D

et började med att Malin Hellkvist Sellén hittade ett gammalt släktalbum. Bland porträtten av resande evangelister fanns personer som hon uppfattade som ”uppenbart homosexuella”. Kunde de verkligen ha rört sig i de kristna konservativa sammanhangen i Västerbotten?

– Jag visste ingenting om väckelserörelsen, men det var något som krockade med mina föreställningar, berättar Malin Hellkvist Sellén.

Som konstnär och koreograf bestämde hon sig för att utforska ämnet och började leta i arkiv, läsa gamla brev, bläddra i fotoalbum och göra intervjuer.

– Jag blev glatt överraskad av hur radikala och modiga många av kvinnorna som verkade inom missionen var, oavsett om de var lesbiska eller inte. Kopplingen mellan väckelserörelse och kvinnorörelse var också ny för mig, säger Malin.

Missionären Berättarföreställning om lesbiska kristna missionärer i början av 1900-talet i Sverige.

Premiär den 22 september på Kvinnohistoriskt museum, Umeå.

Produceras i samarbete med Norrlandsoperan.

Idé, koreografi och regi: Malin Hellkvist Sellén.

– Det finns så stora luckor i vår historieskrivning, kvinnor är marginaliserade och lesbiska helt osynliga, säger Malin Hellkvist Sellén.

Det mest smärtsamma spåret var journalerna för en ung kvinna på mentalsjukhus.

Hon beskrivs som trotsig, otrevlig och med ”homosexuella begär” till andra patienter.

Elfrida ser en olycklig tonåring med känslor som inte passar in i det dåtida samhället och som därför blir sjukare och sjukare.

– Det är intressant vad som i vissa tider ses som sjukdom och vad som ses som normalt, nr 3 2016 tidningen spira

FOTO: SOFIA RUNARSDOT TER

Skådespelarna Lotti Törnros och Meliz Karlge i föreställningen Missionären som har premiär den 22 september i Umeå.

säger Elfrida. En människa kan också bli sjuk av att inte få vara den hon är.

ELFRIDA OCH MALIN HITTADE kvinnor som på

olika sätt bröt mot dåtida normer i flera frikyrkor, bland annat Frälsningsarmén och Pingströrelsen i Västerbotten. Kvinnor reste och levde tillsammans, de startade församlingar, var ledare och byggde upp social verksamhet.

På gruppfoton bryter kvinnorna mot normerna när det gäller både kroppsspråk och klädsel. Även om inte alla var vad vi i dag skulle kalla lesbiska, hade de möjlighet att driva kvinnokamp och leva utanför den traditionella heteronormen med man och barn. Inom Frälsningsarmén uppmanades kvinnor till och med att inte gifta sig eftersom de då skulle förlora sin frihet.

– Hade vi levt på den tiden hade vi varit frälsningssoldater. Det var sjukt punkigt!

De gjorde motstånd mot allt möjligt! säger Elfrida Bergman. tidningen spira nr 3 2016

Researcher Elfrida Bergman, Umeå, har tidigare arbetat med projektet Queering Sápmi.

FOTO: SARA LINDQUIST

I slutet av 1800- och början av 1900-talet var frikyrkan radikal på många områden, inte minst genom engagemanget för kvinnlig rösträtt. I väckelserörelsen fanns populärmusiken, kroppen och extasen.

– Jag är så otroligt inspirerad av att det i alla tider har funnits människor som vågat bryta normerna, tänja på gränserna och lita på sin känsla. Vi behöver de historierna i dag, säger Malin Hellkvist Sellén.

NU SKRIVER MALIN MANUS till den koreografera-

de berättarföreställningen som har premiär i september i Umeå.

– Visst finns det fortfarande massor av fördomar och förtryck som måste synliggöras, men den här föreställningen är lustbetonad och visar på möjligheter! säger Malin.

Föreställningen bygger på det material hon hittat, men personerna på scen är uppdiktade.

– Konsten och fantasin är viktig för att återskapa historia som funnits, men som försvunnit. Det gör den inte mindre sann.

13

TEMA NORMER

VARDAGSTANKAR

Så bryter jag mot spelreglerna NU NÄR SOMMAREN NÄRMAR

sig börjar jag fundera över hur klädmodet ser ut i sommar. Jag vill ju gärna följa modet, men inte till vilket pris som helst! Om modet innebär päls från djur eller tyger som är tillverkade genom barnarbete LENA FORSBERG skulle jag inte följa det. Det Förtroendevald i Umeå finns en gräns där man måste kunna avvika från mängden.

I alla sociala gemenskaper finns det spelregler och förväntningar på hur individerna ska agera. De är kulturellt betingade och inte alltid logiska. I vår kultur gäller det i hög grad alkoholens plats. Alkohol orsakar enligt världshälsoorganisationen WHO ett 60-tal olika sjukdomar och är bland annat cancerframkallande. Alkoholen är beroendeframkallande och berusning ligger bakom död, våld, trafikolyckor och fördärvade relationer. Hundratusentals barn i Sverige växer upp i otrygghet på grund av vuxnas alkoholproblem. Ändå ses ofta vi som inte vill medverka till denna kultur som de som bryter mot spelreglerna.

Jag bestämde mig tidigt i livet att inte vara med att sprida kulturen som orsakar så mycket elände, utan att leva ett alkoholfritt liv. Sedan dess blir jag gång på gång påmind om att min livsstil ses som oförenlig med de flesta andras förväntningar på en konferensmiddag, personalfest eller byafest.

Något traditionellt accepterat berusningsmedel finns i de flesta kulturer. Hos oss fördömer vi ännu cannabis men tillåter alkoholreklam. TV-program och tidningar hjälper till att glorifiera vin- och öldrickandet, och många vill nu briljera med sitt kunnande.

Jag vill inte argumentera på krogen, men har märkt att när jag är snabb att beställa något alkoholfritt, så blir det fler än annars som också gör det. Jag gör det alltså lite lättare för fler att bryta normen!

14

Skrapar p

Borde bilden av Gud som fader kastas på sophögen? Inte alls, men den behöver kompliceras och kompletteras, menar prästen Siv Olsson.

Text Helena Andersson Bild Lars Segerstedt

Den traditionella bilden av Gud som fader är så starkt förankrad att Gud för många ÄR fader. Ofta används även härskarepitet som herre och kung. Men att enbart förknippa Gud med maskulina bilder från ett patriarkalt samhälle är problematiskt på flera sätt, menar Siv Olsson, som leder en samtalsgrupp i Ålidhemskyrkan om feministteologi.

– Det befäster en bild av över- och underordning mellan könen, som strider mot den kristna människosynen där man och kvinna är jämställda, skapade till Guds avbild, säger Siv Olsson.

Hon menar att ensidigheten i språket i förlängningen också skymmer något av vem Gud är. Bilden av Gud blir som en avgud.

Att göra sig av med de maskulina bilderna är inte lösningen, inte heller att enbart komplettera med modersbilder av Gud, ”vi får passa oss så att vi inte låter Gud spegla bilden av en borgerlig kärnfamilj”. I stället uppmanar Siv till att skrapa på ytan.

– I det vi uppfattar som patriarkala bilder i Bibeln finns ömhet och omhändertagande, och modersbilderna är starka och tuffa. Det är inga vattentäta skott mellan dem, säger Siv Olsson och lyfter fram ett stycke i Jesaja, där Gud liknas vid en krigare och vid en födande kvinna, som båda kämpar.

SIV OLSSON VILL GÄRNA komplettera bilderna

av Gud med könsneutrala metaforer, till exempel från naturen, och Bibeln är full av dem – klippa, källa, ljus. Författare presenterar också nya bilder av Gud, som en varm blick (Ylva Eggehorn), ett verb (K G Hammar) och ett golv (Tomas Sjödin). nr 3 2016 tidningen spira

å bilder av Gud Gudsbilder i Bibeln YRKE Barnmorska Psaltaren 22:10-11

Bild 115 x 180 mm

Konstnär Salomos vishet 13:1-3 Krukmakare Jesaja 29:16, 45:9 Herde Psaltaren 23:1

RELATION Mamma Jesaja 49:15, 66:13 Pappa Lukas 15:11 Vän Jesaja 41:8

NATUR OCH DJUR Klippa Psaltaren 62:8, 31:4 Soluppgång Lukasevangeliet 1:79 Sol – ljus Psaltaren 84:12 Vattenkälla Jeremia 2:13 Fågel med starka vingar Jesaja 31:5

Vind, källa, väverska, ljus, örn, moder, klippa...

Det behövs många bilder för att berätta något om Gud.

– Gudsbilder är något väldigt personligt. Vad som berör människor är olika, beroende på erfarenheter. Jag är själv väldigt förtjust i bilderna från Tomas Sjödin, som speglar en tidningen spira nr 3 2016

Höna Psaltaren 17:8 Matteus 23:37

jordnära andlighet. En annan fin bild, som ofta glöms bort, är den i Nya testamentet av en kvinna som sopar golvet efter ett mynt hon förlorat. Gud som städerska!

JOEL HULTDIN

Präststuderande och konstnär

Vilken är din bild av Gud? – Jag tror på en viddernas Gud, en gränslös Gud som också är utomordentligt nära. Jag hämtar mina gudsbilder i naturen.

Varför då?

– Jag är utbildad jaktoch fiskeguide, och mitt hjärta är nära naturen.

Någon har sagt att naturen är Guds ansikte utåt, ett himmelskt sken som gör Gud synlig. Där finns både storhet och närhet.

I naturen slipper jag också maktanspråk och patriarkala strukturer.

Vad tycker du om traditionella bilder som fader och herre?

– Jag är själv pappa och tycker inte att det finns något inbyggt negativt i fader, men ordet har genom historien påverkats av maktordningen och ligger nära herre. För mig hör inte Gud och maktspråk ihop.

Samtidigt är Gud större än människan och det kan vara svårt att beskriva utan sådana uttryck, men jag tycker vi borde försöka.

15

”Citat stort”

Anne Ormrot tyckte först att tro verkade rätt fånig. Nu firar hon 20 år i kyrkan.

16

nr 3 2016 tidningen spira

MÖTET

Vardag med Jesus och yoga Yoga betyder att sammanbinda. För Anne Ormrot är den ett sätt att förena kropp, själ och ande. I dag leder hon yogagrupper i kyrkan.

Text Helena Andersson Foto David Dahlberg

K

vällssolen tittar försiktigt in genom fönstren i Röbäcks kyrka. Anne Ormrot, helt klädd i vitt enligt kundaliniyogans tradition, leder ett yogapass med åtta deltagare. Hon uppmanar oss att sluta ögonen och försöka fokusera blicken på en punkt i pannan, som kallas tredje ögat.

– Det aktiverar pannloben, på samma sätt som när vi ber tackböner, berättar hon.

Efter omväxlande övningar och vila avslutas passet med att vi sjunger en irländsk välsignelse innan mattorna rullas ihop. Över en kopp te berättar Anne att hon längtat efter att träna yoga ända sedan hon var liten, men inte vågade prova förrän 2003. Då följde hon sin systerdotter till ett pass i kundaliniyoga.

– Efter de första kvällarna var jag såld!

Jag började må så bra psykiskt, och läraren översatte yogan till naturvetenskap, vilket tilltalade mig.

SEDAN TIO ÅR TILLBAKA tränar hon yoga varje

dag, och sedan några år är hon utbildad yogainstruktör.

– Medan jag fortfarande gick utbildningen fick jag en fråga av en diakon om att starta en yogagrupp i kyrkan.

För tre år sedan började så den första gruppen, i Ålidhemskyrkan. Att föra in den tidningen spira nr 3 2016

fysiska aspekten i kyrkan ser Anne som en viktig uppgift. Förutom heliga danser tycker hon att den sidan av människan saknas.

– Yogan förenar huvud och kropp. Jesus visar att det är viktigt att ta hand om kroppen när han plockar ax på sabbaten.

ATT ANNE ORMROT SKULLE känna sig hemma

ANNE JORD ORMROT

Ålder 56 år Bor Ålidhem Arbetar Yogainstruktör i Ålidhemskyrkan och Röbäcks kyrka Familj Man Anders och barnen Isa och Tistou

i kyrkan var ingen självklarhet, framför allt inte för henne själv. Hon beskriver sin uppväxt i Gällivare som ateistisk, och även om hennes mamma, som har samiskt påbrå, hade med sig tankar om en andlig värld, delade hon inte med sig av dem. Anne och hennes syskon gick ändå i söndagsskolan, och Anne fascinerades av berättelserna om Jesus. Hon ville ändå inte konfirmeras och som 18-åring valde hon att gå ur kyrkan.

Sedan tog det många år innan hon sökte sig tillbaka. Då var det 90-tal, och Anne hade en jobbig tillvaro som ensamstående mamma.

– På socialen frågade de vad jag hade för hjälpbehov. Jag svarade att jag behövde en sista instans, någon att luta mig mot och människor gick inte att förlita sig på. Ska du inte prova kyrkan, frågade de då.

Sagt och gjort. Anne ringde Ålidhemskyrkan och under ett år träffade hon en gång i veckan en präst och pratade om sina funderingar. Hon började också studera teologi, och pratade mycket om tro med sina vänner.

17

MÖTET

– I kyrkan saknas ofta den fysiska aspekten, vi faller inte ens på knä längre. Yogan skapar en helhet, tycker Anne Ormrot, som leder yogapasset i Röbäcks kapell.

– Jag tyckte egentligen att det var rätt fånigt, men mitt naturvetenskapliga sinne sa till mig att jag måste utforska även det.

Så fick Anne en uppenbarelse. En natt, när hon ligger vaken med funderingar och ångest, känner hon hur någon sätter sig på hennes sängkant och lägger sin hand på henne. Hon vågar inte öppna ögonen, men har en stark känsla av att det är Jesus som sitter där.

– Gud är så klok som hittar rätt väg in.

För mig var det söndagsskole-Jesus. Jag blev lugn och kunde somna, berättar Anne, märkbart berörd av minnet.

Nästa händelse inträffar när hon börjat besöka gudstjänster i Ålidhemskyrkan. När det för första gången blir nattvard försöker hon hålla en distans, samtidigt som hon desperat gärna vill gå fram, men inte vet om hon vågar. Hon ber Gud om handfast hjälp och då lutar sig kvinnan bredvid henne fram, tar tag i hennes arm och säger ”Gå fram. Han tar emot alla.” Några månader 18

senare går Anne med i Svenska kyrkan igen, och hennes två barn döps.

– Nu firar jag 20 år i kyrkan! Min tro har fått växa på samma sätt som en människa.

Först var det söndagsskole-Jesus som gällde och för några år sedan var jag en kritisk tonåring. Nu känner jag mer att jag fått ihop alla delar. Det är härligt att vara vuxen! säger Anne med ett skratt.

NÄR ANNE SJÄLV VAR i tjugoårsåldern visste hon

inte riktigt vad hon skulle syssla med. Hon drogs till konst, men hennes gymnasielärare tyckte hon skulle satsa på naturvetenskap.

Efter turer till Umeå, Göteborg och Luleå hamnade hon till slut på konsthögskolan i Umeå.

– För mig är konst kommunikation. Det inre i mig vill berätta något för det yttre, som vill berätta något för dig. Det är ett ständigt flöde, som inte kan stoppas upp. Men vilka former kommunikationen tar sig är olika, säger Anne och visar mig sin egenhändigt nr 3 2016 tidningen spira

”Jag kan använda yogans språk, det kristna språket och vetenskapens språk” inbundna skrivbok som ständigt följer med henne. Innanför pärmarna i grön filt ryms bilder och skrivet material. Hon arbetar också kontinuerligt med några stora oljemålningar hemma och i ateljén på Haga, som hon delar med andra konstnärer.

Anne minns en period när hon ville göra bilder så stora att hon skulle kunna gå in i dem. Hon ville innanför ytan, hitta det som är sant och började skära hål i bilderna. Till slut fastnade hon för att bygga skåp, som rymmer både yta och innehåll.

– Det handlade om att vara sann utan att säga allt. Att stänga till om vissa delar och lära sig gränser. Det var en viktig process för mig.

Anne har också läst till friskvårdsledare, behandlingsassistent och meditationsledare. Hon ser det själv i efterhand som att hon fördjupat sig i kropp, själ och ande var för sig, tills hon förenade de tre aspekterna i sin yogalärarutbildning.

– Alla bitarna har knutits ihop till en helhet. Jag kan använda yogans språk, det kristna språket och vetenskapens språk. Allt handlar om samma sak!

PÅ GRUND AV EN nackskada i ungdomen, som

blossat upp på senare år, är Anne i dag sjukpensionär på halvtid. Övrig tid ägnar hon bland annat åt att leda yogagrupper i Ålidhemskyrkan, Röbäcks kyrka och verksamheten Lugna vatten i Backens kyrka. Hon leder också yoga i en kvarterslokal.

– Från början tyckte jag inte om att leda andra. Det var obehagligt att de gjorde som jag sa. Men nu har jag förstått att det handlar om att jag delar med mig. Det kommer inte från mig, utan genom mig, från Gud, säger Anne, som ser sig själv fortsätta med detta i många år.

– Nu är jag 56 år och ska leva i minst 56 år till. Det känns kul, och jag vill gärna ägna mig åt att dela med mig till den som vill! tidningen spira nr 3 2016

Senast jag… …fick en kram I dag nere på strandpromenaden av en vän från Gällivare. … gapskrattade I kväll när fotografen tyckte att jag kunde ställa mig på en snödriva med mina bara fötter. Jag skrattar mycket och älskar dålig humor. …började om Det gör jag varje dag, varje sekund. Varje inandning är en ny början. …lånade en bok på bibblan I går när jag lånade om tio böcker jag inte hunnit läsa.

Jag läser jättemycket, en bok om dagen. Just nu läser jag om Pehr Stenberg, som var präst på Backen på 1700-talet. …drömde Varenda natt drömmer jag mycket och spännande saker. Just nu går jag i drömmarna omkring i Pehr Stenbergs miljöer.

Grattis 02rm:oationr!

nfi Webben för nästa års ko ta in och öppnar i början av juni. Tit ssar dig välj det alternativ som pa september bäst. Anmälan öppnar 1 redd.

Då gäller det att vara be sat.

Antalet platser är begrän

fo www.samycketmer.in

19

En plats att låta dina barn växa...

Enkel och tydlig smartphone Om det verkar krångligt att använda en smartphone kommer Doro Liberto® 825 att få dig på andra tankar.

Vi söker Lärare.

Vi har platser kvar i vår förskola, förskoleklass och grundskola hösten 2016.

Det perfekta valet för förstagångsanvändare som vill ha alla fördelarna med en smartphone, men på ett enklare sätt.

• GPS Liberto® • INTERNET • TRYGGHETSKNAPP • HÖGT OCH TYDLIGT LJUD • HÖRSLINGA • E-POST

825

Kontakta vår rektor för mer information, telefon 090-205 93 31, mobilnummer 070-175 57 81 eller via mail rektor@hannaskolan.se

H A N N A S K OL A N

Skellefteå | Hammarvägen 7 | 0910-70 12 20 Umeå | Förrådsvägen 16 A | 090-70 44 70

foto: gunilla hallonsten/ikon

En skola www.hannaskolan.se på kristen grund, öppen för alla! www.hannaskolan.se

Söker du ett meningsfullt jobb?

Kontakta oss 090-12 54 52

Ett litet företag med stor omsorg Humor – Glädje och skratt tillsammans med dig.

Kontinuitet – Du känner den person som kommer hem till dig.

Respekt – Vi ska alltid lyssna på dig och respektera dig.

info@dinochmin.se

www.dinochin.se

Andlig lyrik & Kärlekspoesi “I livets omfång Din tillgång är obegränsad Lyssna till toner av hjärtats sång Hör själen viska en god serenad Och låt kärleken dig leda Igenom livets ballad”

“I livets omfång Din tillgång är obegränsad Lyssna till toner av hjärtats sång Hör själen viska en god serenad Och låt kärleken dig leda Igenom livets ballad”

T-shirts med tryckta dikter, av Stefan Holmström

Handla din t-shirt på www.t-poesi.se I Kontakt: info@t-poesi.se

20

svält drabbar barnen först. även år 2016.

I östra och södra Afrika pågår en katastrof. Barnen drabbas först. Torka har tagit grödor och boskap. Det enda som växer är svälten. Och den växer snabbt. Just nu kämpar miljontals människor mot akut mat- och vattenbrist. Svenska kyrkans internationella arbete finns på plats i några av de värst drabbade områdena i Etiopien och Zimbabwe. Din hjälp behövs!

SMS:a TORKA till 72905 och ge 100 kr till mat, vatten och utsäde.

Swisha valfritt belopp till 9001223, märk med TORKA PG 90 01 22-3 | BG 900-1223, märk med TORKA www.svenskakyrkan.se/akuttorka

nr 3 2016 tidningen spira

ANDLIG FRISKVÅRD

1 ANDLIG LÄSNING Lectio divina är ett meditativt sätt att läsa Bibeln själv eller i grupp. Läs ett stycke tre gånger och notera vilka ord som fastnar.

Läs tre gånger till och fråga vad som berör dig. Läs igen och känn om du får någon inbjudan eller utmaning.

2

ÅTERBLICK ÖVER DAGEN

3

Avsätt en stund på kvällen och se tillbaka på dagen. En sådan tillbakablick inför Gud blir som en bön. Du blir uppmärksam på det som är positivt och det svåra kan få rätt proportioner. Tacka och be om det du längtar efter.

RETREAT Ta ett steg åt sidan under en kväll, dag eller helg för att få perspektiv på dig själv och ditt liv. Förutom tystnad och egen reflektion innehåller retreater oftast mässor, meditation, andakter och måltider.

4

ANDLIG VÄGLEDNING Utgångspunkten är att Gud verkar i människors liv men att det kan vara bra att samtala med någon för att se och förstå det.

Vägledaren hjälper till att lyssna in vad Gud säger och är en medvandrare.

5 TALA VÄNSKAPLIGT...

Var med i en samtalsgrupp.

I Ålidhemskyrkan finns exempelvis en grupp med ledorden ”Tala vänskapligt om gudomliga ting”.

Utifrån både Bibeln och vardagen förs samtal om tro och liv. Kvällarna varvar övningar, reflektion och delande.

tidningen spira nr 3 2016

Testa andligt gym från 1500-talet Ignatius av Loyola var riddare för 500 år sedan. I dag används hans andliga övningar kanske flitigare än någonsin.

Text Ulrika Ljungblahd Illustration Anna Karlsson SÅRAD AV EN KANONKULA hamnade adelsmannen Ignatius av

Loyola länge i sjuksäng. I brist på riddarromaner fascinerades han av berättelserna om Jesus och helgonen och levde efter sitt tillfrisknande som andlig vägledare.

Precis som han var van att träna fysiskt bestämde han sig för att träna det andliga livet: medvetet och regelbundet. De pedagogiska övningarna som retreat, vägledning och tillbakablick över dagen kallas ignatiansk andlighet och har blivit populära i Sverige på senare år. Det handlar mycket om att få syn på att Gud redan finns med i vardagen.

21

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: JOHANNES ODÉ /ACT

UTBLICK ETIOPIEN

Den värsta torkan på 30 år har drabbat Etiopien. Skördar har förstörts och hundratusentals boskapsdjur har dött. Nu riskerar över 10 miljoner människor hungersnöd.

Svenska kyrkan har hittills gett 2,6 miljoner kronor till akuta insatser för 150 000 personer. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/akuttorka

LÄST

Återbruk blev utställning i Ersbodakyrkan En "pärgräv" som ljusstake, mattor av virkade lakan och fåglar av tidningspapper och stråltråd. Det var några av föremålen i utställningen ”En andra chans”.

– Återbruk har människan hållit på med i alla tider. Plagg har sytts om gång på gång tills de till slut blivit mattrasor. Det är bara de sista 50-60 åren som vi sysslat med slit och släng, säger Kersti Sundquist, diakon, som samordnat utställningen med ett 40-tal medverkande.

22

Hon hoppas att återbruk som årets tema för utställningen ska vara en liten motrörelse.

– Det är en uppfinningsrikedom utan like här, konstaterar besökaren Eva Wännman. Det är väldigt inspirerande! Även Susanna Modin går hem med nya idéer.

– Vilket bra initiativ! Jag är konstnär och fick många nya tips, säger Susanna, som besöker Ersbodakyrkan för allra första gången.

Ulrika Ljungblahd

Fyra fötter, två sandaler är en bilderbok om Feroza och Lina som bor i ett flyktingläger i Pakistan. En dag hittar de varsin sandal.

Boken skrevs efter att ett barn som flytt från Irak frågat Khadra Mohammed efter en bok om ”en som är som jag”. Den ingår i förlaget Verbums satsning på böcker för integration. nr 3 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: ULRIK A L JUUNGBL AHD

MITT KYRKOÅR

Gud är större och människan mer ELDSJÄLEN Fredrik Elgh är en av eldsjälarna i utgivningen av 1700-talsprästen Pehr Stenbergs självbiografi. På Backens kyrkogård ligger två av Pehrs söner begravda. Den ena heter också Pehr.

Hjälper prästen Pehr leva vidare Pehr Stenberg

I dag tycker han att historien ofta riskerar att suddas ut och (1758-1824) Växte nämner Rosa villan upp i Stöcke, gick och gamla sjukhuset på universitet i Åbo och arbetade som som exempel. Kanske präst i Umeå är det en anledning till landsförsamling.

Fredrik Elgh är överatt utgivningen blivit Sista delen av hans läkare och professor så viktig. självbiografi i mikrobiologi med – Den ger en bra lanseras 16/9 med forskning kring herbild av Umeå för drygt föreläsningar och musik i Umeå pesvirus på schemat, 200 år sedan och han folkets hus. men på fritiden förflytskriver så personligt! tas han till 1700-talets Umeå.

Jag kan riktigt se och lukta mig Det är sju år sedan han och Ola till livet på den tiden.

Wennstedt letade efter gamla När Göran Stenberg, en ättling kartor över Umeå och i stället till Pehr, kunde berätta hur hittade en självbiografi skriven självbiografin gått i arv, lästs av prästen Pehr Stenberg. ur vid högtider och räddats ur – Först och främst ville jag bränder blev intresset ännu själv läsa de här texterna, säger större.

Fredrik, som var fascinerad av – Pehr själv ville sätta ett avhistoria redan som liten och tryck i historien, säger Fredrik. köpte sin första bok Fältskärns Nu känns det som att vi hjälper berättelser av Zacharias Topelius honom mot målet! som tioåring.

Eva Gustafsson Jakten på kartor från 1700-talet slutade med fyra böcker av Umeåprästen Pehr Stenberg.

– Jag nördar gärna in på saker, förklarar Fredrik Elgh, en av utgivarna.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 3 2016

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

Hur bild och verklighet förhåller sig till varandra är en viktig fråga för kristen tro. Framför allt hur gudsbilder återspeglar eller fördunklar Gud; om de öppnar eller stänger för en större verklighet.

Eftersom Jesus blev människa är det okej med mänskliga bilder av Gud. Men för dessa gäller ett viktigt kom ihåg; de är just mänskliga bilder av en ogripbar verklighet.

Gudsbild och människosyn påverkar varandra. Hela tiden behövs reflektion om hur kristen tro på Jesus kan vägleda till en ärligare och djupare syn på varandra. I evangelierna pekar Jesus väldigt tydligt på mellanmänskliga möten som avgörande för livet. Vi behöver se bortom schablonbilder för att verkligen få syn på varandra.

Det är också viktigt att inte avfärda Gud utifrån snedvridna bilder som vi tror handlar om Gud när de egentligen uttrycker något annat.

En viktig insikt att bära med sig är denna: Gud är alltid är större än vad du tror, och en människa är alltid mer än vad du ser.

KENNETH NORDGREN kyrkoherde

BIBELORDET

”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte” 1 Korinthierbrevet kapitel 13, vers 12

23

OM GUDSTJÄNST

Vad är väl en gudstjänst i kyrkan?

Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar!

Eller åtminstone lätt att känna sig välkommen till.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson & Ulrika Ljungblahd EMMA BRUNESSON OCH ALBIN Westlin går nedför

gången i Umeå stads kyrka med varsin kollekthåv. De 175 gudstjänstbesökarna sjunger Vi reser ett tecken ackompanjerade av piano, gitarr, cajón och ungdomskören Turbulens.

Snart ska Mita Eek Wretling och Alva Sundström läsa böner och Tone Fjellstedt dela ut nattvarden.

Fem dagar tidigare sitter de tillsammans runt ett bord med färgglad vaxduk i församlingsgårdens källare för att planera gudstjänsten. Temat är ”Den gode herden”.

– Gött! säger diakon Myemma Nilsson, som leder samlingen. Vi delar upp oss i tre grupper. En som pratar om bibeltexterna, en som väljer musik och en som pratar om vad vi ska be för.

Snart sprider sig sorlet. Musikgruppen leds av Elin Palm, som tillsammans med Tone Fjellstedt tagit fram agendan för den ”ungdomsvänliga” gudstjänst som firas en gång i månaden i Umeå stads kyrka sedan ungefär två år tillbaka. Syftet är en mässa där många kan känna sig välkomna, oavsett ålder. Det ska vara hög delaktighet och lätt att hänga med. Sms-böner och en personlig berättelse i ”stafettpinnen” är ett par av de återkommande inslagen. Och så förstås sånger som går att sjunga!

– När vi gjorde mässan satt vi med kantorn och valde ett gäng psalmer med bra texter som är lätta att sjunga med i. Även om 24

man inte hört sångerna tidigare ska det gå att sjunga med, berättar Elin.

Nu väljer musikgruppen bland dem och några andra förslag på söndagens tema.

– Nr 60 tycker jag är konstig. Men 157 kan ni kolla på, säger Tone.

– Ja, den handlar ju om får – och att världen ska bli enad, säger Albin.

– ”Vart jag går” är också ganska fin. Bra text i alla fall, konstaterar Elin och bläddrar vidare i psalmboken medan hon nynnar lite.

I EN HÖRNSOFFA LITE längre bort sitter bibel-

text-gruppen. De har precis läst texterna som ingår i söndagens tema. Prästen Anna B Ruther, som ska predika på söndag, ger lite bakgrund till berättelsen från Gamla testamentet.

– När den här texten skrevs var landet intaget. Det var en svår tid, typ som Syrien nu!

Det kändes inte som att det fanns något land att återvända till.

En annan av texterna handlar om när Jesus beskriver sig som en god herde. Anna läser den en gång till. När hon därefter frågar efter spontanta tankar kommer ord som sammanhållning, tillit och trygghet upp.

– Har någon av er träffat en herde?

– Nej, men jag har träffat får. De är ju härliga! svarar Emma och berättar om de nyfikna Rödängsfåren som lärt sig att människor betyder mat.

GUDSTJÄNST Gudstjänsten är något som görs tillsammans med möjlighet att dela liv och leva tro.

Svenska kyrkan i Umeå vill: • stärka delaktigheten • att varje gudstjänstfirande gemenskap utvecklar gudstjänstlivet utifrån sina förutsättningar och utmaningar • öka antalet deltagare Läs hela måldokumentet som kallas FIN, församlingsinstruktion, på svenskakyrkan.se/umea

nr 3 2016 tidningen spira

Emma Brunesson tar upp kollekt och Albin Westlin hälsar välkommen till gudstjänsten i Umeå stads kyrka. Uppgifterna fördelades på ett planeringsmöte tidigare under veckan.

Bildtext

tidningen spira nr 3 2016

25

OM GUDSTJÄNST

Vad är en bra gudstjänst?

DANIEL KJELLGREN – Jag gillar växelläsning och när det är formellt.

Jag kopplar av när jag är i kyrkan. Det är vila och inga krav. Jag bara glider in utan att behöva förbereda något.

HELENA KARLSSON – En bra gudstjänst är genomtänkt och har ett flyt. Jag är mest hemma med formen här i stadskyrkan även om jag är sällanbesökare numera.

Albin Westlin, Elin Palm och Tone Fjellstedt spånar kring musiken i gudstjänsten. De som vill är även välkomna att vara med och spela eller sjunga.

Sedan fortsätter samtalet om hur beroende djur är av att någon tar hand om dem, hur lätt det kan vara att följa en ledare blint för att resten av flocken gör det och om terrorism som en varg som skingrar hjorden. Även i förbönsgruppen kommer terrorism upp. Gruppen vill be för att inte rädslan ska ta över. De vill också be för de val som människor kan stå inför och för bra bemötande såväl på skola och jobb som i sociala medier.

INNAN HELA GRUPPEN TAR varandra i hän-

derna och ber tillsammans fördelas alla uppgifter inför söndagen. Vem vill hälsa välkommen? Ta upp kollekt? Duka nattvardsbordet?

– Jag tror vi måste tänka lite genus där så att det även är någon man som delar ut nattvarden, inflikar Tone.

Det är nämligen inte bara alla åldrar som ska synas, gudstjänstgruppen tycker att det även är viktigt att både män och kvinnor medverkar.

– Det är ganska svårt för vi är ju flest tjejer, konstaterar Tone.

När det gäller val av bibeltexter är utmaningen den motsatta – de flesta handlar om män. Men när det dyker upp texter där en kvinna tar plats väljer gudstjänstgruppen gärna dem.

När söndagen väl kommer medverkar ett 15-tal ungdomar, kyrkvärdar och anställda i gudstjänsten. Plus kören Turbulens.

HÄR KAN ALLA VARA MED! TONE FJELLSTEDT – När majoriteten går därifrån och känner att den gav någonting. När det både kan vara en fartig låt och en lugn stund och många personer syns så att vi gör gudstjänsten tillsammans.

26

1

Ungdomsvänlig mässa En söndag i månaden kl 11.00 i Umeå stads kyrka. Mässa med sms-böner och lättsjungna sånger.

Alla som vill medverka kan skriva upp sig på en whiteboardtavla strax före gudstjänsten.

2

Sinnesrogudstjänst Gudstjänsterna i 12-stegsrörelsens anda innehåller delningsrunda och bönestationer. Firas en söndag i månaden kl 11.00 i Böleängskyrkan. De som vill medverka träffas en timme i förväg.

Skattengudstjänst Gudstjänst för alla åldrar som bygger på söndagsskolans upplägg Skatten. I Ersmarkskyrkan vissa söndagar kl 10.00.

Alla blir delaktiga genom ljuständning, gemensamma uppdrag och öppna frågor.

3

Gospelmässa Två söndagar per termin kl 18.00 i Backens kyrka med kören Backen Gospel. Alla som vill sjunga sångerna i förväg träffas kl 17.40.

4

VARJE VECKA FIRAS CIRKA 20 GUDSTJÄNSTER I UMEÅ. SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA nr 3 2016 tidningen spira

SECOND Boka ett bås och ställ dit dina saker. Vi gör jobbet!

Du får pengar i handen!

SF

Vi säljer dina saker!

HAND

Ekocafé & Båsloppis ÖPPET Affärshuset • Mariedal ALLA Vi säljer även åt företag!

DAGAR Kontakta butiken för info.

www.sofumea.se

FÖRSKOLLÄRARE SÖKES Förskolan Krubban, Umeå Heltid, start den 8 Augusti

Behovet av familjehem är nu större än någonsin!

Vi söker par och ensamstående både på landet och i stan. Som familjehem får du utbildning, handledning, stöd och ekonomisk ersättning.

För mer information: Ring 070-747 87 13 eller 090-349 36 70 Du kan också besöka vår hemsida: www.attvarafamiljehem.nu

Vår styrka, din trygghet!

EE litet familjärt bolag som hjälper dej med din assistans

Vill du arbeta i en trivsam och kreativ miljö tillsammans med ett engagerat arbetslag? Ser du fördelar med små enheter och snabba beslutsvägar?

Vårt värdegrundsarbete samt barnens utveckling och lärande är centralt för oss. Du har förskollärarutbildning eller annan likvärdig pedagogisk utbildning samt gärna erfarenhet från pedagogiskt arbete.

För mer information kontakta: Britt-Marie Mårtensson 090-18 05 90 krubban@fralsningsarmen.se

Välkommen med din ansökan senast den 10 juni

Kontakta oss!

0920-261550 eller 070-228 86 04 Godkända av socialstyrelsen & följer Ifa-rekommendationer

Vandra två nya pilgrimsleder Under våren kommer två nya leder att finnas tillgängliga i appen Pilgrim Umeå. Norra leden går mellan Backens kyrka och Tavelsjö kyrka. Tavelsjöruntleden börjar och slutar vid Tavelsjö kyrka.

Drop in-vigsel 11/6 kl 10.00-16.00 Umeå stads kyrka Ålidhemskyrkan www.dropinvigsel.se

tidningen spira nr 3 2016

Med appen Pilgrim i Umeå kan du pilgrimsvandra när du vill. På platser och i kyrkor får du tillgång till andakter, kulturinformation och musik i din mobil.

Pilgrim Umeå är gratis och finns på Google play och i Appstore I appen finns kartor som hjälper dig att hitta rätt.

27

KORSORDET FOTO: DAVID DAHLBERG

KÄND IVAR JOHANSSON

BILDTIDNING FÖRR

ÄR VÅR KRYSSKVINNA

DET SKA DRA LJUST BRÖD HOTFULLT TECKEN

STRUNTSAK

SÅDANA LEDER HON FJOLLA

BIBLISK KONUNG FAGERT IBLAND

LIVSFARLIGT

VITTNESBÖRDEN OM JESUS

Spira nr 3 DEN STYR SJÄLV BANK FÖRR EN SÅDAN FICK HON

RENHÅLLNINGSDON KAN VÅR KRYSSKVINNA FÖR SLUTFÖRVARING OPSAHL

TA BORT SMAK MED BLÖTLÄGGNING

INGÅR I SMÅ SUNDAÖARNA

ARNE QVICK ULEÅBORG

HAR NUMMER I SYSTEM DRIVER MED AKTER

GÅR SÄLLAN IDIOTEN

Konstruktör: Anders Perstrand

DEN SITTER LÄNGST FRAM

POSITIVT I MOSKVA KURVLINJAL

ÄR YTAN PÅ BAKRE KINDTANDEN HENNES BLIR HEMORT OXEN

LILLBABS

BABA I SAGA

AVGIFTER GARFUNKEL

TRÄDKRAMARNA

TILLBYGGNAD TON I SKALAN

HON FIRAS DEN 12 FEBRUARI

GJORDE HÖJDHOPPAREN

VÄLSMAKANDE LAXFISK

MED GUDAFLAMMA I SKÖNA MAJ

ÄR INTE SKRÖNA

OFTA MITT I UTSLAGSVALNÖT GIVANDE HÖNA

ADAM I TV INGEN GO´LUKT PRECIS

FÄSTE FÖR EKEKRAR LYXÅK

STRÖMSTYRKA VÄRD ETT BÄTTRE ODE

REBUS PRONOMEN

FÅS I SÄNKHÅV I NORRSTRÖM

RENA SNURREN PYTTEPLÄTT

DUBLINBO LÄKARTJÄNST

OMFATTNING STOR TÄVLING GER KÖRLEDARE

VÄRMER LAG I NORR

FLÖDE I ITALIEN DUBBELT GODIS

HAR JOBB I TULLEN

DEN UTGÅR FRÅN JESUS

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Tobias Stålnacke, Lisa och Krister Olson samt Karolina Edström som vann varsin bok. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri.

Två vinnare får andra böcker. Lösningen vill vi ha senast den 8 augusti till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

28

Namn: Adress: Ort:

nr 3 2016 tidningen spira

Vi finns när du behöver oss Du får hjälp med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Varmt välkommen!

Vänd er med förtroende till oss

Anne-Lis Hermansson Christina Wendel Ulf Påhlsson

Katarina, Christer, Stefan, Annika

Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B, tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren, tel. 0935-127 70

Hembesök • Jour dygnet runt • fonus.se

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

V. Norrlandsg 40, Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

etablerad 1943

BRANDTS Blommor & Begravningsbyrå

Välkommen till den lilla begravningsbyrån med det stora hjärtat. Östra Järnvägsgatan 20, Vännäs Mån-Fre 10-17, Lör 10-14 Journummer dygnet runt 073-824 49 36

Vad ska jag göra ensam

Nr 2015 Utges av Svenska kyrkan

på semestern?

i Umeå

Tema

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se

tidningen spira nr 3 2016

NORMER

En annons i Spira når över 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå.

Kontakta Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

K AN MÄN KRAMAS UTAN RYGGDUN K? STÖD OCH SKOJ FÖR BARN PÅ FLYKT LESBISK A & KRISTNA FÖR 100 ÅR SEN

” Yogan skapar en helhet” Anne Ormrot leder yoga

tidningen spira nr 3 2016

i kyrkan

13

bilder av Gud 1

29

FOTO: PETER LINDEGREN

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 26 maj till 7 september 2016.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

SOMMARKYRKOR OCH KAFÉER

Annelie Bäck och stamgästen Mikael Brändström fikar på Café Hörnan i Vännäs.

SPIRA BESÖKER

Kaféet där alla kan känna sig hemma – Jag tänker på Café Hörnan som en plats för samtal och diskussion, där alla ska känna sig hemma.

Det säger Annelie Bäck, diakon i Vännäs församling.

CAFÉ HÖRNAN

Hörnan är en mötesplats i centrala Vännäs som öppnade hösten 2015.

Verksamheten bedrivs i samarbete med arbetsförmedlingen i Vännäs och Vännäs kommun. Öppet alla vardagar kl 10.00-15.00

Kaféet ligger i centrala Vännäs och är en vidareutveckling av gamla Café 5:an i Johanneskyrkans källare. Möbler och porslin har övertagits från EFS:s gamla lokaler och måleriarbetet gjordes av flera av kaféets gäster. De har sedan mars öppet alla vardagar och möjlighet att ta emot praktikanter, som behöver en väg in i arbetslivet.

– Jag tycker att Hörnan uppfyller en del av diakonins uppdrag, det att uppmuntra, säger Annelie Bäck, som är diakon i Vännäs församling.

Mikael Brändström slår sig ner vid vårt bord och berättar om hur han fick inspiration att skriva Lilla Tokboken.

– Jag var uttråkad och snöade in mig på ordspråk och ordvitsar, så gick jag en skrivarkurs och det blev en bok.

Annelie har läst den och berättar att hon själv får mycket inspiration från besökarna. Hon går ibland hit innan en gudstjänst och tankar inspiration inför sin predikan.

– Vi pratar ofta i kyrkan om delaktighet och jag ser det som en väg, menar hon. De jag pratat med här kommer till kyrkan och kan höra sina idéer i gudstjänsten.

Eva Gustafsson

30

Sommarkyrka Backen Kyrkan är öppen vardagar 11–16 den 27 juni till 29 juli.

Fikaservering, smörgås, gobit, våfflor, guidning av kyrkan, sommarmusik, vila och stillhet Sommarkafé Umeå stads kyrka ­Alla vardagar kl 10–16 den 27 juni till 5 augusti. Uteservering.

Ekologiskt, fairtrade och närodlat. Torsdagar kl 13–15 finns möjlighet till enkelt skapande och pyssel.

Helena Elisabeth Guidning vardagar kl 11–16 i kyrkan på Västerbottens museum.

20 juni till 12 augusti.

Andakt med musikinslag varje dag kl 14.00.

TRIVSELTRÄFFAR & UTFLYKTER

Trivselträff tisdag 31 maj kl 12.00, kyrkans lägergård Tavelsjö. Vårbuffé 50 kr.

Kurt-Ivan Eriksson, dragspelstoner.

Sommarkafé torsdag 2 juni kl 13–15, Grisbackakyrkan.

Sommaröppet med skapande och fika tisdag 14 juni och 21 juni kl 12.30, Ersbodakyrkan. Tisdag 28 juni, 5 juli, 9 augusti och 16 augusti kl 12.30, församlingsgården öst på stan.

Sommarträff onsdag 22 juni kl 13.00, Västerslättskyrkan.

Tillsammansläger 30 juni–4 juli, Munkviken.

Anmälan senast 29 maj till Carina Evefors 072–539 10 68. Bidrag till avgift kan sökas.

Psalmtoppen onsdag 13 juli kl 13.00, Umeå stads kyrka.

Trädgårdscafé onsdag 17 augusti kl 13.00, Ersbodakyrkans trädgård.

KYRKSTUGAN NYDALA Kafé, badplats, fotoutställning, kanot- och båtuthyrning. Öppet 21 juni–21 augusti Måndag kl 10–21 Musik vid sjön kl 19.00 Tisdag kl 10–17 Kulturkafé kl 13.00 Meditation kl 18.15 (21/6–2/8) Onsdag kl 10–21 Öppen förskola kl 10–12 (8/6–3/8) Mässa kl 19.00 Torsdag–lördag kl 10–17 Ungdomskvällar tors–fre kl 19–23 (9/6–19/8, utom midsommarafton) Söndag kl 10–20 Gudstjänst kl 18.00 www.svenskakyrkan.se/ umea Sommarcafé Tegs kyrkas innergård, tisdagar kl 13.00 den 21 juni till 2 augusti.

Inomhus vid regn. Program: 21/6 Ange Turell, gitarr 28/6 Richard Öberg, Kristen Brodin 5/7 Eric Carlsson, Sune Wiklund 12/7 Maria Sidorova (harpa), Michael Neumann (flöjt) 19/7 Lisbeth Fors Malm 26/7 Kenneth Nordwalls swinggrupp 2/8 Jan Püschel, cigarrboxbyggare, spelar blues Mariehemsdagen söndag 21 augusti kl 12–16, Mariehemsängarna. Uppträdanden, barnaktiviteter, mat och dryck från olika länder. nr 3 2016 tidningen spira

KALENDARIET MUSIK & KONSERT

Festival of Nordic Light lördag 28 maj kl 18.00, Backens kyrka. Backen Gospel, musiker, körledare Andrea Granstig.

Bachkonsert söndag 5 juni kl 18.00, Backens kyrka.

Gregory Maytan, violin, Maria Axéll, piano.

Sommarkvällmusik söndag 5 juni kl 19.00, kyrkan Vännäsby. Vännäsby kyrkokör, Bjurholms kyrkokör m fl Konsert Oratoriekören måndag 6 juni kl 17.00, Umeå stads kyrka. Oratoriekören sjunger svensk körlyrik.

Musikcafé tisdag 7 juni kl 19.00, Ersbodakyrkan.

Umeå vokalensemble.

Konsert med Camerata Umensis söndag 12 juni kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Camerta Umensis under ledning av Jonas Östlund.

Bachkonsert tisdag 21 juni kl 19.00, Backens kyrka.

Gregory Maytlan, violin, Maria Axéll, piano.

Frösöblomster tisdag 28 juni kl 19.00, Backens kyrka. Erik Westbergs Vokalensemble, David Wahlén, accordeon, dirigent Erik Westberg.

Musik i sommarkväll tisdag 28 juni kl 19.00, kyrkan Vännäsby. Petra Eriksson sång, Stefan Norberg, piano.

Sommarkonsert onsdag 29 juni kl 19.00, Backens kyrka. Fransk romantik.

Maria Åström flöjt, Daniel Beskow, piano.

Backens kyrkorgel 20 år onsdag 6 juli kl 19.00, Backens kyrka. Orgelkonsert Anders Winterstam.

Gospelkonsert fredag 8 juil kl 19.00, Johanneskyrkan. Malcolm Chambergs, Daniel Stenbaek, Gospelkören Ray of Gospel.

Musik i sommarkväll söndag 10 juli kl 19.00, kyrkan Vännäsby. Maria Sidorova, harpa, Micael Neumann, flöjt.

Jazz och blues onsdag 13 juli kl 19.00, Backens kyrka.

Leif Larsson kvartett. Leif tidningen spira nr 3 2016

GUDSTJÄNSTER

HALLÅ DÄR!

LARS OLOV SJÖSTRÖM

Roseniusgårdens vänner

Varför fira Carl Olof Rosenius?

– Han är den mest inflytelserika personen inom svensk kristenhet sedan reformationen. Han är också en av Sveriges största författare. Under 1800-talet var han topp tre i upplaga tillsammans med Selma Lagerlöf och August Strindberg.

Vilka andra effekter lever kvar?

– Dels en folkkyrka där alla medlemmar är fullvärdiga aktörer. Han var också förgrundsgestalt för den moderna svenska demokratin. EFS, Ersta diakoni och Stadsmissionen startade under hans beskydd. EFS:s stadgar med årsmöte och lokala ombud blev en förebild för moderna föreningar.

Vad kan han inspirera till i dag?

– Han såg både behovet av förnyelse av Svenska kyrkan och de sociala problemen i samtiden. Kretsen kring honom jobbade handgripligen i fattiga stadsdelar och han organiserade diakoni och stadsmission. Jag övertygad om att Rosenius inte hade varit passiv i dagens flyktingssituation.

200 år sedan Carl Olof Rosenius föddes Teater och seminarier på Backen och i Ånäset. Se faktaruta.

Larsson, saxofon, Eric Carlsson, piano, Bengt-Åke Armelius, bas, Klas-Eric Schwartz, trummor.

Pianokonsert onsdag 20 juli kl 20.00, Johanneskyrkan. Eric Carlsson.

Musik i sommarkväll fredag 22 juli kl 19.00, kyrkan Vännäsby. Mikael Stenbaek sång, Daniel Stenbaek, piano Sommarkonsert onsdag 27 juli kl 19.00, Backens kyrka. Daniel Furugren, cello, Nina Sandell, piano.

Orgelkonsert onsdag 3 augusti kl 20.00, kyrkan Vännäsby. Eric Carlsson.

Olivias dikter och sånger onsdag 10 augusti kl 20.00, Backens kyrka. Marja Kohtala-Hänninen, fiol, Erik Leinonen, sång och gitarr.

ROSENIUS 200 ÅR Carl Olof Rosenius från Västerbotten var en av väckelsens ledargestalter.

Berättarteater måndag 6 juni kl 18.00, EFS-gården, Backen. 100 kr.

Roseniusdagar i Ånäset 20-21 augusti Seminarier: ”Maja-Lisa Söderlund, Rosenius andliga mor” med Carina Wikman, präst. ”Läsandet av Rosenius” med Daniel Lindmark, professor, Umeå universitet. ”C.O. Rosenius som stadsmissionär” med LarsOlov Eriksson, docent Johannelunds teologiska högskola.

Hela programmet efsvasterbotten.se

Gudstjänst på nationaldagen måndag 6 juni kl 11.00, Böleängskyrkan.

Katrin Nymberg, Richard Öberg. Samarbete med Ica Böleäng kring Nationaldagen.

Ekumenisk förbönsmässa på nationaldagen måndag 6 juni kl 18.00, Västerslättskyrkan.

Inspelning radiogudstjänst fredag 10 juni kl 13.30, Mariakyrkan.

Linda Vikdahl, Mariann Lestander, Åsa Berglund, cello, Eva Lestander, sång.

Radiogudstjänsten sänds i P1 den 19 juni.

Musikgudstjänst lördag 25 juni kl 11.00, Backens kyrka.

Arne Selander, Anders Winterstam.

Friluftsgudstjänst söndag 26 juni kl 17.30, Sundlingska gården. Michael Brodin, Umebygdens spelmansgille. Efter gudstjänsten är det gammeldans i logen.

Friluftsgudstjänst lördag 25 juni kl 11.00, Energicentrum Klabböle. Lars-Martin Nygren, Richard Öberg.

Gudstjänstutflykt till Backen söndag 10 juli kl 11.00. Buss från Ersbodakyrkan kl 10.30. Anmälan lena.arnesson@ svenskakyrkan.se Ekumenisk gudstjänst söndag 31 juli kl 11.00, Gammlia.

RETREAT & PILGRIM

Pilgrimsvandring lördag 28 maj kl 9.30–ca 15.30 Vandring längs en ny pilgrimsled. Ta med egen matsäck. Samling utanför Backens kyrka. Vi vandrar till Insjöns bönhus.

Anmälan: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Pilgrimsvandring runt Tavelsjön lördag 11 juni kl 9.00, start vid Tavelsjö kyrka.

Liv och växt – retreat måndag–onsdag 13–15 juni, kyrkans lägergård i Tavelsjö. 350 kr. Anmälan senast 3 juni alli.holmlund@ svenskakyrkan.se

DAGAR TILLSAMMANS Tisdag–onsdag 28–29 juni kl 10.00–17.00, EFS sommargård Backen För ensamstående mammor och barn upp till tio år. Aktiviteter för både vuxna och barn. Mat och fika. Kostnadsfritt.

Anmälan (senast 16 juni) och info: 072–539 11 08 eller lena.arnesson@ svenskakyrkan.se Arr: Vasakyrkan och Ersbodakyrkan

KNOPP & KROPP

Temafrukost ­lördag 28 maj kl 9–11, Carlskyrkan. ”Äta för att må bra – vad säger forskningen?” Karin Byström, leg dietist.

50 kr. Anmälan senast 27 maj. sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Vårutställning lördag 28 maj kl 11–15, söndag 29 maj kl 13–15, Carlskyrkan.

Lokala utställare.

Plantloppis onsdag 8 juni kl 17.30, Klabböle missionshus. Plantloppis, livemusik, ponnyridning och korv.

Midsommarfirande fredag 24 juni kl 12.00, Hössjö missionshus. Skrinda från vägkorset. Ta med fika.

Handens arbete måndag 27 juni– fredag 1 juli kl 10–13, kyrkstugan Nydala.

Kyrkguiden Hela programmet för Svenska kyrkan hittar du i appen Kyrkguiden som laddas ned gratis till mobilen.

31

Pia Johansson

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? JAG TYCKER ATT DET är viktigt att unga

människor blir sedda och får möjlighet att göra det de brinner för! Själv svarade jag ”pilot” på frågan vad jag ville bli när jag blev stor.

Då skrattade en lärare och kommenterade ”Det heter flygvärdinna”. Senare råkade jag höra en annan lärare säga att jag var bra på teater. Jag blev så förvånad över att jag bra på något! I Umeå på 60-och 70-talet var skådespelare inget riktigt yrke, men min mamma uppmuntrade alltid oss barn och sade att vi kunde bli vad vi ville.

I mitt yrke nu, som skådespelare, kan jag ju få chansen att spela pilot. Fast egentligen är jag ju inte mitt yrke, eller fackförbundsmedlem eller något annat än just jag – Pia. Jag tror att det finns en plan för mitt liv och jag pratar med Gud och mina skyddshelgon Maria Magdalena, Franciskus och Heliga Birgitta varje dag. Eller snarare försöker jag lyssna. Jag tänker att det är viktigare än att prata. Först kommer alltid andra röster och stör, egots röster, med rädslor för det som varit och det som kommer, men som aldrig riktigt är i nuet. Vi behöver träna på att tysta dem och i stället lyssna till vårt hjärta och vad som får det att sjunga. Jag tror också att det är viktigt att låta våra böner handla mindre om vad vi vill ha och mer om hur vi kan vara till tjänst.

Berättat för Eva Gustafsson. Foto: Anders Roth Skådespelaren Pia Johansson är uppvuxen i Umeå.

32

nr 3 2016 tidningen spira